Knivrecension Böker Plus "Whale"

-  Designersamarbeten I, Ansø

"The Whale" - valen är ett samarbete mellan tyska Böker och den danske designern och knivmakaren Jens Ansø. Han är en av mina absoluta favoritdesigner ända sen jag hittade hans knivar på nätet för några år sedan. Knivarna kännetecknas ofta av djärva former, organiskt formade blad och skulpterade, närmast "topografiska" handtag ofta i titan och G10. Tyvärr tillåter inte min ekonomi att jag köper originalen och då är det särskilt trevligt när han  gör serieproducerade knivar tillsammans med kända tillverkare till mer överkomliga priser. Det här är inte den första av hans modeller som Böker producerar och även Spyderco har knivar i utbudet som bär hans namn.

Böker Plus Whale

Den här specifika modellen lär vara inspirerad av hur en knölval ser ut i profil när den kommer till ytan. Det kanske inte är den mest traditionella formen på en kniv men handtaget är mycket ergonomiskt och bladformen tämligen praktisk med såväl en stark och vass spets som en rejäl buk för den som önskar det. Kniven har också en design med öppen rygg vilket gör den relativt lätt att hålla ren. Hela kniven kan också demonteras med de numera i knivsammanhang så gott som standardiserade torxskruvarna.

Originell tvist på i grunden klassisk bladform

Bladet är enhandsöppnat via en rejäl "thumbstud" (någon som vet ett bra svenskt ord för detta?) som när kniven är öppen förstärker designen då den påminner om ett öga. Bladgodset mäter 4 mm och det är relativt grovt för en kniv av den här storleken vilket gör den stadig. Tack vare en mycket flack skålslipning är inte stålet bakom eggen massivt vilket bidrar till goda skäregenskaper, särskilt i mjukare material. Vilket är bra om kniven exempelvis används för matberedning ute. Stålet är ett för europeiska knivar tämligen klassiskt 440C, inte ett dåligt stål om det är rätt härdat. Det ger inte några extrema egenskaper och inte de mest hållbara eggarna på marknaden men å andra sidan är det segt och tämligen lätt att skärpa. Frånvaron av "superstål" bidrar också till att hålla priset nere. 

Kniven har bladlåsning av "linerlock"-typ (Michael Walker LinerLock) och bladet är försett med teflonbussningar för att det skall löpa mjukt. Låset klickar i med ett distinkt ljud och är inte så segt som kan befaras då själva ramen och låsningen är av titan. Det är inte sällan som kombinationen av det materialet och stålet i själva bladbasen kan ge en viss seg känsla när man skall fälla ihop kniven eftersom titan normalt har betydligt lägre hårdhetsgrad än stål och därmed slits snabbare. På lite dyrare knivar kan detta lösas genom att ytan på titanet hårdanodiseras eller genom att den yttersta delen av låsarmen är av stål och kan bytas ut.

Flödande linjer även i hopfällt läge

Fördelen med materialvalet är att det gör kniven lätt. Det gör också att kniven utseendemässigt blir mycket elegant då den grå titanramen harmonierar med skållorna i G10 som polerats till en mjuk satinfinish. Fick/bältesclipet är även det i titan och kan tas av men inte flyttas till någon annan position än den ursprungliga. Det är monterat för att bäras på höger sida med bladspetsen uppåt. Handtaget har även ett rejält hål för fånglina om sådan önskas.

Clip i sober titan

Knivens flödande linjer och handtagets kurvatur gör att det passar åtminstone min hand tämligen väl. Bladet känns som en naturlig förlängning av armen. För bättre grepp finns en grund urfasning för pekfingret och sidorna på kniven är mjukt välvda. Det tillsammans med materialet gör att greppergonomin är mycket god. Lyckligtvis är kniven befriad från räfflor ("jimping" som är bland andra "Nutnfancys"* favoritord), en företeelse jag för det mesta inte uppskattar. Vissa, särskilt amerikanskt designade knivar, kan vara så fulla med urfräsningar att kniven nästan blir vass och knappt går att hålla i (exempelvis CRKT "Ryan mod 7") samt fastnar i materialet i byxor och fickor. Är en kniv rätt utformad så brukar materialet i handtaget tillsammans med formen på detsamma ge grepp nog.

Ett exempel på god ergonomi i vacker förpackning

Avsaknaden av frästa skåror gör också att den här kniven får ett renare utseende. Den är något så ovanligt som en kniv som är vacker i såväl hopfällt som utfällt läge. Den är ett gott exempel på enkel ren estetik. Något av ett nordiskt varumärke när det gäller design i allmänhet.

Just mitt exemplar har mycket bra finish och passning i materialen. Bladcentreringen är nära nog perfekt och den låser mycket distinkt utan att fastna. Bladet har inget spel vare sig i sida eller upp och ned. Något jag förväntar mig från en kniv i den här prisklassen. Får dock se hur den slits över tid. Jag har inte den bästa erfarenhet av just titan. Exempelvis har låsarmen på min Benchmade AFCK vandrat en del när den nötts vilket givit upphov till ett litet glapp i höjdled.

"The Whale" är annars kosmetiskt nästan perfekt, särskilt om priset tas i beaktande. Möjligen skulle några av kanterna på särskilt titandelarna få vara lite mer rundande om jag fick önska något. En annan, mycket liten, detalj är att det skulle vara lättare att öppna kniven om det var längre mellan handtag och "thumbstud. Sen kan alltid stålsnobbarna önska sig finare stålkvalité. 

Elegans definierad

Om man som jag gillar stilren design och Jens Ansø så är "Valen" nästan ett måste i samlingen. Utformningen är okonventionell men ändå praktisk med ett nästan klassiskt "flåblad" som är väldigt funktionellt. Det gör att kniven kan tilltala både den som är samlare men även tjäna som brukskniv. Att den tillverkas av Böker i deras "Plus" kollektion med utveckling i Tyskland och produktion i Kina gör också att priset inte blir astronomiskt. Själv köpte jag kniven genom White Mountain Knives.

Specifikation:

Längd utfälld: 194mm
Vikt: 108g
Bladlängd: 80mm
Godstjocklek: 4mm
Bladstål: 440C
Handtag: G10, polerad

Producerad: Böker Manufaktur Solingen, tillverkad i Kina


/ J - Ahab wannabe

*en känd youtuberecensent av bl a knivar, för den som inte känner till honom