- ett solitt samarbete mellan MKM och Ansø
Så var det dags för den tredje recensionen av en kniv från italienska MKM. Förkortningen står för "Maniago Knife Makers" och därmed är självförklarande för vart i världen man hittar produktionen av de här knivarna.
Designerna däremot är av mer internationell karaktär även om vi även i det här fallet endast skall bege oss till vårt södra grannland Danmark. Den här gången är det Jens Ansø som suttit vid ritbordet. Emellertid satt han inte där så länge då det här är en produktionsversion av custommodellen Neo. Det är därför någon kanske tycker att utseendet känns bekant.*
Med det sagt är det dags för världens troligen första skriftliga recension av MKM Goccia.
 |
| MKM Goccia |
Som de flesta knivar i MKMs katalog kan Goccia fås i ett flertal olika utföranden. Just det här exemplaret har sidor av Canvas-Micarta. Gillar man inte det så finns kniven även att tillgå i G10, med kolfiberhandtag och i flera olika varianter av titan. Den mest exklusiva har därtill ett damasteel-blad. Men redan i skrivande stund tror jag den är slutsåld.
 |
| Goccia är en serieproducerad version av Ansøs customodell Neo |
Twitterversion: MKM Goccia, en kniv för den som söker en rejäl fällkniv med Ansøs designspråk men som inte vill eller kan betala priserna för en customkniv.
Blad
Goccias bladform är i grund och botten enkel, det är en drop point. Men sedan har den fått den där speciella "Ansö-kröken" även om det finns äldre och mer extrema exempel av den i hans produktion. I det här fallet är den mycket nedtonad men den innebär att ryggen höjer sig något innan den beger sig nedåt för att möta spetsen. Det skänker bladet en liten visuell knorr. Tänk en extremt svag Nessmuk-influens.
Bladet är 85 mm långt, 25 mm högt som mest och till det har det brassats på med hela 4 mm tjockt stål. Spontant kan jag tycka att det kunde vara något tunnare då det enbart är valt av estetiska skäl.
Finishen i det här utförandet är en välgjord satin. På ricasson hittas MKMs logotyp, texten Maniago Italy samt ståltyp. På motstående sida med samma diskreta placering hittas Ansøs krönta A. Överlag snyggt utfört.
 |
| Goccia ståtar med en drop point som fått en typisk Ansø-knorr |
Stålet är som genomgående bland MKMs finare sortiment M390 från Böhler/Uddeholm. Ett utmärkt val då det inte blir så mycket bättre så länge vi talar om fällknivar. Förutsatt att härdningen är korrekt vill säga. Ibland har italienska märken anklagats för att hålla bladen för mjuka. I det här fallet uppges hårdheten till 58-60 HRC. Återfinns M390 i den nedre regionen av det spannet är det inte optimalt men om det ligger på 60 är det fullt godkänt.
Generellt kan sägas om M390 att det är rosttrögt vilket är det varit även i den här kniven samt att det håller skärpan mycket väl. Även det gäller för den här kniven. Därtill kan sägas att fabrikseggen var riktigt fin med hög skärpa samtidigt som den är väl centrerad och jämn i höjd. Något som inte är givet ens på relativt dyra knivar alla gånger.
Däremot är bladet på Goccia inte det tunnaste bakom eggen. Den varierar från 0,6 ändå upp ca 0,8 mm. Om man därtill adderar den tilltagna bladtjockleken så behövs den fulla flatslipningen för att kniven skall skära dugligt. Eller riktigt fullt flatslipad är kniven inte. Bladet har en liten platt yta till fromma för dem som använder slipsystem med fasta vinklar.
 |
| Märkningen är tämligen diskret |
Frågan är varför man valt samma geometri på den här fällkniven som en fastbladare för överlevnadssituationer? Och vad gör det med själva prestandan?
Spetsen däremot är excellent för detaljarbete. Vass, men inte för tunn och framförallt "hittas" den där man förväntar sig, längs knivens mittlinje. Det gör den bra till både mer kraftfullt penetrerande skär som när man punkterar en plastdunk till att pilla ut spetor med.
Handtag
Faktum är att det är mönstret på handtaget som gett kniven dess namn. Eller möjligen adderades det efter namngviningen men det hänger ihop hur som haver. Goccia betyder nämligen droppe på italienska. Nu syns det bättre på metallversionerna av kniven men sidorna har fått ett trappstegsformat mönster som höjer sig längs med sidorna och gör dem välvda. Ett mönster som efterliknar ringarna på vatten.
De elegant formade sidorna är sedan skruvade med tre T6-skruvar i en stålram som är snyggt infälld i sidorna. Den är inte lättad på något vis vilket förvisso ger en något tyngre kniv i men i gengäld gör att kniven är lättare att hålla ren eftersom insidan är helt slät. Appropå insida hittas där texten "made by MIKITA" skrivet på back spacern. Ett bra ställe att placera den informationen på.
 |
| Ett handtag vars Micarta-sidor har fått ett fräst trappstegsformat vågmönster |
Goccia har försetts med attraktiva detaljer i blästrad grå titan. Det materialet återfinns i kragen kring pivotskruven, clipet och inte minst i backspacern. Den senare gömmer även det tilltagna fånglinehålet. Det är inga problem att trycka in både en och två 550 fallskärmslinor där om så önskas.
 |
| Handtaget är tämligen bredd och endast delvis öppen då en rejäl back spacer i titan upptar resten |
Materialet som använts i sidorna är i det här utförandet grön även om det är en mycket ljus nyans av canvas-Micarta. Kvalitén är dock utmärkt och det är även passformen.
Längden på handtaget är 11,7 cm och höjden är 1,8-2,5 cm. Det paras med en tjocklek på 1,5 cm. Ett tämligen slankt handtag på höjden men rätt tilltaget på bredden med andra ord.
Trots det ligger kniven bra i hand. Både hammargrepp och sabel-grepp känns lika hemtama och bekväma. Faktum är att jag inte kommer på något grepp som inte fungerar med Goccia. Det är ett bra handtag helt enkelt. När det skärs i trä och andra hårdare material märks det även att handtaget är relativt bredd vilket ger bra stöd åt handen.
 |
| I hand är Goccia riktigt bekväm |
Öppning och lås
Flipperfenan på Goccia är tämligen pedagogisk. Den är låg och avlång samt har bara räfflor för bättre fäste på framsidan. Det ger en god fingervisning, bokstavligen i det här fallet, om hur fingret skall placeras. Sedan är det bara att dra rakt bakåt och bladet far ut. Nedåt går inte att trycka men det är knappt möjligt att missförstå rörelsen heller. OM du vet vad en flipperöppnad kniv är vill säga. Ger du den här kniven till någon som inte är bekant med fenomenet får de inte ut bladet alls då den inte går att öppna med två händer. Bladet döljs till största delen i handtaget och det finns inget att greppa kring samtidigt som bladet inte går att skaka ut alls.
 |
| Flipperfenan fungear utmärkt, så länge du gör rätt vill säga |
Orsaken står att finna i att detent-kulan bjuder på rejält motstånd. Nödvändigheten av det är något som kan diskuteras men som efterfrågas bland kniventusiaster. Resultatet blir nämligen en kniv som kräver en del kraft för att fällas ut men i gengäld ger bra tryck i bladet. Det här är således en kniv vars blad är riktigt snärtigt att fälla ut.
En annan del av förklaringen hittas förstås i att den här kniven likt många andra har ett blad som löper på kullager.
 |
| Låset är mästerligt utfört på den här kniven |
Det som förhindrar att bladet slår igen över fingrarna är i det här fallet en liner lock. En stadig variant i det här fallet. Den andas kvalitet och något glapp eller spel står inte att finna i bladet. Något annat hade å andra sidan varit en besvikelsen. Låset är tämligen lätt att släppa utan att vara ultimat i det fallet.
Att bära
Goccia trivs utmärkt i en ficka och ännu bättre är att bäraren trivs med att ha den där. Den krökta ryggen gör nämligen att den enda spetsiga delen av exteriören på kniven i form av flipperfenan göms.
I övrigt är Micartan förvisso mönstrad och själva materialet har viss struktur i sig men inget av det är grovt nog för att inverka menligt på hur lätt kniven är att stoppa ned i en ficka.
 |
| Clipet är i titan, snyggt designat men dras med en nackdel |
Vikt och mått bidrar även de till att Goccia är ok i en ficka. Kniven väger 110 gram och handtaget är som sagt närmare tolv centimeter långt. Fullt rimliga mått för en bra fickkniv.
 |
| Spetsen är korrekt utförd, rampen godkänd och utrymmet under clipet väl tilltaget. Fästet är försänkt och skruvarna likaså. Ett nästan perfekt clip om det inte vore för de "bulor" du ser mot änden och som uppstått när jag två gånger bänt tillbaks clipet |
Clipet tillhör den mer exklusiva skaran. Inte så pass att det är vad ofta refereras till som ett "skulpterat" clip, det vill säga ett fräst ur ett stycke massiv titan. Men materialet är detsamma och i ärlighetens namn föredrar jag den här varianten då de ofta är bättre sett till funktion. Det här clipet tillhör kategorin "deep ride" vilket innebär att kniven sitter djupt i fickan. Det ger två fördelar, dels är det svårare att tappa kniven och dels syns den mindre vilket kan vara av godo i vissa sammanhang. Det uppnås genom att clipet sitter långt bakt på handtaget och har en rejäl böj. Understundom kan ett dylikt clip ge upphov till obehag i form av tryck när kniven används men det har undvikits i det här fallet genom att handtaget är långt nog för att clipet inte skall skava mot insidan på handen.
I övrigt är det ett utmärkt clip så långt. Spetsen pekar inte utåt och orsakar skav samtidigt som rampen är tillräcklig för att tyg med lätthet skall passera under. Detsamma kan sägas om utrymmet vilket gjorts större genom att clipet är försänkt i handtagssidan och skruvhuvudena är platta.
Men så var det två nackdelar. Den ena är att det inte är flyttbart så alla vänsterhänta kan känna sig blåsta. Sedan är det tyvärr lite klent. Med det menar jag att jag redan två gånger av misstag böjt det ur position. Då räcker det att skruva av det och trycka tillbaka det med handkraft! Vare sig tång eller skruvstäd behövs. Det gör dessvärre att om clipet skrapar emot något böjer det sig gärna utåt.
Sammanfattningsvis
Goccia är en tämligen exklusiv kniv. Det märks i alla led från formgivning via materialval till de många detaljer som finns att upptäcka. Den kanske inte är lika unik som sin förlaga, Ansøs customkniv Neo men linjerna finns förstås där.
Sedan har man från MKMs sida byggt kniven med M390 i bladet och canvas-Micarta i handtaget och förstärkt med detaljer i titan. Det materialet hittas i kragen runt pivot-skruven, i den tilltagna back-spacern och inte minst i clipet. Det blir helt enkelt inte mycket bättre. Möjligen kan man göra det annorlunda och dyrare men inte funktionsmässigt mer avancerat.
Även tillverkningskvalitén håller mycket hög nivå där alla vanliga rutor kan kryssas i som handlar om bra fabriksegg, centrerat blad, god materialpassning och snygg finish. Den enda negativa punkten där är det klena clipet som kräver viss försiktighet.
 |
| Goccia är nogt tänkt som en rejäl EDC-kniv |
Fler detaljer som sticker ut positivt är mönstret som frästs i de välvda sidorna, texten på insidan av back spacern, det för kniven unika clipet och det interna bladstoppet. Bulten är fäst i själva bladet istället för att som oftast är fallet återfinnas i ramen.
Även i hand känns kniven välgjord. Handtagsformen är enkel men fungerar och det trappstegsformade mönstret gör att sidorna sväller på ett mjukt sätt för att bättre fylla handen. Balansen är god och hittas exakt i fördjupningen för pekfingret.
Skall något invändas mot Goccias formgivning så där det bladtjockleken. Tre och en halv eller till och med tre millimeters grovlek på bladgodset hade räckt. De fyra som nu är aktuella är för syns skull och gör faktiskt kniven något mindre praktisk då det försämrar geometrin en smula. Ett förhållande som förstärks genom att den här kniven likt många har en mer robust än skarp egg med (alldeles för) mycket stål bakom. Den här kniven skulle må bra av en reprofilering.
Men det skall inte överdrivas. Kritik på den nivån är något man tar till när allt annat är förbaskat välgjort. Dessutom skär inte Goccia dåligt på något vis. Den kunde bara vara ännu bättre på just det området. Särskilt med ett sådant stål.
 |
| MKM Goccia är EDC-kniven som nästan gör sig bättre i skogen |
Sedan går det inte att sticka under stol med att MKM Goccia är en förbaskad snygg kniv! Det syns i de övergripande formspråket att Jens Ansö både är talangfull och har fått öva i några år. De nedtonade men eleganta linjerna understryks i mitt tycke av den sobra färgskalan på den här kniven där titanet bryter om än knappt mot färgen på handtaget. Totalintrycket är att det är en mycket elegant kniv.
Riktpriset på hemsidan är för närvarande 249€.
 |
| Maniago Knife Makers |
Specifikation:
Längd utfälld: 200 mm
Längd hopfälld: 117 mm
Vikt: 110 g
Bladlängd: 85 mm
Godstjocklek: 4 mm
Bladstål: M390
Handtag: Micarta
Lås: Liner lock
Producerad av: Mikita, tillverkad i Italien
/ J - gillar sin droppe
* Därtill kan läggas att den version av Ziggy som Ansø gjorde tillsammans med Fox var mycket slankare än originalet varpå den utgåvan är mycket lik den här kniven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar