måndag 8 augusti 2016

Knivrecension Kizer Walkabout, prototyp

- Elegans i fickformat



Walkabout var en modell som väckte mitt intresse redan från början. Det var något med de mjuka och harmoniska linjerna som tilltalade ögat. Måtten liksom färgskalan var diskreta och avvek från det annars något konforma utbudet vad gäller storlek från Kizer. Det var också en kniv som inte var en flipper i floden av knivar av den typen som för stunden översvämmar marknaden.

Kizer Ki3309 "Walkabout"


Lägg därtill ett synnerligen funktionellt blad i Kizers sedvanliga kvalitetsstål och helheten kändes mycket lockande. Sen kan tilläggas att ett stulet designelement i form av tassavtryck på handtaget bidrog till attraktionen. Det påminner om en kniv jag länge suktat efter från en annan tillverkare men mer om det senare.

Kizer bjuder på harmoniska linjer


På ett tidigt stadium funderade jag på om det var en kniv aktuell att recensera för Knivshop.se men så blev aldrig fallet när den var ny. Andra knivar kom emellan och tiden förflöt. Senare dök istället chansen upp att byta den här kniven mot en annan och jag tog tacksamt emot förslaget och det är verkligen inget jag ångrar. 


Blad


Bladet skulle kunna vara från annan knivtillverkare mycket kända för att ha hål i bladet och ofta den här något organiska formen. Utseendet kommer sig av att den här droppointen har fått en egg som som utgör en svagt svepande kurva hela vägen från häl till spets. Konkret ger det gott om egg i relation till bladlängd och ett mycket dugligt blad med buk. 

Utförandet är annars synnerligen enkelt vilket tilltalar mig i det här fallet. Inga utsmyckningar, inga extravaganta slipningar eller falskeggar. På den här kniven har de elementen sparats till handtaget. Ytbehandlingen på bladet är en bra och jämn stentumling som sedan polerats.

Ett styck flatslipat, lövformat blad med hål i - vad påminner det om?


Bladet är helt flatslipat från en godstjocklek på tre millimeter. Det mäter sju och en halv centimeter på längden och eggen är sjuttiotre millimeter lång.

Stålet är det gångbara CPM S35VN. Ett numera i knivkretsar mycket känt pulverstål från amerikanska Crucible. Det är ett allroundstål med genomgående goda egenskaper på alla parametrar. Det är emellertid tämligen svårslipat med mer traditionella slipstenar. Med moderna slipsystem som Wicked Edge och Edge Pro och liknande utrustade med fasta vinklar och diamantstenar är det förstås inget problem. Men har man inga sådana att tillgå bjuder nästan alla de moderna "superstålen" på mycket motstånd och kräver hårt arbete för att slipa och reprofilera. Det är något som är värt att ta i beaktande vid knivköp.

Fördelen är att man får eggar som om de sköts håller mycket länge. Hos en fickkniv är det en viktig egenskap enligt mig eftersom man då alltid har en vass kniv att tillgå utan att eggen behöver underhållas frekvent. För arbetsredskap som täljknivar, kockknivar och styckar/slaktarknivar gäller andra prioriteringar.

Kniven är som vanligt när det kommer till Kizers Bladesmith-serie försedd med blad i S35VN


Hur upplevs kniven när den väl kommer till bruk? Bra är den kortfattade summeringen. Den är inte excellent men klart över genomsnittet. Det flatslipade bladet, goda formen och det utmärkta stålet bidrar till goda skäregenskaper men något för mycket gods bakom eggen och något branta primäreggen drar ned betyget något. Det kan förstås åtgärdas med en omprofilering. 

Kniven var inte ny när jag fick den men kom med en duglig egg. Några drag på skärpstål och sen var det dags för diverse test under rätt lång tid. Generellt kan det sägas att Kizer Walkabout är utmärkt till småsysslor som att öppna paket, strimla kartong, skära buntband och tejp etc mycket beroende på det korta bladet och det faktum att handen befinner sig nära det som skall skäras vilket ger god kontroll. 

Det är även en stor tillgång när det skall jobbas lite tyngre som i att skära rep och framförallt trä. Slipningen är inte utomordentlig för det ändamålet men fungerar, handtaget är bra men inte heller det perfekt. Rundning och storlek räcker till men bredden är som så ofta på fällknivar aningen för liten för dylika krafttag så det känns i tumvecket efter tag. Sen har vi detaljen som det sällan talas om. Överallt jag ser omnämns "öppen rygg" som något fantastiskt och är närmast ett försäljningsargument. Varför vet jag inte då det förvisso gör kniven något lättare att hålla ren men även bidrar till att handen får mindre stöd när man tar i. Skinnet vill gärna tränga in i mellanrummet helt enkelt. Men jag glömde att många av de där knivarna inte används. 

Men givet storlek och typ av kniv klarar den här sig riktigt galant och skäms inte för sig ens när man tar i.

Kökshandräckning beordrad


Den fick även gå en rond i köket mot en kökskniv och en ny Spyderco PM2. I den konkurrensen står den sig inte riktigt. "Pushcuts" t ex är svårare eftersom eggen är tvärare än säg PM2 men i gengäld fungerar Walkabout utmärkt vid "drawcuts". Båda mjuka grönsaker som mogna tomater och hårdare rotsaker går faktiskt bra och som skalkniv är det lilla formatet utmärkt. Kniven får mer än godkänt där. Återigen är det modesta bladet och den goda kontrollen som skiner igenom. Avsaknad av ricasso och tumknoppar med mera gör att hela bladet kan användas vilket är en tillgång. 

Efter ett tags användning kan även konstateras att Kizers version av S35VN är ett stål med god uthållighet. 


Handtag


Handtaget är "modernt", det vill säga gjort i titan. Nuförtiden skall allt i knivvärlden vara det. Om det kan man tycka olika men just den versionen är i mina ögon tilltalande. Formen är enkel utan krusiduller och passar en mänsklig hand. Om den inte är för stor vill säga. Bidragande till komforten är de elegant välvda sidorna. Att få dem sådana är förstås en något mer arbetsintensiv process än att behålla dem helt flata. Resultatet blir dock mycket lyckat både ergonomiskt och utseendemässigt. 

Apropå utseende så har kniven anodiserats i en blågrålila ton som skimrar något. Det mest utmärkande är annars de små tassavtrycken som frästs in i sidorna som dekoration. De är sedermera utbytta på produktionsversionen vilket gör den här och de andra prototyperna något mer unika.* 

Ett lätt välvt och enkelt utformat handtag med sidor av anodiserad titan


En detalj som gör kniven skön i handen är det väl avvägda urtaget för pekfingret. Enkelt kan tyckas men förvånansvärt många knivar även i högre prisklasser får inte till den detaljen. Det är något med själva kurvaturen. Endera är de för grunda eller har fel lutning och puttar handen bakåt eller har de för branta vinklar och skaver mot handen i vissa grepp. Här är det välformat om än inte perfekt.

Långt driven enkelhet


Handtaget mäter strax under decimetern och det ger utrymme för ett fyrfingersgrepp om man inte har väldigt stora labbar. Om ett stödfinger placeras på bladryggen räcker inte handtaget till för hela handen men bakänden är mjukt rundad och passar väl in i handflatan utan att orsaka obehag. 

Konstruktionen är öppen och hela kniven hålls faktiskt bara ihop av två skruvar. Pivotskruven samt en i andra änden på handtaget. Den agerar även fäste för clipet. En dylik lösning på handtag kräver stor precision i tillverkningen för att kniven inte skall bli "sladdrig" eller att de två handtagssidorna inte skall förflytta sig sidledes i relation till varandra och ge upphov till låsproblem med påföljande glapp och spel i bladet. Även bladcentrering kan påverkas om inte sidorna är helt parallella.  

Sammantaget gör formen på handtaget att det går att skära lite tyngre med den här lilla kniven än vad första anblicken antyder.  


Öppning och lås


Jag skall inte ljuga, understundom är den här kniven en ren plåga att öppna. Ibland går det bra, särskilt när kniven i princip läggs helt på sidan och ett högt tryck appliceras på bladet och hålet innan öppningsrörelsen påbörjas samtidigt som det noga undviks att placera något som helst finger på låsarmen. Andra stunder går det inte alls och då är just det här exemplaret en kniv som fälls ut med två händer. Det gäller särskilt när kniven fått sitta overksam ett längre tag. 

Kan ett öppningshål bli för bearbetat?


Det är resultatet av två saker som inte är helt avvägda i det här fallet. Det ena är en för hård "detent", det känns som om den är anpassad för att fungera med den flipper som i det här fallet inte finns. För att få den önskade "snärten" när dylika knivar öppnas brukar det initiala motståndet vara tämligen påtagligt och det är det här. Det fungerar inte om man skall smyga upp en kniv med tummen. Jag förmodar att det är fixat till produktionsversionen då den inte ens har hål i bladet längre.

Den andra starkt bidragande orsaken är storleken och formen på hålet i bladet. Det är både för litet och faktiskt för arbetat för sin storlek. Att fasa av sidor och slipa och polera ytor är för det mesta behjärtansvärt men i det här fallet får det negativa praktiska implikationer. Här blir det riktigt uselt med dåligt grepp och svår åtkomst. Ibland beskylls Spyderco för att ha för "vassa" hörn på några av sina modeller, särskilt de från Japan men det finns ett syfte med det om hålet i bladet är mindre, det ger grepp**. 

Här borde hålet vara något större och framförallt kanterna mer distinkta. Men uppenbarligen uppmärksammades det av Kizer och den nuvarande produktionsversionen har en intressant lösning utan hål men med en fördjupning i bladet istället. Hur den fungerar i praktiken vet jag inte. 

Traditionellt ramlås i titan, dock utan stålförstärkning


Låskonstruktionen på Walkabout följer nästan mall 1A för knivar av den här typen. Det innebär ett ramlås i titan försett med ett översträckningsskydd. Det som avviker från normen är frånvaron av stålinlägg där arm möter blad. Men funktionen är stabil så här långt. Det finns ingen tillstymmelse till rörelse i bladet åt något håll och känslan inger förtroende på samma vis som t ex Spydercos Sage 2.  

Låset är inte omöjligt att släppa men något för tungt eftersom det är tämligen kraftfullt. Eller var skall jag säga. Det första jag gjorde var att demontera kniven, ta bort skyddet för översträckning och bända till låsarmen utåt. Då bände jag nästan för långt varpå hela kniven var skrot för ett ögonblick och jag fick göra om proceduren åt andra hållet. Allt för att jag var halvt desperat för att få öppningen att fungera bättre på den här annars fantastiska lilla kniven.

Efter den operationen fungerar det bra att släppa låset och av känslan att döma misstänker jag att änden på låsarmen är behandlad på något vis. Men någon stålförstärkning finns inte. 


Att bära


Bättre än så här blir det knappt. "Walkabout" har blygsamma yttermått, en vikt på under hektot, rundande former parat med ett riktigt bra clip vilket ger en kniv som sitter som den skall, inte känns i fickan och är lätt att hala fram. Något som bokstavligen skulle kunna vara en akilleshäl är hälen på bladet som i stängt läge sticker ut något. Ett stort "no no" för mig vanligtvis men här kommer Kizer undan för att de rundat även den på ett föredömligt vis. Ingen risk för att skrapa upp handen när den dyker ned i fickan efter nycklarna med andra ord.

Ett fullt fungerade clip utan extravaganser


Clipet som är gjort i stål är fäst med en skruv men sitter bra trots det och rör sig inte. Det är också litet och diskret vilket passar knivens mått och övriga utseende. Viktigast av allt är dock att det inte stör greppet i onödan vilket är en annan av mina käpphästar. Clip skall kännas så lite som möjligt och det finns allt för många skräckexempel på motsatsen på marknaden. 

Det kan flyttas från höger till vänster sida om så önskas. En av många snygga detaljer på den här kniven är att hålet på den sida som inte används har fått en liten iläggsbricka.


Sammanfattningsvis


Den här kniven skulle kunna vara en Spyderco från Taichung! Ta nu inte illa upp ni som jobbar för eller säljer Kizer. Det är inget dåligt omdöme om det kommer från mig utan snarare högsta betyg.

Vad är det som får mig att säga så? Det kan bero på de diskreta yttermåtten där Kizer annars har gjort sig kända för att i regel ha lite större modeller på programmet även om undantag som bekant finns. Inverkar gör förstås också det faktum att det inte är en flipper utan att kniven har öppningshål i bladet. Lägg därtill ett lövformat blad och en tillverkningskvalité som inte ligger Taichungfabriken långt efter.

Inte minst bidrar "Ocelot-mönstret" med tassavtrycken i handtaget. Troligen var de lite för lika sin förlaga eftersom de senare ersatts med mänskliga fötter istället.


Vacker kniv i vackert landskap, Laholmsbukten i bakgrunden


Om den här kniven kan annars säga att den omedelbart blev en favorit. Den har flera egenskaper som jag uppskattar hos en god fickkniv som ett blad med praktisk utformning, full flatslipning från en väl vald godstjocklek i kvalitetsstål. Handtaget är ergonomiskt och saknar tillstymmelse till räfflor/"jimpings". Lägg därtill att den är snygg och du har en synnerligen sympatisk kniv. 

Walkabout känns även mycket arbetad med sina välvda sidor, det frästa mönstret i titansidorna och detaljer som att översträckningsskyddet för låsarmen är infällt i ett tassavtryck, hålet för clipet har en täckbricka, kniven har en dekorativ pivotskruv samt en rundad bladrygg. Allt är detaljer som normalt återfinns på betydligt dyrare knivar. 

Mindre bra är förstås hur öppningen fungerar på just den här kniven är. Jag betonar "den här" eftersom det rör sig om en prototyp och jag inte känt på den färdiga versionen som har försetts med en helt annan lösning. Som det är nu fungerar det för det mesta bra men ibland har "detenten" satt sig så pass att kniven blir tvåhandsöppnad för en stund. 


En något okänd Kizermodell som lämpar sig väl för den som önskar omväxling till alla "flippers"



Men överlag är Walkabout en kniv jag verkligen rekommenderar för den som vill ha något med personlighet som är extremt bekväm att bära, ligger bra i handen och är praktisk såväl som snygg. 

Den är således en lyckad syntes av ett elegant yttre, ett lätthanterligt format och prestanda. 

Köper den gör man lämpligen hos Knivshop.se som har den till förmånliga priser! 



Specifikation:

Längd utfälld: 170 mm
Längd hopfälld: 95 mm
Vikt: 94 g
Bladlängd: 74 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: CPM S35VN, HRC 58-60
Handtag: 6AL4V titan
Lås: ramlås

Producerad av: Kizer, tillverkad i Kina

*Jag är lite osäker därvidlag eftersom någon på Instagram påpekade för mig att det faktiskt förhöll sig tvärtom. 

** Ett umärkt exempel på det är "Des Horn" som har ett extra litet hål men som trots det är mycket lättöppnad.


/ J - tassar omkring

#aliaspostmortem #knivigtvarre 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar