Knivrecension Condor Terrasaur

 - en friluftskniv med udda bakgrund

En kniv från El Salvador som kan placeras i det numera så populära "Bushcraft"-facket, kan det vara något? Det är i alla fall vad Terrasaur från Condor är. En kniv som syftar till att ta upp kampen med friluftsknivar från olika hörn av världen men inte minst skandinaviska sådana. Det är inte en liten mantel att axla och jag skall försöka ta reda på om den här kniven klarar av det uppdraget. 

Condor CTK3943 Terrasaur

Terrasaur bygger på en knivmodell designad av Joe Flowers. Ursprungskniven kom så tidigt som 2009 men tillverkades då som customkniv av ett fåtal tillverkare.* Men efter att en känd konkurrent släppt en version av bushraft-kniv med genomgående tånge och plasthandtag kom även den här med handtag i samma material och presenterades på bland annat Blade Show 2018 i samarbete med Condor. 

Kniven är en klassisk representant för kategorin i det att den har ett blad på ungefär en decimeter som försetts med en "skandinavisk" slipning och har ett handtag som saknar uttalade fingerskydd. Det som gör den mer modern är plastmaterialet i handtag och fodral samt den den genomgående fulltånge-konstruktionen. 

Terrasaur kan fås i ett flertal olika färger. Den finns i svart, orange, beige och som här i grönt. Nyansen kallas "OD Green" och jag brukar skämtsamt översätta det till "pansarvärnsoliv". 

Alla de typiska parametrarna för en god friluftskniv finns där vad gäller storlek, proportioner och material

Twitterversion: Sällsynt fågel bygger bo i nordisk mylla och resultatet blir en jorddinosaurie. Eller fritt översatt Condor åstadkommer med Terrasaur en skandinaviskinfluerad bush craft-kniv med historiska rötter. 

Blad

När det gäller bladtyper på den här kategorin av kniv finns det i princip bara två att välja på om man skall följa traditionerna. Endera ett blad med helt rak rygg eller som här en klassisk drop point. Proportionerna är i det här fallet helt rätt med en längd på strax över en decimeter eller 105 mm och en tjocklek på tre millimeter. Höjden på bladet är 2,5 cm. 

Det ger förutom ett harmoniskt utseende även ett blad som är brett nog för att vara starkt men smalt nog för att vara lättmanövrerat. 

Proportioner på blad är viktiga och här har Condor lyckats

Materialet är ett i sammanhanget väl valt 1095 kolstål. Ett stål som förutom att det är billigt även är segt och tål en del misshandel utan att flisa sig. Det är även mycket lätt att slipa och att få riktigt vasst. På köpet kommer risken för korrosion liksom med alla kolstål. Det kan vara ett problem om den skall användas till exempel vid fiske och även vid utomhusmatlagning. I det senare fallet kan det ge bismak till det som skärs. 

Finishen kallar Condor själva för "natural" vanligen kallat "brute de forge". Det är en gråsvart obearbetad yta som på ett snyggt vis kontrasterar mot den blankare slipfasen.  

Slipningen är som sig bör på bush craft-knivar av skandinavisk typ. Det vill säga en sabelslipning utan uttalad primäregg**. I praktiken har de flesta knivar dylika en svag sådan för att öka styrkan särskilt om kniven används för att exempelvis spräcka ved. Om inte annat uppstår en sådan när man striglar kniven. Något som för övrigt går lätt med det här mjuka stålet.  

Jag såg i en annan recension av den här kniven att de beskylldes för att ha dålig egg med ojämn höjd och en tendens till "bränd spets" samt märken efter bearbetning. Det gäller verkligen inte det här exemplaret. Eggen är som kan ses jämnhög och den är därtill centrerad. Några märken förutom de efter slipbandet finns inte heller och den var dugligt vass. Inte Moraknivsvass får väl medges men ändå så att den inte behövde skämmas för sig. 

Skärpevaraktigheten är väl inte den bästa men det klaras lätt av med strigel eller bryne och det går lätt att få tillbaks skärpan igen. 

Stålet är ett kolstål, slipningen skandinavisk och finishen "brut de forge"

Inledningsvis fick kniven genomgå samma test som de fällknivar som passerar mig vilket inkluderar kartong (tunn och tjock), papper, plast, tyg och gummislang bland annat. Där överraskar Terrasaur positivt genom att vara bättre på att skära kartong och dylikt än vad jag trodde. Förklaringen ligger i att man valt att hålla ned grovleken på bladet till tre millimeter. Utmärkt tänkt från Condors sida. Alltför många frilutsknivar idag görs idag i mitt tycke för grova. Det känns som de riktar sig mot den amerikanska marknaden där fem millimeter eller mer samt genomgående tånge är ett krav. 

Men det är ju främst som friluftskniv den är tänkt. Förlåt "bushcraft" menar jag. Aktiviteter kopplat till det begreppet kan säkert se lite olika ut beroende på vart man befinner sig världen. Men på de här breddgraderna betyder det mycket träbearbetning och en del utomhusmatlagning samt hanterande av fisk och kanske vilt.  

I allmänhet fungerar Terrasaur bra för att ordna en brasa. Men en bra såg som komplement är inte dumt

Naturligtvis har kniven testats genom att användas vid upprepade tillfällen för eldförberedelser. Där ingår större uppgifter som att spräcka träbitar, särskilt som höstdagarna blir allt fuktigare och man vill komma åt de torrare innanmätet samt att spänta ved. Givet knivens storlek blir det förstås inga vedklabbar som spräcks utan grenar av olika slag. Det följs senare av att skrapa barkfibrer för tändmaterial och att använda eldstål. Det mesta av jobben går bra och särskilt gäller det att spräcka ved. Kniven är stadigt byggd och det känns tryggt att driva kniven genom träet utan rädsla för att den skall skadas eller gå sönder. Eggen har heller inte tagit skada genom att vika sig när driver den genom trä.

Eggen är tämligen lätt att kontrollera när man täljer spånor till tändved. Handtaget är runt nog för att ge komfort vilket är vilsamt för handen men ovalt nog att ge en fingervisning om vart eggen befinner sig. Men det är något med vinkeln på eggen som gör att den ändå inte kommer upp till samma nivå som de bästa i genren. Lite mer problematiskt blir det när tändstålet åker fram. Gnistor blir det men fast ryggen har nittiogradersvinkel tar den inte hårt nog för att ge det där riktiga gnistregnet. Jag kommer nog att fila ryggen något vassare för att ge bättre effekt. 

Något förvånande visade sig dinosaurien klara av även enklare köksbestyr

En eld måste ju användas till något också och just den här gången när de här bilderna togs blev det grillad bacon i baguette med mozzarella, lök och tomat. Något som förvånade mig en smula var hur bra Terrasaur skär lök och tomat. Att bladet inte är grövre än tre millimeter hjälper till även här tror jag. Lök till exempel går att skiva riktigt tunt utan problem. Det är inte alltid fallet med knivar med den här typen av slipning.

Utöver det har det täljts med kniven och kontrollen över egg och spets är god. Balansen är helt neutral och kniven är inte särskilt tung så man orkar hålla på ett tag. I samband med det har jag vid upprepade tillfällen testat spetsen och det är inga problem att bända loss den utan skador. Jag har även testat eggstyrkan genom att driva eggen tvärs igenom grenar mot fiberriktningen med hjälp av en klubba. Eggen är stabil kan jag meddela. 

Handtag

Greppet på Terrasaur består av formgjuten polypropylen. Conodor lägger till prefixet "high impact" i sin beskrivning vilket jag starkt misstänker är enbart ett buzz-word eftersom det är en av egenskaperna som just det materialet har av vad jag förstått och det gäller oavsett vem som gör det. Men hållbart är det. Formen är relativt rund vilket ger god komfort generellt sett. Samtidigt är det det rätt ovalt vilket är en förutsättning för att kniven inte skall rulla i handen och för att man skall veta vart eggen befinner sig.

Handtaget är gjort i polypropylen. Ett starkt och hållbart material

 

Diamantmönstret på handtaget ger fäste utan att vara för grovt vilket undertecknad uppskattar. Att göra handtag så raspliknande att de kräver handskar för att kunna brukas är ett otyg som främst amerikanska knivtillverkare ägnar sig åt. 

Handtaget är tolv centimeter långt vilket gör att åtminstone mina händer får plats. Enkelheten i hur det utformats gör att alla grepp fungerar och det bra. Allt annat hade gjort mig besviken med det utseendet och den generella inriktningen på kniven.

Kniven är av fulltångekonstruktion och handtaget har försetts med hål för fånglina

Handtaget är ovalt i genomskärning och sväller på mitten för att bättre
fylla handen

En detalj som kunde förbättrats är hur lite material som återfinns kring själva tången. Det är inte många millimeter det handlar om från bladryggen till handtagets ovansida. Risken för att en spricka skall uppstå där vid omild behandling finns. Det har dock inte hänt trots en del vedspräckande (av mindre dimensioner) med det här exemplaret. Så det kanske är en missriktad farhåga från min sida. 

Balansen är neutral och kniven ligger bra i handen

Sedan måste jag tillägga att jag föredrar det mjukare greppet och materialet i t ex Mora Companion och Bushcraft jämfört med både Mora Garberg och Terrasaur. Håller man hårt i kniven känns det att det är en bit plast man greppar om. Det handlar emellertid mer om en känsla än något annat. 

Terrasaur har ett fånglinehål som klarar av en tunnare lädersnodd eller en sedvanlig 550-fallskärmslina. 

Fodral

Enklare än så här blir inte ett fodral. Det består av formgjuten plast helt enkelt. Materialet är detsamma som i handtaget, det vill säga polypropylen. Det ger ett segt och tåligt fodral som inte går sönder i första taget. I botten av slidan återfinns två dräneringshål för att släppa ut vatten och fukt. 

Ett vändbart fodral till fromma för den vänsterhänte

Terrasaur klickar på plats och sitter stadigt utan att falla ut. Inte ens om fodralet vänds upp och ned och skakas. Det är en utmärkt egenskap då en förlorad kniv inte gör någon glad i skogen, på sjön eller på fjället. För att underlätta att dra kniven finns en plattform för tummen att ta spjärn emot. 

Kniven fästs vid bälter med en vanlig läderögla

Fodralet är hänger vid bältet med en enkel ögla av läder. Öglan klarar bälten upp till 38 millimeters bredd. Den är sedan nitad till en ring som sitter runt fodralets övre del. Ringen sitter med hjälp av friktion och kan därmed lossas vilket gör fodralet vändbart. Kniven kan därmed bäras både på vänster och höger sida. Det är förstås bra för vänsterhänta men även för den som vill hänga kniven på den sidan för korsdrag. Något som jag ibland föredrar på fastbladade knivar. 

Slutsats

Terrasaur är min första kontakt med Condor som märke och glädjande nog blev det en positiv upplevelse. Den övergripande känslan är man lyckats åstadkomma en enkel och funktionell kniv i den tradition man ansluter till med Terrasaur. 

Det har av några hävdats att Terrasur skulle vara en "Mora Garberg Killer". Jämförelsen med den svenska giganten på området och den specifika modellen kanske inte är så långsökt då de till utseende och konstruktion är mycket lika. Båda knivarna är ungefär lika långa, har blad gjorda av samma ståltyp och är försedda med plasthandtag. De är också skandinvaviskt slipade med full och exponerad tånge och har nittio graders bladrygg och båda kommer med plastfodral. Problemet är att tekniken med formgjuten polypropylen är att den enligt uppgift inte är helt enkel och att konkurrenten behärskar den till fullo vilket ger något bättre finish. Fördelen som utmanaren från Condor besitter är att den är något billigare än Garberg. 

Men jag vill nog hävda att den klarar sig bra utan den jämförelsen också. Terrasaur kan stå på egna ben. Den grundar sig som sagt på en custommodell som har några år på nacken så någon kopia rör det sig inte om. Inspirationen till den förlagan är däremot uppenbar. Även ursprungs-Terrasaur hämtar de flesta element från traditionella skandinaviska knivar och den gör det bra. 

Terrasaur är en kniv som gör sig bra vid all typ av utevistelse

Flera av dem har överförts till produktionsversionen. Här finns element som ett skandinaviskt slipat kolstålsblad med ett enkelt komfortabelt och ergonomiskt handtag. Även linjerna är klassiska liksom storlek och proportioner. Det avspeglas sedan i hur den uppträder. Ordet som sammanfattar knivens egenskaper är - balanserad, både bokstavligt och bildligt. 

 

En av Condors starkaste försäljningsargument vid sidan om att vara funktionella redskap är priset. När Terrasaur presenterades sades det att MSRP skulle ligga runt fyrtio dollar. I praktiken blev det femtio eller 49.98$ enligt hemsidan vilket i Europa och Sverige ger ett butikspris på allt mellan 480 till 640 kronor bereonde på inköpsställe när detta skrivs. Generalagent  i Sverige är Knivgrossisten.se.

Vad du inte får vid köp av den  här kniven den där sista nivån av finish. Condors knivar är mer att betrakta som verktyg och det finns därför inte sällan invändningar mot detaljer som hur platsen ser ut kring handtagsryggen och fånglinehålet till exempel eller på de lite grövre finisharna på bladen. Men på något vis passar det stilen på de knivar som de tillverkar. Jag kan därför varmt rekommendera dem om du uppskattar deras sätt att närma sig knivtillverkning. 

Condor Terrasaur bjuder på egenskaper som gör den väl lämpad för Svenskt uteliv

För dina investerade slantar får du nämligen en kniv som en mycket kapabel följeslagare i skog och mark. Vare sig det är vid svampletande, camping, täljande eller till och med fiske och jakt. Även om det för det sistnämnda kanske hade behövt lite bredare blad och mer buk för att vara optimal. 

Men som allroundkniv är Terrasur från Condor riktigt bra. En kniv att lita på och som bara fungerar. 

Specifikation:

• Totallängd: 224 mm
• Bladlängd: 105 mm
• Godstjocklek: 3 mm
• Stål: 1095 kolstål, 
• Vikt: 127 g, med fodral 173 g (vägd av mig)
• Handtag: Polypropylen med full tånge
• Fodral: Polypropylen

Producerad av Condor, tillverkad i El Salvador


/ J - med rökdoft i kläderna

* Den tillverkades som customkniv av både Fiddle Back Forge och Dogwood Custom Knives. 

** Ibland även kallad "zerogrind" och skall i sin renaste form helt sakna "relief edge" (secondary edge) utan bara ha en enda bred slipfas som även bildar egg.