Inledning
Vissa knivar är helt enkelt vackrare att se på än andra. Den här kniven kallad The Iron Mistress från franska Zitoon Knives är ett utmärkt exempel på det. Det finns förstås fler Bowie-knivar för knivkastning på marknaden men inte många som är så snygga som den här. Den har helt enkelt ytterst tilltalande proportioner. Det gäller såväl förhållanden mellan längd och höjd på bladet, den långa och eleganta klippta delen och handtagets storlek i relation till blad och fingerskydd.
Zitoon Knives The Iron Mistress |
Snygg som tusan som sagt, frågan är hur den är att kasta med? Det är ett område jag ämnar gå lite djupare in på här.
Utseende och mått
I min presentation av den här kniven konstaterades att den sägs vara en någorlunda trogen version av den kniv som en viss Jim Bowie en gång i tiden skall ha beställt av knivsmeden James Black. Det kanske är sant eller inte. Men de här förföriska linjerna är ett resultatet av ett samarbete mellan mannen bakom Zitoon, Olivier Feret och Pascal Boucreux som är en framstående fransk knivkastare i främst rotationsteknik.
Resultatet blev som sagt The Iron Mistress som för övrigt fått sitt namn från den klassiska filmen från 1952 med Alan Ladd i huvudrollen som Jim Bowie.
En rejäl Bowiekniv med goda kastegenskaper |
Med de förutsättningarna är det inte så konstigt att det här är en stadig kniv även om det skall sägas att den inte är överdriven på något vis. Den är 35 cm lång med en godstjocklek på 5 mm. Det ger en totalvikt på 420 g. Det gör den till min näst tyngsta kastkniv så här långt.
Kniven är ett resultat av ett samarbete mellan Zitoon Knives och Pascal Boucreux |
Handtaget har redan från start försetts med sidor av läder som är limmade och nitade på plats. Ett traditionellt sätt att göra handtag till kastknivar på. Skollor av andra material håller helt enkelt inte och är ofta svårare samt dyrare att ersätta. Dessutom ger lädret en bra känsla när kniven lämnar handen.
Material
Som många andra Franska knivtillverkare använder sig Zitoon Knives företrädesvis av svenskt stål. I det här fallet kommer det från SSAB och har namnet Hardox 450. Det är generellt sett ett extremt tufft material då det sorteras under kategorin höghållfasthetsstål. Det är således den typ av stål du hittar i grävmaskinsskopor och i schaktblad till Bulldozrar och liknande. Inte exklusivt sett till komposition och kostnad men förbaskat hållbart med tanke på de tänkta applikationerna.
Sedan återfinns ett par bitar läder som skollor på handtaget som sagt. De är av god kvalitet och fastsatta med ett par stadiga kopparnitar. Det enda jag gjort med dem, förutom att slita in dem en aning, är att jag rundade kanterna på lädret med ett kantjärn när kniven anlände. Det och förse kanterna med ett skyddande lager bivax. Det mår läder alltid bra av.
Att kasta
Alla som vet något om knivkastning inser att det här är en kniv som är tänkt för rotationskastning. Enkelt uttryckt är den för lång och stor för de flesta former av no spin-kastning. Möjligen med undantag av de som använder sig av teknik inspirerad av Ralph Thorn. Där används hela armen som slunga vilket gör att det går att kasta även mycket stora knivar.
Efter ett par tusen kast har handtaget mörknat. Men kniven är hållbar och utstrålar kvalitet |
Redan från början insåg jag att det är en kniv som är mycket lämpad att kasta precision med. Det märks att de som ligger bakom den här modellen tävlingskastar. Iron Mistress roterar nämligen mycket förutsägbart varpå kastaren kan koncentrera sig på att sikta istället för att ägna tid åt själva rörelsen. En mycket pedagogisk kniv om man nu kan säga så.
- Rotationskast
Det är förstås under den här rubriken styrkorna hos Iron Mistress hittas. Det märks särskilt från tre meter där man inte behöver tänka särskilt mycket alls. Möjligen kan betonas att man bör stå något bakom linjen på grund av knivens storlek. Jag står på ca 3,2 m avstånd. Kastet måste sedan utföras tämligen lugnt för att hinna utvecklas och ge kniven tid att hinna runt sitt varv. Därefter träffar den med pondus. Greppet är tämligen enkelt. Jag utgår från samma fattning som många klassiska Bowie-knivar hölls i, det vill säga ett sabelgrepp med en tumme på handtagsryggen bakom fingerskyddet. Det ger rätt höjd på handtaget och sedan flytts tummen ned på sidan av handtaget i ett hammargrepp innan kast.
Från fyra meter ger den rejäla falskeggen gott om yta att hålla kring. Personligen har jag spetsen vid lillfingret vilket ger lagom höjd på greppet och om man sedan sluter handen ger det även rätt vinkel på kniven för min kastteknik.
Från fem meter är vi tillbaks vid grepp i handtaget och då gäller ett relativt vårdat kast. Kniven är rätt lång så både baksving och genomföljning behövs för att få rätt rotation. Även här krävs lugn. En stressad teknik ger inte kastet tid att utvecklas och kniven underroterar.
Från sex meter flyttar jag ned greppet en smula på bladet så att jag känner "rotationspunkten" mot pekfingret. Det är det ställe på knivbladet som kniven vill vända sig kring när du håller i den. Sedan vill jag att kastet skall sträva framåt. Nota bene, kniven skall inte kastas framåt utan rörelsen skall fortfarande vara rund, men känslan skall gå åt det hållet.
Från sju meter gäller inga särskilda anpassningar. Men återigen gäller det att ta det lugnt och inte ta några steg eller luta sig framåt. Dylika tics har en tendens göra kastningen inkonsekvent och kan leda till båda minskad precision eller att kastet missas helt. Det gäller förstås inte bara de här knivarna utan rent generellt.
Det kan tilläggas att när The Iron Mistress skiftas till kast från bladet, det vill säga fyra och sex meter är förstås känslan en annan än från handtaget. Det här här Bowie-knivar skiljer sig från dolkar när det handlar om kastknivar. De senare är betydligt mer symmetriska överlag och formen på handtagen påminner mer om hur spetsen ser ut. Så är förstås inte faller här. Istället gäller det att forma den klippta delen av bladet på så vis att den är lätt att greppa om. Det är något som Boucreux lyckats med till fulländning.
- Half Spin
Jag vet inte bara om det är jag men generellt föredras det från min sida dolkar eller knivar med smalare blad när det skall kastas half spin. Förvisso kan man greppa i den avsmalnande spetsen på the Iron Mistress men känslan kvarstår och det är att så här breda, tunga knivar gärna vill kantra i luften med den sortens tekniker. Men det gäller "Military half spin" vilket är vad jag kastar. Och eftersom den är för stor enligt mitt tycke för effektiv "Instinktive half spin" är det det enda som återstår "Natural half spin" där du greppar spetsen på samma vis som för kast från fyra respektive sex meter. Givet de förutsättningarna går det utmärkt. Förutom att jag personligen inte behärskar den tekniken alls. Gudarna vete varför. Men där är det knappast kniven som sätter gränserna. Det blir särskilt tydligt då jag anser den vara utmärkt för kast från just fyra meter!
- No Spin
Som vanligt under den här rubriken vill jag tillägga att den här kniven förvisso går att kasta med No spin-teknik som allt annat men den är sannerligen inte bra för det. Möjligen om du använder dig av något Thorn-inspirerad teknik kan du komma någonstans men annars inte. Zitoon har många andra knivar som är extremt inriktade på området om det är vad du söker.
Sammanfattning
The Iron Mistress från Zitoon Knives är ett både vackert och effektivt kastredskap. För den som söker en kniv med minst sagt klassiskt utseende och som därtill har lugna och harmoniska egenskaper under flykt är det här en utmärkt kandidat.
Så här långt har det blivit kring 1700 kast med den här kniven för min del och det är de upplevelserna som ligger till grund för den här recensionen. Faktum är att jag är så nöjd med den att jag överväger att komplettera mitt enda exemplar med två släktingar så jag får ihop ett set. Det blir lättare att kasta och utan set går det heller inte att tävla med modellen ifråga.
Jag gillar kniven så mycket att jag valde att göra ett fodral till kniven |
Det finns för övrigt en orsak till att stora Bowie-knivar i olika varianter är populära i just tävlingssammanhang. Storleken och medföljande tyngd ger en förutsägbar och lugn gång under rotationen som är lätt att känna och beräkna. Vikten bidrar även till att kastaren inte behöver nyttja mycket kraft, den biten sköter rotationen om vilket gör att träffsäkerheten ökar. Samtidigt är kniven inte för tung, något som inte minst kan bli ett problem när man tränar. Ett kast är inte ansträngande, inte heller tio eller hundra men ett par tusen är det.
The Iron Mistress är en riktigt bra kastkniv för den som söker en Bowie-modell |
Frågan är till och med om den här modellen är så pass bra att den kan konkurrera med mina andra favoriter som jag för närvarande använder för tävling. Även de från Frankrike för övrigt. Det återstår att se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar