tisdag 21 januari 2020

Knivrecension Bestech Fanga

-  en tämligen sofistikerad best

Av olika anledningar tog det lång tid innan jag fick min första kniv från Bestech i hand. De är ett av de där relativt unga kinesiska märkena som dykt upp på senare tid. Även om senare tid hunnit bli ett par år vid det här laget. Intrycket jag fått är att de tillhör de bättre. Något som grundar sig på olika omdömen jag hört och läst. En del av det får nog tillskrivas att de tämligen omgående inledde samarbeten med ett flertal knivmakare och designers från skilda håll.

Det var via en av dem jag kom i kontakt med märket för övrigt. Efter att haft kontakt med Kombou som hans alter ego är via Instagram fick jag tag i den här modellen kallad Fanga

Bestech BG18E Fanga


Kombou heter egentligen en Grzegorz Grabarski och är en polsk knivdesigner och fotograf. Han har gjort inte mindre än fem olika modeller för Bestech och hans knivar kan hittas även hos Brr-Knives och ryska CKF.

Bestech är ett företag som innan de satsade på en egen kollektion varit OEM-tillverkare under en längre tid. En inte helt ovanlig bakgrund för kinesiska märken. Vad det medför är att tillverkningskunnandet redan finns där när man väl sätter igång att producera egna knivar. Vad som ibland saknas är väldesignade modeller att jobba med. Men i det här fallet kan konstateras att Bestech börjat i rätt ända vad beträffar de bitarna då de redan presenterat ett flertal spännande knivar. 

Fanga, för den som uppskattar en god clip point


Twitterversion: Fanga, "fang" - huggtand, namnet beskriver den här besten väl! Lång, elegant med bra bett. 


Blad


Clip points är en av de där klassiska bladformerna som aldrig kommer gå ur tiden. Just den här varianten är en av de mer signifikanta jag sett på ett tag. Det är något med vinklarna på den klippta delen i samverkan med bladets proportioner som drar blickarna till sig. Det och den blanka satinfinishen, den långa blodskåran (fullern) och hålet i bladet.

Sen gör förstås storleken att intresset ökar. Bladet mäter hela 10 cm på längden. Höjden är 2,5 cm och grovleken på godset 3,7 mm. Det är således inget litet blad vi talar om. 


Ett mycket distinkt droppoint-blad försett med en blodskåra och ett öppningshål


Stålet är det nu så omhuldade D2. Det här i kinesisk tappning vilket gör kompositionen en smula okänd eftersom "D2" inte är exakt specificerat. Det är en mer generisk term för en kategori verktygsstål som är semi-rostfria. Själv föredrar jag andra budgetstål och då främst 14C28N måste jag framhålla. Det är möjligt att D2 på ett teoretiskt plan är hårdare och kanske även segare men jag uppskattar när mina fickknivar är mer rostsäkrade.

Med det sagt har det inte uppstått några fläckar på bladet under testperioden. 

Materialet i bladet är D2-stål och det är tämligen disktret märkt. På den här sidan med Kombous
logotyp


Den höga flatslipningen som Fanga försetts med gör att de 3,7 mm som den mäter över ryggen tunnats ut en del innan primäreggen tar vid. Den var för övrigt riktigt bra när kniven anlände. 

Bladet uppträder en aning som det ser ut. Det innebär att spetsen penetrerar utmärkt vilket förstås är en tillgång i dessa plastiga tider. Död åt plasten! När man sticker i saker och ting är fingerskyddet som flippfenan utgör samt fördjupningen för pekfingret detaljer som känns betryggande.

Kartong är ett annat vanligt material som i genomsnitt är något bättre för miljön än plast men som det också kunde få finnas mindre av. Det avhandlas effektivt när det närmar sig den här kniven. Det bekväma och framförallt långa handtaget är lätt att få ett bra grepp om.

Men att det kunde vara något mindre runt upptäcks när man skär i material med lite mer motstånd. Vid det här laget har jag lärt mig att mina bitar syrenstam som blev över när jag trimmade häcken är stenhårda. De ger en fingervisning, bokstavligen, åt ergonomin och bladets geometri. Det biter bra även om det är förstås inte är något att slöjda Dalahästar med som ni förstår. 


Handtag


Två saker är intressanta att notera rörande handtaget på den här kniven. Det första är storleken. Kniven är förvisso utrustad med ett långt blad men här är faktiskt handtaget något längre än det behövt vara. Det mäter närmare 14 cm. Det som bidrar till längden är att man inte har nyttjat hela utrymmet. Det finns ett tre fyra millimeter mot änden på handtaget som är tomma när kniven är hopfälld. Sedan befinner sig pivotskruven tämligen långt in på handtaget. Varför vet jag inte men på knivar av äldre typ är det ett sätt att öka kontaktytan mellan bladet och handtaget vilket ger en stadigare konstruktion lateralt. På en kniv med kullager tjänar det förfarandet inget till.

En spekulation är att det kan ha med flipperfenans placering att göra. 

Ett långt handtag av ett en udda kombination av kolfiber och G10


Den andra detaljen som är spännande med det här handtaget är materialet. Det rör sig om ett äkta kolfiber/G10-laminat. Alltså inte den på marknaden mer vanligt fanér-liknande konstruktionen med en tunn skiva kolfiber limmad på en tjockare bit G10. Kompositen är mycket skön att hålla i då den känns varm samtidigt som den ger rätt bra fäste. En slags lätt sträv känsla.

Rent visuellt är den också intressant med liv och lyster och i det här fallet en blå färg som konstrasterar den glittrande kolfibern. Gillar man inte den finns kniven att tillgå i andra färgställningar också.

Handtaget är tämligen brett med en partiell backspacer i G10


Konstruktionen av kniven är okomplicerad och utgår från en stabil men lättad stålram. Utanpå den de skruvade laminatsidorna och i ryggen återfinns en spacer i G10. Kniven är skruvad i två punkter utöver den justerbara pivotskruven. Den har för övrigt fått sig en dekorativ krage av titan som matchar såväl clipet som de blå tonerna i handtaget. 

Det finns i praktiken inget grepp som inte fungerar med Fanga. Balansen är helt neutral


I hand är det lätt krökta skulpterade nästan organiska handtaget bekvämt. Längden gör att alla typer av händer får plats och den generösa bredden ger stor anläggningsyta mot handen vilket minskar skav när man tar i. För tummen finns på ovansidan en rejäl fördjupning att använda vid sabelgrepp. Positivt är också att kniven är mycket neutralt balancerad. Något som är extra viktigt med lite större knivar. Det kan trolla en del med formatet och göra att de känns något mindre än vad de faktiskt är. 



Öppning och lås


Fanga kan faktiskt öppnas på ett par olika vis. Det är naturligtvis först och främst en flipperkniv. Men faktum är att det lilla hålet i bladet fungerar och kniven kan tumöppnas med hjälp av det. Ett tredje sätt att fälla ut av bladet åstadkoms genom att den långa "fullern" fungerar som nagelskåra. därmed kan kniven även fällas ut med två händer om så önskas. Valfrihet är aldrig fel. 

En mycket välplacerad flipperfena ger bra skjuts i bladet när den används


Men flipperfenan är förstås det som är premierat. Och vilken öppning den ger sen! Kombinationen av hur fenan är placerad, kullagren och det tunga bladet ger inte bara en rejäl fart utan ett maffigt ljud. Det senare har även något med handtagsmaterialet att göra misstänker jag. Bladet faller på plats med ett dovt klack-ljud. Hursom helst är det mumma för den som gillar hög lekfaktor på sin kniv.

Sen kan i all enkelhet konstateras att öppningssystemen fungerar mycket bra. Pålitligt i alla lägen och med en flipperfena som är lätt att hitta och som fingret inte halkar av i brådrasket. 

Ett lås lika stabilt som öppningsfunktionen



Låsarmen är fasad och lätt att nå när låset skall släppas


Lika pålitligt är låset som utgörs av en stabil liner lock. På grund av den starka ramen är låsarmen hela 1,8 mm grov. Rätt brett utrymme inuti kniven på grund av tjockleken på bladet samt en fasad låsarm och en försänkning i handtagssidan gör låset lätt att komma åt att släppa. Faktum är att funktionen är nära perfektion. Något glapp är det förstås inte tal om när jag använder de orden och motståndet när bladet skall släppas är väl avvägt. En fördel med liner locks som jag ser det är att kniven kan göras mer symmetrisk. De idag så populära ramlåsen ger nästan alltid upphov till en presentationssida och en låssida. Den problematiken lider inte Fanga av.

En liten negativ detalj hos låset var att baksidan av den yttersta delen av låsarmen var, vass är för mycket sagt men för skarp för min smak. Lite sandpapper ordnade dock den detaljen.

Ytterligare ett bidrag till "lekfaktorn" kommer i och med hur bladet elegant glider in igen efter ett lätt skak eller två. En mycket tillfredställande känsla trots att jag inte anser att det bör nämnas som en knivs främsta talang.



Att bära


Det går inte att förneka att Fanga är mycket kniv att gömma i en ficka. Men profilen är inte avskräckande, ryggen och sidorna mjuka och vikten låg. Sammantaget gör det att kniven faktiskt är rätt bra i fickan. På samma vis som t ex en Spyderco Police vilken den matchar i mått.

Till skillnad från den är Fanga emellertid grövre över ryggen med sina 16 mm. Det gör att det är en del volym som skall förvaras. 

Flipperfenan är ur vägen när kniven är undanstuvad. Likaså är ryggen rundad vilket bidrar till att besten blir något mer 
civiliserad i fickan. Måtten går dock inte att helt bortse ifrån


Clipet på den här kniven är rätt stort och synligt. Det är uppenbart att det ingår som en del av designen. Materialet är titan och clipet är fräst ur ett massivt stycke och är således inte något fjäderclip. Färgen är en till resten av handtaget matchande blåanodisering. Det är fäst med endast en skruv som dock håller det på plats utan rörelse i sidled.

Två saker som gör att clipet fungerar väl - fasad bakkant och 
att det är tunt nog för att fjädra


Mer tacknämligt än utseendet är att det fungerar utmärkt! Det eftersom det trots typ och konstruktion fjädrar rejält. Det gör att det är lätt att dra sin kniv och framförallt stoppa undan den igen utan att behöva ta den andra handen till hjälp. Den låga profilen och fasade bakkanten gör dessutom att det inte känns nämnvärt när kniven brukas.

En extra bonus är att mycket lite sticker upp ur fickan när kniven förvaras där. 



Sammanfattningsvis


Min första kontakt med Bestechs produkter lär definitivt inte bli den sista kan jag avslöja. Om Fanga är det minsta representativ för övriga sortimentet så handlar det om mycket välbyggda knivar i klart godkända material. I det här fallet tillhör kniven inte den mest exklusiva klassen med sin komposit  i handtaget och D2 i bladet men det finns ett par snäpp upp i modellprogrammet även vad det gäller den biten för den som önskar mer flärd.

Fanga är ett resultat av ett samarbete mellan Kombou och Bestech


Fanga är emellertid en intressant kniv, både visuellt och materialmässigt. Den har ett mycket slående blad och tillsammans med storleken ger det en kniv som syns. Som tur var backas det upp av ett handtag som är riktigt bekvämt att hålla i och arbeta med. En del av det kan tillskrivas materialet som är en blandning av kolfiber och G10 som jag inte stött på tidigare. En annan del handlar om gott om utrymme, arbetade former och god design.

Något mindre spännande är bladstålet. Personligen hoppas jag att D2-trenden ebbar ut snart. Det är en ond cirkel där några få högljudda röster på framförallt Youtube gör sig till talesmän för hela gruppen knivköpare varpå tillverkarna hakar på för att tillfredsställa vad de tror är hela marknaden. 


Bestech Fanga en elegant best i ovanlig kostym


Den här kniven bjuder däremot på en rad godbitar som inte går att utläsa av bilder och filmklipp. En är den förträffliga balansen och en annan är ljudet den åstadkommer när den öppnas. För den som gillar sånt är den här kniven en pärla. Kniven är nämligen en fröjd att både öppna och stänga.

Fanga har även detaljer som clip och pivotkrage i titan som anodiserats för att matcha färgtemat. Vad viktare är att handtaget ger god ergonomi och att kniven har ett blad som skär bra. Som grädde på moset fås ett skulpterat titanclip som faktiskt fungerar. Det är inte var dag man ser det.

Sammantaget blev mötet med den här kniven mycket positivt. Den är dock inget för den som är blyg och gillar små diskreta fickknivar.  



Specifikation:

Längd utfälld: 245 mm
Längd hopfälld: 137 mm
Vikt: 135 g
Bladlängd: 108 mm
Godstjocklek: 3,7 mm
Bladstål: D2
Handtag: Kolfiber/G10-laminat
Lås: Liner lock

Producerad av: Bestech, tillverkad i Kina


/ J - vässar gadden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar