Gisslan

Frihandel är ett sånt där mångtydigt samt lätt vagt begrepp man kan slänga sig med när det skall låta bra i politikerkretsar. Något alla sägs vilja ha. Som fenomen skall det främja både fred och utveckling lyder teorin. Därför såg vi en gång i tiden kol- och stålunionen växa fram och bilda embryot till vad som skulle bli EU och så vidare. 

Fast numera tycks det mest innebära att man skall "frihandla" när det gynnar det egna landet. En policy som inte minst drivs hårt på andra sidan vattnet sen galningen Trump kom till makten. 

Men även här hemma i det lilla går tankarna åt samma håll. Gärna handel och export men import från Kina det går inte för sig. Eller det kanske går för sig om man skattar ordentligt. Det trots att flera andra länder inom EU, däribland Nederländerna har en gräns vid 22 Euro under vilken man slipper dylika avgifter eftersom all administration blir för dyr. För paket i den prisklassen går affären faktiskt back. Det handlar plötsligt om principer istället. 

Men så icke i landet banan där vi bor. Här skall skattas på allt och nu gäller det ALLA paket från andra länder än EU. Paniken har spritt sig efter det att säljplatser på nätet som AliBaba, AliExpress och DHGate med flera blivit framgångsrika. Om det fenomenet kan man säga mycket och ämnet är komplicerat då det finns flera infallsvinklar och aspekter att ta hänsyn till så det lämnar jag därhän för stunden. 

Till den här soppan skall läggas Post Nord. Detta urusla skämt till företag. Vem som kom på den eminenta idén att slå ihop ett relativt väl fungerande postverk med ett bankrutt danskt dito minns jag inte. Men resultatet kan vi se i form av försämrad service, kraftigt höjda porton och allmänt kaos inte minst avslöjat genom diverse ögonbrynshöjande filmer som sluppit ut till allmänhetens beskådan. Det vore skrattretande om det inte var så allvarligt. Ett I-land som inte ens kan garantera att en försändelse anländer i tid och hel är bekymmersamt.

Hur hänger det här ihop med frihandel och inte minst knivar? Jag tänkte koka ned det hela till ett konkret exempel. Det handlar om privatimport i form av köp från annat land än de som ingår i EU. Det kan som i det här fallet förhålla sig så att det eftertraktade föremålet, en kniv, inte finns att tillgå alls i Sverige eller angränsande länder varpå alternativen är begränsade. Dessutom rör det sig om en eBay-auktion i det här fallet varför transaktionen inte äger rum i Sverige helt enkelt. 

Så står jag då där med min auktionsvinst. Nu skall det bara levereras till mig. För några år sedan var det inga problem. Men nuförtiden är det inte så enkelt. Och hur ärligt jag än vill betala min moms och hämta ut min försändelse så går det inte. Den skickades från Hong Kong för flera veckor sedan. Sedan blev det stopp. Inte någonstans utomlands utan i Sverige. Högst troligt ligger det väl på Arlanda och skräpar. För stunden håller nämligen skit Post Nord alla paket som gisslan!  

Volymerna är dem övermäktiga och istället för att ägna sig åt det de skall, att förmedla försändelser så kliar de sig nu i huvudet och funderar på vad de skall göra för att hantera berget av paket som bara växer. Eftersom de skall momsas på allt från första kronan måste nämligen avier skickas ut och betalas innan så sker. Men det har de inte personal till så det lär dröja. 

Frågan är vad som är acceptabel väntetid i SVERIGE. Min försändelse har nu befunnit sig på hemmaplan i mer än två veckor och något inbetalningskort har jag inte sett röken av. 

Förbannad är vad jag blir. Det är knappast kundernas fel att de beslutar att ändra regler och villkor som kräver mer personal utan att skaffa densamma, utbilda dem och se till att verksamheten fungerar. Ett tips: sådant gör man innan man sjösätter större förändringar. Jäkla klåpare!

/ J - ännu en mycket missnöjd kund