Knivrecension Brisa Borka 90

 -  en fällbar friluftskniv

Jag har sedan länge en annan mindre fällkniv från Brisa som på den tiden hette Enzo. För att vara tydlig är det inte Brisa som bytt namn men de ändrade sitt knivmärke för att bättre avspegla vilka som ligger bakom det. Den äldre modell jag  har är en Birk 75. En kniv som kan fås både med fullt flatslipat blad och som på mitt exemplar med "Scandi grind". Det senare var mycket ovanligt på den tiden och det är fortfarande inget man ser var dag även om fler märken följt efter. 

Redan då sneglade jag även på den större varianten som är dess storebror eller med tanke på namnen kanskes snarare dess far. Brisa Borka 90 är en stor och rejäl kniv som siktar direkt mot vistelse i skog och mark där Birk har mer karaktären av en EDC-kniv.

Brisa Borka 90

Brisa är ett företag som återfinns vid den finska östersjökusten, närmare bestämt Jakobstad. Förutom att tillverka knivar så är de mycket stora inom allt vad knivmakar- och slöjdmaterial heter. 

I modellprogrammet idag finns allt från köksnivar via andra fastbladare för varierande arbetsuppgifter till fällknivar i både grövre och slankare format. Det här är deras största fällkniv.

Ett rejält handtag parat med ett lika stadigt blad ger en robust fällkniv

Twitterversion: Brisa Borka 90, en rejäl fällkniv för uteliv född i de finska skogarna

Blad

En av de mest utmärkande dragen hos Borka 90 är dess blad och det beror mest på slipningen som inte är helt vanlig i fällknivsvärlden som sagt. Men det är även ett rejält blad för att sitta på en fällkniv. Det mäter 9 cm på längden, är 2,4 cm högt och grovleken är 3,25 mm. Om ni tycker att ni känner igen proportionerna är det inte så konstigt. De ligger väldigt nära en Mora Robust till exmpel. Eller andra klassiska skandinaviska knivmodeller för den delen. Här har Brisa valt att gå på väl beprövad kunskap vad gäller mått. 

Borka erbjuder som namnet antyder ett 90 mm långt knivblad

Slipningen är som sagt skandinavisk eller mer korrekt en sabelslipning utan sekundäregg eller "zero grind" som det kallas på engelska. Fördelen med en sådan är att den biter oerhört bra i trä av alla de slag och att spetsen blir mycket stark på ett blad slipat på det viset. Nackdelen är att själva slipfasen är låg och brant vilket ger en kil som närmast spräcker en del andra material. Att slanta morötter t ex är ingen favorituppgift för den här typen av kniv. 

Fabrikseggen på den här kniven var exemplarisk med en mycket jämn, centrerad och vass egg. Inget negativt alls att anmärka på där. Som jag brukar säga, eggar kan slipas om men hur de anländer är ett mått på precisionen i tillverkningen och kvalitetskontrollen. 

Stålet som nyttjas är N690Co vilket är ett europeiskt stål från Böhler/Uddeholm som håller ungefär samma kvalitet som japanska VG10. Det innebär att det är mycket rosttrögt, tar en god egg men att den inte håller den hur länge som helst. Det kan härdas hårt (i köksnivar kring 60HRC) men hålls här lite mjukare även om jag inte vet exakt vilket hårdhet som är aktuell. Men det är vist att göra en kniv som skall bändas med i trä en smula mjukare. 

Finishen på bladet är en snyggt polerad yta och märkningen är tacknämligt diskret. Brisas logotyp samt knivstål i mycket liten text på bladets ena sida, annars är det rent. 

Bladet har en "skandinavisk" slipning 

Väl satt i arbete bjuder inte Borka på några överraskningar. Den uppträder precis som vilken Morakniv som helst. Det vill säga bladet briljerar när det kommer till att skära trä av alla de slag vare sig det är torrt virke eller färska slanor. Det går att tälja allt från en enkel grillpinne till en vandrarastav eller en extra tältpinne. Men även att slöjda loss ordentligt för den som är lagd åt det hållet. Ja eller utöva "bushcraft" vilket är begreppet i tiden. Eggen biter bra och det är lätt att hitta rätt vinklar för precisionssnitt. 

En av de första uppgifterna mitt exemplar utsattes för var att avliva en julgran

Däremot är det inte den ultimata kniven när det kommer till enkla uppgifter som att skära ett äpple. Den spräcker nästan hellre frukten än skär den. Samma problem upplevs dock inte när det handlar om snitt som inte är genomgående. Då tar den skarpa eggen över. Därför fungerar Bork även bra att skära kött med för den som ägnar sig åt det. Men som alla vassa knivar fungerar den till det mesta. Den är bara inte bäst till allt. Kartong, plast och andra vardagsbetonade material klarar kniven väl men här är det snarare andra detaljer på kniven som sätter begränsningarna som att den inte är den snabbaste att fälla ut och in. Spetsen däremot är synnerligen duglig till allt vad man tänkas behöva en spets till. Den är både vass och stark. Det är inga problem att bända loss den ur en vedbit eller att avlägsna en tunn speta ur fingret. 

Handtag

Utöver bladet är det stora och rymliga handtaget något som utmärker Borka. Totallängden över ryggen är 12 cm varav greppyta för fingrarna är 10 cm. Handtaget bjuder på ett markerat fingerskydd och avslutas med en näbb som förhindrar att man glider när man exempelvis täljer eller utför annat lite tyngre knivarbete. I bakänden finns även ett hål för fäste av fånglina. Det är stort nog för att rymma standard 550-fallskärmslina som ju ofta används till just dylikt. 

Det stora handtaget har fått skollor i brungrön micarta

Själva konstruktionen andas bulldozer då den är extremt stabil. Ramen består av stål som inte lättats och utanpå den återfinns skollor i grön Micarta. De är värda ett extra omnämnande då de dels är attraktiva med sitt tydliga mönster och dels är fint arbetade med en välvd tredimensionell yta. De är skruvade på utsidan av ramen med tre stycken små T6-skruvar. Där hade jag gärna sett att man gått upp en storlek vad gäller skruvhuvudena. De är lätta att dra sönder när de är så nätta. Sättet kniven är gjord med dold pivotskruv kräver nämligen att sidorna avlägsnas om man behöver spänna eller centrera bladet. Det sistnämnda är för övrigt perfekt från fabrik. Det behövs kan jag för övrigt tillägga då toleranserna mellan handtag och blad är mycket små. 

Bladet är väl centrerat vilket är tur då det inte finns mycket marginal till handtagssidorna

Ryggen är täckt på den här kniven på grund av låstypen. Den stora fördelen med att ha en helt täckt ryggsida på ett fällknivshandtag är att kontaktytan mot handen ökar. Det är något som först märks när man lägger en smula kraft bakom snitten som när man skär i trä och det är precis sådana uppgifter som den här kniven kan tänkas användas till. Det är det som tillsammans med skåran där bladet huserar som är begränsningen vad gäller fällknivars komfort. 

Borka bjuder på ett rymligt handtag som fungerar i de flesta fattningar

Handtaget sväljer lätt min hand i storlek "large" och det går även att använda kniven med handskar på om så önskas eller behövs. Däremot är den inte helt optimal för den med mindre händer. Något som konstaterades av min dam som när hon testade den sade att "min hand bara glider omkring". Hon upplevde inte att han hon fick samma fäste som jag. 

Annars är Borka bekvämast i de starkaste greppen som hammargrepp och omvänt grepp för "draw cuts". Sedan går det förstås utmärkt att greppa kniven i ett sabelgrepp eller lägga ett pekfinger på bladet men det är inte fullt lika komfortabelt då den något spetsiga aktern känns en smula mot insidan på handen. 

Öppning och lås

Borka 90 öppnas framförallt med tumknoppar och viss möda. Med det menas att det inte är helt lätt. Huvudsättet att fälla ut bladet bjuder nämligen på en smula motstånd. Tumknopparna sitter nära handtaget vilket jag i och för sig uppskattar då de inte är ivägen när man skär. I gengäld ger det inte samma hävstång när kniven skall öppnas och sedan tillkommer fjäderkraften från det starka låset. Det är inga problem att öppna kniven. Den tillhör bara inte de mjukaste på det området. 

Tumknopparna är tunnformade och är placerade nära handtaget. Som alternativ finns en nagelskåra i bladet

I gengäld ligger det helt i linje med vilken typ av kniv det rör sig om. Den är så långt bort från "stresskula" som det går. Det här är ett seriöst eggverktyg till för att jobba lite längre stunder med. Öppningsmetod nummer två skvallrar ännu mer om det. I bladet finns nämligen en nagelskåra för den som nyttjar sådana. Jag kan väl tycka att det är onödigt när det faktiskt finns tumknoppar. Skåran är stor och djup nog för att man skall få grepp om den med fingertopparna. Tur är väl det för försöker du pilla in en nagel där lär den gå av.

Låset är starkt men har ett litet spel i höjdled

Låset på den här kniven tillhör de kraftigare av standard-"back locks" som jag har stött på. Tri-Ad versionen av den låstypen är som de flesta vet snäppet starkare. Men bland de mer konventionella är Borka bara slagen av Lionsteel TM1 i min samling. Det innebär en grov låsarm, stark fjäder och mycket kontaktyta mot bladet. Det senare gör att man måste lyfta låset tämligen högt för att det skall släppa. Det är som sagt ett starkt lås och även om det går att stänga bladet mot ett ben eller något annat så föredrar jag helt klart att göra det med två händer. Ljudet den ger ifrån sig då är ett dovt förtroendeingivande "klack". 

Ett litet aber finns med låset. I sidled är det stumt som det skall vara, inget glapp alls. Det finns heller inga springor mellan ram, handtagssida och lås. Men upp och ned finns ett litet spel som det kan göra på back-locks. Här är det lite mer än jag är riktigt nöjd med och det förstärks av att låsarmen sjunker något innanför handtagssidorna när kniven är utfälld. Det är en detalj som kan förbättras.  

Att bära

Borka siktar inte på att vara en liten och smidig EDC-kniv. Vill man ändå använda den som sådan får man räkna med en rätt stor klump i fickan. Längden är som sagt 12 cm och det backas dessutom upp av en tjocklek på hela 14 mm och till det kommer clipet. Höjden är 31 mm. Samma egenskaper som gör den bekväm att arbeta med gör den sämre att bära omkring på. Vikten är uppgiven till 141 g på hemsidan men på min våg väger den 132 g. Det är positivt när det går åt det hållet. 

Clipet är av standardtyp och mycket starkt. Det fungerar väl tack vare de släta sidorna under

Clipet är av standardtyp i rostfritt stål. Finishen är polerad vilket matchar bladet på ett snyggt sätt. Fjäderkraften är mycket stark och det kunde varit ett problem om det inte vore för att micartan under det är tämligen slät. Den är inte polerad men välslipad och efter en tids användning blir den ännu mjukare. Därför är det inga större problem att vare sig dra eller stoppa undan Borka efter användning.

Clipet kan avlägsnas om man känner för att bära kniven löst i fickan eller köpa till det fodral som finns som extra tillbehör. Det kan också flyttas till vänster sida för den som behöver eller föredrar det. Eftersom det som sagt inte är EDC man satsar på med den här modellen sticker det upp en del handtag ur fickan när kniven bärs. Runt två centimter handlar det om. 

Sammanfattningsvis

Jag tror att den här kniven kan vara rätt polariserande. Inte för att designen är extrem eller att färgställningen är galen eller materialen märkliga. Utan för att den tvärtom är synnerligen traditionell, om den inte vore fällbar skulle det kunna vara vilken skandinavisk kniv som helst. Det syns när man lägger den bredvid en Mora Robust till exempel. Det avspeglas även på materialvalet och konstruktion. En micarta av god kvalitet och ett väl etablerat mellanklass-stål. På samma vis är back-lock en av de mest etablerade lösningar på fällknivssäkerhet som finns.  

Måtten både på blad och handtag ligger nära t ex en Morakniv

Men det som utmärker Borka 90 generellt är det är en välbyggd kniv. Alla detaljer som ett centrerat blad, ett starkt lås och en riktigt bra fabriksegg är i sin ordning. Därtill kan läggas de formade och välslipade handtagssidorna är en fröjd att hålla i och arbeta med. Det skänker kniven mer exklusiv känsla än den genomsnittliga arbetskniven. Ett par små detaljer kunde varit bättre i mitt tycke och en är precisionen i låset. Det finns inga funktions- eller säkerhetsbrister kopplat till det men det lilla spelet i höjdled irriterar mig en smula. En annat är att hörnen, särskilt de baktill är något för skarpa för min smak. Lyckligtvis är det lätt åtgärdat med ett par minuters sandpapprande. 

Finnar är kända för att vara ett av få folk som dricker mer kaffe än vi svenskar. De är också kända för att göra mycket bra knivar. Borka är ett bra exempel på det

Men den stora finessen och argumentet för den här kniven är att den är fällbar. Här har du ett alternativ för den som söker en sådan kniv med klassisk skandinavisk slipning och inte vill göra avkall på den prestanda det medför när det kommer till "bushcraft" vare sig det innebär jakt, campingliv, kanotturer, svampplockning, vandring eller annat friluftsliv. 

Jag har förvisso prövat den som EDC-kniv också men på det området har den sina brister. För det första är den tämligen volumiös att bära omkring på även om vikten i sig inte är avskräckande. För det andra är den tungöppnad. Tumknopparna kräver att man pressar i rätt vinkel och fjädern till låset måste övervinnas. Dessutom stängs kniven lättast med två händer. Det innebär i alla enkelhet att den inte är den kvickaste kniven att hala fram för ett snabbt snitt eller två. Men så var den inte tänkt som det heller. 

Brisa Borka 90 där den bäst hör hemma, i skogen!

Söker du däremot en stor och rejäl fällkniv att ha med dig i fickan på strövtåg i skog och mark så är Brisa Borka 90 definitivt en kandidat värd att ta i beaktande. Köper den gör du i de flesta välsorterade webb-butiker, eller direkt från Brisas hemsida. Priset ligger då på 146€.

Specifikation:

Längd utfälld: 209 mm

Längd hopfälld: 119 mm

Vikt: 146 g

Bladlängd: 90 mm

Godstjocklek: 3,25 mm

Bladstål: N690Co

Handtag: Micarta

Lås: Back lock

Producerad av: Brisa, tillverkad i Finland

/ J 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre