Recension AceJet Stinger

 

Inledning

Det är dags att ta en närmare titt på ytterligare en uppsättning kastknivar från tjeckiska AceJet. Den här gången är det en helt annan typ av knivar än de Appache jag presenterade sist. De senare kan räknas till kastknivsvärldens schweizerknivar på så vis att de kan användas till det mesta. Dagens recensionsobjekt är väsentligt mer inriktade på att göra en sak och göra det bra. Knivarna kallas för Stinger och är även de formgivna och testade av Adam Čeladin likt alla produkter från AceJet. 

AceJet Stinger

Det som kan vara något förbryllande är att det finns flera modeller med snarlikt utseende som kan ståta med att vara utformade av honom. Dels är det Stinger men även modellerna Vengeance och Top Dog från Wulflund. Och för att göra det hela ännu mer komplicerat finns de här knivarna även i en "Breaker"-version från AceJet vilket innebär att de är något längre samt hela 10 mm tjocka! Sen bör tilläggas att alla knivar av det här slaget bygger på modellen "Arrow" designad av den tyske No Spin-kastaren Thomas "Tom Tom" Hampich. 

Acejet Stinger överst i jämförelse med den större Wulflund Vengeance

Det är nämligen vad det handlar om idag, knivar helt inriktade på No Spin/Anti-rotationskastning.

Utseende och mått

Jag har flera gånger påpekat att jag egentligen föredrar kastknivar som ser ut som knivar. Det gör inte den här modellen. En god vän uttryckte det tämligen träffsäkert när vi kastade tillsammans och han sade att han föredrog "tältpinnarna" framför andra knivar. För det är lite åt det hållet de här knivarna drar rent utseendemässigt. Förvisso förvuxna och urstarka tältpinnar men ändå. 

Längden på knivarna landar på 23,5 cm och bredden över handtaget är som mest 33 mm. Den smalare delen, bladet om man vill kalla det så, mäter 16 mm. Mest imponerande är nog tjockleken som trots att det här inte är den extragrova modellen är väl tilltagna 8 mm. Det finns flera fördelar med dimensionen förutom att knivarna blir hållbara vilket jag återkommer till senare. Den gör i det här fallet att vikten kan skrivas till 248 gram. 

Stinger bjuder på en för stilen typisk pilform

Som många pilformade kastknivar saknar den här egentligt handtag och övergång mellan det och vad som vanligen skulle kallas blad.* Kniven har "eggar" som är 7 cm långa och de har uppnåtts genom fyra någorlunda symmetriska slipfaser. De möts dock inte och själva "spetsen" är mejselformad. Det vill säga den är platt och vass istället för att se ut som på en traditionell kniv. Det ger en tåligare spets vilket är bra. Särskilt som No Spin är tar en viss tid att lära sig vilket resulterar i många missar. 

Med en tjocklek på 8 mm lär de inte gå av i första taget

I bakändan hittas ett indexeringshål som även kan användas för att hänga upp kniven på en krok om man känner för det. Som de flesta kastknivar så levereras den här nämligen utan fodral. 

Finishen är en längsgående borstad satinfinish. En yta som är sympatisk men som som alla knivar gjorda av det här materialet har en tendens till att mörkna tämligen omgående. I alla fall om knivarna används. Då skall tilläggas att de knivar ni ser på bilderna är putsade med både sandpapper och Autosol vid upprepade tillfällen.  

Material

Apropå finish så är stålet som borstat på samma vis som de flesta grundmodeller från AceJet. Materialet är också detsamma**. Det är ett tjeckiskt fjäderstål med din-nummer 14260. Det i kombination med god härdning vilket innebär tämligen mjukt i det här fallet samt den väl tilltagna godsdimensionen gör knivarna extremt slagtåliga. De här specifika knivarna har fått sin beskärda del av misshandel kan jag lova. Skulle man lyckas knäcka en av dem är det livstids garanti mot det. Jag har dock mycket svårt att se att det kan hända. 

Spetsarna däremot kan ta en del stryk, särskilt när de kommer i närkontakt med andra knivar. Det är också den behandlingen som gett knivarna de ärr och gropar i kanterna ni ser på bilderna. Desto bättre man blir desto fler sådana träffar sker paradoxalt nog. 

Att kasta

Stinger var min första uppsättning knivar avsedda för just No Spin-kastning. De var därmed också mina första kastknivar med den här typiska pilformen. Utseendet medför en balans som är specifik för typen. Den är som utseendet skvallrar om baktung. Balanspunkten hittas 13,5 cm från spetsen vilket placerar den några centimeter bakåt från mittpunkten sett.

Balanspunkten återfinns 9,5 cm från bakänden

Det påverkar egenskaperna på så vis att kniven har en tendens att inte vilja påbörja en rotation lika lätt som en neutralt balanserad kniv. Det är inte bara en fördel vid No Spin utan även vid halvrotationstekniker som Military half spin. Av samma skäl så är de här knivarna inte alls lätta att använda till rotationstekniker men det går förstås även om det känns påtvingat. 

- Rotationskast

Av rent fysiska skäl är inte det här den här knivens styrka som jag redan varit inne på. Den förskjutna tyngdpunkten gör att kniven förstås inte roterar kring sitt mittpunkt utan där viktens centrum befinner sig. Det ger en "oregelbunden" och mer svårkontrollerad rotation. Kniven blir därmed onödigt svårkastad med den här tekniken. Jag måste tillstå att jag personligen inte alls behärskar rotationsteknik med de här knivarna. Är du tillräckligt bra och van går det kanske men det är inget jag rekommenderar. Det finns bättre knivar i AceJets sortiment för den här typen av kastning. 

- Half Spin

Om den här kniven är anpassad för antirotationskastning så kan tilläggas att den är minst lika bra för halvrotationsteknik. Den baktunga kniven gör det väldigt lätt att exempelvis kasta Instinctive Halv spin, där man greppar kniven i bladet men placerar pekfingret på blad/handtagsryggen. Viktfördelningen gör dels att det är lätt att känna när kniven vill vända i luften, vilket är mycket sent. Det i sin tur underlättar längre distanser. Även utan att vara någon fantom på områder ligger mitt rekord där på runt åtta och en halv meter. Förutom att skvallra om rotationsfarten bidrar tyngden till att kasten blir mycket hårda. "Piskrörelsen" som utförs när handleden vänder förstärks av att massan hamnar långt ut i själva rörelsen.

"Tavelätare", Stingers tränger djupt in i tavlan vid halvrotationskast

Det i kombination med formen gör att de här knivarna har en tendens att gräva sig mycket djupt i tavlorna när man kastar "Instinctive". Fördelen med det är att de sällan eller aldrig ramlar ur när de väl hamnat på rätt håll. Nackdelen är förstås att de äter tavlor till frukost. Det blir djupa i princip fyrkantiga hål i målen. Ibland så djupa som fem centimeter. De är därför också lite jobbiga att avlägsna från tavlan. En gång är ingen gång, efter några hundra kast börjar det kännas. 

Precisionen med Stinger är mycket hög med såväl instinctive half spin som military halv spin. Det är i princip bara att sikta med handtaget mot målet och försöka banka in det. Där gäller det att "lita på" kniven. Den hinner vända även om man inte tror det. Snarare är det så på kortare avstånd, 2-3,5m att man får hjälpa kniven runt med en smula handled, så stabil är den i luften. 

- No Spin

Stinger är gjorda för att vara svåra att rotera. Den mot handtaget förskjutna tyngdpunkten hjälper till med det som sagt. En egenskap som framförallt är önskvärd när man kastar "No Spin". Citationstecknen kommer sig av att kniven faktiskt roterar även med den tekniken men bara ett kvarts varv från det att den släpps till det att den förhoppningsvis träffar målet med spetsen först. 

Balanspunkten är dock bara ett hjälpmedel till att uppnå det, huvuddelen av arbetet sköts av pekfingret och timingen i själva "släppet" av kniven. Det är där som rotationshastigheten bestäms. Det är också i den fattningen tjockleken på kniven spelar roll. Grundutförandet av Stinger är 8 mm och jag skulle säga att 6 mm är minium för att vara optimal med den här tekniken. När grovleken går upp får fingret mer att ta spjärn emot så att säga. Det hjälper till att förhindra "bullet rotation", det vill säga fenomenet att kniven vill vrida sig kring sin egen axel. Kastknivar skall bara snurra åt ett håll och det är lättare att uppnå det om fingret inte trycker kniven i sidled av misstag. I annan kastning håller man oftast kniven med hela handen vilket förstås blir stadigare. 

Fattningen jag använder när jag kastar No Spin med Stingers

Den mjuka droppformen på handtaget hjälper också till med själva "släppet" av kniven. Särskilt gäller det om man använder tekniken där man "borstar" eller svepar över själva handtaget med pekfingret för att motverka rotation. Eftersom handtaget blir bredare ju längre bak man kommer förstärker det kraften i den rörelsen. Det är den teknik som Celadin själv föredrar och oftast använder i sina videos. Att handtaget alternativt bladryggen hjälper till är särskilt viktigt då man vill kasta längre med den här tekniken. Då behövs mer kraft för motverka knivens naturliga framåtrotation.

Uppvärmningskast inför No Spin på årets SM i Arboga

Håll man kniven i ett fastare grepp där man släpper direkt utan "svep" så spelar formen något mindre roll. Detsamma gäller om man kastar med Skanff-teknik. Men oavsett fattning är den rundade bakänden behaglig mot handen. För i alla No spin-tekniker hamnar knivens handtag mot handflatan på något vis. För att den skall bli komfortabel är hela kniven fasad runt kanten för övrigt.

I luften är Stinger förutsägbar. Är släppet korrekt så flyger den mycket rakt. Faktum är att balansen till och med hjälper till för att kompensera för mindre perfekta kast. Kniven vill gärna räta upp sig i luften vilket är en välkommen egenskap. Särskilt hos en nybörjare som jag. 

 

Sammanfattning

I Stinger hittar du en riktigt sympatisk kniv för No Spin-kastning vare sig du är nybörjare eller har hållt på ett längre tag. Knivarna hjälper till så mycket de nu kan med tekniken. På köpet får du knivar som är lika sympatiska till alla varianter av halvrotationas-tekniker, Military- Instinctive- eller Natural half spin. Grunden återfinns i en klassisk Arrow som sedan förfinats enligt de preferenser Adam Čeladin har. 

Materialet är fjäderstål i grundversionen och finishen är borstad. Det finns emellertid numera en rad olika varianter som är mer eller mindre exklusiva. Både grövre knivar, "Breaker" och i annat material, D2-stål. Den mest dekorerade versionen som finns att tillgå har inlägg av guld i mönstret. Det är ingenting jag skulle kasta med bör väl tilläggas men det ser onekligen snyggt ut. Kastknivar får sina ärr och "stridsskador" när de används. 

En typisk lördagsmorgon i trädgården 

Därvidlag är inte mycket som rår på en Stinger förutom andra Stingers. De här knivarna har av olika anledningar träffat såväl grus som sten och asfalt. Det märks knappt på spetsarna. Det som sätter sina största spår är "Robin Hood"-träffar, när knivarna slår i varandra där de sitter i tavlan. Det har knäckt den yttersta spetsen på alla de här knivarna. Det är då man tar fram sin fil och slipar om dem. Inte många knivar man gör så med men riktiga kastknivar tål den behandlingen. Det i sin tur raderar ut att spetsarna såg lite olika ut när knivarna var nya. Men det är inget som jag irriterar mig över. Snarare visar det på att knivarna är delvis handgjorda.  

Acejet Stingers hjälpte mig till en silvermedalj i No Spin

De var också de här knivarna som hjälpte mig fram till ett silver i precisionskastning i No Spin under Sportkastnings SM 2021. Därför kan jag inte annat än att rekommendera dem förstås. Jag kunde i alla fall inte skylla på materialet om inte resultatet blev det önskade. Sedan dess har det dock passerat många tusen kast.

Pris är alltid intressant och Stinger är inte helt billiga. Men det är ett uttalat mål från AceJets sida, att tillverka knivar som siktar mot högsta kvalitet snarare än att konkurrera med pris. Ett set Stingers kostar för nuvarande 247€. För det får du bland det bästa som går att få tag i för de här sortens tekniker. Det bevisas även av att AceJet står bakom sina produkter med livstids garanti. Därför skulle jag ändå hävda att de är prisvärda.  

Om du bestämmer dig för att köpa en uppsättning av de här knivarna eller några andra produkter
 från AceJet så erhåller du 5% rabatt om du uppger koden "JOHN" när du kommit till kassan. 

Specifikation:

Stål: 14260 fjäderstål

Längd: 235 mm (uppgivet 240)

Bredd: 16/33 mm (blad/handtag)

Tjocklek: 8 mm

Vikt: 248 g vägd av mig med några gram bortfilade (uppgiven 242 g)

Balanspunkt: bakvikt 13,5/9,5cm

/ J - spinner inte loss

* Vilket gör att det är något oklart om den kommer att godkännas enligt de nya regler för No Spin-knivar som presenteras av Euro Throwers inom kort. Där stipuleras bland annat att bladet skall utgöra en tredjedel av kniven. I det här fallet kan det dock räcka med att dra upp eggarna tre, fyra millimeter ytterligare för att det kravet skall vara godkänt. På samma vis nämns att en kniv skall ha ett handtag som går att "urskilja" eller något liknande. Där går det att runda reglerna genom att fila ett enkelt mönster i bakänden sen var även det kravet mött. 

** Även om de numera även har alternativ i D2 vilket för mig är ett något märkligt materialval. 

#knivesandbikes #knivigtvarre