torsdag 9 augusti 2018

Knivrecension QSP "Shark"

-  en fisk bland andra fiskar?



Har du hört talas om märket "QSP"? Nä, trodde nästan inte det och det hade inte jag heller innan dess att de presenterades för mig på Instagram. Det är ett tämligen nytt märke på den internationella scenen. Bra knivar vad det verkar men namnet kan det funderas kring. Enligt hemsidan bildas det av initialbokstäverna i deras slogan "Quality, Service and Price" och skall därmed vara lätt att komma ihåg om man får tro företaget själva. Jag tycker nog det är något av en kulturkrock fullt i klass med några andra kinesiska namn som "Harnds" som har en ännu besynnerligare förklaring. Men ett namn är inte allt. 

QSP QS-103A "Shark"


Men namnet ljuger inte får medges. Märket kan härröras till ytterligare en våg av kinesiska knivar som dykt upp nyligen och som erbjuder god kvalité och prestanda i relation till prislappen. Vid kontakt har de även svarat extremt snabbt på mail kan tilläggas. Vad det verkar är det i det här liksom i flera andra fall OEM-tillverkare som beslutat göra slag i saken och utnyttja all den kunskap och produktionskapacitet som de samlat på sig över tid och börja prångla ut knivar under eget namn. Frågan är då hur väl man lyckas med den föresatsen. 


Är QSP ytterligare en utmanare till budgettronen månne?


Twitterversion: En haj bland hajar, en fisk i stimmet men 
den simmar snabbt och tämligen väl.


Blad


Av en haj förväntar man sig vissa personlighetsdrag som en vass och smått aggressiv nos. Det får man i det här fallet. När kniven öppnas möts man av ett rejält och mycket spetsigt droppoint-blad som kanske till och med närmar sig en "spearpoint" i formen. Det mäter 9 centimeter på längden är 3 centimeter högt och 3,5 millimeter grovt. Utseendet förstärks av en väl tilltagen falskegg som löper längs större delen av ryggen.


Stort och spetsigt - tämligen "hajigt"!


Slipfasen är flat och hög. Den täcker mer än två tredjedelar av bladet och finishen är en välpolerad satin. Logotypen är tämligen markant men inte för stor så den får åtminstone godkänt. På motsatt sida återfinns ståltyp med ytterst diskret märkning. Materialet i bladet är 440C. Inte mycket att orda om det stålet i budgetsammanhang. Personligen föredrar jag det framför exempelvis 8Cr13MoV även om ett 9Cr18MoV hade fungerat lika väl eller varför inte 14C28N från Sandvik. Men de tre alternativen är i princip likvärdiga så det kanske spelar mindre roll ur prestandasynpunkt. Erfarenheten så här långt är att den här versionen av 440C är rosttrögt men inte håller egg så förtvivlat bra. Kniven kräver några drag på skärpstålen ibland. 

Godstjockleken finns där men utmärker inte bladet nämnvärt då det till större delen är uttunnat. Kniven anlände sympatiskt vass och utan vidare åtgärder rakar den hår med lätt tryck.

När man sen börjar använda kniven märks tämligen omgående att det är en "modern" kniv. Det innebär att den dras med samma problem som nästan alla andra stora fällknivar av den här typen. Den är för tjock bakom eggen. Så trots att den är vass och trots att bladet har en bred flatslipning så skär den inte i närheten av vad den skulle kunna gjort. I köket är den därför ett stort njae. Visst tomater och selleri går väl an men inte med någon bravur. Spetsen däremot kommer väl till pass när det skalas lök. 

Kniven är uppenbart inte tänkt för det användningsområdet varför jag gav upp tämligen omgående. Men apropå mat så hade hushållet ett överflöd av grova kartonger efter en leverans från Matsmart. Attack!! Jodå, det gick bättre. Det relativt breda bladet ger styrsel och de flata sidorna hänger sig inte direkt på grövre material. Men den tvära eggen gör att ett visst tryck tarvas. "Bra har blivit better men bra lär det int bli" som Edvall sjöng en gång. Bättre än i köket men inte enastående.


Matsmart möter QSP. I köket var den sisådär men bättre till kartong


Sen hanterades plast och liknande material. Spetsen höll för många penetrationer i hårdplast och lätt bändade utan att ta skada. Buken och det breda bladet gjorde att det går lätt att styra tyngre snitt i sega material. Vid stick uppskattas det djupa urtaget för fingret och känslan av ett stabilt lås. Den kombinationen förstärkt av G10-sidor skänker trygghet.

En så här stor kniv med aktuell geometri är kanske anpassad för trä? Saken undersöktes dels genom campingliv där man tyvärr för stunden inte får grilla i dessa torrtider, samt att gå loss på några förbrukade trädgårdsstolar i teak. Färska kvistar går bra men annat var inte att vänta med tanke på att de flesta knivar klarar det. Annars kan sägas att trä inte heller var knivens bästa område. Eggen biter inte som den skall i torrt virke. Det är knepigt att hitta rätt vinkel för att ta i vilket ger sämre precision.

Efter fyra grövre kartonger, ett par plastburkar och lite trä började eggen ge upp skärpan


I dessa situationer får handtaget dessutom bara godkänt, inte mer. Trots att det fyller handen och är brett är det som så många andra aningen kantigt över "nacken", främre delen av handtaget. Precis där tumvecket hamnar om man verkligen tar i. Det gäller "hammargrepp" vill säga. Placeras tummen istället på bladet kommer handtaget bättre till sin rätt. Shark får i sammanhanget ändå klart högre betyg än genomsnittet. Särskilt tydligt att handtaget är fylligt blev det när kniven fattas i omvänt grepp vid styckandet av några gamla mattbitar. Det fungerade riktigt bra även om det är elakt mot eggen. 

Det kan även konstateras att kniven är något handtagstung. Balanspunkten återfinns långt bak i fingerurtaget istället för kring pivotskruven. Det är något som brukar utmärka enklare fällknivar där stålramarna inte är lättade och det gäller även här. 


Handtag


Shark har fått ett handtag á la "pinne". Ett rakt och enkelt handtag som i det här fallet utmärks av ett par saker. Till att börja med är det rätt tjockt. Om den egenskapen skall betraktas som bra eller dålig beror på. Dels är det naturligtvis avhängigt vilken storlek på händer man har. I mitt fall passar det men har man väldigt små händer eller är kvinna* kan det nog bli problematiskt. Det andra som spelar roll är huruvida kniven används eller befinner sig i fickan.

Den här kniven är tämligen substantiell med en längd på över tolv centimeter i stängt läge. Lägg därtill 160 grams vikt och en tjocklek på runt 13 millimeter. 


Ett stort handtag som fyller handen och räcker även till jättelabbar


Jobbar man lite hårdare och tar i är det ofta en bra sak. Inte lika bra i fickan men mer om det sedan. Den raka formen bryts av en ett par fasade sektioner, främst nedtill och förstås av ett "choil". Fingerurtaget är i det här fallet riktigt bra. Lagom djupt med god form och skollorna är väl svängda för att matcha rundningen. Det ger ett utmärkt fäste särskilt i kombination med de mycket bra räfflor som kniven fått på bladryggen. Något som uppskattades vid penetrerande skär som tidigare nämndes.

På tal om skollor/sidor är de i det här fallet gjorda i svart G10. De kan även fås i grönt. Den där nyansen som drar åt pansarvärnsoliv. De är medium- till fint mönstrade vilket ger adekvat fäste. Det jag kan invända är att om de upplevs som lagom nu så tenderar den typen av grovlek bli rätt hal i takt med att tid och användning tar ut sin rätt. När man nött på dem i några år brukar de bli rätt blanka. 


Ett par detaljer som utmärker god byggkvalitet. Bladet sluter tätt mot handtaget även i 
stängt läge och räfflorna på bladryggen är riktigt bra utförda!


Knivens konstruktion är annars enkel. En styck rejäl ram i stål, tyvärr inte lättad vilket bidrar till totalvikten och utanpå det skruvade sidor. I ryggen återfinns en "backspacer" som även utgör hål för fånglina. Formen ser lite spetsig ut men fungerar väl i handen utan att skära in. 

Pivotskruven är av "halvdekorerad" typ men tack och lov justeras den med vanlig torx. Detsamma gäller de övriga skruvarna. Kvalitén i stålet på dem får godkänt men jag tycker genomgående att de kunde vara en storlek större. Små skruvhuvuden är lätta att strippa av misstag även med bra verktyg. Sen ser det lätt underdimensionerat ut på en så här stor kniv. 

Byggkvaliteten är annars genomgående utmärkt. Klart över genomsnittet för budgetknivar. Det finns inga uppenbara missar, dåliga skarvar eller glömda kanter. Skruvar är försänkta som de skall och kanter rundade och fasade. Ett exempel på detaljtänkande är hur basen på bladet i stängt läge följer rundningen på handtaget. Det är både elegant utseendemässigt och mjukare i fickan.


Öppning och lås


Shark kan öppnas på två sätt. Främst är kniven tänkt som en flipper vilket märks på både kullagren och hur motståndet i "detent-kulan" stämts av. Men parallellogramhålet i bladet är inte bara för syns skull utan fungerar även det att fälla ut bladet med. En detalj som jag personligen uppskattar då jag inte alltid känner för att blixtra ut knivblad med tillhörande starka ljud. Alternativet att smyga fram bladet med tummen är ett bra komplement. Sen kan tilläggas att det "fungerar" men inte så mycket mer. Det sitter något skymt och är ganska smalt så åtkomsten är inte den enklaste. 

Shark är främst en flipperkniv men det finns ett hål i bladet för tumöppning


Funktionen hos flippern är utmärkt och en starkt bidragande orsak är hur den är en integrerad del av kurvaturen på handtaget vilket gör den lätt att hitta även i mörker. Bladet kan fällas ut både med ett tryck nedåt "push button" eller ett drag bakåt "light switch". Båda alternativ fungerar riktigt bra. För att vara ett så här stort blad har kniven en riktigt krispig öppning. Sen kunde gärna själva hajfenan, flippern, fått sig ett par räfflor för ökad friktion. Det går att glida av den som det är nu särskilt som den i övrigt är väl rundad och kanterna fasade.

Med öga för detaljer, rundad insida av ramen

Ytterligare en av de många små detaljer som tyder på lång tillverkningserfarenhet är att handtaget försetts med vad jag brukar referera till som "landningsplats". Det vill säga kanterna på ramen har mjukats upp på insidan för att inte nöta på fingret när det träffar där efter öppningsrörelsen. En viktig detalj som allt fler tillverkare får rätt. 

Ett starkt och stabilt liner-lås

Låset är enkelt och dugligt. En linerlock i stål. Den gör det den skall utan att göra väsen av sig. Inget glapp eller spel, ingen seghet när det skall släppas och det glider inte under ens stark belastning. Då har jag förvisso inte gjort "Cold Steel-test" på den men ni förstår vad jag menar. Negativ press mot bladet orsakar inte att låsarmen vandrar. Något som jag känner är extra viktigt med större knivar då de lockar till att ta i mer med. För att underlätta åtkomst har höger handtagssida gjorts lite lägre än låssidan.

Låsarmen kan släppas även med vänster hand även om det är aningen fippligare. Vänsterhänta torde vara luttrade vid det här laget. Men omöjligt är det inte. Överlag får låset på "Shark" godkänt. 


Att bära


De flesta knivar har något eller några svaga områden och i fickan är "hajen" på torra land. Den är inte helt skoj att bära. De 160 grammen känns även om det inte är överdrivet i relation till knivens övriga mått. De rätt tjocka G10 sidorna och det nio centimeter långa bladet drar sitt strå till stacken men främst är det den båda tjocka och massiva ramen som bidrar till totalvikten. Här kunde man valt att gå upp någon krona i pris och låta fräsen passera ett par varv till och lätta ramen. Det finns andra budgetmärken som klarar av den manövern så uppenbarligen är det görbart.  


Enkelt uttryckt - det är mycket kniv som skall ned i fickan


Sen finns det två punkter till som nästan mer än den absoluta vikten bidrar till att kniven känns något otymplig. Dels är det storleken på handtaget med en grovlek som raskt närmar sig en och en halv centimeter parat med över tolv centimeter på längden och dels är det clipets utformning. Grovleken är priset som får betalas när man väljer att göra en kniv som fyller handen väl. Det gäller andra större knivar också och där kan nämnas klassiker som Buck 110 eller EKA Swede 92. Skillnaden är att båda de knivarna levereras med bältesfodral. Shark fyller fickan rejält. Den är rätt hög och en grov ram försedd med likaledes grova G10 sidor bygger på bredden helt enkelt. 


För blankt clip och definitivt för mycket uppstickande kniv för min smak


Clipet fungerar och fungerar väl när det gäller att hålla kniven på plats. Tack vare god spänst och en väl utformad läpp är det heller inga problem med att dra eller stoppa undan kniven. I alla fall inte i tunnare sommarshorts vilket burits under den värmebölja vi haft under testperioden.

En annan positiv egenskap är att den relativt platta formen gör att det inte gräver sig in i handflatan då man använder kniven. Det kan låta som en självklarhet men det är det inte trots den långa tid som clip existerat på marknaden. Många knivar har stora brister på det området men inte den här.  

Ett problem emellertid med den här sortens enklare standardclip är att de ofta visar för mycket av kniven när den är i fickan för min smak. Det gör även att kniven sitter högre upp vilket är en nackdel eftersom tyngden då känns mer än om tyngdpunkten befinner sig lägre. Det är dock så mycket kniv i fickan så någon risk att tappa den inte föreligger. 


Sammanfattningsvis


Det är tveksamt om jag upptäckt det här märket eller i alla fall inte lika fort om jag inte fått den här kniven skickad till mig! En knivig vän på Instagram hade tydligen två versioner av den här modellen och tyckte att jag skulle få känna och klämma på den varpå en skänktes till mig. Ett stort TACK vill jag därför framföra till vederbörande!

Jag hade inga förutfattade meningar om vare sig modell eller märket och blev därför en smula överraskad. Mitt första intryck av QS103A "Shark" var att det är en stor kniv. Det andra var att handtaget är grövre, framför allt bredare än de flesta knivar - även de i motsvarande storlek. Kniven kändes därför mycket bra i hand rent komfortmässigt men även en smula klumpig. Bidragande till det är också att knivens tyngdpunkt inte är helt neutral utan förskjuten något åt bakänden till. Då känns tyngden betydligt mer än den annars gjort. Men jag märkte också tämligen omgående att det låg bra i handen i de flesta grepp. 


En synnerligen stabil vardagskniv som gärna får kompletteras med något mindre

Bakom varumärket QSP återfinns företaget MingHui Industrial som likt många andra kinesiska knivproducenter tidigare ägnat sig åt enbart legotillverkning eller fokuserat på hemmamarknaden. Det är något som märks då kvaliteten inte på något vis antyder att märket skulle vara nytt. Tvärtom är den är kniven full av små detaljer som tydligt skvallrar om att de varit med förr. Som exempel kan tjäna den jämna och fina slipningen av eggen, slipade stålkanter även på insidan av ramen, rundade kanter på öppningshålet, fasad framkant för åtkomst av flippern, bra utformade räfflor för tummen på bladryggen samt ett mycket stabilt och välfungerande lås. Och listan kan göras längre. Kniven är helt enkelt mer välbyggd än många andra där ett flertal detaljer är väl genomtänkta.  

Men ibland kan jag även tycka att den saknar något för att få högsta betyg. Detta "något" är personlighet. Kniven är något för anonym och förutom den vassa spetsen är det inte mycket som sticker ut. Personlighet eller snarare egenart är något som endera kommer från skickliga designers, de kan vara "in-house" eller externa eller något som kommer över tid. Vilken väg som QSP väljer att gå återstår att se. Med just den här modellen är de inte där ännu. Men den är tvivelsutan en sympatisk första bekantskap.


Gillar du stora knivar och linjerna - köp den! Kvalitén är svårslagen för prisklassen


Sen kan man klura på hur mycket samarbete eller influenser olika tillverkare har sinsemellan. Den här kniven är inte helt olik någon modell från Rike när det kommer till de övergripande linjerna. Det utan att på något vis vara en kopia. På samma sätt är bladet på Real Steels nyligen släppta "Havran" mycket likt den här kniven inklusive det parallellogramformade hålet. Den kom som sagt senare och lirar i en helt annan prisklass för övrigt.  

Som det är nu rekommenderar jag den här kniven som en rejäl grovarbetare eller större EDC-kniv som faktiskt ser helt ok ut även om den inte är någon mannekäng. Eller nästan grovarbetare förresten, spetsen är något för tunn för riktigt hårt arbete. En rejäl skärmaskin får du emellertid och det till en peng som inte gör att du gråter blod om du råkar skära i något olämpligt. Men skall du få ut maximal prestanda ur bladet får jag nog rekommendera att du slipar om det. Eggvinkeln gör den mer tålig för all del men är inte optimal för att skära riktigt bra. Det är å andra sidan en av mina käpphästar så ta det för var det är.

Men QSP ljuger inte när de säger att kvalitet, service och pris är deras ledord. Det kan jag skriva under på. Om sen P:et även kunde stå för "personlighet" också skulle jag bli ännu gladare.



Här hittar du en länk till tillverkarens produktsida


Specifikation:

Längd utfälld: 214 mm
Längd hopfälld: 121 mm
Vikt: 160 +/-, 161 g vägd av mig
Bladlängd: 90 mm
Godstjocklek: 3,5 mm
Bladstål: 440C
Handtag: G10 på stålram
Lås: Linerlock

Producerad av: QSP, tillverkad i Kina



/ J - skådar given haj i munnen


* som oftast, dock inte ALLTID har mindre händer än män kanske är bäst att tillägga. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar