Knivrecension Lionsteel TM1

-  nära perfektion

Sällan först med det senaste, det skulle kunna vara en beskrivning av mig och det mesta som jag har i knivväg. Men det förhållningssättet kan ha sina fördelar också. På så vis kan några modeflugor och dagssländor undvikas och kanske dödas. Den här modellen lever dock i all högönskelig välmåga. Det trots att den har funnits runt sex år vid det här laget. Sådant brukar vara ett mått på kvalitet i sig och det misstänker jag gäller den här kniven också. 

Det här är mina tankar kring en mycket speciell kniv från Lionsteel kallad TM1. 

Lionsteel TM1 MS

TM1 är en kniv designad av Molletta eller Michele "Mik" Pensato som han egentligen heter. Han är en mycket produktiv herre som designat drösvis med knivar åt Lionsteel, såväl vanliga knivar som fällknivar. I det här fallet var designen ursprungligen inte ämnad direkt för Lionsteel utan de kom in i en senare fas om jag förstått det rätt.

Det som gör den här kniven så intressant är en rad val och detaljer. Några av dem gjorde den också tämligen omtalad när den kom. För det första så är det en "integral", alltså en kniv där handtaget är gjort i ett enda stycke av någonting. Innan den här kniven kom var metall, främst titan men senare även aluminium det som användes till den sortens handtag.* Dessutom var den här modellen den första i världen som kombinerade en back lock med kullager. Lägg därtill detaljer som ett extremt väl utfört lås, en distinkt bladform och god ergonomi och du har en kniv som är speciell. 

En fällkniv för den som behöver ta i lite ibland

Twitterversion: Lionsteel TM1, styrka och brutalitet parat med mycket finess. 

Blad

TM1 har en utpräglad bladform eller snarare en speciell spets. Formen brukar kallas reverse tanto. Egenligen är den att betrakta som en clip point med extremt liten klippt del och kraftig spets. Det var en form som inte var lika vanlig när den här kniven lanserades som det är nu. Fördelen med den är att den ger lite buk att arbeta med samtidigt som du får en förstärkt och därmed mycket tålig spets.

Bladet 90 mm långt, 34 mm högt och tämligen grovt med sina 4,5 mm. Tjockleken valdes i syfte att få till en hållbar och stark kniv har Mik sagt i intervjuer. Jag anser nog att man kunde nöjd sig med någon millimeter mindre och ändå uppnått det. Slipningen är flat och tämligen hög. Det finns en flat yta för slipsystem att ta spjärn emot och det underlättas av att tumplattan är enkel att demontera. 

Bladformen är en reverse tanto eller om man så vill en modifierad clip point

I TM1 hittas svenskt stål iform av Sleipner från Uddeholm. Det är ett stål särskilt framtaget för knivar och är en utvecklad version av D2. Stålet är inget pulverstål men får mycket fin struktur ändå med rätt värmebehandling hävdar Lionsteel. Det skall enligt tillverkaren vara segare är ursprunget. I praktiskt bruk har jag inte märkt någon större skillnad. Kniven håller skärpan mycket väl och är lätt att underhålla på min primitiva strigel. Att eggen håller är kanske inte så konstigt då bladets hårdhet ligger någonstans i spannet 60-61 HRC.

Finishen är en satin men kniven kan även fås i helsvart utförande. Jag hade nästan förväntat mig någon fläck eller tendens till rost då stålet inte är rostfritt. Men ta i trä eller kanske stål i det här fallet men det har inte hänt.

Stålet är svenskt i och med Uddeholms Sleipner och av det får man en rejäl portion

Väl i arbete märks det att kniven är mer inriktad på tuffa tag än finlir. Eggen är nämligen stark men också lite tvärare än jag önskat. När det väl är dags att slipa om den här kniven kommer jag att försöka minska den några grader. Med det sagt så kom kniven vass även om skärpan inte var extrem. Men den svarar snabbt på brynen som sagt.

TM1 fungerar till alla tänkta EDC-sysslor men vill man nu skala och klyfta frukt hela dagarna så är det inte helt rätt kniv. Den skär bra så länge det inte är genomgående skär men sedan märks både eggens- och bladets tjocklek av. Av samma skäl är det här inte en kniv som är så särdeles väl lämpad till att sitta framför en kamera på YouTube och strimla skrivarpapper.

Men när det kommer till saker som mattstumpar, buntband, plasthinkar och inte minst trä är den här kniven en fröjd. Särskilt som handtaget gör det mycket komfortabelt att hålla på en bra stund utan att rodnad och blåsor uppkommer. I början var jag rädd att det korta clipet skulle kännas men det försvinner helt i min hand. 

Handtag

Handtaget är en av de saker som utmärker den här kniven. TM1 är gjord med Lionsteels SOLID-teknik vilket är deras patenterade metod att göra integralhandtag på. Den hittas på tidigare modeller från dem också som exempelvis SR-1 och Ti-Spine. I det här fallet avviker dock materialen från det gängse. De andra knivarna görs endera i titan eller aluminium vilket är vanligast på den här typen av knivar. I TM1 är det Micarta och kolfiber som är aktuella. Den här versionen med tillägget "MS" till namnet är Micartaversionen. 

Den tvåfärgade Micartan är 3D-skulpterad

Förutom att vara fräst ur ett stycke är det ett par detaljer till som gör kniven inte bara ovanlig utan unik. Dels är det, såvitt jag vet,  den enda knivmodell som kombinerar en back lock med det här sättet att göra knivar på. Det andra är att den har kullager. TM1 är en av eller kanske den första fällknivsmodell som hade den kombinationen också. 

Grundformen är bedrägligt enkel men detaljerna är många. Ytan är välvd och försedd med mönster för bättre grepp,
 handtaget har ett tydligt fingerskydd och är försett med fånglinehål

Här syns insidan på integralkonstruktonen där Lionsteel

lyckats peta in såväl kullager som en back lock

Micartan är mästerligt bearbetad i det här fallet. Alla kanter och hörn med något litet undantag är väl fasade, rundade och slipade. Handtaget är 11,5 cm långt varav 9,5 cm är grepplängd. Det mäter 2,9-3, cm på höjden och är 15-17 mm brett. Bredden nyttjas tillfullo då det här är en back lock. De är alltid bekvämare att hålla i än knivar öppna i ryggen på grund av den ökade kontaktytan. 

Handtaget är gjort i en tvåtonad Micarta som ger ett nästan träliknande utseende som man kan tycka lite olika om. Jag gillar det. Sen har den en något grov struktur ämnad åt att ge bättre fäste, vilket den gör.

I änden av greppet hittas en glaskrossare med volframspets. Den kan jag lika gärna vara utan men i det här utförandet är den så diskret att jag inte har något att invända. Sen finns det en orsak till att den finns då Lionsteel bland andra riktar sig till blåljuspersonal av olika slag med den här modellen.

TM2 är mycket neutralt balanserad. Den har även ett rymligt och extremt bekvämt handtag

I hand är TM1 helt enkelt superb. Den är både bekväm att hålla i och arbeta med. Det spelar ingen större roll vilket grepp som väljs även om de stadigare fattningarna prioriteras. För finlir med kniven i nypan är handtaget lite för tjockt i framkant och fingerskyddet något i vägen.

Det breda handtaget ger gott om anläggningsyta mot handen och formen är avancerad. Här har man valt att göra ett handtag som inte bara är fräst inuti utan även på utsidan så handtaget sväller på mitten för att fylla handen bättre. Sidorna är även behagligt välvda och det finns ett tydligt fingerskydd men även en fördjupning för pekfingret.

Det bör tilläggas att det krävdes ett par mindre modifieringar för att höja kniven från "mycket bra" till "nästan perfekt". Vad jag gjort är att runda av insidan av skåran för bladet som var alldeles för vass. Den enda missen på hela kniven. Därtill slipade jag fingerskyddet något mindre kantigt för att det inte skall trycka mot pekfingret lika hårt när man skär i trä. En typisk "frilufsaranpassning".

Öppning och lås

Den här kniven har fått en tumplatta som öppningsmetod. Därtill en med en något ovanlig form. Den fungerar utmärkt. Den är lätt att hitta i relation till handtaget och ger bra fäste mot tummen. Den enda invändningen jag har är att det är svårt men inte omöjligt att snärta fram bladet med tummen. Här är det en stilla och kontrollerad rörelse som är prioriterad. Så leksugna göre sig icke besvär. 

Tumplattan sitter lättåtkomligt till och lagren gör att bladet löper mjukt

Den rörelsen är emellertid oerhört mjuk. Förklaringen hittas i att bladet löper på IKBS-kullager. När det därtill paras med ett blad med mycket massa ger det en speciell känsla. För att den känslan inte skall bli rent obehaglig åt andra hållet, när låset släpps och bladet fälls in, bör man hålla fingrarna borta. Med motståndet från låsarmen ur vägen faller bladet som en giljotin. 

Det här är den bästa versionen av den här låstypen jag stött på. En del av säkerheten på back locks består i hur djupt låsklacken stäcker sig och som synes finns det gott om mariginaler här

Finishen på låset är extrem. Låsarmen är lätt att frigöra

trots att toleranserna är ytterst små

Det fanns en tydlig målsättning med konstruktionen av låset på den här kniven. Föresatsen Molletta och Lionsteel hade var att eliminera det lilla spel som kan finnas i höjdled i back lock-konstruktioner. I t ex Triad-lås har man löst det med en patenterad stoppbult. Här har Lionsteel istället löst det med extremt små toleranser. Resultatet är enastående. 

I slutet av den mjuka öppningsrörelsen väntar ett extremt krispigt ljud som tillkännager att låset är på plats. Det är också mycket lätt att släppa för övrigt. Med bladet ute kan konstaterats att man lyckats med sin föresats att finslipa en äldre men stadig låstyp. Det är ett mycket stabilt lås utan tendenser till kännbart spel överhuvudtaget. Det även om man tar i ordentligt genom att skära i hårt trä och pressa bladet in i materialet.

Att bära

Blandad kompott skulle man kunna säga om hur TM1 känns i fickan. Den är relativt lätt med sina 148 gram, det kan inte förnekas. I alla fall inte när man tar i beaktande att den har ett nio centimeter långt blad som därtill är grovt. Men volymen på handtaget, den som bidrar till den goda ergonomin, kan man inte bortse ifrån. Längden är inte extrem men såväl bredden som höjden på mer än tre cm gör kniven knubbig i fickan. 

Infästningen på clipet fungerar väl och gör clipet vändbart. Skall man för övrigt ha en glaskrossare är det så här den skall se ut. 

Clipet är litet men spetsen har rätt vinkel och läppen är tillräckligt stor

På den här kniven hittas ett litet men mycket bra clip som återanvänts från modellen SR-1. Det är inte särskilt mycket utrymme under själva clipet så riktigt tjockt tyg kan ställa till det men jeans och liknande är inget problem. Rampen eller läppen är stor nog för att fungera och den är tacknämligt vinklad så att den ligger nästan parallellt med handtaget. Jag avskyr när clip har utåtpekande spetsar!

Inte mycket av kniven syns när den befinner sig i fickan

Clipet är starkt vilket gör att storleken räcker för att hålla kniven säkert på plats. Det är ett deep carry-clip vilket gör att nästan inget syns när kniven bärs i en ficka. Därtill är finishen behagligt anonym med sin gråaktiga satin. Det och avsaknaden av loggor och annat otyg gör kniven diskret. Att dra och stoppa undan TM1an är relativt smidigt men spänsten i clipet gör att man får ta i lite. Micartan har lite struktur men är inte så sträv som t ex G10 kan vara.

Sedan kan tilläggas att infästningen är elegant där den sitter i bakänden av handtaget. Det gör att man slipper extra hål i sidorna på kniven. Det gör även att clipet är vändbart till vänster sida. Eftersom kniven är en back lock och tumplattan kan hanteras med båda händer är det här utmärkt kniv för både höger- och vänsterhänta. 

Sammanfattningsvis

Det märks inte att TM1 är en runt sex år gammal modell. Det finns ett flertal detaljer som Lionsteel fortfarande är tämligen ensamma om. Integraler i andra material än titan är fortfarande inte vanliga och någon med back lock känner jag inte till. Men det låset kombinerat med kullager har jag några av så det är inte längre unikt. 

TM1 bjuder på en spännande kontrast mellan utseende och vikt. Den här kniven är nämligen förvånansvärt lätt. Det i relation till storlek skall tilläggas. På bilder utan referenspunkter kan den se mindre ut. Särskilt bidrar bladets form och höjd till det. Längden är faktiskt hela nio centimeter vilket gör TM1 till en tämligen substantiell EDC-kniv.  Att det är åt det användningsområdet man siktar står tydligt att läsa på Lionsteels hemsida. 

Det kan jag väl hålla med om rent generellt men jag ser den nästan mer som en friluftskniv med EDC-potential. Orsaken är att den troligen känns lite väl stor för många skulle jag misstänka. Men det finns också flera detaljer som avslöjar att den vänder sig mot polis, militär och liknande yrkesgrupper då den har förstärkt spets, grovt blad, kraftigt fingerskydd och en glaskrossare. Allt för att den skall vara redo för det mesta utöver att skära snörstumpar.

En av få nackdelar den inriktningen fört med sig är att kniven är för tjock bakom eggen. Med lite mindre gods där hade den här kniven skurit som en dröm också.

Utseendet är tämligen enkelt, nästan stramt trots att det döljer en rad finesser

Sedan visar Lionsteel med den är modellen att de verkligen kan bygga knivar när de sätter manken till. Det här är den finaste back lock jag haft förmånen att stöta på under alla år som recensent och entusiast. Samma kassaskåpskänsla som ett Triad-lås fast med mjukare gång och är lättare att släppa. Hur styrkeförhållandet dem emellan ser ut låter jag däremot var osagt. 

Dessutom är komforten och även ergonomin i den här kniven helt enkelt fantasiska, åtminstone för mina händer. Bland de bättre fällknivar jag känner till därvidlag. En del av förklaringen hittas förstås i att det är en integral kombinerat med en back lock. Handtaget närmar sig en fastbladare i formen helt enkelt. Det är bara skåran där bladet vilar som avslöjar det.

TM-1 är en utmärkt lite större EDC-kniv men känner sig lika väl till mods i skogen

Fördelen med att bygga integraler av Micarta är förstås enkelheten med färre delar och skruvar men det finns en nackdel kopplat till metoden också. Den är dyr! Dels blir det mycket materialspill men framförallt tar det lång tid med all programmering och maskinbearbetning. Det avspeglas i priset, det här är ingen billig kniv även om jag inte vill kalla den dyr heller. Det handlar mycket om vad man upplever att man får för sina investerade slantar. I skrivande stund kostar den från 2100 kr och uppåt i Europa.

TM1 är en kniv för den som inte säger nej till en hel del teknik förpackad i ett enkelt och snyggt fodral som därtill verkligen är en fantastisk EDC-kniv i det större formatet. Stark som en oxe men smidig som en gasell med sitt grova blad på kullager och sin superba balans och lätta vikt. Men det är ergonomin som lyser starkast. Jäklar i min låda vilken bekväm kniv det här är.  

Specifikation:

Längd utfälld: 205 mm

Längd hopfälld: 115 mm

Vikt: 148 g (vägd av mig)

Bladlängd: 90 mm

Godstjocklek: 4,5 mm

Bladstål: Sleipner

Handtag: Micarta, integral

Lås: Back lock

Producerad av: Lionsteel, tillverkad i Italien

/ J - Utökar lejonflocken

* Snarare är det så det brukar framställas men det är inte hela sanningen. I själva verket har bland andra EKA gjort knivar med samma metod fast med komprimerat trä som utgångspunkt. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre