Knivrecension Two Sun TS137 Stargazer

-  mindre ful än vad namnet antyder

Two Sun är märket som går från klarhet till klarhet. De arbetar smart där de baserar sitt sortiment på ett par grundläggande materialkombinationer och ett par fasta uppsättningar skruvar, lager och andra tillbehör. Grundkonceptet känns därför oftast igen när man får en ny kniv från dem. Men utifrån den grunden experimenteras det friskt med formgivning istället. Det har betonats ytterligare på sistone då antalet designers som det samarbetas med stadigt ökar. Resultatet av ett sådant samarbete är den här kniven kallad Stargazer. 

Two Sun TS137 Stargazer

Mannen bakom de djärva linjerna på Stargazer heter Mazwan Mokhtar. Det här var en av hans första knivar att produceras av Two Sun Knives men inte den sista. Under tiden den här recensionen skrevs släpptes en modell kallad Bowhead, efter valen får man anta, som är en riktigt avancerad historia som tillika är en av de nu så populära integralerna. 

Stargazer bjuder på harmoniska linjer, för att vara en kniv med den här bladtypen

Dagens kniv är för övrigt också den döpt efter en havslevande varelse. Kanske en av de fulaste fiskar som existerar kallad Stargazer på engelska. Den här modellen är däremot inte ful utan tämligen elegant på ett något avigt vis. Kniven är udda i min värld då den är den första fällkniv med s k "cleaver"-blad eller köttyxeblad på svenska som jag ens brytt mig om att kika på. Det är ändå en bedrift av formgivaren får man säga!

"Twitterversion" Two Sun Stargazer, kniven som fick mig att (delvis) omvärdera viss estetik

Blad

Knivbladet på Stargazer är 68 mm långt, 3,9 mm tjockt och hela 35 mm högt. Lägg därtill att den högsta punkten på det lilla berget ligger nära spetsen så förstår ni att det här inte är ett helt vanligt fällknivsblad. Vi talar om ett köttyxeinspirerat blad även känt som "cleavers" i den moderna knivnomenklaturen. Det har sedan försetts med en falskegg mot framänden till och inte minst en rundad bladrygg, en detalj som känns lyxig för övrigt. 

Det lilla men väl arbetade bladet på TS137

Finishen är Two Suns mest frekvent använda vilket innebär en högblank satin. En överlag tilltalande yta som både fungerar rent praktiskt samtidigt som den är snygg. Märkningen har i Two Suns fall stadigt blivit mer diskret och i det här fallet innebär det deras logotyp på en sida och Mokthars på den andra. Där återfinns även ståltyp vilket i det här fallet följer en av de grundkonfigurationer jag nämnde inledningsvis. Det innebär ett D2-stål. Jag vet egentligen inte vad jag skall tycka om det här trendriktiga stålet. Det tar förvisso en bra egg och håller den väl. Men det är ett verktygsstål och även om det ofta kallas "semi-stainless" så är det tämligen benäget att rosta. Jag har fått fläckar på mer än en kniv från Two Sun vid det här laget. Fläckar som sedan är svåra att bli av med. Särskilt gäller det om andra ytbehandlingar än polerade använts. Därför är jag inte lika orolig för den här kniven och än så länge är den fläckfri.

Fabriksslipningen får mer än godkänt. Kniven var vass utan anmärkning även som ny. Framförallt har man underlättat framtida slipande genom att se till att fördjupningen vid bladbasen sträcker sig utanför "plunge line". 

På den här sidan återfinns Mokhtars logga samt ståltyp, D2 i det här fallet

Det här är vanligen inte en bladtyp jag är särskilt förtjust i som sagt. Det av den enkla anledningen att jag inte ser det minsta praktisk fördel med formen. I det här formatet i alla fall, det vill säga på fällknivar. Kombinationen existerar endast för syns skull. Men nu vill jag nyansera min syn något och gå med på att de kan fungera på små fällknivar. Det blir inte så klumpigt som om skalan ökas.

Sedan har det här specifika bladet ett par förlåtande drag. För det första har det en spets som inte bara ser ut som en sådan utan även fungerar till penetration av plast, kartong och andra förpackningsmaterial till exempel. För det andra skär det faktiskt helt ok. Det trots ett grovlek på nära fyra millimeter vilket egentligen är alldeles för mycket för ett så här litet blad. Men Stargazer räddas av två saker. Slipfasen är givet det höga bladet rätt bred och bladet är faktiskt inte särskilt grovt bakom själva eggen. Två delar av en bladgeometri som är lika viktiga som hur tjockt godset är.

De två egenskaperna räddar kniven och gör att det här bladet utgör ett riktigt bra EDC-blad. Den uppåtsvängda ryggen fungerar dessutom som ett utmärkt stöd för tummen om så önskas. Ett förfarande som också görs lättare av handtagsformen. När tummen väl är på plats upptäcks också att den ligger rakt i linje med vart spetsen befinner sig. Det gör bladet lätt att kontrollera och det går att ta i ordentligt om man så behöver.

Överlag så överraskade Stargazer positivt när det kommer till generell användning. Framförallt när det skall penetreras. Det är trots allt en del av att använda en kniv. Geometrin är sedan faktiskt inte oäven heller i de mest frekventa materialen som hårdplast, kartong och trä. 

Handtag

Stargazer är liksom det mesta från Two Sun väldigt välbyggd. Det märks inte minst på en rad små detaljer värda att framhäva. En av dessa är hur elegant den är ihopsatt. Förutom pivotskruven finns endast en skruv till som håller samman sidorna och ryggen. Den liksom låssida samt clipet är av TC4-titan. Presenterationssidan är av kolfiber. Kolfibern är av utmärkt kvalitet och välarbetad med ett dekorationselement i form av en fördjupning som följer sidan i sin helhet. 

Det något spolformade handtaget gör ingen upprörd

Den fördjupningen speglas i titansidan som fått samma utseende. Sedan har titanet försetts med två olika ytbehandlingar, en i mitten och en annan med små linjer för de fasade kanterna. Båda sidor av kniven är mjukt välvda för att passa handen bättre. Långt ifrån platta titansidor med andra ord. 

Stargazer är mycket välkonstruerad

I hand är Stargazer sympatisk. Jag uppskattar den här enkla typen av knivhandtag. Det finns inga utstickande delar som fingerskydd och flipperfenor. Inte heller finns det några fördjupningar för fingrar eller andra artificiella anpassningar för en hand. Sådana blir allt för ofta förfelade eftersom händer är så olika i form och storlek. Här är det istället rena linjer som gäller. Av den orsaken fungerar alla grepp som tänkas kan. Extra bra går det om man vill smyga fram med en tumme mot bladryggen eller hålla kniven i nypan med tummen mot sidan av bladet. Det sista gagnas av att det vare sig finns en flipperfena eller tumknoppar som är i vägen. 

Om man faktiskt tar i med kniven finns det delar som inte är optimala. Ett sådant är att det som så ofta på knivar med ramlås bildas ett vasst hörn när låsarmen är aktiverad framme vid pivotskruven. Sedan är området där lillfingret huserar är helt enkelt för tunt och det ger upphov till skav om man pressar hårt nedåt, säg mot en bit trä. Det märks att det här är en kniv som är inriktad mot enklare, läs kvickare, EDC-sysslor. Du tar fram din kniv, skär vad du nu vill skära och stoppar undan kniven igen. Vid sådan arbete uppstår inga problem. 

Öppning och lås

För alla belackare av "front flippers" rekommenderar jag att ta en titt på den här kniven. Den är extremt lättöppnad även om vissa entusiaster får vänja sig av med att använda pekfingret och sätta tummen i arbete istället och luta kniven på sidan när bladet fälls ut. Men sättet på vilken den del av bladet som agerar flipperfena sticker ut i kombination med geometrin ger utmärkt resultat. I det här fallet är det hur långt framför pivotskruven kontaktytan befinner sig och att "flipppern" är rätt stor samt hög. Det ger bra moment helt enkelt. Fäste ges i form av några välplacerade och nödvändiga räfflor.

Sen underlättas den kvicka rörelsen av att bladet inte är fullt lika massivt som det ser ut eftersom det är kort och inte minst av att bladet löper på KVT-kullager. De liksom detentkulan är som alltid på Two Suns knivar av keramiskt material. 

En av de bättre frontflippers jag stött på. Hålet kan därtill användas för smyga ut bladet

Låset följer även det Two Suns egen standardmall 1A. Det innebär ramlås i titan med de obligatoriska tilläggen översträckningsskydd och låsarmsförstärkning. Det innebär också att funktionen är oklanderlig. Det här bladet rör sig inte alls i öppet läge och låsarmen vandrar inte under negativ belastning eller ens efter lätta slag mot baksidan av bladet. Låset är snyggt utformat då skarven mellan låsarm och sida hållts smal och clipet samt mönstret följer den väl.

Ett bra lås som gör vad som förväntas

Att släppa låset är inte riktigt lika sympatiskt. För att göra utseendet på kniven helt symmetriskt och konsekvent har man valt att inte försänka motstående sida alls. Eller det är inte hundra procent sant då en avfasning har gjorts på insidan för att öka utrymmet mellan sidorna för lättare åtkomst med tummen.

På samma vis är låsarmen inte avfasad utan enbart lätt rundad för att inte vara för vass. Det sistnämnda är konsekvent då man annars inte hade fått fäste med mjukdelarna på tummen som måste grävas in i fyrtiofem graders vinkel för att få fäste mot låsarmen när den skall släppas. Väl där går det rätt väl. Det hela är egentligen inte ett bekymmer om du inte vet med dig att du använder kniven som stresskulor framför TVn. 

Att bära

Stargazer är delvis sympatisk i fickan. Kan man säga så? Vad jag menar är att få dit kniven, att dra den och att bära omkring på den är promblemfritt. Under hektot i vikt fördelat på en dryg decimeter i längd och med en tjocklek på 1,3 centimeter är bra. Själva ryggen på handtaget är därtill mjuk och svagt svängd vilket underlättar för en hand att smyga förbi i fickan. Men du skall komma så långt med handen också.

En egenskap är nämligen långt ifrån optimal och den kommer sig av det distinkta utseendet. Både bakkanten på clipet och hörnen på bakre delen av handtaget är rejält kantiga. De känns när man slår handen i dem som till exempel om man skall hämta upp något ur fickan eller alternativt bara dinglar med handen och den råkar passera. Det handlar lite om valet mellan att vara helt praktisk eller värdera distinkta linjer högre. Beträffande de här detaljerna har form fått gå före funktion.

Ett snyggt samt fungerande clip. Lägg märke till hur det följer övriga linjer på kniven

Något som överraskade mig positivt var hur det här snygga clipet uppträder. Det är faktiskt bra! En stor del av förtjänsten till att clipet fungerar så väl som det gör står att finna i att man valt att lägga låsarmens fjädrande del på insidan. Därmed finns ingen grop för tyget att fastna i som annars lätt kan bli fallet. Den släta titanytan ger tvärtom bra glid när kniven skall dras eller stoppas undan. Läppen förefaller vid första anblick vara snålt tilltagen men god spänst i materialet gör att den trots det glider över även en jeansficka med lätthet.  

Den blästrade finishen på clipet är inte den tåligaste utan får likt många titanclip spår efter användning tämligen omgående. Det är inget som bekommer mig. Den här kniven är knappast något utställningsobjekt ändå. 

Sammanfattningsvis

Stargazer är en mycket intressant kniv med ett flertal detaljer som upptäcks först när den studeras närmare. Konstruktionen är i brist på bättre ord, elegant. Sammansättningen är en god uppvisning i enkelhet och precison. Något som vanligen återfinns först på väsentligt mycket dyrare knivar. Finesser som dold infästning av clipet, invändig fjädring på låsarmen och det faktum att de skåror som finns på bladryggen exakt matchar motsvarigheterna på handtaget när kniven är utfälld är exempel på detta.  

Designen är brilliant då dekorationselementen är få men effektiva. En krage runt pivotskruven, välvda sidor och en symmetri mellan fram- och baksida trots de olika materialen. Värt att framhålla är clipet som dels imiterar bladformen dels exakt följer de linjer som utgörs av fördjupningen i titanet respektive skåran som gjorts för låsarmen. Det är smart formgivning! Inte minst som clipet faktiskt fungerar praktiskt också. 

Two Sun och Mokhtar har visat sig vara en gångbar kombination

Den här kniven var lite speciell att testa eftersom det egentligen inte är en bladform som jag ser några större fördelar med. Det är ju inte förrän de växer till sig och saknar led på mitten de kan användas till det som de formgavs för. Att inspireras av köttyxor alternativt kinesiska Dao-blad beroende på hur man vill se på saken är därför när det kommer till fällknivar ett rent estetiskt ställningstagande. På större fällknivar blir det rent av klumpigt men i det här formatet är det mer en sidosteg än ett urspårande när det gäller det praktiska. Det räddade upplevelsen för mig! Särskilt som Stargazer är helt neutralt balancerad. Det ger en smidig kniv som känns kvick att hantera. 

Stargazer - en kandidat för alla som gillar sina köttyxor i miniformat

Jag har upprepat mig ett par gånger vid det här laget och sagt att jag är överraskad. Det beror på att jag gillar att ha fel! Ja, inom rimlighetens gräns då förstås. Eller snarare är det roligt när ens fördomar kan få sig i alla fall en liten törn i rätt riktning. Utan att skämmas kan jag därför säga att jag gillar den här lilla rackaren och att jag därför kan rekommendera den till alla som hör på eller snarare läser. Inte helt utan förbehåll förstås. Ett litet, överdrivet brett blad har sina begränsningar även om de visat sig vara färre än jag trodde. 

Materialen överraskade däremot inte alls utan de ingår i en av Two Suns grundformat. Men de är inget att skämmas för med D2-stål, TC4-titan, keramik och kolfiber som ingredienser.

Mest är det nog utseendet som efter hand vuxit till sig i mina ögon. De stilrena linjerna som går igen i detaljerna höjer den här kniven. Så gillar ni små köttyxeinspirerade blad är det bara att slå till.*

Specifikation:

Längd utfälld: 175 mm

Längd hopfälld: 104 mm

Vikt: 95 g

Bladlängd: 68 mm

Godstjocklek: 3,9 mm

Bladstål: D2

Handtag: Kolfiber, TC4-titan

Lås: Frame lock med låsarmsförstärkning

Producerad av: Two Sun, tillverkad i Kina

/ J - astronom

* På auktion då förstås eller möjligen från Amazon eller liknande då Two Sun dessvärre inte är helt lättillgängliga. Av samma skäl kan det vara svårt att ange pris men jag gav runt en femhundring för den här på eBay. Fastpris ligger vanligen lite högre. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre