Knivrecension Steel Will Cutjack

-  lika bra som sitt rykte

Det är alltid intressant att bekanta sig med nya knivmärken. Steel Will är vid det här laget inte helt nya på marknaden men de var oprövade för mig i det att jag inte tidigare vare sig ägt eller hållt i någon av deras produkter. Med det i åtanke så kan sägas att man kan börja i sämre ände än med Cutjack. Den modellen har blivit en bästsäljare och jag kan förstå varför. Av det skälet finns den också i en rad olika utföranden. Som stor, som "mini" med olika färger på handtagen och med ett par olika stålalternativ att välja mellan. 

Det här är grundversionen vilket innebär det större formatet, handtag i svart FRN och ett D2-stål.

Steel Will C221BK Cutjack

Den här kniven ingår i vad Steel Will kallar "Urban-series" vilket ger en tydlig vink om vilket användningsområde man har i åtanke. Cutjack är helt enkelt tänkt som en EDC-kniv. Därför har man strävat efter att få till en bladform som är allsidig och ett handtag som är en avvägning mellan god ergonomi och bärbarhet. Kanske med viss emfas på det senare. Frågan är hur väl man lyckats.

Cutjack i "originalversion", vilket betyder den större modellen med handtagssidor i svart FRN och ett blad i D2-stål

Twitterversion: Veni, vidi, vici - Steel Will Cutjack, kniven som kom, som sågs och som segrade

Blad

Cutjack har ett blad som helt klart är en variation på ett känt tema. En lätt modifierad droppoint där utsvävningen består av en rejäl falskegg som löper längs hela ryggen och avslutas med en mindre tumramp. Eggens svepande buk speglar den rundade ryggen på handtaget. Bladfinishen är en synnerligen blank satin. Något som gör den svårfotograferad kan tilläggas. 

Ett enkelt och dugligt blad som tillika ser bra ut tack vare goda proportioner

Bladet mäter 89 mm på längden och är 30 mm högt. Bladgodset hålls nere till i sammanhanget modesta 3 mm. Utmärkande för bladet är också det rätt rejäla "forward choil" som finns. Det är stort nog för att rymma till och med mina fingrar vilket uppskattas. Om man nu skall envisas med den här sortens inslag kan man lika gärna göra det ordentligt.

Stålet är det numera så populära D2. På det området var Steel Will tidigt ute och när de flesta budgetknivar för ett par år sedan försågs med kinesiska sifferstål som 8Cr- och liknande så avvek de.

D2 är i mina ögon både ett steg upp och ett litet steg ned i stålhierarkin när det handlar om budgetstål. Det tar rent generellt en lika bra eller bättre egg än t ex 8Cr13MoV och framförallt så håller det skärpan betydligt länge. Men så var det biten med rost. Det är inte så att de  blir bruna på en kvart då de anses vara "halvt-rostfria". Men det är en sanning med modifikation. Min erfarenhet av det här stålet från ett flertal märken säger mig att det brukar uppstå fläckar som sedan är svåra att bli av med. Tycker du om den sortens "patina" så är det inga problem. Men jag föredrar därför mer rosttröga (rostfria) stål som t ex 14C28N över D2-varianter av det skälet.

Men skall man nu använda D2 som material skall man göra som Steel Will gjort här. Det vill säga polera det. Det ger en bättre yta som håller fläckarna borta och så här långt har bladet hållt sig rent och prydligt utan missfärgning. 

D2 stålen har kommit för att stanna då de dominerar utbudet i flera prisklasser

Eggen är någorlunda jämn, inte perfekt men för prisnivån mer än godkänd. Den rakade hår med relativ lätthet, det vill säga utan tryck. Annars kan sägas att den här versionen av D2 är lätt att underhålla med stål och strigel. Mycket beroende på att kniven hållts tunn bakom eggen. Det underlättar vid allt praktiskt arbete för övrigt. Cutjack gör skäl för prefixet "cut" i namnet. Bladet är lika effektivt som det ser ut. Det gäller vare sig man skär i trä, plast eller kartong. Någon täljkniv är det dock inte tala om vilket både bladets utformning men framförallt handtagets ringa bredd skvallrar om. Med det sagt är det ett dugligt blad så det går visst att skära i trä och virke, Cutjack är bara inte bäst på det.

Däremot är den riktigt bra till allt som är mjukt, allt från kartong till ost! En del av det kan faktiskt tillskrivas att slipningen förvisso är mycket hög men inte helt flat. Det gör att det bildas en liten rygg vid övergången till det flata partiet. Den lilla kanten hindrar att material löder vid bladet lika mycket.

För den som inte förstått varför köksknivar finns kan meddelas att som nöd stand-in gör inte Cutjack bort sig där heller. Överlag uppträder den här kniven precis som den ser ut, kompetent. 

Handtag

Den som sett på och hållt i andra knivar med liknande material och konstruktion känner igen grunderna. Cutjack går att jämföra med Spyderco Endura när det gäller hur den är byggd. I grunden hittas en stålram och utanpå den sidor av något FRN-material. Överlag är handtaget på den här kniven välgjort. Det finns inga stora glipor eller ojämnheter att tala om och finishen får överlag godkänt. En trevlig liten detalj är pivotskruven som inte är plockad direkt ur en ask med färdiga skruvar utan anpassad för modellen. Sådant förhöjer totalintrycket.

I syfte att minska vikten och trimma balansen är ramen lättad. Det gör att kniven väger in på godkända 120 gram och balansen återfinns precis bakom flipperfenan. Tämligen neutral med aningen bakvikt med andra ord. 

Trots att handtaget på Cutjack är tunt fyller det handen väl

Det enda som kan invändas negativt mot själva utförandet är att insidorna av plastskollorna är för kantiga. Det gäller både rygg- och undersida. Den del av ryggen som inte är täckt av en backspacer vill säga. Kanterna känns vassa men de gör också att kniven upplevs "plastigare". Materialet i sidorna är inte lika kompakt som de tidigare nämnda Spyderco och den egenskapen känns extra mycket där plasten är tunn. En smula kontakt med fint sandpapper löste dock raskt den biten och med rundade hörn känns kniven genast mer gedigen. 

Mönstret ger gott fäste utan att vara för strävt

För att bättra på friktionen och därmed greppet finns mönster på back-spacern men även på tumrampen som försetts med räfflor. De gör att den här kniven inte leker våt tvål i handen även om man är blöt om händerna. Den stannar där det är tänkt. Mönstret på plasten ger också gott fäste även om det inte är lika raspigt som Spydercos "Bi-directional"-mönster eller Benchmades Griptilian-handtag. Men det är jag enbart tacksam för. I det här fallet räcker det nämligen väl med formen på handtaget i sig för att åstadkomma ett stadigt grepp.

Handtaget på Cutjack är stort nog för de flesta händer och har ett "forward choil" som faktiskt fungerar

Den mjukt rundade ryggen ligger mjukt an mot handen både när kniven hålls i hammar- och sabelfattning. Tummen faller naturligt på plats när kniven hålls i det senare greppet och likaså om man smyger fram mot bladet och nyttjar urtaget för pekfingret. Både då och när kniven används för att ta i med så håller sig clipet ur vägen vilket är ett stort plus för en kniv som siktar mot att vara praktisk.

Det här är överlag ett riktigt bra handtag i mitt tycke. Det som kunde gjort det bättre är möjligen om det vore bredare men då skulle kniven förstås inte varit alls lika bra i fickan. Det är en avvägning som alltid måste göras när det handlar om fällknivar. 

Öppning och lås

Som flipperöppnad kniv betraktat får Cutjack medelbetyg av mig. Man har som kniventusiast onekligen blivit aningen bortskämd med tiden. Tillverkare blir allt bättre på att få till både geometri, formen på sina flipperfenor och att "fuska" med kullager. Några sådana hittas inte på den här kniven. Här har man istället valt glidlager i brons vilket jag tycker är helt rätt för knivtypen. En vardagskompanjon förhöjs inte av att ha massa små delar som kräver service. För bruksknivar är kullager ett otyg rent ut sagt. Alla är inte kniventusiaster som tycker om att ta isär sina knivar för "underhåll" stup i kvarten vilket YouTube-recensenter vill förleda oss att tro. 

Flipperfenan är tilltagen och har fått några spår på toppen för ökad friktion. Trots det går det att missa öppningsrörelsen

Flipperfenan ger tillräckligt med fäste för att man inte skall missa att fälla ut kniven och geometrin ger skjuts nog åt bladet för att göra öppningsrörelsen pålitlig om än inte lekvänlig. För det är bladet inte kvickt nog helt enkelt. Det bör dock betonas att man får bestämma sig, tvekar man går det faktiskt att missa att få ut bladet.

Bladet kan fällas ut både genom att trycka nedåt eller bakåt på fenan. Men kniven går faktiskt inte att öppna med två händer. Därtill sticker det ut för lite blad vilket dessutom är polerat vilket betyder halt samt att kraften i detent-kulan är för stark. 

En "Liner lock" står för säkerheten

Liner-låset på Cutjack är stabilt och låser utan problem. Inget glapp eller spel och inte heller glider det vid negativt tryck mot bladet. Att släppa låset utgör inga som helst problem det heller. Åtkomst till låsarmen har möjliggjorts genom att försänka motstående sida av handtaget. Några räfflor på själva armen gör att tummen inte tappar fästet när låset släpps. Välbyggt sa Bull. 

Att bära

Cutjack är en av de där knivarna som verkligen motsvarar epitetet "fickkniv". Den gör sig bra där helt enkelt och jag kan tänka mig att "lillebror" mini Cutjack är ändå bättre därvidlag. Storebror är inte helt liten med sina 11,5 centimeter på längden. Men däremot är den både lätt och tunn. Ja, inte extremt kanske men godkänt. Grovleken ligger på runt 11 mm. Det ger lite volym i fickan och den böjda ryggen tillsammans med vinkeln på clipet hjälper till att föra flipperfenan ur vägen.

Något som alltid är bra för den som liksom jag förvarar nycklar i höger framficka tillsammans med kniven. Oavsett vad som förvaras där är inte skönt att raspa till handen varje gång något skall hämtas från fickan. 

Clipet kanske inte vinner något skönhetspris men i gengäld fungerar det utmärkt

Sen var det clipet på den här kniven. Det är kanske inte så flådigt rent utseendemässigt men det är i gengäld synnerligen väl fungerande. I funktion ligger det inte långt borta från ett Spyderco-skedclip och det är en komplimang.

Det högblanka clipet i kombination med att det sticker
 upp en bit handtaget gör kniven mindre diskret

För den som är vänsterhänt kan glädjande nog också clipet flyttas till motstående sida. Clipet gör sedan vad clip förväntas göra. Det håller kniven på plats på så vis att den är lätt att nå och att den inte tappas. Dessutom är det relativt lätt att både dra och stoppa undan kniven. Jag säger relativt eftersom mönstret på handtaget bjuder lite motstånd. Kniven sitter hyfsat djupt i fickan men clipet är inte av "deep carry"-typ. En del kniv sticker upp ur fickan som kan ses på bilden ovan.

Det är befriande skönt att i en recension slippa orda om clip som inte fungerar. 

Sammanfattningsvis

Cutjack är en kniv som har en rad egenskaper som gör den lätt att rekommendera. Det är en förbaskat bra brukskniv i budgetklassen helt enkelt. Ja, inte budget sett i relation till en Morakniv då  får väl tilläggas men för en modern fällkniv med bra material och funktion. I runda slängar kostar den här kniven strax över femhundra kronor här på hemmaplan. Det vill säga om du inte väljer alternativet med M390-stål för då talar vi om högre summor förstås.

Det som är glädjande är att kniven kan uppskattas både av entusiasten som söker en god brukskniv och av den något mindre vana knivköparen. Kanske framförallt till den senare som inte är helt bekant med moderna knivar men som ändå vill ha något som både är lätt att bära och som fyller sin roll som kompetent skärverktyg. 

Steel Wills C22 Cutjack är en riktigt bra vardagskompanjon. Möjligen kan den behöva sällskap av någon mindre då den är tämligen stor

I många avseenden är nämligen Cutjack "lagom". Lätt utan att vara extrem, bekvämt handtag som ger fäste utan att kännas som du håller i fel ände av en rasp. Men framförallt har den ett blad som skär bra. Steel Will har inte fallit i fällan att gå upp mot eller över fyra millimeter i godstjocklek utan hållt igen. Lägg därtill en bred slipfas och inte för mycket stål bakom eggen och slutresultatet blir en effektiv kniv som skär bra. Ett mycket praktiskt blad helt enkelt.

Helt utan flärd är inte bladet heller. Den långa falskeggen som slutar i något som påminner om ett "harpun-blad" tillsammans med den polerade ytan väcker visuellt intresse. Dessutom har man lyckats knöka in rätt mycket blad i relation till längden på kniven vilket gör proportionerna mer harmoniska. 

Inte helt oäven när det gäller utseende heller

Sammantaget måste jag säga att Cutjack motsvarade förväntningarna. Jag visste i ärlighetens namn inte exakt vad jag skulle förvänta mig eftersom det är min första kniv från Steel Will som jag nämnde inledningsvis.

Vad jag däremot hade fått för mig var att den måste besitta vissa positiva kvaliteér som gjort att så många gillat den. Jag kan bara säga att jag tycker att de har rätt!

Specifikation:

Längd utfälld: 205 mm

Längd hopfälld: 114 mm

Vikt: 120 g

Bladlängd: 89 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: D2, HRC58-60

Handtag: FRN på stålram

Lås: Liner lock

Producerad av: Steel Will, tillverkad i Kina

/ J - förblir praktisk

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre