- udda men charmig
Moderna slip joints är fortfarnade en het kategori. Så het att de i princip bildat en helt ny och stadigt växande gren på knivarnas släktträd. I begynnelsen var några få tillverkare som valde att göra moderna knivar sett till teknik, material och formgivning men utan låsfunktion. Idag har nästan alla större märken minst en dylik modell på programmet. Det gäller även Civivi som är ett systermärke till WE-Knives fast för de lite mer prismedvetna. Det är från detta "budgetmärke" som dagens kniv eller snarare knivar kommer.
 |
| Civivi Fracture |
Då slip joints är populära, inte minst i vissa jurisdiktioner där lås inte är tillåtna, vad är mer naturligt än att man sneglar åt det hållet när man från Civivis håll vill hylla sina fans med en knivmodell? För att vara ärlig vet jag inte om det var så tankegångarna gick på utvecklingsavdelningen i Kina men det finns anledning att förmoda det.
 |
| Två för en, modellerna C2008A (grön) och C2009E (svart) |
För att involvera nämnda fans så utlystes dessutom en tävling på Instagram för att döpa kniven ifråga. Det vinnande förslaget blev Fracture och det är den eller snarare de jag skall granska lite närmare nedan. Det blir nämligen en "två för en" då jag har två versioner av den här kniven tillängliga.
Annars finns de att tillgå i flera färger som grå, blå, svart, grön och orange och som sagt med två bladkonfigurationer.
Blad
Eftersom det här är en "två för en" så är bladformen inte en utan två som synes på bilderna. En mer traditionell drop point och det andra är en utpräglad amerikansk tanto. Eller så traditionell är inte väl inte någon av dem då de lätt känns igen på det gigantiska hålet i bladet. Spydercouppfinningen tagen till sin extrem. Den är förstås främst ett designdrag men fyller även en praktisk funktion som jag återkommer till.
Längden på bladen är 8,5 cm och höjden 24 mm precis över knölen för att sedan raskt smalna av. Ett långt och slankt blad med andra ord. Det matchas av en föredömligt tunn godstjocklek på 2,5 mm vilket gör att de här knivarna fungerar väl trots den låga sekundäreggen.
 |
| Ett långt och smalt blad gjort av 8Cr14MoV |
Stålet är ett steg ned från vad vi är vana vid från Civivi eller ja, det kan väl diskuteras. Men i vilket fall är det inte det som de brukar begagna sig av. De har skiftat från D2 till 8Cr14MoV i det här fallet. Sedan har de gjort det till lite av en sport att hitta vart det står angivet på bladet. Det här kan nog vara bland den minsta (knappt) läsbara text jag sett på ett blad och den återfinns nära handtaget. Det är för övrigt den enda märkningen på de grå stentumlade bladen. Finishen är jämn och välgjord.
Sedan kommer en av få skillnader knivarna emellan. Förutom det uppenbara att den gröna har en kantigare profil vilket också resulterar i en "sekundärspets" så finns det en sak till som inte syns lika väl. Faktum är att jag var tvungen att dubbelkolla. Tantoversionen är flatslipad medan drop point-bladet är skålslipat!
 |
| Förutom den uppenbara skillnaden i bladform så är kniven till höger skålslipad istället för flatslipad |
Godkänt vassa fabrikseggar kunde konstateras på båda knivar vilket tyder på att kvalitetskontrollen är god. Mindre bra är hur länge eggarna håller. Jag råkade under testperioden få hem ett par kompletterande beställningar från IKEA och då vet ni vad som följer. Förutom ett massa muttrande och skruvande blir det kartong över. En stor mängd kartong. De högen attackerade jag beväpnad med ett antal knivar däribland de här två.
Och där visar sig raskt en skillnad mellan de två knivarna. Den svarta, det vill säga den skålslipade skär väsentligt mycket bättre i kartong än vad tantokniven gör. Först trodde jag inte det skulle vara så stor skillnad rent generellt utan att det mest var knutet till vad som skars. Döm om min förvåning när det visar sig att den skålslipade kniven skär bättre i trä också. Faktum är att om kniven haft ett för ändamålet bättre handtag hade den inte alls varit oäven att tälja med. Bladhålet spelar nämligen ingen roll i det fallet. Djupa genomgåendesnitt är inte aktuella vid sådant arbete som ni vet.
Lika för båda knivarna är att de behöver underhållas för att inte tappa skärpan. Strigel och riktstål fungerar väl på det relativt mjuka stålet.
Båda knivarna har kompetenta spetsar men skall man säga något om dem så är tantospetsen ännu lite spetsigare och något kraftigare. Det blir dock mest ett teoretiskt resonemang då jag verkligen inte rekommenderar att man sticker för hårt i något med en slipjoint. Men skall man "pilla" i något är den kantiga spetsen att föredra.
Handtag
Jag nämnde redan inledningsvis begreppet "moderna slip joints" och i det konceptet ingår ett antal faktorer som placerar knivar i den kategorin. En är förstås de ingående materialen men även hur den är byggd. Materialen i det här fallet består av en ram i stål, bussningar i brons och sidor i G10. Materialet är inte den strävaste varianten jag stött på utan är rätt hal. I det här fallet kunde den fått vara lite mer grovmönstrad faktiskt med tanke på handtagets utformning.
 |
| Ett slankt men väl format handtag med gott om utrymme |
Konstruktionen synnerligen gångbar och känns igen från de flesta bättre moderna fällknivar. Den baseras på en stålram som är rejält lättad. Den är sedan skruvad i tre punkter utöver pivotskruven. En av skruvarna agerar även pivotpunkt för ryggfjädern. Fjädern gör även att ryggen är täckt på den här kniven. I förlängningen av fjädern hittas för övrigt även ett fånglinehål. Ram och rygg har försetts med en till bladet matchande grå färg. Sen skiljer sig skruvar och clip åt i färg där tantokniven fått svarta detaljer medan drop point-kniven har ett blankt clip och dito skruvar.
Skruvhuvudena är tacksamt nog av samma storlek för både pivot och sidor, T8. Men man kommer ändå inte undan två mejslar vid komplett demontering då clipskruvarna är mindre T6or.
 |
| Den slutna ryggen är ett resultat av fjädern som håller bladet på plats |
Handtaget är som synes slankt på den här modellen. Det mäter runt 24 mm på den högsta punkten med undantag för fingerskyddet som sväller till 26 mm. Därtill är greppet mycket tunt då handtaget mäter under centimetern på den ledden. Fingerskyddet stjäl lite av längden på handtaget men kvar är ändå rymliga 9,5 cm vilket räcker till de flesta om än inte alla händer.
 |
| Handtaget är mycket bekvämt men fyller inte handen givet hur slankt det är |
Det något kantiga utseendet på handtaget ger en främre del där två fingrar får plats i ett grunt fingerurtag och sen följer de andra efter. På samma vis ger vinkeln på ryggen av handtaget en krökning av handtaget som passar insidan av handen tämligen väl. Överlag ett handtag som är bekvämare än det ser ut.
Öppning och lås
Fracture är något så ovanligt som en slipjoint från Civivi. De flesta av deras knivar är annars flipperknivar med liner locks med några få undantag. Men här har man skippat båda de finesserna vilket förenklar konstruktionen.
Öppningen sker med hjälp av det, skall vi säga mycket rymliga, hålet i bladet. Om det är en nagelskåra som gått överstyr eller ett hål med assymetrisk form kan diskuteras. Men ur öppningssynpunkt fungerar det förträffligt. Den som inte får grepp om om bladet vid tvåhandsöppning saknar troligen fingrar.
 |
| Det rymliga hålet i bladet är lätt att greppa om när bladet skall fällas ut |
 |
| Sedan kan hålet användas för enhandsöppning även om en aning fingerfärdighet krävs |
En bonus är att Fracture går utmärkt att öpna med en hand också. Emellertid vet jag inte om den finessen är medvetet gjord eller ej. Eller utmärkt är för mycket sagt. Det är bra stuns i ryggfjädern så det krävs att man trycker in tummen rätt hårt i hålet och håller press nedåt samtidigt som man för tummen utåt för att det skall fungera. Annars riskerar man att tappa greppet halvvägs varpå bladet vill tillbaks till ursprungsläget och riskerar att nypa en fingertopp på vägen. Så viss försiktig bör iakttas.
Walk and talk på de här knivarna är en sympatisk bekantskap. Och tur är väl det eftersom de är rätt stora. Skall man ha nytta av ett så långt blad på en slipjoint så krävs nästan det. "Pull", alltså kraften som krävs för att fälla ut bladet skulle jag placera kring 7. Själva gången, talk, är mjuk och motsvarar Civivis vanligtvis goda precision i tillverkningen. Förklaringen kan hittas i de fina bronsbussningar som bladet löper på. På vägen möts man av ett distinkt halvvägsstopp. Återigen en detalj jag uppskattar då kombinationen av god fjäderkraft och långt blad kan klippa en fingerspets på väg in annars.
Väl ute hålls bladet på plats med ungefär samma kraft som du hittar på de lite större Victorinoxknivarna om ni förstår vad jag menar. Men tanke på att det här inte är Civivis vanligaste knivtyp och de därmed är något av nybörjare på området så tycker jag att de lyckats väl med att modulera fjäderkraften.
Att bära
Fracture har ett slankt handtag konstaterades ovan. Det avspeglas förstås i hur kniven känns att bära. Längden är elva centimeter vilket är tämligen långt. Men det kompenseras av de andra måtten som är mer blygsamma, inte minst som utstickande detaljer saknas på den här kniven. Sticker ut gör emellertid vikten, dock på ett positivt vis. Knivarna väger in på 84 respektive 88 gram vilket inte är mycket. Ett resultat av att mycket material avlägsnats från såväl ram som blad.
 |
| Ett enkelt och mycket väl fungerande clip |
Clipet är ett fjäderclip i stål av deep carry-typ. Kniven sitter därmed djupt i fickan vilket både är säkert och diskret. Spänsten är riktigt god och rampen som skall föras över byxkanten är både stor nog och i rätt vinkel. Det vill säga den pekar inte utåt, inte ens lite. Annars ett annat rött skynke för den här tjuren.
Clipet är fäst utanpå handtagssidorna istället för i en skåra men skruvarna som håller det på plats har platta huvuden och de är försänkta så slutresultatet blir ändå bra. De stjäl därmed inte utrymme för den tygkant som skall få plats under clipet.
Clipen skiljer sig på en punkt mellan knivarna och det är att den grönskaftade tanton har fått ett svartmålat clip. Som ni vet skavs färg med tiden men under testperioden har det klarat sig väl. Men räkna med att det får en viss patina över tid.
Rent funktionsmässigt är det här clipet riktigt bra. Det kanske inte vinner något pris för originalitet men det sköter sin uppgift. Det håller kvar kniven på rätt plats och gör den lätt att dra och stoppa undan. Det kan även flyttas från höger till vänster sida vilket gör Fracture helt ambidextriös.
Sammanfattningsvis
Fracture är en modell jag inte riktigt får något riktigt grepp om, bildligt talat vill säga. Bokstavligt ger den relativt gott grepp. Det som gör att den känns lite undflyende är att det på ett plan är en smula underlig modell. I en tidigare text kallade jag den "särling". Med det avses att det är en relativt stor slip joint vilket redan där gör den avvikande och inte ett förstahandsval för alla. Därtill är det en modell som är avsedd för tvåhandsöppning men kan öppnas med en hand samtidigt som den har en synnerligen modern och mycket särpräglad design. Det senare är uppfriskande men jag tror inte det tilltalar den genomsnittlige slip joint-entusiasten. Sammantaget gör det att den sticker ut i mängden.
 |
| Olika stilar för olika smaker, Fracture kommer i två bladkonfigurationer |
Så frågan blir då - vem den är till för? Svaret tyckte jag mig se någonstans. Jag hörde rykten om att det rör sig om en mer eller mindre begränsad upplaga. Inte sett till volym som i hundra exemplar eller så men att den skulle tillverkas i en omgång för att sedan läggas ned. Det återstår att se men tydligen skall det vara en hyllning till alla Civivi-fans där ute. Det kanske kan stämma då det intrycket förstärks av sättet den namngavs på, via en tävling där vinnande bidrag blev Fracture.
Sedan är Fracture en billig kniv. Eller kanske snarare prisvärd. Civivi är som sagt ett systermärke till WE-Knives. De har en uttalad ambition att tillverka enklare knivar men med hög precision. Något de blivit kända för att ha lyckats med. Även om det hörts röster om att de på senare tid ökat något i pris. Men så kommer den här. Med en prislapp på kring 28 dollar* är den ett markant steg ned på prisstegen igen. Det var måhända därför man valde att förutom något enklare stål även satsa på en slipjoint som kräver färre komponenter.
 |
| Civivi Fracture, en modern slip joint |
Men det till trots finns det mycket som talar för den här kniven. I Fracture får du en mycket välbyggd kniv där Civivi som vanligt gjort så mycket som går med de ingående materialen. Ett flertal detaljer vittnar om det som bra fabriksegg, bronsbussningar, välslipade kanter och hörn, försänkta skruvar och en kraftigt lättad ram. Därtill skär den faktiskt riktigt bra, även med ett stort hål i bladet. Men söker du den bästa skärmaskinen av de två skall du definitivt välja den skålslipade versionen.
Om du gillar utseendet och kan tänka dig en tämligen stor eller åtminstone lång slip joint så här det här en udda fast mycket bra kandidat.
Specifikation:
Längd utfälld: 195 mm
Längd hopfälld: 110 mm
Vikt: 84 g / 88 g (clip point/tanto, vägda av mig)
Bladlängd: 85 mm
Godstjocklek: 2,5 mm
Bladstål: 8Cr14MoV, 56-58HRC
Handtag: G10 på stålram
Lås: inget, slip joint
Producerad av: Civivi, tillverkad i Kina
/ J - hänger inte på låset
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar