fredag 20 november 2026

New Knife - Bruken Lövsta

By now, you may have noticed that I appreciate new brands. In fact, I have witnessed the journeys of several newcomers that went on to become established, major players in the market. Such real-life success stories are always fun to follow—and to play a small part in.

Now, I sincerely hope this could be another one of those, especially since the brand is Swedish. While there are already a few, there’s always room for more! In this instance, my heart beats with a touch of patriotism.

Today, I will be presenting my first encounter with a knife from the relatively new company, Bruken. The name might require some explanation, but it’s not at all far-fetched when you think about it. The founder—who is also the designer—is Rickard Svensson, based in a small village called Film, near Österbybruk in the Swedish province of Uppland. By his own account, he drew inspiration from the region’s long-standing, rich tradition of iron and steel production, blending this with his own keen interest in outdoor life and hiking. And so, the process of designing, manufacturing, and naming these knives began.

The product catalog already features several interesting models, but one has to start somewhere—in my case, with the "Lövsta." As you will soon notice, the knives are named after historic Swedish mill towns (*bruksorter*). I chose this particular model because it looks compact and nimble; I have long had a soft spot for smaller fixed-blade knives. For one thing, they can often serve as a substitute for a larger blade—though not always—and they are also well-suited for use as an everyday carry (EDC) companion. That is, provided you stay away from office environments and city centers!

Bruken Lövsta


As far as I understand, all of Bruken’s knives are full-tang knives—certainly the Lövsta model is. The goal, of course, is to create a strong and durable knife. In this instance, the design is based on a stock thickness of 4 mm, which should provide a good balance between strength and low weight.

The material used is Sandvik 14C2N—a Swedish steel that, when properly hardened and heat-treated, performs very well, even though it is primarily used for folding knives. In that category, it has become a very common "budget" to "mid-range" material. This is only the second fixed-blade knife I own that uses this steel.

In general, this is a highly corrosion-resistant steel that, thanks to its fine-grained structure, can achieve an exceptionally sharp edge. I should note that edge retention varies depending on the heat treatment, so it will be interesting to see how Bruken has handled this crucial aspect. The surface is blasted, and the branding consists of the Bruken logo on the presentation side—with nothing on the reverse. The knives are marked in an exemplarily discreet manner.

The blade length is 95 mm, the thickness—as mentioned—is 4 mm, and the height is just under 30 mm. The shape itself is what is typically referred to in knife terminology as "straight"—meaning the spine does not angle downward toward the tip. This results in a blade with more belly than a comparable clip-point design. To create a more effective tip, the blade has been given a prominent swedge.

Lövsta is a small, lightweight, and well-balanced knife.


The handle of the Lövsta is made of Thermorun—a rubber-like material that is both durable and provides an excellent grip, especially in wet or dirty conditions. Given that precipitation and frozen fingers are far from uncommon in the Nordic climate, this strikes me as a very sound choice—all the more so as I look out the window right now and see light snow falling.

The handle features a hole for a lanyard. Its design, the material used, and the exposed tang mean that the rearmost two centimeters of the handle bear a striking resemblance to knives from another well-known Swedish brand. That, however, is where the similarities end.

The entire knife measures 205 mm in length, with a weight of 142 grams for the knife itself, and 180 grams for the complete package, including the sheath.

The sheath is made of Kydex—perhaps not the most traditional material, but one that suits both the knife’s aesthetic and its function perfectly. Kydex is durable and can be reshaped if, for instance, the retention loosens over time. That said, straight out of the factory, the fit is absolutely precise; there is not the slightest hint of movement or noise. This inspires confidence.

The sheath features a mounting system designed for horizontal carry—suitable for cross-draw or "scout carry," where the knife is worn on the belt across the small of the back. The latter, however, is not feasible when wearing a backpack.

The Bruken Lövsta features a 14C28N blade, a Thermorun handle, and comes with a well-made Kydex sheath.


In general, the initial impressions of the Bruken Lövsta are genuinely positive. It feels well-built with a high-quality finish—evident, for instance, in the factory edge, which is both sharp and symmetrical. Above all, the Lövsta stands out as a well-conceived design; while function has clearly dictated the form, the result is, in my view, still very attractive. This also translates into a pleasing balance—not just visually, but physically as well—which is a good sign.

It will therefore be very interesting to see how this knife feels to carry and use, and how it performs over time. A full review will follow!




Knives for the Outdoors



/ J - filled with anticipation

* One such example is QSP, where I was one of the first to start reviewing knives from them.

#knivesandbikes #knivigtvarre

torsdag 19 november 2026

Djupdykning i bloggarkivet II - Klassiska knivmönster

Då var det dags för del två i serien som fokuserar på bloggarkeologi. Det är kanske inte alla läsare, hur trogna ni än är, som har vare sig lust eller tid att läsa igenom de tusentals texter som hittas enbart på den här bloggen. Den har för övrigt varit aktiv sedan 2013 så det börjar bli några år vid det här laget. Dagens inslag handlar till skillnad från det första  faktiskt om knivar, traditionella knivar till och med. 

Så håll till godo!


Klassiska knivmönster


- en introduktion


Knivar har som bekant funnits sen hedenhös och under vägs gång kom man på att det ibland var praktiskt att fälla ihop dem. Därefter har en lång rad varianter av fällknivar utvecklats för att passa särskilda uppgifter och inte minst olika tycke och smak. 

Alla länder har sina egna mönster och variationer och inte sällan finns det lokala varianter av dem. Om detta ämne har det skrivits mängder med artiklar och böcker och jag har därför inte för avsikt att fördjupa mig i det här. Men jag ämnar presentera några få traditionella fällknivar som råkar befinna sig i min ägo. 

Av hävd finns det starka center för knivtillverkning som Eskilstuna i Sverige, Solingen i Tyskland, Maniago i Italien, Thiers i Frankrike, Toledo i Spanien, Sheffield i England och så vidare. Men även utanför dessa orter har det funnits och finns i vissa fall knivtillverkning. 

Allra längst har den utvecklingen nog drivits i Frankrike där nästan varje region och ibland stad har sitt eget mönster*.

En meter knivar, några klassiska mönster på parad


Här visas några exempel på amerikanska traditionella knivmönster. De flesta är förstås av europeiskt ursprung vilket inte minst blir påtagligt eftersom den ursprungliga klassiska fällkniven Jack Knife är döpt efter den franske knivmakaren Jaque de Liege. Han sägs vara den första som använt sig av en konstruktion med fjäder i ryggen på handtaget.


Jack Knife


Den klassiska fällkniven med stort F. Namnet avser oftast varianter med ett eller två blad som öppnas på samma sida. Ibland används termen även om något större knivar med blad i båda ändar och med en storlek över 3,5 tum. Sen används begreppet förvirrande nog även som samlingsnamn för fällknivar som inte har någon beteckning alls och benämns då inte sällan Regular Jacks. 

En variant av en Jack Knife är Coke Bottle. Namnet är inte särskilt svårt att härleda då det kommer från formen på skaftet. Det är för övrigt ett vanligt förfarande när det gäller klassiska knivar - mönstren är ofta döpta efter utseende. Den här versionen är en large Coke Bottle som ibland även kallas Hunter för att förvilla ytterligare.

Large Coke Bottle med skollor i vitt ben


Barlow  


Klassiskt mönster med engelskt ursprung**. Utmärkande för den här knivtypen är ett förstärkt och förlängt bolster för ökad styrka kring bladfästet. Det andra bolstret försvann efterhand för att minska produktionskostnaden. Kniven har ofta ett eller två blad och kan förses med lås även om det är ovanligare och ett modernt tillägg. Handtaget är droppformat. 

Klassisk Barlowform, här med två blad där huvudbladet är en Clippoint och det mindre bladet ett pennblad. 


Storleken kan variera avsevärt exemplifierat med en "Granddady" Barlow som mäter 5" hopfälld


Stockman 


Knivmönstret har med tiden blivit en amerikansk fällknivsikon. Den är i grunden en förfinad och mindre klumpig version av den ursprungliga Cattleknife och började dyka upp runt 1890. De har alltid minst två fjädrar i ryggen och har traditionellt tre blad  där huvudbladet är en Clippoint som vanligen kompletteras med ett Sheepfoot-blad och ett Spey-blad för att kunna hantera allehanda arbetsuppgifter däribland att kastrera ungdjur. Men det finns förstås variationer både vad beträffar antalet blad och hur de är utformade. Ofta är handtaget svängt men det är inte nödvändigt.

Mönstret finns i olika storlekar. Här en medium Bark Bone Gunstock


Och en Stockman från Case med modern touch - skollor i G10


Och en mini med pärlemor i handtaget

Whittler 


En Whittler är i princip samma typ av kniv som en Stockman. Ursprungligen utrustad med ett mindre blad för småjobb i trä och namnet utlästes från början Carpenters Whittler. Det som utmärker knivmönstret är att det har en delad fjäder för de mindre bladen och att det större nyttjar båda. Därför är även tangen på huvudbladet grövre för att matcha de två mindre bladens tjocklek. Huvudbladet är en Clippoint och de två andra vanligen en mindre Clippoint och ett pennblad.

Men eftersom det är en dyrare att tillverka delade fjädrar är de flesta modernare Whittlers varianter på Stockmankonfigurationer där endast bladbestyckningen skiljer dem åt. Som exempel kan den här Western Boulder "6504" från 60-talet tjäna.

Gammal trebladig Whittler av märke Western som dock inte har den annars typiska delade fjädern


Mer traditionell Whittler med kraftigt huvudblad och två blad på delad bakfjäder


Sunfish, Elephant Toenail


Kärt barn har många namn. Ibland kallas även mönstret för English Ropeknife. Idén med det breda bladet var att man kunde knacka det igenom tjockt hamprep med lämpligt tillhygge. Kniven är i grunden en Double End Jack där huvudbladet är en Spearpoint och sekundärbladet ett pennblad. De finns i tre handtagsvarianter: Standard, Swell-center och Teardrop/Sleeveboard. Här exempel på både Standard och Teardrop.

Mönstret benämns ibland även English Ropeknives


RR Large Sunfish med standardgrepp och skollor i "Jigged Bone"


RR Large Elephant Toenail med syntetskollor


Canoe


Det enkelt att se varifrån mönstret fått sitt namn. Kniven har ett 'kanotformat' handtag med blad i båda ändar och av det skälet är det egentligen en symmetrisk Double End Jack. Handtagsformen möjliggör ett kraftigare blad i en slankare förpackning vilket närmast gör dem till en Pen Knife på stereoider. Knivtypen har två eller tre blad. Huvudbladet är oftast en Droppoint och sekundärbladet ett pennblad.

Kanoter

Ytterligare Canoe ur RRs Arrowheadserie


Trapper


Tvåbladig knivmodell där de två bladen sitter i samma ända. Bladen är en Clippoint med uttalad spets och ett Spey-blad med trubbigare spets för bland annat flåarbeten. Båda bladen har full längd.

Trapper är ett av mina favoritmönster


"Fatboy" är en grövre dimensionerad  Trapper från Rough Rider. Dessvärre är huvudbladet en riktig nagelbrytare 

En variant där sekundärbladet är ett rakknivsblad

"Trapperlock" - moderniserad Trapper där ett av bladen försetts med lås


Muskrat eller Double End Trapper


Muskrat är precis som namnet antyder från början formgiven av dem som gillar att jaga och flå små håriga djur. I det här fallet bisamråttor. Kniven har nästan alltid två blad med samma form och de är monterade i varsin ände av handtaget.

En 'blingversion' av RR Large Muskrat från Stoneworx. Äkta pärlemor och abalone och syntetisk sten i skollorna


Copperlock 


Copperlock är ett modernt knivmönster med gamla anor. Kniven har drag av flera äldre modeller och är försedd med lås. Den kan sägas vara en fusion av mönster som Trapper, Copperhead och Hunter och introducerades av Case så sent som 1997. Den görs i två storlekar, en mindre och en större. 

Här en Mini Copperlock med handtag i "Blue Jigged Bone"


Peanut


En som namnet antyder mycket liten kniv utrustad med ett eller två blad och svängt handtag med rundade bolster. Huvudbladet är nästan alltid en Clip point.

Peanut i klassisk tvåbladig konfiguration


Doctor's Knife eller Physicians's Knife


Lång slank kniv med ett eller två knivblad. Ursprungligen ofta med en spatula istället för det andra bladet och spatulan användses för att räkna piller med samt som omrörare i tinkturer. Knivens bakre del är platt och utformat så att det går att mortla tabletter med.

En mindre enbladig modell av doktorskniv från tyska Buck Creek


Pen Knife


Frekvent använt namn på små knivar som vanligen har två blad, ett i varje ände. Det behövs inget snille för att lista ut det ursprungliga användningsområdet - gåspennvässare.

Enkel Pen Knife av okänt fabrikat med plastskollor


Pruner's Knife


Pruner's Knife är ett exempel på en kniv utrustad med Hawkbill-blad. Knivbladets karaktäristiska form kommer sig av att den från början var avsedd för att trimma fruktträd och buskar med. Idag används bladformen ofta till knivar som anpassats till att skära takpapp, mattor etc. 

Modellen "Halfhawk" från RR i deras "Coalminer Series". Som namnet antyder är bladformen inte helt en Hawkbill


Copperhead


En Jack Knife med två blad där det största är en Clippoint och det andra ett pennblad. Karaktäristiskt för knivmönstret är att handtaget har två bolster och att de är formade för att dölja den vassa kanten på tangen.

En Coppperhead från tyska Böker





Toothpick/Texas Toothpick 


Liten slank enbladare med karaktäristisk form.

Ytterligare en kniv från RRs Stoneworx-serie i form av en Small Toothpick


Congress


Fyrbladig kniv med två blad i varje ände. Ofta konkavt formad rygg på handtaget.

Congress från Buck Creek

Knivtypen har oftast två blad i varje ände


Sen finns det förstås betydligt fler kända mönster som jag inte är innehavare av som till exempel:

Sodbuster
Amerikanskt namn för gammalt europeiskt mönster, möjligen av tysk härkomst. Enkel enbladig kniv utan bolster.

Riggers Knife/Marlin Knife
Kniv med Wharncliffe-blad och försedd med märlspik. Att användas för att bland annat lösa upp trilskande knopar och schackel.

Och det finns fler som jag inte kommer på i skrivande stund. Men någonting säger mig att jag kommer att få anledning att återkomma i ämnet.


/ J - den som lägger på hög samlar

* Vill man surfa på och kanske investera i en fransk kniv kan det göras t ex här. En kunnig herre på området knivar i allmänhet och fanska diton i synnerhet är Stefan Schmallhaus och hans Youtubekanal hittar du här! 
** Troligen döpt efter Obediah Barlow som började producera den här knivtypen runt 1670-talet. Den blev så småningom mycket populär i USA och är omnämnd i litteratur och skrift bland annat i Mark Twains Tom Sawyer.