New Knife - CJRB Hectare

When it rains, it pours, they say. For some reason, the same seems to apply to knives in this household. In this case, it's time for another representative from CJRB. From zero to two in a very short time. Incidentally, it is a sister brand to Artisan Cutlery where their more budget-oriented segment can be found. My first knife from there, the Prado was presented the other day and gave me lust for more. That is A Laconico design that felt incredibly good in the hand and was also nice to look at.

The only thing that possibly could be discussed was my choice of "aqua green" as the handle color. But to continue with the proverbs, it is also difficult to teach old dogs new tricks and therefore, this knife called Hectare is even more colorful.

The knife comes in a substantial box and is tucked into a zippered pouch

However, it remains to be seen how well that color holds up as it appears to be a painted blade. Actually, I believe it says so on the homepage. In any case, it's not a DLC coating for sure. But for those who want a slightly more discreet knife, Hectare is available in several different versions, even with more standard-colored satin blades and both discreet and colorful handles.

CJRB Hectare

Otherwise, it is a knife in the "Bugout"-class we are talking about. That is, a knife with a blade of around eight centimeters and that weighs very little. In this case around 77 grams. The handle material is G10 and the lock is of crossbar type and the blade opens with a thumb hole alternatively with the lock function. The blade runs on ball bearings and the steel is a new acquaintance for me in the AR-RPM9. According to the information, it is some form of powder steel. I guess that's what the "P" in the name stands for.

Overall, I liked the overall look of the knife, and by going by pictures alone it also looks rather ergonomic, which I can immediately say it does. But as I said, I'm excited to see how it holds up and performs over time. Those impressions will of course be shared with you in a review.

CJRB Knives

/ J - curious

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension SRM 258L

 

-  familjen växer

Är större detsamma som bättre? Det är väl frågan den här recensionen delvis kommer att avhandla. Det med tanke på att den här kniven från SRM kallad 558L faktiskt är tämligen lik föregångaren 255 som jag tidigare recenserat. Det är en förträfflig kniv för övrigt. Visst föreligger det skillnader mellan knivarna men jämförda sida vid sida är det nog ändå likheterna som dominerar. 

SRM 258L

SRM har visat sig gå från klarhet till klarhet även om takten de håller vad gäller släpp av nya knivar inte matchar de värsta på marknaden (jag tittar på er Civivi) så håller de modeller de presenterat hög kvalitet. Just nu verkar de vara i full gång med att lansera Micarta-handtag som alternativ på äldre modeller. 

Inte heller kan knivarna fås i fullt lika många olika varianter som hos en del konkurrenter. Den här, 558L, kan t ex endast fås som här med svar handtag och satinblad eller med svart blad och lila handtag. Den här gången valde jag den diskreta kombinationen. 

SRM växlar upp en storlek men erbjuder samma fina handhavande som tidigare

Kortversion: SRM 558L, kniven som kompletterar syskonskaran på ett utmärkt vis

Blad

Bladets övergripande linjer delas helt med lillebror vilket förstås sparar en del tid på designstadiet och konkret innebär en drop point med en en lång smal falskegg. Ryggen är i det här fallet lite mer arbetad än tidigare då SRM kostat på sig att runda den på ett snyggt vis. 

Slipningen är en mycket hög flatslipning och finishen en snygg men svårfotograferad tämligen blank satin. 

Bladet är en drop point som mäter 90 mm på längden

Sedan kommer vi till det första som skiljer knivarna åt och det är storleken. Där lillebror har ett blad på strax över åtta centimeter får vi här 90 mm att leka med. Höjden är 25,9 mm. Tjockleken är också lite mer tilltagen även om tre millimeter bladgods inte överdrivet utan snarare mycket väl valt enligt mig. 

Fabrikseggen var duglig med bra skärpa och någorlunda godkänd tjocklek bakom eggen. Vi talar om 0,4-0,5 mm. Inte optimalt men ligger väl i linje med att kniven är något större och därmed förmodligen tänkt att vara lite mer robust. 

Samma tankegång verkar ligga bakom valet av stål då man frångått 10Cr15MoV till förmån för välkända D2. Inte helt rostfritt men generellt goda knivstål och inget att anmärka på även om personligen alltid föredrar ett mer rosttrögt stål på just fällknivar. 

Stålet som används är D2

258L är en fröjd att använda. Att den är lätt att dra och stoppa undan är något som jag uppskattar då en vanlig arbetsuppgift nuförtiden är förpackningsöppning på jobbet. Jag arbetar i ett professionellt kök och då blir det mycket plast och kartong kan sägas. 

Bladet är mycket allroundbetonat, neutralt skulle man kunna säga. Spetsen gör vad den skall och är spetsig utan att vara klen, det finns en liten buk och en bit rak egg att arbeta med. Det gör att de flesta sysslor går som en dans. Men visst, skall du ha en riktig skärmaskin så tar du din 258L och tunnar ut eggen första gången du slipar om den. D2-stålet klarar det. 

Handtag

Handtaget på den här kniven skiljer sig markant från lillebror om vi nu skall fortsätta med jämförelsen. Där den förra kniven bjöd på ett nested mono chassi så hittas här något minst lika unikt. Här har man förstorat den lösningen som ser ut som en låda till att likna en mer traditionell stålram till det yttre. Det är svårt att missa då den höjer sig över handtagssidorna. En detalj man valt att göra till ett designelement då det är konsekvent gjort som en tavelram kring handtagssidorna.

Det är också snyggt utfört då man valt att runda stålkanterna på ett förträffligt vis. Här hittas inga vassa kanter eller hörn. Sedan är lådan urborrad för lägre vikt. 

Själva utseendet är rent och elegant då kniven till det yttre endast har två skruvar som håller ihop den. Den justerbara pivotskruven i storlek T8 och en liten T6 akterut. Där tycker jag fortfarande att nästan alla tillverkare snålar. Ge oss en storlek större tack!

G10 sidorna är kraftigt fasade och fästa på utsidan av den lådliknande ramen

Sedan var det en viktig detalj till. Här har man valt att "täppa till" i ryggen  med en stålplatta, något jag verkligen uppskattar. Det är skyddet över låset som förlängts för att täcka resten av handtaget. "Öppna ryggar" i all ära, de som tydligen skall underlätta rengöring  men det  finns en stor fördel med att inte välja den lösningen. Anläggningsytan mot handen ökar nämligen vilket ger mindre tryck när man skär lite tyngre saker. Det blir särskilt tydligt på lite större fällknivar.

l ryggen hittas även ett litet fäste för fånglina. Någon fallskärmslina går inte att pilla in kring den bult som finns där men väl en tunnare nylonlina för den som så önskar. 

Ryggen är för ovanlighets skull inte öppen. I bakänden hittas ett dolt fäste för fånglina

Materialet i sidorna är mjukslipad G10 som fått ett par rejäla fasade kanter som sträcker sig längs med större delen av handtaget. Det ger en rundad och behaglig känsla i hand. 

Handtaget är 11,4 cm långt vilket räcker till ett solitt grepp med alla fingrar. Tjockleken är som mest 13 mm och höjden ligger kring 2,5 cm. Formen är rätt rak och neutral och framtill hittas ett tämligen grunt fingerurtag som agerar fingerskydd. 

258L är riktigt bekväm att arbeta med måste medges

Den enkla raka formen gör att det är lätt att hitta rätt fattning på det här handtaget. Det finns helt enkelt inget som är i vägen och krånglar till det. Inte heller detaljer som kräver viss handstorlek för att fungera. 

Skall nu jämförelsen med lillebror fortsätta så är 258L bättre på handtagsfronten, fattas bara annat. Att göra handtaget större i alla dimensioner hjälper helt enkelt till när man skall jobba lite längre. Något som blev tydligt när en del kartong skulle processas efter en levereans av en IKEA-soffa. Mycket kartong blir det!

Öppning och lås

Kniven öppnas med tumknoppar och de fungerar förbaskat bra. Knopparna hittas precis där man vill och de är helt intuitiva att använda. Det finns inget negativt att anmärka på dem. Särskilt inte som som handtaget är fasat för att underlätta åtkomst. Därtill hittas de nära handtaget i utfällt läge vilket gör att de inte är i vägen när man skär med kniven. 

Bladet fälls ut via eminenta tumknoppar och för säkerheten står "Ambi Lock"

Sedan kan kniven förstås öppnas med hjälp av låset precis som andra knivar av den här typen. Det är bara att dra låsbulten bakåt och låta bladet glida ut alternativt bli snärtat ut beroende på vilken vinkel du håller kniven i och hur bråttom du har. Det behövs nämligen ingen handledsrörelse då kniven har kullager och bladet faller helt fritt så fort låset är ur vägen. Det gäller såväl på vägen ut som in för övrigt så håll fingrarna borta. Gången är för övrigt ännu mjukare än på lillebror. 

Låset är ett riktigt bra exempel på ett väl utfört "cross bar lock". I SRMs version kallas det för Ambi- lock och inkluderar i de senare versioner något de kallar Mono-Chassis. Det är en lösning som innebär att låset placeras i vad som kan beskrivas som en låda som jag nämnde tidigare. Det gör större styrka mindre flex i konstruktionen. Särskilt gäller det om man gör knivar utan invändig ram där man väljer att använda handtagssidorna som bärande konstruktion. 

Oavsett hur det är gjort så fungerar det riktigt väl i det här utförandet också. Låset är exemplariskt att hantera och inte minst håller det bladet på ett mycket bestämt vis. Rörelser i bladet lyser med sin frånvaro. 

Att bära

258L är sympatisk som fickkniv. Det finns inga utstickande delar eller annat som är i vägen när kniven skall dras eller stoppas undan. Utseendet är elegant och det är även uppträdandet i fickan. Till det bidrar förstås också de släta G10 sidorna. Inget som skaver mot vare sig byxtyg eller händer på väg ned för att leta efter en nyckel. 

Förvisso väger 258L ca 30 gram mer än föregångaren men slutvikten hamnar ändå på låga 101 gram så det är inget att orda om. 

Ambi Clip kallar SRM den här finurliga lösningen på ett clip som kan tas bort utan verktyg

Sedan kommer vi till den andra tekniska lösningen som är SRMs bidrag till knivutvecklingen och kanske den jag anser är bäst. Den de kallar Ambi-Clip. Det är ett clip som enkelt kan både avlägsnas och skiftas sida på utan verktyg. Det är bara att nypa ihop skänklarna, trycka till bakåt och dra ut. En mycket smidig lösning som verkligen fungerar!

Fast den hade inte varit någonting om inte clipet varit bra i sig. Men det är det. Rampen är god och släpper igenom tyg och spänsten är väl avvägd. På grund av konstruktionen kan hela utrymmet under clipet nyttjas då det inte finns några skruvhuvuden som kan vara ivägen. Clipet är naturligtvis skiftbart från höger till vänster sida. 

Skall något negativt sägas är det att clipet möjligen har en tendens att röra sig något i sidled eftersom det måste kunna flexa för att kunna tas bort. Men det märks bara om man provocerar clipet med flit och inte i praktiskt användande. 

Eftersom clipet är fäst i bakänden av handtaget blir det automatiskt ett "deep carry" clip. Det är således inget av kniven som syns när den sitter i fickan. 

Sammanfattningsvis

Svaret på frågan som ställdes inledningsvis är nog att större inte alltid är bättre men ändå lite annorlunda. Det ger också delvis svaret på vilken av de här knivarna du skall välja om du står där och tvekar. För skall jag vara helt ärlig så behöver du inte båda två om du inte är knivfantast som jag. 

Modell 255 sida vid sida med dagens 258L

Det är inga enorma storleksskillnader det handlar om men väljet du 558L så är det helt klart en storlek upp då den här kniven erbjuder ett blad på hela nio centimeter även om vikten är låg. 

258L är en riktigt bra EDC-kniv

Det gör förstås även att handtaget blir längre och eftersom det även är något fylligare samt försedd med sluten rygg så blir resultatet att den här kniven är roligare att ta i med. I samma linje ligger valet av stål och det grövre bladet. En kniv lite mer anpassad för tyngre arbeten och längre tid helt enkelt. Kanske även något som kan räcka som mindre friluftskniv och inte bara som EDC-verktyg. 

258L är SRMs svar för den som söker en lite större vardagskniv

Sammantaget tycker jag att SRM lyckats väl med att bygga en storebror till succén 255. 258L är större men forfarande lätt och smidig och därtill mycket välbalancerad. Utseendet är sobert och elegant men kanske inget för den som söker efter det extravaganta. Materialen är väl valda och funktionen god. 

En mycket bra fällkniv helt enkelt och den kostar för närvarande kring 50€ i Europa. För den pengen får du mycket kniv!

SRM Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 203 mm

Längd hopfälld: mm

Vikt: 101 g (vägd av mig, uppgiven vikt är densamma, 101 g)

Bladlängd: 90 mm

Godstjocklek: 3,1 mm

Bladstål: D2

Handtag: G10

Lås: Ambi lock (en variant av Cross bar lock)

Producerad av: SRM, tillverkad i Kina

/ J - i jämförelsetagen

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Review Tekto Knives F3 Charlie

  

-  new, big and bold

Time for a test of a brand new to me. It's American Tekto Knives flexing their muscles with their latest and beefiest folding knife called the F3 Charlie. 

Tekto F3 Charlie

The fact that I didn't come into contact with them earlier is not because they are brand new, the company was founded in 2016 and thus has a few years under its belt. It's just that they flew under the radar in this case. Possibly it could be because they focused to some extent on the manufacture of "OTFs", automatic knives. With strict American legislation, they may not be sold in any way abroad as they partly fall under legislation relating to arms exports. This means that they can be sold but not everywhere, which makes them more difficult to find in Europe. Swedish stores, for example, may not sell such knives at all. But that is due to local laws. 

But here we have a representative for the rest of the range, which currently consists of three models. This one was chosen because it is the largest, although not because of the size, but because it is clearly more intended for outdoor life and the like, unlike the others, which have a clear EDC focus.

I write "and the like" as Tekto themselves claims they are "Designed for professional use by law enforcement and military personnel, Tekto's collection of folding knives are battle tested and enduring".* Possibly I can object that the same can be said about a regular Mora knife also. But that is jargon. Now it remains to be seen what I think of the knife.

A broad blade used as a selling point

Short version: Tekto Knives F3 Charlie, "the Gentle Giant"

Blade

The blade of this knife is the selling point itself and Tekto tells us that the blade is "oversized" and by that, I assume they mean the height which is a whopping 3.6 cm which is matched by a length of 10.5 cm. All in all, a pretty massive blade, in other words. To that, the blade is quite thin with a stock thickness of three millimeters.

The spine of the blade has a swedge above a fuller. The false edge is a little hard to see against the black. The long notch actually serves a function. Which I will return to later.

A blackened blade in the form of a more than ten centimetres long drop point 

The steel is nothing extraordinary. Here, D2 is used which has some form of black surface treatment. This applies to all versions of the knife except if you want a Damascus blade. In this case, with a stated goal of creating a large, solid folding knife for outdoor life and more, I see nothing wrong with the choice of steel. It takes and holds sharpness well and is relatively impact-resistant. Although the latter feature is less important in a folding knife. The tendency to rust is here partly eliminated by the coating.

The steel is D2

The basic requirements for a blade that cuts well are here, as I usually say. A blade no thicker than this with a very high flat grind bodes well. The primary edge is a maximum of three centimeters, which is more than many blades as a whole. But then, like many others, Tekto falls on the finish line, so to speak. Behind the edge, the blade is 0.5 mm thick, which is certainly strong but also makes the knife cut worse. However, it can be somewhat excused considering the direction of the knife. The factory edge wasn't much to brag about either, unfortunately. Not completely even and not very sharp.  

Despite the flat grind, this is not the F3's main strength

When we talk about strength, it is a quality that can be achieved in two ways. Either by making the blade thicker or which I generally prefer, making it taller. It should be pointed out that the blade will of course not be as strong laterally in the latter case. But it's also not necessary in a folding knife that hopefully isn't used as a prybar. But here it is perhaps a bit too tall. What I mean is that the wide blade binds in some material. It is not to one's advantage when cutting wood and is directly negative when cutting cardboard, for example. The latter became very clear when I compared this knife side by side with another knife I am currently reviewing. Namely, there was a lot of cardboard at home after the delivery of the sofa from IKEA.

However, the advantage of such wide blades is that they are easier to control in softer materials such as certain foodstuffs. There are always pros and cons to different blade shapes. But with this shape and the generous belly, it's the closest thing to a skinner. 

Handle

The F3 Charlie is a large knife and with it comes a spacious handle. Concretely, it means more than thirteen centimeters in length with an available grip surface of about 11.5 cm. It is both enough and left over for even those with very large hands. But since the handle is not very high, 24-26 mm depending on where you measure, it also works for those with slightly smaller hands.

The front part of the handle together with the flipper tab forms finger protection and behind it, there is a generous recess that can accommodate two fingers. The remaining two naturally follow and find their place.

A roomy handle that swallows most hands including those with gloves on

The knife is not only large, it is also light. It has been achieved through two things. Firstly, the knife is no thicker than 13 mm. To get there, they have chosen to recess the frame in the handle sides. The frame is also very heavily lightened and resembles more a truss than a solid frame. It is both strong and light.

The knife is available in a few different colors. Half or full black is one way of putting it as the knife blade is always dark. The handle can be OD green as here, alternatively black or grey. The sides consist of G10 which is not extremely grippy. Rather on the "mild" side in terms of friction. Then it has been touched up with some small grooves at the base of the blade and some deeper grooves towards the back of the handle.  

In addition, for some reason, the entire front part of the frame has been provided with "jimpings" at the finger recess. Why is somewhat unclear as you can partially feel them against your fingers but they hardly fulfill any function. It feels more like it is put there just because. 

The back is completely open, something that is not always a good thing in combination with a "plunge lock"

Here are examples of surfaces that were not only rough but almost sharp

Here we return to one of the details that I would have liked to see improved from the beginning. It's the insides of the G10 slabs. They are sharp both on the back side and not least where the little finger lands when using the knife. The edges do not contribute to a better grip or anything like that, they are just annoying. As usual, when I come across such details, the sandpaper comes out and a few minutes later the knife is immediately more pleasant to handle without gloves. Of course, if you wear them, you won't even notice. But personally, I am without such 90 times out of 100 when working with a knife.

The F3 Charlie has a shape on the handle that is user-friendly

Otherwise, this is a simple handle and quite ergonomic for being as thin as it is. Another plus is that the length means that the clip never interferes when working with the knife. In addition, it is easy to get close to what you are cutting, which eliminates the need for "forward choils". One detail I mostly think is in the way.

Our friend Charlie can be gripped however the user feels and all grips work. That's a good rating for a handle.

Opening and Lock

All knives have their strengths and under this heading, you will find some of them belonging to the F3 Charlie. Not only can it be opened quickly and closed even more nimbly, but the action itself is exceptionally smooth while making a cool little noise every time you use the knife.

Ball bearings are of course part of the explanation, the other is a heavy blade. The two collaborate with good results. 

The flipper tab as well as the locking mechanism works great to open this knife. If you are not in a hurry, it can also be done with two hands or with the help of the notch in the blade

On a knife equipped with this type of lock, it's the lock itself that makes up the detent ball, if you know what I mean. It is the locking bolt with its small spring that provides the resistance that holds the blade in place in the retracted position. Here, Tekto has not been 100 percent successful with that detail. This means that there is an admittedly very small tendency for the blade to move when the knife is closed. This means that the actual release when the knife is to be opened is not the crispest. This in turn makes the knife slightly slower than it could be. It also makes it possible to fail with the opening.

But it must be said clearly that despite this, this is a quick knife. Especially considering the large blade. But if you know that it is possible to miss and take it into account, the result is very satisfying.

This knife can then be opened in several ways. With two hands, of course, a large part of the blade is visible and can be grasped. It is also possible to pry against the fuller/blood notch, whereupon you can open the knife either with your thumb or with a flick of your index finger on the back of the blade if you are a bit dexterous.

The lock type also means that it can of course be used to both open and close the knife. Just press the button and let gravity or a little flick of the wrist do the work. "Little" must be emphasized as there is a great risk that the blade will fly out so fast that it will bounce back otherwise.

The lock is of the Plunge/Button lock type

The tiny little movement in the lock I mentioned earlier returns when the knife is opened. Almost more of a feeling than movement but it's there. Laterally, however, the blade is completely mute. It should be pointed out that there is nothing that affects the function of the knife, nor is there so much movement that there is reason to be annoyed. However, it shows that it is not simple to achieve the perfect "button lock" solution. It requires very high precision and is thus more difficult than, for example, liner locks.

Otherwise, it is a good lock. Easy to handle and release. The button sticks out a bit but the placement on the handle makes it very difficult to accidentally access. A disadvantage exists with this type of lock if they are combined with an open back, which I discovered when I was out in the woods. Debris, bark in this case, can get stuck in the lock and it won't work. Easily remedied, but the risk is there.

To Carry

Big usually means worse when it comes to wearing comfort. And that is certainly a truth, but in this case, Tekto has played a little trick. By making the knife as thin as it is, it is surprisingly comfortable in the pocket. Especially as F3 Charlie for the size is light.

For being a folding knife, Charlie is large, which is noticeable in a pocket

The space under the clip is good, but the tip points outward

But you can't completely ignore a thirteen-centimeter knife, which is also four centimeters high, plus a flipper that sticks up a bit more. Then the placement of the clip makes a piece of knife stick out of the pocket. I don't see the latter as a problem though, this isn't primarily an EDC knife although it works well as that as well.

However, the clip is quite long and thus visible and the tip is angled outwards, which has caused me to scrape a couple of door frames at this point.

This is what F3 Charlie looks like in a pocket

The clip is a standard spring steel clip that is blackened to match the blade and the rest of the color scheme. The tension is good and the advantage of the wrong-angled end is that it is easy to pass over fabric edges. The space underneath is large and since the attachment is on the outside of the clip, it does not encroach on the space. The clip is recessed in the side of the handle and sits with a small T6 screw unlike the T8 screws found in both the side and pivot screw. 

The clip can't be repositioned so there is no love for left-handed people here. 

To Conclude

In my opinion, Tekto has with the F3 Charlie succeeded in its aim, to make a large and solid folding knife aimed at the areas of use where one is needed. As I said, it is equipped with a sturdy blade and a strong construction while being relatively easy to carry. So far a very good knife.

However, there is a small elephant in the room, at least if you are from the US. Consumers there are sometimes extra sensitive to the origin of knives. This knife is made in the USA but the question is what does that mean.* According to themselves, the origin of the company is a more or less successful excursion in Maine that later led to the creation of Tekto in 2016. But as far as production is concerned, the company is open with how it is as it is clearly stated on the website, they say:

Designed, tested & assembled in the USA from imported and local parts. 

Although the beginning of the sentence is written in bold the latter is both thinner and smaller on the website. But about that, I want to say two things. One is that I am not as sensitive to origin as I am European and Swedish. For me, most of the knives I come into contact with are produced elsewhere than at home. This also applies to most "Swedish" knives. The second is that Tekto has not tried to hide the situation, which others have done and failed to do. Honesty is a virtue, they say.

F3 Charlie is a tad big for EDC but it also works in that role depending on your preference

Of course, none of this affects the general quality. It is about other values that may be more or less important for different individuals. Everyone has to decide on that.

Fit & Finish is good in this case with a few details that could be a touch better. The choice of material is not too bad if you also add pricepoint to the equation. Although they are not the cheapest by any means. In Europe, the knife costs from €129.

Winter as spring, the Tekto F3 Charlie is a good knife for outdoor use

Tekto Knives F3 Charlie is a knife that feels familiar in a way as I recently reviewed a knife from another brand with similar proportions, large and thin. At the same time, it offers some personal qualities that make it worth looking at extra.

What we have here is a folding knife that I think is excellent mainly for all kinds of outdoor use or as an EDC knife for those who really want a big knife. Especially as the choice of a Button lock makes the knife exceptionally easy to handle in different situations whether you are in a hurry or not.

Tekto Knives

Specification:

Length Overall: 231 mm

Length Folded: 133 mm

Weight: 127 g

Blade Length: 2,9 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: D2, 60-62HRC

Handle: G10

Lock: Liner lock

Produced by: Tekto Knives, made in the USA

/ J 

* Being Swedish and thus with a military service background (corporal in the Navy as a dog handler in the early nineties), I am not as impressed by that argument. I can't see that I used knives more or in another way than I usually do. On the other hand, when I worked as a butcher or like now, a chef, I really use knives. Or when I pursue interests such as outdoor life or, more directly, knife throwing. But that is the subject of another post. However, it can be added that both EKA's smaller folding knives and Moraknivar are used by the Swedish defense forces, so they are also "Battle-tested".

* In the same way Shirogorov is a Russian brand made in Russia but from Chinese-produced components.

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - CJRB Hectare

En olycka kommer sällan ensam heter det. Inte för att det har med saken att göra men det verkar gälla knivar i det här hushållet också. I det här fallet handlar det om ytterligare en representant för CJRB. Från noll till två på mycket kort tid. Det är för övrigt ett systermärke till Artisan Cutlery där deras mer budgetorienterade segment återfinns. Min första kniv därifrån, Prado som jag presenterade häromdagen gav mersmak. En Laconico-design som låg oerhört bra i handen och därtill var snygg att se på. 

Det enda som möjligen kan diskuteras var mitt val av "aqua green" som handtagsfärg. Den var kanske lite väl distinkt. Men för att fortsätta med ordspråken så är det även svårt att lära gamla hundar att sitta och därför blev den här kniven kallad Hectare ännu mer färgglad. 

Kniven kommer i en rejäl ask samt instoppad i ett fodral

Det återstår dock att se hur väl den färgen håller då det faktiskt förefaller vara ett målat blad. Vid närmare eftertanke tror jag till och med att det står så på hemsidan. Det är i vilket fall som helst inte DLC-klass det handlar om. Men för den som vill ha en något mer diskret kniv finns Hectare i en uppsjö olika varianter även med mer standardfärgade satinblad samt både diskreta och färgglada handtag. 

CJRB Hectare

I övrigt är det en kniv i "Bugout"-klass vi talar om. Det vill säga en kniv med ett blad kring åtta centimeter och som väger lite. I det här fallet kring 77 gram. Handtagsmaterialet är G10 och låset av cross bar-typ och bladet öppnas med ett tumhål alternativt med låsfunktionen. Bladet löper på kullager och stålet är en för mig ny bekantskap i AR-RPM9. Enligt uppgift skall det vara någon form av pulverstål. Jag antar att det är vad "P" i namnet står för. 

Överlag gillade jag linjerna på kniven och minst att den såg ut att ligga väl i handen vilket jag direkt kan säga att den gör. Men jag är som sagt spänd på att se hur den håller och uppträder över tid. De intrycken kommer förstås att delges er i en recension. 

CJRB Knives

/ J - nyfiken gul

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension Tekto Knives F3 Charlie

 

-  ny, stor och djärv

Dags för ett test av ett för mig nytt märke. Det handlar om amerikanska Tekto Knives som spänner musklerna med sin senaste och mest maffiga fällkniv kallad F3 Charlie. 

Tekto F3 Charlie

Att jag inte kommit i kontakt med dem tidigare beror inte på att de är helt nya, företaget bildades 2016 och har således några år på nacken. Det är bara att de flygit under radarn i det här fallet. Möjligen kan det bero på att de viss utsträckning fokuserat på tillverkning av "OTFs", automatiska knivar. Med snårig amerikansk lagstiftning får de inte säljas hur som helst utomlands då de delvis sorterar under lagstiftning som rör vapenexport. Det gör att de kan säljas men inte överallt vilket gör dem mer svårtillgängliga i Europa. Svenska butiker får exempelvis inte sälja sådana alls. 

Men här har vi en representant för resten av sortimentet som för närvarande består av tre knivmodeller. Den här valdes för att den är störst, fast inte för storlekens skull utan för att den uppenbart är mer ämnad mot friluftsliv och liknande till skillnad från de övriga som har ett klart EDC-fokus. 

Jag skriver "och liknande" då Tekto själva trycker på formuleringar som "Designed for professional use by law enforcement and military personnel, Tekto's collection of folding knives are battle tested and enduring".* Möjligen kan jag invända att detsamma kan sägas om en vanlig Morakniv också. Men det är jargong som hör till. Nu återstår att se vad jag tycker om kniven. 

Ett brett blad som används som försäljningsargument 

Kortversion: Tekto Knives F3 Charlie, "the Gentle Giant"

Blad

Bladet på den här kniven är själva försäljningsargumentet och Tekto skriver att bladet är "oversized" och med det antar jag att de avser höjden som är hela 3,6 cm vilket matchas av en längd på  10,5 cm. Sammantaget ett tämligen maffigt blad med andra ord. I relation till det är bladet tämligen tunt med sina tre millimeter. 

Ryggsidan av bladet har fått sig en falskegg ovanför en fördjupning i bladet. Falskeggen är lite svår att se mot det svarta. Den långa skåran fyller faktiskt en funktion. Vilken återkommer jag till senare. 

Det bjuds på ett svärtat blad i form av en decimeterlång drop point

Stålet är inget extraordinärt. Här används D2 som fått någon form av svart ytbehandling. Det gäller alla utföranden av kniven förutom om du vill ha ett damaskblad. Idet här fallet med ett uttalat mål att skapa en stor rejäl fällkniv för friluftsliv med mera så ser jag inget fel i valet av stål. Det tar och håller skärpa väl och är relativt slagtåligt. Även om den sistnämnda egenskapen är mindre viktig hos en fällkniv. Benägenheten att rosta är här delvis eliminerad av beläggningen. 

Stålet är som synes D2

Grundförutsättningarna för ett blad som skär bra finns här som jag brukar säga. Ett blad som inte är tjockare än så här med en mycket hög flat slipning bådar gott. Slipfasen är som högst tre centimeter vilket är mer än många blad som helhet. Men sedan faller Tekto som många andra på målsnöret. Bakom eggen är bladet 0,5 mm tjockt vilket förvisso är starkt men också gör att kniven skär sämre. Det kan dock ursäktas något med tanke på knivens inriktning. Fabrikseggen var inte mycket att skriva hem om dessvärre. Inte helt jämn och endast halvt vass får jag väl uttrycka det. 

Trots flatslipningen är inte det här F3s främsta styrka

Appropå stark, det är en egenskap som kan uppnås på två vis. Antingen genom att göra bladet tjockare eller vilket jag generellt föredrar, att göra det högre. Det bör påpekas att bladet förstås inte blir lika starkt lateralt i det senare fallet. Men det är heller inte nödvändigt i en fällkniv som man förhoppningsvis inte bänder med. Men  här blev det kanske lite väl högt. Det jag avser är att det breda bladet binder i en del material. Det är inte till sin fördel när man skär i trä och direkt negativt när man skär i kartong till exempel. Det senare blev väldigt tydligt då jag jämförde den här kniven sida vid sida med en annan kniv jag recenserar för tillfället. Det fanns mycket kartong hemma efter leverans av soffa från IKEA nämligen. 

Fördelen med så här breda blad är emellertid att de blir lättare att styra i mjukare material som exempelvis vissa födoämnen. Det finns alltid för- och nackdelar med olika bladformer. Men med den här formen och den generösa buken är det närmast ett flåblad. 

Handtag

F3 Charlie är en stor kniv och med det följer ett rymligt handtag. Konkret innebär det mer än tretton centimeter på längden med en tillgänglig greppyta på ca 11,5 cm. Det både räcker till och blir över för även den med mycket stora händer. Men eftersom handtaget inte är särskilt högt, 24-26 mm beroende på vart man mäter, så fungerar det även för den med något mindre labbar. 

Själva formen gör att framdelen tillsammans med flipperfenan bildar ett fingerskydd och bakom det hittas ett frikostigt urtag som rymmer två fingrar. De två resterande följer naturligt efter och hittar sin plats. 

Ett rymligt handtag som sväljer de flesta händer inklusive de med handskar på

Kniven är inte bara stor den är lätt också. Det har uppnåtts genom två saker. Dels är kniven inte tjockare än 13 mm. För att komma dit har man valt att försänka ramen i handtagssidorna. Ramen är därtill mycket kraftigt lättad och liknar mer ett fackverk än en solid ram. Det är både starkt och lätt. 

Kniven finns i några olika färgställningar. Halv- eller helsvart kan det väl uttryckas då bladet alltid är mörkt. Handtaget kan vara OD-green som här alternativt svart eller grått. Sidorna består av G10 som inte är extremt greppig. Snarare åt det "milda" hållet vad gäller fäste. Sedan har det bättrats på med några små räfflor vid bladbasen och mer frikostigt av dem de bakersta fem centrimetrarna av handtaget på undersidan. Därtill har man av någon anledning försett hela främre delen av ramen med "jimpings" vid fingerurtaget. Varför är något oklart då man delvis kan känna det mot fingrarna men det fyller knappast någon funktion. Det känns mer som om det pliktskyldigast skall vara där. 

Ryggen är helt öppen, något som inte alltid är av godo i kombination med ett "plunge lock"

Här är exempel på ytor som inte bara var grova utan närmast vasssa

Här återkommer vi till en av de detaljer som jag redan i presentationen av den här kniven gärna sett förbättrade. Det handlar om insidorna av G10-sidorna. De är vassa både på ryggsidan och inte minst där lillfingret landar när man använder kniven. Det ger vare sig bättre fäste eller något annat. Som vanligt när jag stöter på dylika detaljer åker sandpappret fram och några minuter senare är kniven genast mer sympatisk att hantera utan handskar. Bär du sådana är det naturligtvis inget du ens noterar. Men personligen är jag utan sådana 90 gånger av 100 när jag jobbar med en kniv. 

F3 Charlie har en form på handtaget som är användarvänligt

I övrigt är det här ett enkelt handtag och tämligen ergonomiskt för att vara så tunt som det är. Ytterligare plus är att längden gör att clipet aldrig stör när man jobbar med kniven. Därtill är det lätt att komma nära det man skär vilket eliminerar behovet av "forward choils". En detalj jag mest tycker är i vägen på knivar. 

Vår vän Charlie kan greppas hur användaren känner för och alla grepp fungerar. Det är ett bra betyg för ett handtag. 

Öppning och lås

Alla knivar har sina styrkor och under den här rubriken hittas några av dem som tillhör F3 Charlie. Inte bara kan den öppnas snabbt och stängas ännu kvickare, själva gången är exceptionellt mjuk samtidigt som den gör ett häftigt litet ljud varje gång man gör det. 

Kullager är förstås en del av förklaringen den andra är ett tungt blad. De två samarbetar med bra resultat. 

Flipperfenan liksom låsmekanismen fungerar utmärkt för att få ut bladet på den här kniven. Har du inte bråttom går det även med två händer eller med hjälp av skåran i bladet

På en kniv utrustad med den är typen av låskonstruktion är det själva låset som utgör detent-kula om ni förstår vad jag menar. Det är låsbulten med sin lilla fjäder som utgör motståndet som håller bladet på plats i infällt läge. Här har man inte lyckats till hundra procent med den detaljen. Det gör att det finns en, förvisso mycket liten, tendens till att bladet kan röra sig när kniven är stängd. Det gör att själva släppet när kniven skall öppnas inte är den krispigaste. Det i sin tur gör kniven något långsammare än den kunde vara. Det gör även att det går att misslyckas med öppningen. 

Men det skall sägas tydligt att trots det är det här en snappöppnad kniv. Särskilt med tanke på det stora bladet. Eller stora och stora, det är högt och långt men tunt. För vet man om att det går att missa och tar i lite blir resultatet mycket tillfredsställande. 

Sedan går det att öppna den här kniven på fler vis. Med två händer förstås, en stor del av bladet är synligt och går att greppa. Det går även att ta spjärn mot fullern/blodskåran  varpå du kan öppna kniven endera med tummen eller med en pekfingersnärt på baksidan av bladet om du är lite fingerfärdig.

Låstypen gör också att den förstås kan användas till att både öppna och stänga kniven. Bara tryck in låsknappen och låt gravitation eller en liten snärt göra jobbet. Liten får betonas då risken är stor att bladet flyger ut så fort att det studsar tillbaks annars. 

Låset är av typen Plunge/Button lock

Den lilla lilla rörelsen i låset jag nämnde tidigare återkommer när kniven är öppnad. Nästan mer en känsla än rörelse men den finns där. I sidled är bladet emellertid helt stumt. Det bör påpekas att det är inget som påverkar knivens funktion och det är heller inte så mycket rörelse att det finns anledning att irritera sig. Men det visar att det inte är helt enkelt att få till den perfekta "button lock"-lösningen. Det kräver mycket hög precision och är därmed svårare än exempelvis liner locks. 

I övrigt är det ett bra lås. Lätt att hantera och släppa. Knappen sticker ut lite men placeringen på handtaget gör det mycket svårt att komma åt av misstag. En nackdel finns med den här typen av lås om de kombineras med öppen rygg upptäckte jag när jag var ute i skogen. Det kan fastna skräp, bark i det här fallet, i låset varpå det inte fungerar. Lätt åtgärdat men risken finns. 

Att bära

Stor brukar betyda sämre när det gäller bärkomfort. Och det är förvisso en sanning men i det här fallet har man trollat lite med knäna. Genom att göra kniven såpass tunn som den är så är den förvånansvärt bekväm i fickan. Särskilt som F3 Charlie för storleken är lätt. 

För att vara fällkniv är Charlie stor vilket märks i en ficka

Utrymmet under clipet är bra men spetsen pekar uppkäftigt utåt

Men det går inte helt att bortse från tretton centimeter kniv som därtill är fyra centimeter hög plus en flipperfena som sticker upp ytterligare en bit. Sedan gör clipets placering att en bit kniv sticker upp ur fickan. Det sistnämnda ser jag dock inte som ett problem, det här är inte främst en EDC-kniv även om det fungerar väl som det också. 

Dock är clipet rätt långt och därmed synligt och spetsen är vinklad utåt vilket gjort att jag skrapat i ett par dörrkarmar vid det här laget.  

Så här ser F3 Charlie ut i en ficka

Clipet är ett vanligt fjäderstålsclip som är svärtat för att matcha bladet och knivens övriga färgställning. Spänsten är god och fördelen med den felvinklade änden är att den är lätt att föra över tygkanter. Utrymmet under är väl tilltaget och eftersom fästet befinner sig på utsidan av clipet så inkräktar det inte på utrymmet. Clipet är försänkt i handtagssidan och sitter med en liten T6-skruv till skillnad från de T8 skruvar som hittas i både sida och pivotskruv. Det kan inte flyttas så vänsterhänta göre sig icke besvär med den här kniven. 

Sammanfattningsvis

Med F3 Charlie har Tekto enligt mig lyckats med sin föresats, att göra en stor och rejäl fällkniv riktad mot de användningsområden där en sådan behövs. Den är som sagt försedd med ett stadigt blad och en stark konstruktion samtidigt som den är relativt lättburen. Så långt en mycket bra kniv. 

Däremot finns en liten elefant i rummet, åtminstone om man är från USA. Konsumenter där är ibland extra känsliga för knivars ursprung. Om den här kan sägas att den är gjord i USA men frågan är vad det innebär.* Ursprunget till företaget är enligt dem själva en mer eller mindre lyckad utflykt i Maine som senare ledde till skapandet av Tekto 2016. Men vad produktionen beträffar är företaget öppna med hur det förhåller sig då det tydligt anges på hemsidan, de säger: 

Designed, tested & assembled in the USA from imported and local parts. 

Även om början av meningen skrivs i fetstil och den senare är både tunnare och mindre på hemsidan. Men om det vill jag säga två saker. Det ena är att jag inte är lika känslig för ursprung då jag är Europe och svensk. För mig är de flesta knivar jag kommer i kontakt producerad någonannanstans än på hemmaplan. Det gäller även de flesta "svenska" knivar. Det andra är att Tekto ingenstans försökt dölja hur det förhållet sig vilket andra gjort och misslyckats med. Ärlighet är en dygd sägs det. 

En smula stor för EDC men det fungerar det också beroende på dina preferenser

Inget av detta inverkar förstås på den generella kvalitén. Det handlar om andra värden som kan vara mer eller mindre viktiga för olika individer. Det får var och en ta ställning till. 

Fit & Finish är bra i det här fallet med några få detaljer som kunde vara snäppet bättre. Valet av material är inte oävna om man i ekvationen även lägger till prisläge. Fast de är inte billigast på något vis. I europa kostar kniven från €129. 

Vinter som vår, Tekto F3 Charlie är en bra kniv för utomhusbruk

Tekto Knives F3 Charlie är en kniv som på sätt och vis känns bekant då jag nyligen recenserade en kniv från ett annat märke med liknande proportioner. Samtidigt bjuder den på några personliga egenskaper som gör den värd att titta extra på. 

Vi har här är en fällkniv som jag anser är utmärkt främst allehanda friluftsbruk eller som EDC-kniv för den som verkligen vill ha en stor kniv. Särskilt som valet av en Button lock gör kniven exceptionellt lätt att hantera i olika situationer vare sig du har bråttom eller ej. 

Tekto Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 231 mm

Längd hopfälld: 133 mm

Vikt: 127 g

Bladlängd: 2,9 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: D2, 60-62HRC

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: Tekto Knives, tillverkad i USA

/ J 

* Såsom varandes svensk och därmed med en militarutbildning i bagaget (underbefäl i flottan som hundförare under tidigt nittiotal) är jag inte lika imponerad av det argumentet. Jag kan inte se att jag använde knivar mer eller på annat vis där en jag gör i övrigt. Däremot när jag jobbade som styckare eller som nu, kock. Eller när jag ämnar mig åt intressen som friluftsliv eller mer direkt, knivkastning. Men det är ämnet för ett annat inlägg. Det kan dock tilläggas att både EKAs mindre fällknivar och Moraknivar används av svenska försvaret så de är också "Battle tested".  

* På samma vis som Shirogorov är ett ryskt märke som görs i Ryssland men av kinesiskt producerade komponenter. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre