- en eklektisk kniv
Gammalt möter nytt skulle rubriken till den här recensionen kunna vara. Lionsteel har en serie knivar de kallar Tradition där de återupplivar gamla knivmönster fast i moderna material. En trend som för övrigt allt fler tillverkare ägnar sig åt. Tidigare har man på fabriken i Italienska Maniago bland andra snickrat ihop en Barlow i den här serien som rönt stor framgång i sina olika utföranden.
Men nu var det dags för en ny modell och då vändes blickarna mot mer medelhavsinpirerade knivmönster. De yttre linjerna på den här kniven är väl förankrad i traditioner som för oss hundratals år tillbaks i tiden. Dagens kniv är Lionsteels Gitano.
Men nu var det dags för en ny modell och då vändes blickarna mot mer medelhavsinpirerade knivmönster. De yttre linjerna på den här kniven är väl förankrad i traditioner som för oss hundratals år tillbaks i tiden. Dagens kniv är Lionsteels Gitano.
Lionsteel GT01UL Gitano
Mannen bakom nytolkningen av den här knivtypen är Gudy Van Poppel. Ett välkänt namn i knivkretsar även utanför sitt hemland Holland. Han är inte bara formgivare utan även knivsmed och behärskar därför alla moment av knivmakande.
Det här är hans första samarbete med Lionsteel och om det säger han själv:
Det här är hans första samarbete med Lionsteel och om det säger han själv:
"My idea behind the Gitano was to make a folding knife that is based on old south european folding knives in a new style. What I like about these knives is its elegant lines and often large blades in relation to the handles"
Jag kan intyga att det är något som märks redan vid första kontakt med den här kniven. De yttre formerna är familjära om man är bekant med spanska och italienska knivmönster. Ögat bedrar dock en smula och känslan när man hanterar den är inte lika bekant. Den känns väsentligt mer modern än vad utseendet skvallrar om. Precis som målet var.
Traditionellt utseende möter moderna material
Twitterversion: Lionsteel möter Gudy Van Poppel
och gammalt möter nytt varpå ljuv musik uppstår
och gammalt möter nytt varpå ljuv musik uppstår
Blad
Det var länge sedan jag stötte på en så här dramatisk tolkning av en bladform. En clip point som andas flydda tider och piratsabel. Eller om man skall vara noggrannare Romani-knivar* och spanska Navajas, mer specifikt Navaja Bandolera som ofta har den här formen. Det innebär en clip point med en rejäl buk, ännu mer markant falskegg och en uttalad "klippt" del av bladet. Längden i det här fallet är 8,8 cm och godset är 3 mm tjockt. Finishen på bladet är en attraktiv halvblank satin och dentkröns bokstavligen av en mjukt rundad rygg. En detalj som ofta återfinns på italiensktillverkade knivar.
Gitano ståtar med en mycket distinkt clip point
Den här typen av blad erbjuder en mycket hög slipfas. I det här fallet är den flat även om det även förekommer skålslipade navajas. Eftersom godset var tämligen tunt redan från början blir det inte inte mycket stål kvar bakom eggen. Den var för övrigt väl slipad direkt från fabrik och behövde inte åtgärdas på något vis. Slår man samman de här egenskaperna med ett brett blad så får man en kniv som skär mycket bra.
Resultatet av den dramatiska formen blir även att Gitano har en mycket effektiv spets. En egenskap jag brukar framhålla i recensioner då jag anser att det är en viktig del av ett knivblad inriktad mot EDC. Med en god spets går det att pilla ut en speta, rätta till det där irriterande nageltrånget, öppna förpackningar med mera. Till det fungerar Gitano för övrigt utmärkt. Sen får man förstås vara uppmärksam på hur man sticker med den här kniven då den trots allt saknar lås.
Resultatet av den dramatiska formen blir även att Gitano har en mycket effektiv spets. En egenskap jag brukar framhålla i recensioner då jag anser att det är en viktig del av ett knivblad inriktad mot EDC. Med en god spets går det att pilla ut en speta, rätta till det där irriterande nageltrånget, öppna förpackningar med mera. Till det fungerar Gitano för övrigt utmärkt. Sen får man förstås vara uppmärksam på hur man sticker med den här kniven då den trots allt saknar lås.
På andra sidan av bladet gjort i Niolox-stål hittas Van Poppels
logotyp
logotyp
Stålet som använts är Niolox vilket är ett tyskt stål som påminner en aning om D2 i det att det är ett rosttrögt verktygsstål. I övrigt skall det på det teoretiska planet ha en något finare struktur och det sägs vara relativt segt och hålla en egg väl. Vad gäller det så fick jag indikationer från andra att det möjligen var så att eggen inte var särskilt uthållig. Därför gav jag mig i kast med extra mycket kartonger för att utröna om så var fallet. Det här är min första erfarenhet av det här stålet.
Efter att ha avverkat både enkel- och dubbelkartong samt plastad dito så kan konstateras att stålets uthållighet inte är något att oroa sig för. Jag har på intet sätt gjort några vetenskapliga test men intrycket är att stålet håller alldeles utmärkt. Den spontana känslan är att det vare sig tillhör superstålen eller är något bottennapp. Det går också att få upp skärpan relativt kvickt med hjälp av en strigel.
Överlag skär bladet bra i de flesta material, kanske med undantag av trä. Där biter inte bladet riktigt som jag vill. Men å andra sidan är det inte material som jag skär i men mina EDC-knivar särskilt ofta så jag upplever inte det som ett problem.
Efter att ha avverkat både enkel- och dubbelkartong samt plastad dito så kan konstateras att stålets uthållighet inte är något att oroa sig för. Jag har på intet sätt gjort några vetenskapliga test men intrycket är att stålet håller alldeles utmärkt. Den spontana känslan är att det vare sig tillhör superstålen eller är något bottennapp. Det går också att få upp skärpan relativt kvickt med hjälp av en strigel.
Överlag skär bladet bra i de flesta material, kanske med undantag av trä. Där biter inte bladet riktigt som jag vill. Men å andra sidan är det inte material som jag skär i men mina EDC-knivar särskilt ofta så jag upplever inte det som ett problem.
Handtag
Formen på det här handtaget är nästan lika dramatisk som bladet och speglar dessutom dess form. Det innebär att det är krökt samt att det smalnar av mot bakänden till och avslutas med en pommel precis som sina klassiska förlagor. Det är den utformningen som gör det möjligt att gömma så mycket blad i handtaget att det ibland ser ut som en omöjlig ekvation.
Handtaget är tvärtemot utseendet mycket modernt uppbyggt kring en ram i titan. Samma material som för övrigt återfinns i bolstret. Både det och sidorna är skruvade med Torx-skruvar så kniven kan demonteras för den som så önskar.
Handtaget är tvärtemot utseendet mycket modernt uppbyggt kring en ram i titan. Samma material som för övrigt återfinns i bolstret. Både det och sidorna är skruvade med Torx-skruvar så kniven kan demonteras för den som så önskar.
Det avsmalnade handtaget avslutas med en pommel
Gitano kan fås med flera olika material på skollorna. Väljer man att anknyta till det moderna finns kolfiber, G10 och Micarta att välja emellan. Jag valde istället att förstärka de gamla dragen med trä, i det här fallet olivträ. Annars finns även mörkare santos att tillgå. Allt beroende på smakpreferenser.
Som vanligt med knivar från Lionsteel är allt väl rundat.
Det gäller skollor och bolster såväl som ryggfjäder och ram
Det gäller skollor och bolster såväl som ryggfjäder och ram
Är det något som överraskar så är det hur bekväm den här kniven är i hand. Hela handen får plats trots att greppet ser litet ut. Dessutom känns inte clipet överhuvudtaget vilket är en mycket uppskattad egenskap av undertecknad. Något som bidrar till den goda komforten är även att allt är precis så väl rundat som man kan önska. Det gäller ramens över- och inte minst undersida och ryggfjädern. Men även bolster och skollor är både fasade och rundade.
Handtaget bjuder på överraskande gott utrymme
En sak jag möjligen kan invända är att tvärsnittet på handtaget är något för runt. Det vill säga handtaget är nästan lika brett som det är högt. I det här fallet 12 mm brett och som mest 21 mm högt och som lägst 11 mm. Det riskerar att ge en känsla av att en kniv vill rulla i handen. På Gitano motverkas det fenomenet av den krökta formen.
Generellt hade det därför inte gjort någon om handtaget varit en smula kraftigare eller snarare högre. Men det hade i gengäld förstört de eleganta linjerna. Det är alltid ett avvägande som måste göras.
Öppning och lås
Van Poppels original är en flipperöppnad kniv. I produktionsversion försvann den detaljen och istället blev det en slipjoint. Tvåhandsöppningen underlättas av att det finns en hel del blad att greppa om. På så vis slipper man göra en nagelskåra i bladet vilket hade påverkat utseendet menligt i det här fallet.
Trots avsaknaden av nagelskåra är det här en tvåhandsöppnad slip joint
Men lättöppnad är Gitano inte. Den bjuder på en av de starkaste ryggfjädrar jag stött på. Det medför förvisso att det är en av de säkraste slipjoint-knivarna på marknaden men även att man får ta i för att få upp den. Framförallt måste man knipa åt med fingrarna för att få grepp om det tämligen polerade bladet. När det kommer till slipjoints brukar man tala om "Walk and Talk" och "Pull" där det senare är hur hårt man måste ta i för att få ut bladet. I det här fallet blir det nog en 8 av 10. För att lyckas bör man greppa bladet så nära spetsen som möjligt för att få till bra hävstångsverkan. Motståndet har mjuknat en smula efter ett tags användning som ofta är fallet.
Gitano bjuder på ett distinkt halvvägsstopp. En detalj som är nog så viktig för säkerheten
Annars är själva gången mjuk på kniven. Inget att klaga på där. Sen tar det stopp halvvägs. En detalj som är nästan nödvändig på en kniv med så här stark ryggfjäder. Annars hade nog en och annan fingertopp rykt vid hanterandet.
Väl ute är kniven som sagt riktigt trygg. Att bara råka sätta spetsen i en bit trä eller stöta till något räcker inte för att den här kniven skall fälla ihop sig. Det krävs tvärtom en rejäl insats och jag har till och med utvecklat en speciell teknik bara för att fälla ihop Gitano. Jag vänder på kniven och lägger bladet mot tumveckat i höger hand varpå jag greppar handtaget med vänster hand och stänger kniven.
Att bära
Tämligen omgående konstaterades det att Gitano är suberb att bära omkring på. Mjuka former, rundade detaljer och inget som sticker ut i form av flipperfenor eller fingerskydd gör att den är strömlinjeformad som en säl där den huserar i fickan. Särskilt bred är den inte heller förutom på högsta punkten där den mäter 3 cm. Längden är strax under elva centimeter så den är något större än man tror. Men i gengäld väger den in på nätta 90 gram. När det sen kombineras med ett för kniven utmärkt clip blir slutresultatet därefter.
Mjuka former och en blygsam vikt gör den här kniven lätt att bära
Clipet är litet men funktionen utmärkt
Clipet är litet men funktionen utmärkt
Clipet på Gitano är tämligen litet och gjort i titan. Stilen är ett så kallat spring clip med god spänst. Det är fäst med en ensam skruv men en försänkning i handtaget gör att det inte glider i sidled trots det. Utseendet får också godkänt då det inte är generiskt utan tillverkat för just den här kniven.
Trots sitt ringa format fungerar det bra och det mycket tack vare att ytan under är slät. Det gäller för den här versionen med skollor i trä. Hur det förhåller sig med G10 och Micarta-versionerna vågar jag inte uttala mig om. Rimligtvis är det lite mer friktion i de materialen och det kombinerat med en blygsam läpp eller ramp på clipet kanske kan ställa till det. Här fungerar det dock över hövan.
Trots sitt ringa format fungerar det bra och det mycket tack vare att ytan under är slät. Det gäller för den här versionen med skollor i trä. Hur det förhåller sig med G10 och Micarta-versionerna vågar jag inte uttala mig om. Rimligtvis är det lite mer friktion i de materialen och det kombinerat med en blygsam läpp eller ramp på clipet kanske kan ställa till det. Här fungerar det dock över hövan.
Clipet är tämligen diskret
När kniven befinner sig i fickan syns en bit av den men inte så mycket att det stör. Något som kan irritera däremot är om man råkar gilla utseendet på den här kniven och är vänsterhänt. Clipet kan nämligen inte flyttas. Men sedan kommer ett "eureka", javisst ja, det här är en slip joint. Det innebär att kniven kan bäras lika lätt och ledigt på vänster sida fast bladryggen då hamnar åt andra hållet. Men till skillnad från flipperknivar finns ingen risk att den här skulle kunna öppna sig i fickan. Så även vänsterhänta kan glädjas över den här kniven.
Sammanfattningsvis
Gitano ingår som sades inledningsvis i Lionsteels "Tradition"-serie där man samlar knivar med tradionellt utseende men gjorda i moderna material. De är alla slipjoints vilket gjorde att man avskaffade den flipper som Van Poppels originalmodell var utrustad med för att den här skapelsen skulle passa in i kanon.
Den lilla kniven som fälls ut och blir stor
Första intrycket av den här kniven var en smula märkligt på så vis att den känns både mindre och större än vad den är. Det visuella linjespelet med ett något krökt handtag och låg profil narrade mig till att tro att den är kortare än vad som är fallet. Det är ett förhållande som förstärks av bolstret och att handtaget smalnar av mot bakänden till. Sen är kniven överraskande lätt. Den väger in på 90 gram.
Men trots det intrycket får hela handen plats och bladet är faktiskt 8,5 cm långt.
Men trots det intrycket får hela handen plats och bladet är faktiskt 8,5 cm långt.
Lionsteel Gitano, en modern antikvitet som utgör en utmärkt EDC-kniv
Sammantaget är Gitano en kniv som bjuder på extremt eleganta linjer samtidigt som formspråket är djärvt på samma vis som de historiska förlagor som tjänat som inspiration.
Det här är en lyckad syntes mellan äldre tradition och modern teknik. Samtidigt som kniven är attraktiv att se på erbjuds en rejäl portion blad med mycket kapacitet. Det är tunt med bra slipning i dugligt stål. En i mitt tycke alldeles ypperlig kombination. Därtill är kniven mycket välbyggd i väl valda material. Bolster, ram och clip är i titan som ger styrka samtidigt som det är lätt.
Av de skälen kan jag varmt rekommendera Gitano som en riktigt god fickkniv. Den blev en omedelbar favorit och en kniv jag inte lär göra mig av med i brådrasket. De enda som inte skall överväga den här modellen är de som är helt insnöade på flipperknivar med kullagrade blad. Men för dem har Lionsteel andra modeller!
Det här är en lyckad syntes mellan äldre tradition och modern teknik. Samtidigt som kniven är attraktiv att se på erbjuds en rejäl portion blad med mycket kapacitet. Det är tunt med bra slipning i dugligt stål. En i mitt tycke alldeles ypperlig kombination. Därtill är kniven mycket välbyggd i väl valda material. Bolster, ram och clip är i titan som ger styrka samtidigt som det är lätt.
Av de skälen kan jag varmt rekommendera Gitano som en riktigt god fickkniv. Den blev en omedelbar favorit och en kniv jag inte lär göra mig av med i brådrasket. De enda som inte skall överväga den här modellen är de som är helt insnöade på flipperknivar med kullagrade blad. Men för dem har Lionsteel andra modeller!
Specifikation:
Längd utfälld: 192 mm
Längd hopfälld: 108 mm
Vikt: 91 g
Bladlängd: 85 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: Niolox
Handtag: Titanram och bolster med skollor i olivträ
Lås: Inget, slipjoint
Producerad av: Lionsteel, tillverkad i Italien
/ J - faller pladask
* Särskilt som namnet "Gitano" var/är ett namn för spanska romer.
du har övertygat mig, jag kommer lägga till denna i samlingen
SvaraRadera