- ytterligare en Spydercoklassiker
Spyderco har som de flesta av er säkert vet ett oerhört stort och brett utbud av knivar. Ett som dessutom förändras snabbt. Nya tillskott puttar ut mindre framgångsrika knivar ur katalogen. Det sker i sådan takt att de börjat med delårskataloger kallat "reveals" för att minska tiden mellan avslöjandet av nya modeller till dess att de kan köpas i butik. Sen släpper de en ständig ström av begränsade upplagor av olika slag utöver det.
Med det i åtanke kan det vara intressant att notera att det egentligen är ett par modeller som ligger till grund för alla andra. De kan därför sägas vara derivat av dessa arketyper. I begynnelsen var Worker, deras första modell och ur den föddes modeller som Delica, Endura, Endela och inte minst Military, PM2, Para 3 samt Police 1,2, 3 och 4. Men även småknivar som Manbug och Ladybug samt flippers som Mantra 1 och 3 är sprungna ur samma källa. Förutom bladhålet kännetecknas de av "knölen" som det bildar viket ger en tumramp och starkt påverkar den övergripande bladformen. Den klassiska Spydercoprofilen som är både älskad och hatad i knivvärlden. Resten av världen känner inte till den kan väl tilläggas.
En annan och inte lika stor gren på släktträdet är Native-familjen. Utmärkande för dem är att de saknar den berömda knölen. Länge var Native ensam anfader även om den fick sina "CQI"*-tilllägg den också. De har hunnit till version fem vid det här laget. Den gavs förstås ut i lyxversioner med titan- och kolfibergrepp och olika stålsorter som de plägar göra. Sedan kom en större version i Shaman och nästan samtidigt en mindre kallad Lil' Native i två olika utföranden följt av en bjässe i Native Chief.
Modeller kommer och modeller går endast grundtyper består. Idag skall vi kika på lättviktsversionen av Native 5.
Med det i åtanke kan det vara intressant att notera att det egentligen är ett par modeller som ligger till grund för alla andra. De kan därför sägas vara derivat av dessa arketyper. I begynnelsen var Worker, deras första modell och ur den föddes modeller som Delica, Endura, Endela och inte minst Military, PM2, Para 3 samt Police 1,2, 3 och 4. Men även småknivar som Manbug och Ladybug samt flippers som Mantra 1 och 3 är sprungna ur samma källa. Förutom bladhålet kännetecknas de av "knölen" som det bildar viket ger en tumramp och starkt påverkar den övergripande bladformen. Den klassiska Spydercoprofilen som är både älskad och hatad i knivvärlden. Resten av världen känner inte till den kan väl tilläggas.
En annan och inte lika stor gren på släktträdet är Native-familjen. Utmärkande för dem är att de saknar den berömda knölen. Länge var Native ensam anfader även om den fick sina "CQI"*-tilllägg den också. De har hunnit till version fem vid det här laget. Den gavs förstås ut i lyxversioner med titan- och kolfibergrepp och olika stålsorter som de plägar göra. Sedan kom en större version i Shaman och nästan samtidigt en mindre kallad Lil' Native i två olika utföranden följt av en bjässe i Native Chief.
Modeller kommer och modeller går endast grundtyper består. Idag skall vi kika på lättviktsversionen av Native 5.
Spyderco C41BK5 Native 5
Basmodellen av Native presenterades 1997 och har ingått i Spydercos sortiment sedan dess. Den version vi är framme vid nu, nr 5 kom 2012 och har inte ändrats därefter även om varianter som sagt finns.
Ursprungsmodellen lockade aldrig mig då jag helt enkelt inte gillade hur den såg ut. Utseendet förstärktes av en nitad konstruktion och framför allt av ett sabelslipat blad med en gigantisk falskegg. I mina ögon såg designen klumpig och grov ut. Mitt förhållande till Native-serien var därför länge svalt och sen "drabbades" jag av en Shaman. Sedan följde tack vare Spyderco Sverige även en Lil' Native och så den här. Nu måste medges att det är annan ton i skällan. Jag gillar mina infödingar numera.
Ursprungsmodellen lockade aldrig mig då jag helt enkelt inte gillade hur den såg ut. Utseendet förstärktes av en nitad konstruktion och framför allt av ett sabelslipat blad med en gigantisk falskegg. I mina ögon såg designen klumpig och grov ut. Mitt förhållande till Native-serien var därför länge svalt och sen "drabbades" jag av en Shaman. Sedan följde tack vare Spyderco Sverige även en Lil' Native och så den här. Nu måste medges att det är annan ton i skällan. Jag gillar mina infödingar numera.
En grundversion av Native 5 med S30V blad. Lättutviktsutförande med FRN i handtaget ger tillägget "LW" till namnet
Twitterversion: Native 5 LW, ibland är enklast helt enkelt bäst
Blad
Ovan talade jag om grundformer. Det gäller både knivarna som helhet och hur bladen ser ut. Hos Spyderco återfinns en enorm variation på grundtemat med diverse utflykter i exempelvis regionala knivmönster världen över. Men några varianter är särskilt tydliga och förutom den något mer kantiga varianten hos worker-derivaten är "lövformen" återkommande. Den finns exempelvis i Sage-serien men också här hos Native även om den är mjukare då kniven helt saknar puckelrygg. Det här bladet har dessutom fått sig en antydan till falskegg men inte så överdriven som i gamla tider.
Just det här bladet mäter 7,5 cm på längden varav eggen står för 6,1 cm. Resten är stulet av det "50/50-choil", det vill säga fördjupning för pekfingret, som återfinns vid bladbasen. Bladgodset är modesta 3,2 mm vilket känns balanserat. Tunt nog för att hålla ned vikt och göra kniven hanterbar men tjockt nog för att vara stabilt. Finishen är en standard satin som är välgjord som vanligt när det handlar om Spyderco.
Just det här bladet mäter 7,5 cm på längden varav eggen står för 6,1 cm. Resten är stulet av det "50/50-choil", det vill säga fördjupning för pekfingret, som återfinns vid bladbasen. Bladgodset är modesta 3,2 mm vilket känns balanserat. Tunt nog för att hålla ned vikt och göra kniven hanterbar men tjockt nog för att vara stabilt. Finishen är en standard satin som är välgjord som vanligt när det handlar om Spyderco.
Bladformen känns delvis igen men avviker en smula från Spydercos standard då det saknar knöl
Bladstålet är inget som sticker ut i det här sammanhanget utan är Spydercos förstahandsval för knivar gjorda i Colorado, amerikanska Crucibles CPM S30V.
Annars finns Native i snart sagt varje ståltyp som Spyderco kan erbjuda inklusive S110V. S30V är inte i närheten av de teoretiska musklerna. Men det är ändå ett förbaskat bra stål på de flesta parametrar. Är man inte extremt kräsen utan använder sin kniv till dagligdags utan att ständigt testa den lär du inte märka skillnaden vill jag nog hävda.
Annars finns Native i snart sagt varje ståltyp som Spyderco kan erbjuda inklusive S110V. S30V är inte i närheten av de teoretiska musklerna. Men det är ändå ett förbaskat bra stål på de flesta parametrar. Är man inte extremt kräsen utan använder sin kniv till dagligdags utan att ständigt testa den lär du inte märka skillnaden vill jag nog hävda.
Eggen får nästan godkänt. Vass och centrerad men inte helt jämn i höjd som synes
Bladformen är en tämligen allroundbetonad sådan. I grund och botten är det ju en drop point och inte en särskilt extrem sådan heller. Den fulla flatslipningen gör att den glider igenom de flesta material utan större problem. Det som skulle kunna förbättras och det gäller många av Spydercos knivar är att de faktiskt kunde varit tunnare bakom eggen. Att en kniv är helt flatslipad innebär inte per automatik att de också är tunna på rätt ställe, inte ens om bladgodset är nedbantat det med. Något man lätt kan förledas att tro. Som en passus kan nämnas att jag heller inte heller hade haft något emot en skålslipad kniv från dem som omväxling.
Men tyvärrr skall knivar säljas till alla och hellre än att ha häcken full med reklamationer väljer man att förekomma det med kraftigare, mer hållbara blad på bekostnad av funktion. Ett förfarande som är vanligt i branchen vad det verkar.
Native 5 är med det sagt fortfarande en jäkla bra kniv att attackera de flesta småsysslor med.
Men tyvärrr skall knivar säljas till alla och hellre än att ha häcken full med reklamationer väljer man att förekomma det med kraftigare, mer hållbara blad på bekostnad av funktion. Ett förfarande som är vanligt i branchen vad det verkar.
Native 5 är med det sagt fortfarande en jäkla bra kniv att attackera de flesta småsysslor med.
Handtag
Utmärkande för den här versionen av Native är att den är lätt. Fattas bara annat med det namnet. Mycket av det kan tillskrivas handtaget och dess konstruktion. Det består av två sidor FRN (fiberförstärkt nylon) och saknar invändigt ramverk. De är sedan sammanfogade med skruvar till skillnad från de tidigaste generationerna av Native som var nitade. Det gör att du kan ta isär kniven för rengöring eller annat underhåll om du så önskar. I ryggen hittas förutom låset en backspacer som även den är av FRN. Det är således en sluten kontruktion.
Handtaget i FRN-material är bekvämt på ett något kantigt vis
Greppet på Native är förvånansvärt stort när man väl håller kniven. En aning kantigt men det fyller handen väl. Något annat som är tydligt när man håller i kniven är hur mycket friktion handtaget ger. Spydercos patenterade "bidirectional"-mönster parat med effektiva räfflor på bladryggen gör att kniven sitter där den sitter. Särskilt när kniven erbjuder ett genereröst urtag för fingret. Eller egentligen två eftersom den även har ett "50/50-choil", alltså en främre fördjupning för pekfingret som delvis utförs av bladet om du vill smyga närmare det du arbetar med. Till den utformningen av handtag förhåller jag mig generellt något ambivalent. Det fungerar på den här kniven och är faktiskt en av de detaljer som definierar den så att det finns är ingen överraskning.
Men det för också med sig flera nackdelar. Du får till exempel väldigt lite egg i relation till storlek på kniv. Ett annat problem är att du tvingas använda det om du till exempel skall skära i mjuka material som presenning, tyg eller t o m kartong. Annars kan du ge dig på att det du skär fastnar eller hakar i den fördjupningen. Sedan finns en tredje nackdel som mer är knuten till den här specifika modellen. Clipet som knappt känns i hammargrepp till exempel känns desto mer om du kryper längre fram på handtaget. Spetsen på clipet hamnar då rakt mot mjukdelarna i handen. Något som mest känns om man tar i och greppar kniven hårt skall tilläggas.
En balanserad bredd som fyller handen relativt väl
samtidigt som kniven är smidig i fickan
samtidigt som kniven är smidig i fickan
Själv har jag aldrig varit någon större vän av extrem friktion i knivhandtag vilket alltid leder till att jag går över viss G10 med sandpapper och samma gäller den här typen av grepp. Det gällde t ex min Manix 2 LW och Benchmade Minigrip också. Jag har märkt att fenomenet först är kännbart när greppytan ökar. På små knivar som Manbug och Dragonfly 2 är det inte något som irriterar utan ger bara gott fäste. Om man arbetar med handskar på misstänker jag att det är av godo men det är inget jag normalt ägnar mig åt.
Med kniven i hammargrepp ökar räckvidden men ger mindre kontroll
och en fördjupning som kan fastna i saker och ting
Sabelgrepp och nyttjande av "forward choil" ger bättre kontroll
Native 5 LW är utmärkt även när den greppas i nypan
Eller för den delen med ett finger på ovansidan av bladet
och en fördjupning som kan fastna i saker och ting
Sabelgrepp och nyttjande av "forward choil" ger bättre kontroll
Native 5 LW är utmärkt även när den greppas i nypan
Eller för den delen med ett finger på ovansidan av bladet
En annan fråga som kan disktueras är fånglinehål och deras nytta eller förbannelse. Frågan är varför alla tillverkare envisas med dem? Sett till syfte så borde de mest återfinnas på mycket små knivar - för att fiska upp dem ur fickan alternativt förlänga greppet. Eller på knivar tänkt att användas till sjöss eller för att att hugga stora vedklampar med. Det här är ingetdera.
Men den vid det här hos Spyderco väl etablerade lösningen att placera hålet genom fästet för clipet är smart så till vida att man får plats med båda utan att ställa till med det "clipgate" som Spyderco lyckats med på flera nya modeller. I de fallen har placeringen av hålet tvingat clipet att placeras på mindre bra ställen.
Men den vid det här hos Spyderco väl etablerade lösningen att placera hålet genom fästet för clipet är smart så till vida att man får plats med båda utan att ställa till med det "clipgate" som Spyderco lyckats med på flera nya modeller. I de fallen har placeringen av hålet tvingat clipet att placeras på mindre bra ställen.
Öppning och lås
Bladet på Native 5 LW fälls förstås ut med hjälp av ett öppningshål. Rörelsen är lätt och smidig trots att kniven är en backlock vilket annars innebär mer motstånd än vad en liner- eller ett ramlåskniv bjuder. Den är också mjuk i gången trots att kniven något överraskande helt saknar lager! Kullager finns inte men inte heller några glidlager i brons eller ens plast. Här har man valt att nyttja nylonet i handtaget istället och dess inneboende hala egenskaper och låta bladet ha kontakt med en höjd kant på insidan av skollan. En enkel men välfungerande lösning som dessutom ger en kniv som är stabil i sidled.
Native 5 är en klassisk back lock eller kanske snarare "mid lock" med tanke på placeringen
Väl ute känns bladet mycket stabilt utan spel eller glapp men om sådant skulle uppstå i sidled kan bladet justeras till skillnad från äldre tiders versioner.
Låset som ligger bakom stabiliteten är en backlock som med ett rejält och förtroendeingivande snäpp faller på plats. Kniven känns trots att den till stora delar består av plast tämligen solid. Den är inget jag skulle hamra in i ett träd och använda som stegpinne men för vardagligt användande är styrkan mer än tillräcklig.
Det är också lätt att släppa låset och eftersom kniven har fördjupningen för pekfingret kan kniven lätt fällas ihop med en hand. Den gör nämligen att eggen inte träffar fingret efter det att låset släppts.
Det är också lätt att släppa låset och eftersom kniven har fördjupningen för pekfingret kan kniven lätt fällas ihop med en hand. Den gör nämligen att eggen inte träffar fingret efter det att låset släppts.
Att bära
Native 5 LW briljerar i en ficka. Kniven är lätt, har rundade former och inget som sticker ut. Det finns inte så mycket mer att säga. Sjuttio gram är lätt, ryggen lätt välvd och öppningshålet ger vare sig fenor eller tumknoppar som sticker ut. Det gör att man slipper något som kan haka i annat och minskar försås yttermåtten. Längden är strax över decimetern och den är så tunn som 11 millimeter.
Ett enkelt och välbekant clip som hyser den trevliga egenskapen att det fungerar som ett sådant
Clipet är kanske det mest framgångsrika Spyderco åstadkommit, det är deras "skedformade" clip. Ja, det och deras "wire-clip" förstås. Det här clipet är inte helt diskret stort och blankt som det är men ur funktionsperspektiv finns inte mycket att invända. Kniven hålls på plats, den kan dras och stoppas undan utan besvär och läppen är väl tilltagen för att matcha de flesta tygkanter. Sen finns alltid små detaljer att notera som hur Spyderco valt att ha sin logga exakt där clipet möter handtagssidan. Smart eftersom det ger en slät yta för tyg att glida emot. Det borde andra lära sig av *host host* Cold Steel.
Sen kan clipet flyttas till vilket hörn av handtaget som önskas. Spets upp- eller ned, vänster eller höger spelar ingen roll, kniven kan bäras hur som helst. Det ihop med hålet i bladet och låstypen gör kniven helt ambidextriös till glädje för de cirka tio procent av befolkningen som är vänsterhänta.
I clipet har dessutom hålet för fånglinehålet dolts som sagt. Det gör att kniven sitter djupare i fickan än den annars skulle ha gjort. Något som Spyderco fått kritik för gällande några av deras senaste modeller. Märkligt hur man tycks ha glömt hur man gör i de fallen. Men trots det är det ingen "deep carry" utan en bit av handtaget sticker upp vilket är till fromma för dem som inte vet hur man drar en kniv utan måste ha mycket att greppa om.
I clipet har dessutom hålet för fånglinehålet dolts som sagt. Det gör att kniven sitter djupare i fickan än den annars skulle ha gjort. Något som Spyderco fått kritik för gällande några av deras senaste modeller. Märkligt hur man tycks ha glömt hur man gör i de fallen. Men trots det är det ingen "deep carry" utan en bit av handtaget sticker upp vilket är till fromma för dem som inte vet hur man drar en kniv utan måste ha mycket att greppa om.
Sammanfattningsvis
Native 5 LW är en kniv som konkurrerar en smula med ett par andra Spydercomodeller varav en är Sage 1. Det även om den är planerad att utgå ur sortimenten till 2020. Den kniven är snarlik i format och vilken av dem man väljer blir förstås en smaksak. En smaksak som mycket handlar om vilken låstyp du föredrar och din inställning till bladformer påminnande om löv. Särskilt som Sage snart kommer i en lättviktsversion den också. Då blir skillnaderna ännu mindre modellerna emellan.
Sen konkurrerar den med sig själv. Native finns nämligen i en G10-version med stålram också. Den modellen är dock väsentligt tyngre och förutom att den i mitt tycke ser bättre ut så kan jag inte riktigt påstå att jag tror den har några praktiska fördelar över den här. Den ökade hållbarheten tror jag mer återfinns på ett teoretiskt plan och möjligen ett psykologiskt. Personligen skulle jag nog dock föredra känslan i det materialet.
Sen konkurrerar den med sig själv. Native finns nämligen i en G10-version med stålram också. Den modellen är dock väsentligt tyngre och förutom att den i mitt tycke ser bättre ut så kan jag inte riktigt påstå att jag tror den har några praktiska fördelar över den här. Den ökade hållbarheten tror jag mer återfinns på ett teoretiskt plan och möjligen ett psykologiskt. Personligen skulle jag nog dock föredra känslan i det materialet.
Ibland är det enkla gott nog. Grundversionen av Native med S30V-stål i bladet, ja och en liten espresso förstås
Den här kniven har fått mig att fundera på varför jag missade den här grenen av familjen så länge? Det är en riktigt bra representation av en Spyderco. Minst lika bra som den klassiska Delica vill jag nog hävda. Prestandamässigt skiljer det inte så mycket dem emellan men den här fyller handen bättre och jag tror att hålets placering skrämmer de icke Spydercofrälsta mindre.
Egentligen har jag inga större negativa invändningar att komma med. I alla fall inga som rör materialval, konstruktion eller tillverkningskvalitet. Inställningen visavi den här kniven handlar mer om vad du söker. FRN och ett stort skedclip avger inte direkt lxyvibbar men det fungerar och det här är en praktiskt inriktad kniv. Sen kan jag personligen klara mig med lite mindre rivjärn i handen men det är lätt löst med lite artificiellt slitage med fint sandpapper.
Sen kan tilläggas att det här inte är kniven jag väljer om jag skall ta i så svetten lackar i pannan. Det är till det storebror Shaman finns. Native 5 är i det här utförandet en lättviktskniv och det gäller användning också. Men samtidigt skulle jag gärna vilja se vad för vansinnigheter som skulle knäcka den. Normal knivanvändning lär inte göra det i alla fall.
Egentligen har jag inga större negativa invändningar att komma med. I alla fall inga som rör materialval, konstruktion eller tillverkningskvalitet. Inställningen visavi den här kniven handlar mer om vad du söker. FRN och ett stort skedclip avger inte direkt lxyvibbar men det fungerar och det här är en praktiskt inriktad kniv. Sen kan jag personligen klara mig med lite mindre rivjärn i handen men det är lätt löst med lite artificiellt slitage med fint sandpapper.
Sen kan tilläggas att det här inte är kniven jag väljer om jag skall ta i så svetten lackar i pannan. Det är till det storebror Shaman finns. Native 5 är i det här utförandet en lättviktskniv och det gäller användning också. Men samtidigt skulle jag gärna vilja se vad för vansinnigheter som skulle knäcka den. Normal knivanvändning lär inte göra det i alla fall.
Native - en modern Spydercoklassiker av en orsak
Det är på goda grunder Native 5 blivit en evergreen i Spydercos digra katalog. Den har ett bekvämt handtag, bra stål även i grundutförande, utmärkt bladform och ett säkert lås samt ännu säkrare clip. Det här är en slitvarg som därtill är lätt och därför diskret till dess att du behöver den som det brukar stå i reklamen. Men det stämmer faktiskt. Så söker du dessa egenskaper och kanske är lite ny i Spydercosvängen är det bara att slå till! I den här versionen är den för övrigt en av deras billigare knivar och du kan få den för kring 1300 kr i skrivande stund.
Ibland är enklast bäst även om jag verkligen inte skulle ha något emot den superlyxiga versionen med handtag i kolfiber.
Ibland är enklast bäst även om jag verkligen inte skulle ha något emot den superlyxiga versionen med handtag i kolfiber.
Specifikation:
Längd utfälld: 177 mm
Längd hopfälld: 102 mm
Vikt: 71 g
Bladlängd: 75 mm
Godstjocklek: mm
Bladstål: CPM S30V
Handtag: FRN
Lås: Back lock
Producerad av: Spyderco, tillverkad i USA
/ J - studerar Spyderco-träd
* CQI betecknar Spydercos utvecklingsprogram och står för Constant Quality Improvement. Det innebär att de med jämna mellanrum uppgraderar gamla modeller varpå de får ett nytt generationsnummer.
* CQI betecknar Spydercos utvecklingsprogram och står för Constant Quality Improvement. Det innebär att de med jämna mellanrum uppgraderar gamla modeller varpå de får ett nytt generationsnummer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar