- en charmig klumpeduns
Att vidga sina vyer lär vara nyttigt. Om det uttalandet gäller intresset för knivar låter jag vara osagt men om så är fallet så har jag gjort det i och med det här äventyret. Med det avses att den här kniven tillhör en kategori jag aldrig eller sällan undersöker närmare. Den här kniven kallad T-Rex är en customkniv från den kinesiske knivmakaren Homer Zhu. Det som utmärker den är att den tillhör kategorin "Little Big Knives" och är massivt grov, på engelska ofta populärt kallat "Overbuilt".
Homer Zhu T-Rex
Herr Zhu säger dock på hemsidan i presentationen av sig själv "/../ Later, I began to design knives for many brands. With my understanding in-depth with knives, in addition to the appearance of knife , high performance is extremely attract me." (sic!) Så enligt honom själv ligger betoningen på hur knivar uppträder snarare än hur de ser ut. Jag vet inte riktigt om jag håller med om att det var där fokus låg när den här kniven formgavs. Det är bland annat det jag ämnar tala om här.
T-Rex kan räknas till kategorin "Little Big Knives"
Blad
T-Rex var ett djur känt för att se otäckt ut och ha ett oerhört tryck i käkarna. Det gäller dess namne i den här reinkarnationen också. Formen på bladet är väl troligen vad som givit kniven dess namn då det möjligen kan sägas likna nämnda urtidsdjur i profil.
Själva bladtypen är annars en knubbig droppoint med avrundad nos vars utseende framhävs av en liten falskegg. Ryggen höjer sig sedan till en tumramp mot handtaget till och på undersidan hittar man en ricasso som även agerar "forward choil"/pekfingerfördjupning.
Själva bladtypen är annars en knubbig droppoint med avrundad nos vars utseende framhävs av en liten falskegg. Ryggen höjer sig sedan till en tumramp mot handtaget till och på undersidan hittar man en ricasso som även agerar "forward choil"/pekfingerfördjupning.
Bladmaterialet är VG10 och av det får man endast sex centimeter på längden men desto mer på höjden
Men det som ger bladet dess distinkta form är inte typen utan proportionerna. Lite beroende på hur man mäter är bladet endast 6 cm långt men hela 4 cm högt. Slipfasen är så låg som 2 cm och godstjockleken väl tilltagna 4 mm. Sammantaget ett synnerligen bastant litet blad. Det var det där med kraft i käkarna.
Stålvalet är japanskt i form av VG10. Finishen är en väl utförd tvåtonad variant. En snygg och jämn stentumlad yta på de platta bladsidorna och en satin på de slipade delarna.
Stålvalet är japanskt i form av VG10. Finishen är en väl utförd tvåtonad variant. En snygg och jämn stentumlad yta på de platta bladsidorna och en satin på de slipade delarna.
Övergångarna mellan de två ytorna på bladet är snygga men vad hände med spetsen?
Det är proportionerna på bladet som gör att jag inte riktigt håller med herr Zhu som jag antydde tidigare. Han säger att "prestanda" eller hur kniven uppträder inte bara är centralt utan extremt viktigt för honom. Om så vore fallet skulle han inte valt att utgå från så grovt bladgods parat med en låg flat sabelslipning på en liten kniv.
Det ger nämligen inte särskilt bra grund för att åstadkomma en kniv som skär bra. Det går att komma undan med grovt gods genom att trolla lite. Se till exempel på ett flertal s k överlevnadsknivar där man inte sällan väljer en konvex egg för att både åstadkomma styrka och en kniv som skär dugligt. I grövre fällknivar kan t ex en kraftig skålslipning bättra på prestandan om bladet är tjockt.
I det här fallet blir eggen mest, väldigt tålig kan man väl säga om man vill vara vänlig. Lägg därtill att ursprungseggen inte var särsilt imponerande. Inte helt jämn på båda sidor men framförallt inte särskilt vass. Den här kniven behöver en omedelbar omslipning men eftersom det är en lånekniv är det inget jag ger mig på.
Eggens kurvatur och förhållande till handen är däremot bra. Mindre bra är däremot spetsen. Eller det som skulle varit en spets. Det finns nämligen ingen. Det går vare sig att sticka sig eller skära sig på den ens om man pressar den mot fingret. Det gör den här kniven mindre lämplig till EDC-uppgifter i mina ögon.
Det ger nämligen inte särskilt bra grund för att åstadkomma en kniv som skär bra. Det går att komma undan med grovt gods genom att trolla lite. Se till exempel på ett flertal s k överlevnadsknivar där man inte sällan väljer en konvex egg för att både åstadkomma styrka och en kniv som skär dugligt. I grövre fällknivar kan t ex en kraftig skålslipning bättra på prestandan om bladet är tjockt.
I det här fallet blir eggen mest, väldigt tålig kan man väl säga om man vill vara vänlig. Lägg därtill att ursprungseggen inte var särsilt imponerande. Inte helt jämn på båda sidor men framförallt inte särskilt vass. Den här kniven behöver en omedelbar omslipning men eftersom det är en lånekniv är det inget jag ger mig på.
Eggens kurvatur och förhållande till handen är däremot bra. Mindre bra är däremot spetsen. Eller det som skulle varit en spets. Det finns nämligen ingen. Det går vare sig att sticka sig eller skära sig på den ens om man pressar den mot fingret. Det gör den här kniven mindre lämplig till EDC-uppgifter i mina ögon.
Handtag
Materialet i den här utgåvan av T-Rex avviker något från gängse då modellen oftast syns i titandräkt. Här är grunden istället en laminerad G10 som är hela 5 mm grov. Sidorna är sedan ihopsatta med två skruvar och en fånglinetub utöver pivotskruven. Ryggen är öppen och där återfinns sammantaget tre distanser. De liksom clipet och alla skruvar är customtillverkade i titan vilket inte är helt vanligt.
De två sidorna av G10 är hopsatta med customskrivar i titan som anodiserats för att matcha resten av utseendet
Utseendet på handtaget är speciellt då sidorna är tonade från en beige/sand-ton till närmast svart. För att matcha det så har skruvar och clip anodiserats i samma nyanser. Den delen är väl utfört och förhöjer helhetsintrycket av kniven.
De grova sidorna bygger på bredden.
Här i jämförelse med en Spyderco Technno
Här i jämförelse med en Spyderco Technno
Finishen på sidorna är polerad vilket gör dem hala. De är också helt flata. Kanterna är fasade men inte mycket. Sammantaget gör det att handtaget ger ett mycket fyrkantigt intryck.
Det som därför överraskar är att kniven känns rätt bra i hand. Det breda handtaget i kombination med rampen för tummen och det extra utrymmet för pekfingret gör att hela handen får plats trots att kniven inte är särskilt stor. Anläggningsytan mot handen är hela 1,5 cm bred dessutom, clipet undantaget. Om det räknas in i ekvationen får ytterligare 5 mm läggas till. Det gör att handtaget fyller handen väl. Handen hamnar dessutom väl positionerad i relation till bladet. Nära eggen med god kontroll i samtliga grepp.
T-Rex är förvånansvärt bekväm i standargreppen trots sitt kantiga yttre
Det som därför överraskar är att kniven känns rätt bra i hand. Det breda handtaget i kombination med rampen för tummen och det extra utrymmet för pekfingret gör att hela handen får plats trots att kniven inte är särskilt stor. Anläggningsytan mot handen är hela 1,5 cm bred dessutom, clipet undantaget. Om det räknas in i ekvationen får ytterligare 5 mm läggas till. Det gör att handtaget fyller handen väl. Handen hamnar dessutom väl positionerad i relation till bladet. Nära eggen med god kontroll i samtliga grepp.
Öppning och lås
T-Rex öppnas genom att man pillar in ett finger i ögat på dinosaurien. Förlåt, jag kunde inte låta bli. Men sanning att säga så är öppningshålet på den här kniven riktigt bra. Det är välplacerat, lätt att komma åt eftersom det är stort och kanterna är lagom avrundande för att kännas mjuka men ändå ge bra fäste så fingrarna inte halkar. Det gör att kniven kan öppnas både lugnt och stilla eller med en snärt av tummen eller till och med en så kallad "spyderflick", alltså att man snärtar upp bladet med pekfingret.
Öppningshålet fungerar mycket bra och är väl utfört med rundande kanter
Gången i bladet är mjuk och jämn vilket skänker en känsla av kvalitet. Motståndet från låsarmen via detent-kulan är dock påtaglig så helt lätt i gången är den inte. Väl ute sitter bladet stabilt och säkert. Något spel är det inte tala om och låset faller på plats med en imponerande och förtroendeingivande ljudeffekt. Ett ljudligt "klack" som förstärks av handtagsmaterialet.
Låset är ett slags hybrid mellan ram- och liner lås
Låset är vanligen ett ramlås eftersom de flesta knivar som gjorts av den här modellen har titanhandtag som sagt. Men då det här exemplaret är baserat på sidor av G10 så krävs en annan lösning. Den kan väl närmast beskrivas som en hybrid mellan ett ramlås och en liner-lock. Den främre delen av låsarmen är av titan med stålförstärkning. Den biten ser därmed ut som ett traditionellt ramlås, särskilt som den är grov. Men sedan är låsarmen fäst på insidan av G10-materialet och där har det både utseende och funktion som en liner-lock. Ibland kallas den här typen av lås för "nested liner" när de dyker upp i olika varianter.
Att stänga låset är en tvåstegsraket på grund av hur detentkulan sitter i låsarmen. Först glider bladet en bit, sedan kommer motståndet från kulan och därefter kan bladet stängas helt. Fjädermotståndet i låsarmen är påtaglig och kräver visst kraft för att övervinnas. Men det är lätt att nå armen eftersom det grova bladet ger stort utrymmet inuti handtaget. Därtill har lagts en fasad kant på själva låsarmen. Låset är överlag mycket väl utfört.
Att bära
Alla knivar har sina för- och nackdelar. De kan också vara mer eller mindre uttalade. Om styrkan hos den här kniven återfinns i handtaget och låset så är akilleshälen hur den känns i fickan. Det finns inget vänligt sätt att säga det på. Den är usel i det avseendet! OM man får dit kniven så är den precis lika blockig och grov som den ser ut. Om den överraskade genom att vara bekvämare i hand än vad utseendet skvallrade om så är det tvärtom här.
Vikten är inte särskilt påtaglig och inte heller hur djupt ned kniven når. Den är rätt kort med sina 9 centimeter och det blir inte mindre påtagligt eftersom en stor del av den sticker upp ur fickan.
Vikten är inte särskilt påtaglig och inte heller hur djupt ned kniven når. Den är rätt kort med sina 9 centimeter och det blir inte mindre påtagligt eftersom en stor del av den sticker upp ur fickan.
Clipet är stort, djärvt och passar kniven väl. Finishen är dock inte på topp och tyvärr är funktionen inte i paritet med utseendet.
Men det som förstör allt är knappast yttermåtten. De kommer med på köpet så att säga. Väljer man en kniv med det här utseendet får det vissa konsekvenser. Det gäller dock inte clip. De kan fungera ändå, trots att de är designade. Det gör inte det här. Det här är av modell "metallkrok" och inte ett fjäderclip. Det är en uppvisning av det sämsta hos skulpterade titanclip. Det fjädrar i princip inte alls vilket gör det hart när omöjligt att föra det över ens tyg i tunnare byxor. Jeans är uteslutna om du inte kämpar för kung och fosterland vill säga. Det är definitivt inget du gör med en hand i vilket fall.
När du väl baxat kniven på plats syns en hel del av den.
Så mycket att endast 7,5 cm kniv återstår i fickan
Så mycket att endast 7,5 cm kniv återstår i fickan
Därtill är läppen för låg för att underlätta förfarandet. När kniven sen väl skall dras så riktigt river clipet mot tyget i byxorna och hakar fast på vägen upp både för att spetsen på läppen är för skarp och för att clipet är för styvt. Så det är vare sig någon fröjd att dölja kniven eller försöka få fram den för att visa upp den.
Clipet är anodiserat för att matcha knivens färgtema och det har dold fästskruv för att se bra ut. Där upphör det positiva. Det fungerar inte som clip och det har för skarpa kanter som rundats för lite.
Clipet är anodiserat för att matcha knivens färgtema och det har dold fästskruv för att se bra ut. Där upphör det positiva. Det fungerar inte som clip och det har för skarpa kanter som rundats för lite.
Sammanfattningsvis
Om någon trodde att trenden med "overbuilt" och allmänt grova dimensioner var över så bevisar den här kniven motsatsen. Den är inte värst på området men estetiken är tydligt uttalad. Och just utseendet är orsaken till varför man köper den här kniven. Det och att den faktiskt är rätt bekväm att hålla i. Så får den bara en egg också går det nog att komma någonstans.
Men T-Rex var inte kniven som omvände mig till att uppskatta den här typen av knivar, den heller. Spydercos Techno fick mig att göra en utflykt i området men där upphör intresset märker jag. Formatet erbjuder inte tillräckligt för att locka mig. I det här fallet är det dessutom ett par områden som markant drar ned betyget för min del.
Men T-Rex var inte kniven som omvände mig till att uppskatta den här typen av knivar, den heller. Spydercos Techno fick mig att göra en utflykt i området men där upphör intresset märker jag. Formatet erbjuder inte tillräckligt för att locka mig. I det här fallet är det dessutom ett par områden som markant drar ned betyget för min del.
Egensinnig design som bjuder på relativt god komfort och ett knubbigt blad
För det första saknar kniven spets helt och hållet. Med det här utseendet går det inte ens att slipa fram en sådan vilket som sagt diskvalificerar kniven för EDC-bruk i mina ögon. Den skär heller inte särskilt bra i nuvarande utförande men det går åtminstone att ändra på.
Vad som däremot inte går att göra något åt är clipet. Det är ibland de sämre jag stött på helt enkelt. Det är en metallkrok vilken man efter visst nyttjande av våld kan använda till att hänga kniven på byxkanten med. Där hänger den sedan extremt synlig tills man försöker förstöra benklädnaden genom att dra kniven. Återigen genom att nyttja styrka och några svordomar.
Utformningen av clipet behöver helt enkelt en rejäl överhalning. Först skall basen göras tunnare så att clipet flexar mer i sig själv. Sedan behöver läppen få en mindre aggressiv utformning som nyper mindre hårt mot underlaget. Den behöver även en mjukare ramp för att underlätta mötet med textil. Till sist behöver utsidan rundas mer och bättre.
Vad som däremot inte går att göra något åt är clipet. Det är ibland de sämre jag stött på helt enkelt. Det är en metallkrok vilken man efter visst nyttjande av våld kan använda till att hänga kniven på byxkanten med. Där hänger den sedan extremt synlig tills man försöker förstöra benklädnaden genom att dra kniven. Återigen genom att nyttja styrka och några svordomar.
Utformningen av clipet behöver helt enkelt en rejäl överhalning. Först skall basen göras tunnare så att clipet flexar mer i sig själv. Sedan behöver läppen få en mindre aggressiv utformning som nyper mindre hårt mot underlaget. Den behöver även en mjukare ramp för att underlätta mötet med textil. Till sist behöver utsidan rundas mer och bättre.
T-Rex, en kniv för den som söker en customkniv till fyndpris
På pluskontot hamnar däremot några andra aspekter. Gillar man den här typen av knivar så tror jag att man tycker att den är snygg och inte minst personlig. Utseendet är konsekvent och den tonade färgskalan med sina matchande anodiserade titandetaljer i skruvar, clip och distanser bidrar med något extra. Sen känns det onekligen lyxigt att det här är en handgjord numrerad kniv. Det finns således ingen som ser exakt likadan ut vilket kan vara värt att notera.
En annan mycket snygg detalj är bladfinishen som väl motsvarar epitetet "customkniv". Den är tvåtonad med snygga övergångar mellan de olika ytorna.
En annan mycket snygg detalj är bladfinishen som väl motsvarar epitetet "customkniv". Den är tvåtonad med snygga övergångar mellan de olika ytorna.
Sen måste sägas att vid sidan av utseendet var handtaget knivens största behållning. Betydligt bekvämare än vad en första anblick antydde.
Av de anledningarna tycker jag nog att T-Rex är något av en charmig avighet. Den har sina förtjänster men även brister. Några av dem är stora nog för att jag skall avstå från att slå till men låt inte det avskräcka er. Homer Zhu har med den här kniven åstadkommit en personlig design som sticker ut från mängden och som med lite finjusteringar kan bli riktigt bra i sin klass.
Sedan finns ett sista försäljningsargument som är svårslaget. Det här är en customkniv som kan köpas från 1800 kr hos Knivshop.
Av de anledningarna tycker jag nog att T-Rex är något av en charmig avighet. Den har sina förtjänster men även brister. Några av dem är stora nog för att jag skall avstå från att slå till men låt inte det avskräcka er. Homer Zhu har med den här kniven åstadkommit en personlig design som sticker ut från mängden och som med lite finjusteringar kan bli riktigt bra i sin klass.
Sedan finns ett sista försäljningsargument som är svårslaget. Det här är en customkniv som kan köpas från 1800 kr hos Knivshop.
Specifikation:
Längd utfälld: 152 mm
Längd hopfälld: 90 mm
Vikt: 104 g
Bladlängd: 60 mm
Godstjocklek: 4 mm
Bladstål: VG10, HRC60-61
Handtag: G10
Lås: Liner lock
Tillverkad av Homer Zhu, handgjord i Kina
/ J - vidgar sina vyer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar