tisdag 29 september 2015

Blodmåne



Jag kan inte riktigt bestämma mig för om "Blodmåne" är ett väldigt poetiskt ord eller smått makabert sådant. Fenomenet var emellertid ytterst sevärt även om jag var halvsovande. Min bättre hälft knuffade på mig och frågade "vill du se på månen?" Det var ett erbjudande jag inte kunde motstå och en stund senare hade jag fått på mig en morgonrock och vacklat ut i trädgården och stod och kisade mot natthimlen som så många andra.   

Blodmåne och supermåne över Växjö. Foto: Anders Bergön


Annars praktiseras det mest blodsmak. Jag har fått något jäkla jox i vänster axel/skuldra-någonting som känns obehagligt mycket som en inflammation. Det molvärker och har sig. Ett dovt bultande som gör att man mår illa. Käkar tabletter och vilar i någon mån. Men inte helt. Cyklade en vända i solen igår utan att förta mig. Blodsmaken kom mest när jag försökte sprinta en bit. Annars blev det 65 km som trampades på nästan exakt två timmar. 

I den riktiga idrottsvärlden har Peter Sagan gått och blivit världsmästare. Han kommer att vara en god representant för den regnbågsfärgade tröjan, klungans spelevink. Jag såg emellertid loppet med en dags fördröjning. Repris på Viasat sport som numera ingår i kanalutbudet. Där kan man även se på fotboll. Inte den trista varianten utan den roliga. 



Och i det hörnet av världen är NFL igång och glädjande nog är mina favoriter Denver Broncos obesegrade de tre första omgångarna. Natten till tisdagen tvålade de till Detroit Lions i en mycket dramatisk match.


/ J - månskådare

tisdag 22 september 2015

Knivrecension Ganzo G7212

-  budgetelegans



Det finns alltid, oftast en anledning till varför man köper en viss modell av kniv. Vanligen handlar det om nyfikenhet väckt av något som sticker ut, "pun intended" eller verkar intressant. Ibland visar sig känslan vara korrekt andra gånger inte.

I det här fallet gillade jag de enkla okomplicerade linjerna. Någonstans påminde de mig om en kniv som jag fann intressant för många herrans år sedan. En klassisk "Boguszewski Spike" som är en gammal Benchmademodell sedan länge utgången ur sortimentet. Nostalgiskäl till köpet med andra ord. 

Ganzo G7212-BK


Därtill var priset ytterst humant då det rör sig om en helkinesisk kniv i det här fallet. Något som inte längre med automatik innebär låg kvalitet och undermåliga material om man vet vad man skall leta efter vill säga. Förutom budgetorienterade märken som Enlan, SanRenMu, Navy och Ganzo finns även mer "high-end-inriktade" märken som Kizer, Carson och inte minst Reate på marknaden. 

Tämligen enkel i sin framtoning



Men nu till dagens kniv, "G7212 BK" som dessvärre har ett lika tråkigt namn eller snarare beteckning som de flesta modeller med ursprung i Kina. G står förstås för Ganzo och de sista bokstäverna betecknar svarta skollor och tumlade bolster. Kniven finns även med satinfinish och gröna handtagssidor. Sen finns en systermodell med clip-pointblad för den som föredrar det. Den modellen har även en ansats till fingerskydd vilket den här saknar. Den är troligen mer praktisk men inte alls lika elegant i mitt tycke. 


Blad



Försäljningsargument nummer ett vid formgivning av knivar enligt mig - gör ett enkelt funktionellt blad om du inte har något mer specifikt användningsområde eller särskilt formspråk i åtanke. Den regeln följs här. Kniven är försedd med ett rättframt och minimalistiskt droppointblad. Det ger en kapabel spets och en god buk för de flesta arbeten och sammantaget ett mycket mångsidigt blad. Kompetensen förstärks av en full flatslipning från en godstjocklek på 3 mm vilket är fullt tillräckligt för de flesta ändamål. Att bladet inte är för tjockt bidrar till goda skäregenskaper även om jag gärna sett att bladet varit tunnare bakom eggen. För trots flatslipningen behövs en tämligen rejäl primäregg för att avlösa slipfasen. Den är för övrigt fullt godkänd om än inte perfekt. Kniven är vass men bör för den skull inte jämföras med ett rakblad.

Ett synnerligen enkelt funktionellt blad i kinesiskt stapelstål


Stålet uppges vara "440C" vilket kan tas med en nypa salt och det rör sig högst troligt om den kinesiska motsvarigheten vilket är 9Cr13MoV. Hur som haver är det ett fullt godkänt mellanklass-stål utan extrema egenskaper åt något håll. Min erfarenhet är trots allt att det motstår rost tämligen väl även om jag inte haft just den här kniven i t ex havsluft något som annars brukar vara ytterst avslöjande. Det tar en duglig egg men håller den inte så länge. Särskilt inte om man ger sig på kartong och liknande material. I trä biter det bättre och här fungerar bladet för övrigt mycket väl märkligt nog. 

Bladet liksom bolstren har försetts med en ytterst tilltalande och jämnt tumlad yta. Hade inte Ganzos logotyp varit så blaffig kunde bladet varit riktigt snyggt. 

Loggan påminner mig om hammaren och skäran på något vis


Sen kan tilläggas att kniven saknar tumknoppar, flipper eller andra detaljer som är i vägen vilket gör den lättare att arbeta med. Det gör också att eggen kan dras ändå in till det föredömligt lilla urtaget. Det gör att man inte lika lätt hakar i material som exempelvis tyg - vilket är något jag skär frekvent cykelentusiast som jag är. Det går åt många tygtrasor när man mekar med cyklar kan jag upplysa om för den som inte vet. 

Bladryggen är rundad vilket ger ett tämligt arbetat intryck på en så här pass billig kniv. Bra jobbat där Ganzo.


Handtag


Handtaget är en enkel cigarrformad historia. Jag kan gilla den sortens form då den inte "talar om" för dig hur kniven skall greppas. Ungefär som handtaget på en klassisk Mora no1. Det bidrar till att flödet mellan olika grepp underlättas och på det här handtaget fungerar i alla varianter. Föredömligt faktiskt även om handtagsmaterialen inte ger den bästa friktionen. Så med den begränsningen i åtanke i kombination med att det faktiskt rör sig om en fällkniv och dessutom försedd med fjäder vilket ger fler rörliga delar så hade jag inte använt den som fiskekniv eller i andra sammanhang där det kan vara halt. 

Ibland är enkelt bra - det gäller inte sällan handtagsutformning


Bidragande till att friktionen inte är optimal är att G10-sidorna är tämligen släta och inte har den sträva yta som kan finnas hos materialet annars. Läs: billig G10. Bolstren är för övrigt skruvade i ramen med två skruvar. Handtaget har inte heller någon form av glidskydd för fingrarna vilket kräver lite mer av användaren. Det är inget som stör mig på den här sortens kniv. Den är inget att hugga sly med för att uttrycka det milt. 

Annars är handtaget konstruerat på modernt manér med en öppen ram i stål med två distanser förutom pivotskruven som förbinder dem. Knivens "liners" är inte lättade på något vis vilket bidrar till ökad totalvikt. De övergår i bolster av stål. Ytan på dem är snyggt tumlad och kanterna är fasade. 

Finishen är genomgående riktigt sympatisk. Övergången mellan materialen är tämligen bra och alla kanter slipade och mjukt rundade. Inga vass hörn och kanter vare sig på ut- eller insida.

En ovanligt öppen konstruktion


En sak som utmärker den här kniven i relation till många andra knivar från Kina är att den är lite större än genomsnittet som ofta har en bladlängd på 65-70mm. Fördelen med en större kniv förutom den längre eggen är att det längre handtaget tillåter ett fullgott grepp för alla fingrar. Det gör också att det får plats ett tämligen generöst hål för fånglina.  


Öppning och lås


Om det inte framgått tidigare så rör det här sig om en fjäderdriven fällkniv. Aktiveringsknappen fungerar även som lås i både infällt och utfällt läge. Den här "Plungelock"-varianten är mycket pålitlig även om den troligen inte är den starkaste konstruktionen rent teoretiskt. Jag har den på knivar som exempelvis Ganzo 707 men framför allt på min gamla Böker Speedlock och Pro-Tech "Stinger". Särskilt den sistnämnda kniven har använts mycket under många år utan att någonsin krångla så låsvarianten fungerar väl om den är rätt konstruerad.

Knappen är en smula svåråtkomlig vilket agerar som extra säkerhetsfunktion


Fjädern i kniven är inte överdrivet stark men adekvat. Den blir allt snabbare ju mer kniven används och slits in. Den kan påpekas att knappen måste tryckas in distinkt. Om man tvekar blir kniven långsammare eftersom mekanismen inte hinner släppa bladet helt. Något som är vanligt på den här sortens lås. Bladet låser stabilt och bra i utfällt läge utan glapp upp eller ned. I sidled kan en svag tendens till spel kännas men det går att spänna bort med den justerbara pivotskruven om så önskas även om kniven då blir aningen långsammare då den fälls ut. 

"Plungelock" i närbild. Konstruktionen innehåller en ytterstliten fjäder som trycker ut knappen, något som kan vara bra att känna till vid demontering


En invändning mot knappen som är nedsänkt i bolstret är att den kan vara svår att lokalisera. Det blir särskilt tydligt om det är mörkt men framförallt om man är kall om fingrarna och lite valhänt. Vill man ha en kniv som används mycket i kallt väder eller med handskar på har den här sina begränsningar. Fördelen med placeringen av knappen är att den fungerar som säkring och att bladet därmed inte kan fällas ut av misstag. 


Att bära


Knivens slanka yttre gör att den lätt och ledigt smiter ned i fickan. Avsaknaden av detaljer som bladhål som ger breda blad, tumknoppar som kan haka i tyg och flippers som sticker ut gör att kniven är ytterst fickvänlig och lätt att hala fram och stoppa undan. 

Bidragande till det är det utmärkta clipet. Möjligen kan invändas att det är aningen för stort. Men funktionen är riktigt bra. Det är skruvat i bolstret med två skruvar och är en vikt variant som gör att kniven kommer långt ned i fickan där den inte syns alls. Jag är en varm anhängare av diskreta clip kan väl tilläggas. De släta materialen där clipet möter handtaget gör att kniven inte fastnar i tyget när man skall stoppa den i fickan.

Ett clip jag gillar även om jag hade tyckt ännu bättre om det om det varit en storlek mindre


Sen gillar jag verkligen detaljen med att den utstickande bladtangen är mjukt rundad. Är det något jag inte uppskattar så är det vassa kanter i fickan. Jag har ingen lust att få min hand uppskrapad då jag trevar efter mina nycklar som också förvaras i höger framficka. 

En rejäl nackdel är att clipet inte på något vis är flyttbart. Givet formen på kniven kanske det är svårlöst i och för sig. Knappen gör att det inte går att vända för den vänsterhänte och den avsmalnade formen med sitt fånglinehål gör att det inte får plats i andra änden. Sen kan tilläggas att kniven nästan är lättare att fälla ut med vänster hand då fingrarna hittar knappen lättare då av någon anledning. 


Övrigt


Kniven var för mig överraskande välbyggd. Dessvärre vet jag ej om designen är stulen. Tyvärr har Ganzo en svart historia där de oftast byggt knivar som är mer eller mindre exakta kopior på företrädelsevis Benchmades modeller. Den här påminner som sagt om "Spike" men har inte samma bladform, är försedd med bolster och är byggd i andra material så just där är det ingen stöld av idéer. 


Sammanfattningsvis


Ganzo G7212 kunde fått vara lättare om det skulle varit optimalt i min bok. Men man kan inte få allt i den här prisklassen. Att lätta kniven hade krävt mer arbete vilket naturligtvis tar längre tid och därmed kostar mer även i Kina. Alternativet hade varit bättre material, läs titan, vilket driver upp priset avsevärt. Så givet förutsättningarna är vikten inte avskräckande. Kniven väger in på 135 g vilket inte är extremt tungt med tanke på att det handlar om en kniv huvudsakligen byggd i stål, försedd med fjäder och vars ram inte är lättad på något vis. En modest bladtjocklek och avsmalnande bladform drar ned totalvikten tillsammans med den öppna konstruktionen utan rygg vilket ger mindre material. Balansen återfinns en bit in på handtaget och den är med andra ord inte helt neutral. Men det gör den lättare att snurra i handen vilket är att föredra i det här fallet eftersom kniven endast kan bäras med spets nedåt och behöver vändas på innan den fälls ut. 

Finishen är över förväntan med detaljer som slipade liners, rundad bladrygg, jämnt tumlad yta på blad och bolster, god passning på skollor och ett bra lås. Bladcentreringen är god om än inte perfekt. Mitt exemplar favoriserar ickelåssidan.  

Jodå, den går att använda till trä med


Vad du får för en ytterst modest peng, jag tror att jag betalade runt 180 kr inklusive frakt, är en enkel men fungerande fickkniv. I mitt tycke är den dessutom tämligen snygg även om den inte tillhör den mer illustra skaran. Knivar från tillverkare som Ganzo omges knappast av någon air av exklusivitet. Du får dessutom en ytterst välbyggd kniv med godkända material. 



Specifikation:

Längd utfälld: 200 mm
Längd hopfälld: 115 mm
Vikt: 135 g
Bladlängd: 85 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: "440C", HRC 58-60
Handtag: Stål med skollor i G10
Lås: "Plungelock"

Producerad av: Ganzo, tillverkad i Kina


/ J - fortsätter att försämra bytesbalansen

 #knivigtvarre #aliaspostmortem

Traditionella knivar - RR French Tickler

- Kärt barn har många namn

French Tickler är ett knivmönster som är känt under många olika namn. Ibland bara förkortat "Tickler", men även Toothpick, Arkansas Toothpick och Dixie Switch förekommer.




Rough Rider French Tickler





Härstammar från spanska Navaja
parallellt utvecklad med franska Laguiole knivar som

En jämförelse mellan en "tickler" och sin föregångare en spansk "Navaja"




Fit & Finish
- Bolster,

- Skollor,

- Ram,

- Passning,


- Slipning,



Walk & Talk
- Pull,

- Walk and Talk,


Stay & Play
- Stay,

- Spel och glapp,











Sammanfattning










Specifikation:

Märke:

Mönster: Texas Toothpick
Referensnummer:
Längd hopfälld:
Bladstål: 440A
Huvudblad:  mm, California clippoint
Sekundärblad:  inget
Etsning blad:
Text tang:
Skollor: ben, "amber jigged bone"
Bolster:
Ram: mässing
Nitar:
Sköld: RR "bomb"

Tillverkningsland: Kina


/ J -


måndag 21 september 2015

I skuggors land


Ibland undrar jag. 



Idag hälsade jag på mig själv. Jag svarade inte.

Men resten av mig cyklade. Ut i världen ut i hösten. När jag öppnade dörren drog solen upp molntäcket över knäna och tände en pipa framför brasan.

Hundrasex kilometer pendlade benen. Allt flöt på utom när sadelstolpen sjönk och låren hotade med krampstrejk. Jag höjde sadeln, snöt mig och trampade vidare med nytt hopp om tingens tillstånd.


J - funderar

måndag 14 september 2015

Knivrecension Kizer Ki4419A3 "Sliver"

- soluppgången i öster



Från Kina kommer för stunden en strid ström av knivar. Det har det förvisso gjort sen en tid tillbaks men nu finns även märken som står på egna ben och vare sig ägnar sig åt OEM-tillverkning åt andra företag eller ren piratkopiering som tidigare ofta varit fallet. Som exempel på den nya trenden kan Carson Labs, Reate och inte minst Kizer tjäna. Kizer är ett av de företag som formligen pumpar ut nya modeller för tillfället och det finns därför mycket att välja på från dem.

Kizer Ki4419A3


Den här modellen fastnade jag för av flera skäl. För det första börjar jag tröttna på att det görs extremt många knivar enligt formeln: "titanhandtag, ramlås, flipper,kullager" just nu.

Det här är istället en kniv med aluminium i handtaget och det är en linerlock som fälls ut med tummen. Förvisso även det en annan vanlig kombination på moderna knivar men inte lika uttjatad för stunden bland lite finare knivar.

För det andra har kniven ett ytterst kapabelt stål och en bladform som inte så lite påminner mig om en annan kniv jag gillar nämligen Benchmades "943". Kniven har även ett tilltalande yttre där inspiration ser ut att ha hämtats från knivar som Lionsteels "Ti-Spine". Allt sammantaget och parat med ett modest pris för materialkonfigurationen gör den här kniven synnerligen intressant.

En kniv med eget formspråk men med drag av både Benchmade och Lion Steel


Twitterversion: Kizer Sliver - en mycket bra fickkniv med några brister.


Blad


Kizer knives är en av kinatillverkarna som importerar amerikanskt kvalitetsstål för sin produktion. Något de till och med har fått visa upp kvitton och importtillstånd för på diverse forum för att övertyga populasen. Det finns dock inget som tyder på att de bluffar och deras knivar håller mycket hög klass vad gäller konstruktion och passning i materialen.

Den nya Kizerloggan är riktigt smakfull. Utöver den återfinns bladstålet etsat vid bladbasen


I det här fallet det Crucibles CPM-S35VN som är aktuellt. Ett ytterst kompetent stål som sägs vara en utveckling på CPM S30V och framtaget tillsammans med Chris Reeve för att användas bland annat i den ikoniska Sebenza. Stålet närmar sig "superstål" som Elmax, ZDP-189 och CPM S90V sett till egenskaperna men skall vara lättare att underhålla om man får tro expertisen. Som vanligt är det många aspekter som skall balanseras som skärpevaraktighet, rosttröghet, seghet/tuffhet, förmåga att ta en egg och hur lätt det är att slipa den. Jag har inte tillräckligt med erfarenhet av det här stålet för att kunna uttala mig än.

En effektiv bladform


Bladformen på Ki4419 är en slank droppoint. Längden är nio centimeter eller för att vara mycket exakt 90,1 mm enligt Kizer själva. Det långa bladet ger mycket egg att arbeta med och formen ger en liten buk men bra spets. Det smala bladet gör att eggvinkeln trots en bra skålslipning blir tämligen brant. Den skär därför inte fullt så bra som stålet och utseendet antyder. Emellertid är den inte dålig och skär till exempel bättre än sin dyrare utmanare Benchmade 943. En del av det kan tillskrivas godstjockleken  på 3 millimeter vilket känns adekvat i sammanhanget. 


Handtag


Handtaget är en av de detaljer som visuellt utmärker sig på den här kniven. Det är slankt för att matcha det övriga utseendet. Det är gjort med sidor i aluminium på en ram av stål. Konstruktionen är öppen med tre skruvade distanser i ryggen. Hål för fånglina finns och handtaget är försett med ett clip som inte kan flyttas.

En av de mest signifikanta detaljerna på den här kniven - handtaget i "Sunburst"-mönster


Det som är utmärkande för handtaget är mönstret "sunburst". Beroende på hur kniven vinklas reflekteras ljuset olika vilket skänker en lyster och elegans åt kniven.  De djupa räfflorna i handtaget ger även ett mycket bra grepp. Friktionen är nästan för stark och det går därför inte jobba med kniven någon längre tid utan att det känns. Men det är knappast syftet med den här knivtypen. För att ytterligare öka på fästet har kniven ett par räfflor vid bladryggens bas. De är snyggt passade mot handtaget vilket ger ett gediget intryck. 

Handtaget har den vanligt förekommande lösningen med öppen rygg. Lätt att rengöra och demontera om så önskas


Kniven finns i ett par olika färgställningar som svart, orange och grönt. Jag ville ha variation i samlingen och satsade på en tämligen diskret färg som inte var svart. Återstod då grönt. Det är en tämligen blek nyans som i mitt tycke är riktigt snygg. 

Handtaget är tolv centimeter långt vilket ger gott om utrymme för fingrarna även för dem med lite större händer. Formen är väl genomtänkt och kniven fungerar i alla grepp utan att kännas obekväm eller märklig. Det som stör lite är mönstret som sagt men det gäller inte alla fattningar. Ibland är det som mönstret "jobbar" med greppet och inte emot. Men det står klart att det inte är en kniv för grovarbete. 

Kniven går förstås att demontera men jag måste erkänna att jag inte skruvat isär den än. Även om pivoskruven är en dekorativ sådan kräver den inte några specialverktyg.

Förresten det var inte helt sant att jag inte skruvat någonting. En del har jag tagit bort och återmonterat. En del som helt omöjliggjorde användning av kniven i sin ursprungliga form. Jag återkommer till det. 


Öppning och lås


Kizer Sliver är extremt lätt att öppna. De överdimensionerade tumknopparna är enkla att komma åt och sitter helt på helt rätt ställe för att effektivt öppna kniven. Baksidan av den goda åtkomsten är att de gör att kniven blir markant sämre att ha i fickan och de hindrar även arbete något.  

En synnerligen effektiv tumknopp som dock sitter en smula för långt ut på bladet för min smak


Själva gången på den här kniven är silkeslen och en av de mjukare i min samling. Bladet löper precis så mjukt som ett par bra glidlager med små toleranser kan åstadkomma. Inget behov av kullager i det här fallet. 

Kniven kan öppnas mycket snabbt med en snärt av tummen eller stilla och värdigt om så önskas. Det är en av de stora fördelarna med tumöppningar framför dedikerade flipperknivar som jag ser det. Det är inte alltid man vill öppna en kniv med ett ljudligt "tschklack".

En av de bidragande orsakerna till att kniven är lätt att fälla ut är en väl avvägd styrka i låsarmen i stängt läge. Bladet hålls på plats med precis avvägd kraft - inte för mycket och inte för lite.

En riktigt bra linerlock i stål. Ett system jag ofta föredrar framför framelocks i titan. 


Låset är en integrerad linerlock i stål. Det ger ett utmärkt lås som fungerar utan anmärkning. Det låser vid varje öppning och gör det utan tillstymmelse till glapp eller spel. Däremot kan ett flex tvingas fram i sidled om man tar i. Det är alltså inte bladet som flexar utan hela kniven. Detsamma kan sägas om Benchmade 943, vilken har liknande dimensioner. Jag tror det har med materialval i kombination med godstjocklek i framförallt handtaget att göra. Knivarna är inte våldsamt överbyggda utan snarare tämligen slanka uppenbarelser och med det följer vissa begränsningar. 

Skulle det uppstå någon sidorörelse i bladet kan kniven spännas enkelt med den justerbara pivotskruven som trots avancerat utseende går att justera endera med en tunn skruvmejsel eller t o m insex om man inte tar i för mycket. 


Att bära


Man kan lätt att förledas att tro att en så slank skapelse som inte väger in på mer än åttio gram helt skall försvinna i fickan. Men se där bedrar man sig. Det är något av knivens akilleshäl och mycket av det kan tillskrivas framförallt clipet men även tumknopparna och handtagsmönstret spelar en roll här. 

Mönstret gör helt enkelt att motståndet mot textilier blir tämligen stort vilket gör kniven svårare att framförallt stoppa ned i fickan efter förrättat värv. På vägen både ned och upp är dessutom tumknopparna i vägen då de helt enkelt är bredare än handtaget. De lockas att vilja fastna i allt de kommer åt. 

Men värst är trots allt clipet. Det är faktiskt kvalificerat skräp i sin ursprungliga form. Betydligt bättre efter att jag modifierat det. När kniven kommer kan man nämligen inte greppa handtaget alls utan att få den alldeles för vassa och utåtpekande spetsen från clipet mitt i den mjukaste delen av handflatan. Väl i fickan fanns risken att den spetsen skulle repa sönder allt man råkade passera. 


Ett illa genomtänkt clip som fungerar först efter modifiering

För att ordna detta krävdes att jag tog bort clipet, filade ned spetsen och rundade den med en fil och sandpapper samt böjde resterande spets markant inåt. Resultatet är det som syns på bilden ovan. Nu fungerar det dugligt. 

Sen är jag inte förtjust i att det får kniven att sitta så högt i fickan men det är mer en fråga om tycke och smak. Det går för övrigt inte att byta position på clipet. Just den detaljen stör inte mig men troligen den som är vänsterhänt.





Sammanfattningsvis


Vad skall jag då säga om min första kontakt med Kizer? Det övergripande intrycket är nog att tillverkningskvalité - fit & finish håller högsta standard och återfinns där i toppen med de andra erkända märkena bland produktionsknivar. Och det är nog nödvändigt då det är en kniv både tillverkad och designad i Kina vilket är ett påbrå som kan avskräcka en del köpare. I Kizers digra utbud finns nu även allt fler samarbeten med internationella knivmakare och jag förutspår att de kommer att växa om de fortsätter på den inslagna vägen. 

Den aktuella kniven upplever jag i mångt och mycket som en utmanare till knivar som BM 943 och liknande. Och där klarar den sig i huvudsak bra. Det är en i mitt tycke elegant och smakfull uppenbarelse utan markanta överdrifter. Lite längre i strumplästen än t ex 943:an men inte enormt stor.

Kizer i gott sällskap för storleksjämförelse - BM 943 och ZT 0450


Som jag tidigare visat är kvalitén genomgående mycket hög både vad gäller materialval och genomförande. Men den här modellen når inte riktigt ända fram till några av konkurrenterna i alla avseenden. Dels är är formen eller snarare mönstret på handtaget en balans mellan funktion och utseende där det senare nog vann. Något jag emellertid var väl medveten om när jag köpte kniven. 

Men den stora och markanta missen är det odugliga clipet som först efter kraftig modifikation fungerar tillfredsställande. Någon borde greppet den färdiga prototypen och känt att det här inte fungerar i någon hand. Men det är inte ett helt ovanligt problem även för andra märken kan tilläggas. 


Personlig fickkniv med en exklusiv känsla till en rimlig peng - Kizer Sunburst

Bortsett från den missen dominerar de positiva intrycken. Kniven är mycket lätt för sin storlek och väger in på futtiga åttio gram vilket placerar den i samma klass som exempelvis ZT0450. 

Sen har man valt att stoppa in ett så långt blad det går vilket gör att ration mellan bladlängd och handtag är bra. Något som det ibland slarvas med. Jag föredrar att inte släpa omkring på ett jättehandtag om inte egglängden matchar det. 

Den här Kizermodellen kan jag varmt rekommendera för den som vill ha en elegant och estetiskt tilltalande fickkniv gjord med fina material som fungerar till det mesta småpyssel som kan tänkas dyka upp på daglig basis. 

Men till den som söker en kniv som skall följa med ut på skogspromenaden och som kan tänkas ställas inför utmaningar som inkluderar mycket täljande och annan träbearbetning bör söka sig någon annanstans. Till dylika uppgifter finns det betydligt bättre knivar, även fällbara diton. Och inom kort skall jag för övrigt presentera en sådan. 



Specifikation:

Längd utfälld: 210 mm
Längd hopfälld: 120 mm
Vikt: 81 g
Bladlängd: 90 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: CPM-S35VN
Handtag: grönanodiserad aluminium
Lås: Linerlock

Producerad av: Kizer, tillverkad i Kina


/ J - kniviot till vardags

tisdag 8 september 2015

Traditionella fällknivar - Hen & Rooster Trapper


Trappers ja - det är ett mycket populärt mönster i min knivsamling när det kommer till traditionella fällknivar kanske den uppmärksamme läsaren har noterat vid det här laget. En närmare beskrivning av mönstret som sådant återfinns i min presentation av en RR Trapper från förra året och hittas här.

Den här gången presenterar jag en variant från det Tyska märket H & R. Ett anrikt företag med intressant historia och ett lika intresseväckande namn. Men varför i hela friden Hahn und Henne - Hen & Rooster?

Hen & Rooster Trapper

Förklaringen är synnerligen jordnära - Carl Bertram grundaren av företaget råkade även vara hönsfarmare i Solingen Tyskland på den tiden det begav sig, i det här fallet 1865. Efter en lång och framgångsrik period köptes företaget 1975 av A G Russel som dock lyckades köra det i botten vilket ledde till konkurs fem år senare. Frost Cutlery köpte senare varumärket tillsammans med bland andra H Schiessen från Robert Klaas och återupplivade det. Idag lever märket vidare men frågan är om knivarna kan jämföras med äldre tiders.

De är enligt uppgift fortfarande gjorda i Tyskland vilket är anmärkningsvärt och osedvanligt trevligt.

Gjorda i Tyskland om man får tro stämplarna


Den för modellen typiska bladkonfigurationen - ett clippointblad tillsammans med ett speyblad.


Ram av mässing som är mjukt rundad även på insidan. Ett exempel på gott detaljarbete




Fit & Finish
- Bolster, Materialet är det i sammanhanget så vanliga nickelsilver/vit mässing och formen är den traditionella när det gäller Trappers med ett mer fyrkantigt främre bolster och en mer rundad form på det bakre. 

- Skollor, Den här kniven är försedd med sidor av vitt ben som är välvda. Resultatet är en snygg bekväm kniv som ligger väl i handen. 

- Ram, Kniven är uppbyggd kring en mässingsram med en godstjocklek på runt en millimeter. 

- Passning, Den här kniven är generellt riktigt välbyggd utan större missar. Bolstren är väl passade mot såväl ramen som skollorna och det finns inga glipor där. Slipning, fasning och polering är även den av hög klass. Genom ytan kan de underliggande mässingsnitarna anas. Även benskollorna är välgjorda. Eftersom det är ett naturmaterial finns det några färgskiftningar i ytan. Någon liten detaljmiss finns i och med en liten spricka i kanten på den ena skollan där den gränsar mot det bakre bolstret. Överlag är dock passningen på dem mer än godkänd och övergången mellan skollor och bolster är riktigt väl gjorda. Poleringen av både blad och fjädrar är riktigt bra som kan utläsas av bilderna. 

- Slipning, Det här området är väl det mer sorgliga kapitlet på den här kniven men lyckligtvis något som är relativt lätt ordnat. Eggarna på bladen var helt enkelt inte bra vid ankomst. Särskilt tydligt gällde det clippointbladet som var i det närmaste slött. Slipningen är förvisso jämn och symmetrisk på båda bladen men helt enkelt inte riktigt färdig. Sen finns en tendens till flat del mitt på clippointbladet vilket antyder att det slår emot insidan på ramen när kniven fälls ihop. Något som inte är helt ovanligt på den här typen av knivar om fjädern i ryggen är stark som den är i det här fallet. 


Walk & Talk
- Pull, Bladen är relativt lätta att fälla ut och jag skulle sätta draget till en "fyra". 

- Walk and Talk, Det här exemplaret är föredömligt på det här området. Bladen löper ytterst mjukt och behagligt utan känsla av grusighet eller motstånd. Något som kräver små toleranser i en klassisk fällkniv då det inte finns glidlager eller liknande. Ljuden bladen åstadkommer är mycket tillfredställande. De både stänger och öppnar med ett högst ljudligt "snäpp" som inger förtroende. 


Stay & Play
- Stay, Möjligen kan jag tycka att bladen kunde hållas ännu lite hårdare i utfällt läge. Kniven har för övrigt inga halvvägsstopp. 

- Spel och glapp, Väl ute sitter bladen där de skall. En mycket svag tendens till glapp i sidled finns hos clippointbladet men endast om det provoceras. Speybladet sitter så gjutet det kan utan lås. 


Sammanfattning


Hen & Rooster 312-WSB är en riktigt god företrädare för det här mönstret. En kapabel kniv, efter slipning kan tilläggas, med ett sympatiskt yttre till en inte alltför tilltagen prislapp. Sen gillar jag färgställningen då jag alltid varit svag för ljusa handtag. Detaljer som en bra infälld sköld, formade skollor och inte minst blad med snyggt utseende förhöjer känslan i kniven.

Bladen är spegelpolerade och försedda med en liten falskegg


En liten brasklapp kan vara på sin plats. Kniven är tillverkad i Tyskland enligt både de uppgifter jag har och stämplar på bladen. Men dessvärre är det inte helt säkert att den är gjord där ändå. I alla fall inte till hundra procent. Det är lite knepigt att reda ut alla begrepp som gäller lagar i det hänseendet men det kan vara så att delar är tillverkade i Kina och att de sedan skeppas till Tyskland för montering. Är bara en viss procent av kniven monterad där så kan den märkas "Made in Germany" utan att det anses som falsk marknadsföring. Det är heller inte ett ovanligt förfarande.

En praktisk fällkniv med riktigt god finish och tilltalande yttre


Med det sagt kan bara konstateras att det här är en riktigt trevlig kniv som både pryder sin plats på hyllan och i jackfickan. Rekommenderas för den som söker en smakfull elegant kniv med vardagspotential. 



Specifikation:

Märke: Hen & Rooster

Mönster: Trapper
Referensnummer: 312-WSB
Längd hopfälld: 105 mm (4 1/8")
Bladstål: okänt "rostfritt"
Huvudblad: 79 mm (3 1/8")
Sekundärblad: 79 mm (3 1/8")
Etsning blad:
Text tang: German stainless Handmade 312-WSB/ Bertram Cutlery Germany
Skollor: White bone
Bolster: nickelsilver/vit mässing
Ram: mässing
Nitar: nickelsilver
Sköld: Hen & Rooster

Tillverkningsland: Tyskland


/ J - klär sig traditionellt för stunden