Knivrecension QSP Leopard

 

-  någon gång skall vara den första

Det var en snygg liten rackare var min första tanke när jag såg den här kniven på bild. Den hade det där slanka utseendet som jag uppskattat allt mer på senare tid. Det förstärktes av den långa eleganta linjen som sträcker sig hela vägen från spetsen till slutet av handtaget. En båge som skänker en viss harmoni åt hela skapelsen. Allt krönt med handtagssidor av micarta och ett bra stål. Inte mycket att tveka på med andra ord. Kniven jag talar om kallas Leopard och kommer från QSP. 

QSP 135-C Leopard

Leopard är en relativt ny kniv från QSP. En förkortning som för övrigt står för "Quality Service Price". Namnet låter väsentligt mycket bättre om man inte läser ut betydelsen i mitt tycke. Jag kan dock skriva under på att de står för själva budskapet. 

Som ofta med QSP kan den här kniven fås i ett par olika utföranden. En modell har kolfibersidor eller snarare det där laminatet som består av G10 med en tunn skiva kolfiber ovanpå. Micartan däremot är en sympatisk linnemicarta i endera grönt eller grått beroende på hur du föredrar din katt.  

En Leopard klädd i grön micartapäls

Twitterversion: QSP Leopard, 2/3-kniven som ger dig två tredjedelar brillians och en tredjedel förvirring

Blad

Leopard ståtar med ett slankt och snyggt drop point-blad. Längden på bladet är åtta centimeter varav 77 mm är egglängd. Ett tämligen effektivt utnyttjande av bladlängd med andra ord. Höjden är 22 mm och bladgodset är tre millimeter tjockt.  

Finishen är en satin och bladet är krönt av en lätt rundad rygg. Där hittas några räfflor för bättre grepp. Märkningen är ytterligt diskret med QSPs logotyp i miniformat på ricasson på presentationssidan och bladstål på den andra. Föredömligt snyggt utfört!

Leopard bjuder på ett snyggt och tillika mycket bra knivblad

Inledningsvis sade jag att stålet var bra. I det här fallet innebär det att det är 14C28N från Sandvik som är utgångspunkten. Med "bra" menar jag att det är ett kompetent budgetstål. Det rostar inte i första taget, tar god skärpa och håller den någorlunda väl. Men framförallt är det lätt att slipa. En egenskap som ibland glöms bort i "superstålens" era. 

Här har QSP förvaltat egenskaperna väl och man har krönt det hela med en godkänd fabriksegg. Den är jämn och centrerad och någorlunda vass. Inte det bästa jag stött på från QSP emellertid. Sen finns en liten miss, bladet har en tendens till kälkbacke eller "smile" som det ibland kallas på engelska. Det eftersom den svepande övergången mellan ricasso och blad går längre ut än vad eggen börjar. 

Stålet är ett 14C28N från Sandvik

Det här är ett blad som verkligen skär bra i det mesta. Egenskaper som tunt, spetsigt och med full flatslipning samt godkänt stål ger goda förutsättningar för det. I lättare material som kartong, papp och papper är det här bladet till och med utmärkt. Detsamma gäller plast och liknande vid t ex förpackningsöppning. Penetrationsförmågan är excellent. Den nåluddsvassa spetsen tränger med lätthet in i det mesta. 

Bladet är till och med godkänt för att tälja med

Faktum är att bladet får godkänt på de flesta områden, vad man än skär. Problemet är att det inte är någon större mening att fokusera på det eftersom knivens begränsningar inte återfinns inom det här området. Att testa kniven "hårdare", som i att skära under längre stunder eller tälja ordentligt är nämligen i princip omöjligt eller i vart fall inte alls bekvämt. Anledningen till det kommer vi till nedan. 

Handtag

Som nämnts finns den här katten i ett par olika varianter. Du kan välja på ett kolfiber/G10 laminat i handtagssidorna eller som här linnemicarta. Den kan i sin tur fås i två olika färger, grå eller grön. Micartan är av god kvalitet och är såväl fasad som slipad. Det ger en mycket behaglig yta mot handen och den gör sig bra både på bild och i verkligheten. Ett snyggt material.  

Linnemicartan som pryder handtaget är välarbetad och av god kvalitet

Sättet kniven är byggd på är inte mycket att orda om då den är både relativt enkel och väl utförd. Leopard har en intern stålram som är försedd med hål för att minska vikten. Konstruktionen är sedan delvis öppen i ryggen med en liten backspacer i svart G10. Den har fått sig lite mönster. En utmärkande detalj är att ramen höjer sig en smula över handtagssidorna. Något som ibland kan vara sympatiskt då det kan hjälpa till att runda av handtaget. I det här fallet är det inte så bra. 

Kniven hålls ihop av två små skruvar i storlek T6 utöver den justerbara pivotskruven. På presentationssidan av den syns QSPs dekorativa och numera typiska skruvhuvud men på bak/låssidan hittas en vanlig T8. Eftersom QSPs pivotskruvar är D-formade så är det inga problem med att vare sig lossa eller justera dem. 

Ryggen är till största delen öppen

Själva formen på handtaget är slank med en lätt krökt rygg. Det sträcker sig från ett rudimentärt fingerskydd som förstärks av den låga flipperfenan framtill, via en svepande linje till en liten plattform baktill. Handtaget avslutas med en spets. Där har man också inkorporerat ett fånglinehål. 

Sen kommer vi till den här knivens gigantiska Akilleshäl. Komforten är usel redan när kniven greppas och ergonomin ännu sämre. Det finns tyvärr inget vänligare sett att uttrycka det på. Oavsett hur jag bär mig åt finns det inget sätt att greppa det här handtaget som känns bra. Det kan vara så att mina händer är ett unikum men med tanke på alla tidigare positiva erfarenheter från QSP så tror jag inte det är där problemet återfinns. 

Längden i sig är inget problem men om pekfingret placeras bakom fingerskyddet/flipperfenan återstår inte mycket utrymme och det som finns smalnar av baktill.
Det gör att kniven vill glida ur handen om handtaget hålls hårt

Vanligt hammargrepp fungerar inte. Placeras handen där det är tänkt, med pekfingret bakom fingerskyddet, återstår endast utrymme för tre fingrar. Lillfingret hamnar på den vinklade bakänden. Vilket kanske är meningen, vad vet jag? Men i den fattningen hamnar handen både långt bakom eggen och knivens pivotpunkt och därtill skär clipet rakt in i handen när man tar ett fastare tag om kniven. Resultatet är en ett svårkontrollerat blad och ett obekvämt grepp som får underkänt.  

För att åstadkomma mer plats kan hammargreppet flyttas aningen framåt så att pekfingret istället för bakom hamnar över den platta flipperfenan. Räfflorna där ser ut att ha ett syfte. Men då uppstår ett tomrum under fingrarna eftersom handtaget inte är högt nog för att fylla ut handen. Dessutom kontakten med clipet i den här positionen ännu obehagligare då både "loopen" där clipet böjer sig och spetsen sticker in i handen. 

Inget blir bättre i sabelgrepp eftersom det fortfarande är lika trångt om utrymme. Eftersom fotot är taget med kniven i vänster hand slipper man
problemet som genast uppstår om jag använder min "vanliga" hand

Skiftas sedan greppet till sabelgrepp blir det inte mycket bättre. Om kniven greppas intuitivt hamnar tummen ovanpå pivotskruven eftersom fingerskyddet knuffar handen bakåt. Det greppet är riktigt trist eftersom handtaget smalnar av bakåt samtidigt som det är krökt. Det gör att det känns som kniven skall glida ur handen som en hal tvål. Den känslan förstärks desto hårdare man håller paradoxalt nog. En känsla jag misstänker är ännu värre på kolfibervarianten. Fattningen fungerar bara att sticka med och återigen får bara tre fingrar plats och clipet är obekvämt. Justeras greppet istället till att tummen ligger på därför avsedda räfflor blir kontrollen över bladet däremot bra men clipets inverkan ännu värre. 

De här är de enda någorlunda fungerande greppen. Men i det första med pekfingret över flipperfenan känns clipet än mer.
Den sista bilden illustrerar det endas sättet för mig att hålla Leoparden bekvämt

Det grepp som faktiskt fungerar är när pekfingret placeras på bladryggen men det är inte en särskilt allroundbetonad fattning så det räddar inte handtaget. 

Öppning och lås

Leopard öppnas med en flipper som vill narras en smula. Den ser ut som vilken flipperfena som helst även om den är lägre och mer diskret än genomsnittet. Det som luras är att den inte alls går att använda genom att trycka nedåt trots den avlånga ytan är försedd med lockande räfflor. 

I själva verket är det här närmast att betrakta som en front flipper. Den är gjord för att dras bakåt och inget annat. 

En låg och mycket effektiv flipperfena när man väl lärt sig hur den skall användas

När man väl kommit på hur själva rörelsen skall gå till är den här kniven exceptionellt snabb. Geometrin med en flipperfena placerad framför pivotpunkten i kombination med fina kullager i keramik ger önskat resultat. Det är även tämligen lätt att hitta själva fenan. Det är bara att följa framsidan av handtaget och dra fingret bakåt och räfflorna gör att rörelsen är säker och man missar inte i brådrasket. Överlag är det här en av kattens främsta styrkor. 

Liner lock i stål

Låset är en liner lock i stål. Således behövs inga låsarmsförstärkningar och dylikt. Låset är relativt lätt att komma åt och släppa. Låsarmen är inte överdrivet stark och den rundade polerade ytan har fått sig lite mönster för att ge bättre grepp. Även micartaskollan på motstående sida har fått sig en fördjupning för att underlätta åtkomst av låsarmen.  

Låset fungerar klanderfritt. En detalj som QSP gjort sig kända för. Det låset väldigt stabilt och inte minst säkert. Det händer aldrig att kniven missar att låsa och den glider inte heller vid lättare "spinewhack", det vill säga den klarar belastning även från fel håll på bladet. Något som är bra för att göra kniven säkrare om man sticker eller borrar med den till exmpel. 

Att bära

Vikt och yttermått är mycket fickvänliga må jag säga. En längd på strax över decimetern är förvisso ett rätt vanligt mått men det är inte överdrivet. Sen är kniven någorlunda slank med sina 2,7 centimeter på höjden och en bredd på 1,3 centimeter. Vikten hamnar på låga 82 gram. 

Ett clip som inkluderar ett par missar. Det skär in in handen när kniven används och skruvarna sticker upp och stjäl utrymme. Värst är emellertid att spetsen pekar utåt!

Clipet på Leopard är ett vikt stålclip som gör att kniven sitter tämligen djupt i fickan utan att vara ett riktigt "deep carry"-clip. Spänsten är god och håller kniven på plats. Även storleken på rampen får godkänt. Clipet är tämligen lätt att föra över kanten även på en lite grövre byxa typ jeans eller arbetsbyxa. Men väl kommen så långt upptäcks ett av clipets nackdelar. Det är att man slarvat en smula med placeringen av skruvarna som håller det på plats. Det handlar för övrigt om ett par små tandemplacerade skruvar med T6-huvuden. Felet med dem är att de inte är försänkta eller platta. Det gör att de stjäl utrymme där tyget skall få plats. Det är ingen lyckad lösning. 

En annan och värre synd har begåtts i och med att spetsen på clipet pekar utåt. Det är en stor brist enligt mig och något jag aldrig uppskattar på någon kniv. Det är helt onödigt och det ger ett clip som är direkt obehagligt att hålla i. Särskilt när handtaget är format som det är. Det räddas en smula av att spetsen är så pass liten som den är. Men det är fortfarande inte bra. 

Sammanfattningsvis

Leopard var inte riktigt vad jag hoppats på när jag såg kniven på nätet. Bilder kan alltid luras vilket bevisades i det här fallet. Jag gillade nämligen det slanka utseendet med sina harmoniska linjer. Det gäller särskilt hur rygglinjen från bladrygg och hela vägen till handtagets avslutning ser ut. Micarta är därtill ett material som skänker lite lyx och flärd åt det mesta så jag var nöjd så långt. 

Materialen överlag är också mer än godkända. QSP brukar inte snåla på dem och det har man heller inte gjort den här gången. Handtag i linnemicarta som sagt, blad i svenskt Sandviksstål i form av 14C28N och kullager i keramik. Inte illa, särskilt inte som byggkvaliteten som vanligt är riktigt god. Q:et i QSP går inte att anmärka på.  

Både utseende och materialval talar således till Leopardens fördel. 

Jag tyckte att Leoparden var given då den påminde i form och storlek 
om två andra knivar jag har i min samling, Viper Key och Steel Will Sedge

Det gör även bladet. Inte bara är det snyggt och proportionerligt i relation till resten av kniven med en svepande plunge-line som förstärker linjespelet. Det skär också förbaskat bra! Relativt tunt bladgods har parats med en full flatslipning med utmärkt resultat. Inte minst gäller det den nåluddsvassa spetsen. Överlag är det här ett mycket bra knivblad, inte minst för EDC-bruk. 

Bladet är riktigt bra för EDC-bruk, synd att det inte matchas med ett lika bra handtag

Men det är handtaget som ställer till det och det rejält. Jag vet inte vad som gick fel på designstadiet men bra blev det inte. Uppenbarligen har man inte låtit personer med olika storlekar på händer pröva handtaget innan det gick till produktion. Men jag har bett min käresta testa handtaget som en representant för någon med mindre labbar än jag och hon gillade det inte heller. Kanske det fungerar för riktigt små asiatiska händer, det är mer än jag kan svara på. Mina händer passar det i alla fall inte.

Handtaget är för litet trots att det mäter över decimeter på längden vilket vanligtvis räcker till för de flesta fällknivar. QSP har dessutom flera andra modeller med ungefär samma mått men väsentligt mer utrymme för handen så det är inte det att de inte kan bättre. Knivar som Parrot, Hawk och Penguin är bevis på det.  

Känslan av otillräcklig storlek förvärras av formen då handtaget smalnar av bakåt vilket gör att det känns som hela kniven strävar framåt och vill hoppa ur handen om man greppar den hårdare. Allt förvärrat av ett clip som riktigt gnager in i mjukdelarna. Och det redan innan man börjat använda kniven. Den är obekväm att både hålla i och jobba med. 

Som det är nu går det knappt använda kniven för min del. Endast till mycket lätta uppgifter som att öppna ett paket eller skära av ett snöre. I den rollen är den emellertid mycket sympatisk då flipperöppningen är blixtssnabb och kniven även är lätt att stänga. Så handhavandet är det inget fel på. 

QSP Leopard, en snygg och välbyggd kniv i goda material men för andra händer än mina

Någon gång kall vara den första skrev jag som underrubrik. Det här är första gången jag inte gillat en kniv från QSP. Överlag är det annars ett av mina favoritmärken faktiskt. De har gång på gång bevisat att det förkortningen står för stämmer. 

Men sammantaget gör det att jag inte kan rekommendera Leopard, i alla fall inte någon med större händer. Men kniven ser fortfarande mycket bra ut och är välbyggd i fina material. Så vet du med dig att du har små händer och att det enbart är mycket lätta uppgifter som tarvas av din vardagskompanjon så är det ingen oäven kniv. 

Specifikation:

Längd utfälld: 185 mm

Längd hopfälld: 105 mm

Vikt: 82 g

Bladlängd: 80 mm

Godstjocklek: mm

Bladstål: Sandvik 14C28N

Handtag: Micarta på stålram

Lås: Liner lock

Producerad av: QSP, tillverkad i Kina

/ J - inte övertygad

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre