Recension Ruike S11

- liten och välbyggd

Riktigt små knivar har förstås funnits länge. Ibland har det till och med hänt att tillverkare gör något extremt litet för att demonstrera sin hantverksskicklighet och sträckt sig ända ned till miniatyrer. Det är en sida av myntet, den andra handlar om att många sysslor faktiskt inte kräver en stor kniv. Till att öppna ett brev i de sällsynta fall de fortfarande förekommer eller kanske ett paket, samt att avlägsna en etikett från en nyinköpt skjorta krävs bara en vass egg. Den behöver inte vara lång. 

Fast om eggen är gjord av kvalitetsstål och korrekt härdad håller den skärpan längre och om handtaget är välbyggt känns kniven bättre även om den är liten. Formatet kan sedan kombineras med ett annat begrepp,"modern traditionals". Det innebär i all enkelhet klassiska fickknivar, inte sällan "slip joints" fast med några avvikelser från det traditionella. Exempelvis är de ofta skruvade istället för nitade och materialen i såväl blad som handtag är uppdaterade.

Det är precis den sortens kniv jag ämnar presentera här då den är både liten och försedd med moderna material, Ruike S11.

Ruike S11-G

I den här kniven har Ruike använt sig av kvalitetsmaterial trots att det främst rör sig om en komplementkniv. En  mycket liten kniv tänkt för nyckelknippan eller liknande. Det handlar om svenskt stål från Sandvik som dessutom härdats väl samt G10 i handtaget. Allt byggt kring en fint behandlad stålram. Detaljer som känns igen från betydligt större och och för all del, dyrare knivar. 

I S11 får vi från Ruike en enkel men duglig fickkniv

Twitterversion: Ruike S11, liten men naggande god komplementkniv för nyckelknippan som klarar det mesta som inte kräver ett långt knivblad. 

Blad

Ruike S11 bjuder på en liten delikatess i bladväg. Formen är inte mycket att orda om, det är en klassiska drop point även om den är snubblande nära en spear point i exakt samma anda som exempelvis en Victorinox. En variant som även kallas "pen blade" i mindre utförande. Så det är ingen tvekan om vart man sneglat efter inspiration. Men det är inget dåligt i det här fallet. Det är en bra form på ett litet blad. 

Bladet mäter 52 mm på längden varav hela 50 mm är egg vilket är tacknämligt. Bladet är strax över centimetern högt, närmare bestämt 12 mm och så tunt som 2 mm. 

Bladet närmar sig ett klassiskt pennblad i formen

Bladet har fått sig en omgång med polermaskinen vilket ger en högglansfinish. Något som hjälper till med rosttrögheten. Märkningen som återfinns på bladet består av Ruikes logotyp på en sida och på andra sidan hittas modellbeteckningen, S11 följt av en bokstav som står för färgvalet. Sen har man även lyckats klämma in ståltyp och tillverkningsmånad jämte ytterligare en logotyp, ett stiliserat "RK". Varför man behöver två loggor förstår jag inte. Men i gengäld är de små till storleken så det är inget jag irrirerar mig på. 

Materialet är något så ovanligt som 12C27 från Sandvik. Själva stålet är förstås inte ovanligt men att hitta det i så här små knivar är något mer sällsynt.  Det är ett kvalitetsstål även om de inte tillhör de dyrare. För oss svenskar är det mest känt som "moraknivsstål". 

I övrigt kan tilläggas att kniven är tunn bakom eggen och när det paras med en godstjocklek på två millimer blir det bra. Särskilt som fabrikseggen var mycket vass. Den är därtill tämligen jämn vilket ger ett gott betyg. Helt perfekt är den inte då en sida håller brantare vinkel än den andra. Det finns även antydan till ett litet "smile" mot ricasson till. Urtaget som underlättar framtida slipning kunde gått fått vara aningen större. Men det är ytterst lite och utförandet är trots allt bättre än vad många andra tillverkare lyckas med. 

Svenskt stål, 12C27 från Sandvik, hittas i det polerade bladet

Satt i arbete överraskar den här lille gynnaren på ett positivt vis. Förhoppningen var förstås att den skulle skära bra men det är alltid sympatiskt när förväntningar uppfylls. Här har  man tagit en godstjocklek på två millimeter och via en skålslipning fått ned den till kring 0,4-0,5 mm bakom eggen. Det gör att S11 lätt glider igen rep och liknande så länge de inte är för tjocka förstås. Med små knivar får man göra omtag och givet formatet kan man förstås inte åstadkomma någon direkt kraft att lägga bakom snittet. 

Det går faktiskt att strimla kartong med den här lille gynnaren. Handtaget är det som är begränsande

Men som "fickskalpell", att användas vid allehanda små ingrepp i vardagen är den utomordentligt funktionell. Särskilt när både konstruktion och känslan i det lilla bladet inger förtroende. Jag har även testat att tälja till några grillpinnar och det går faktiskt över hövan bra. Givet förutsättningarna då är det bäst att tillägga. Det som är knivens styrka är förstås saker som paketöppning, att skära av tejp och snören, sprätta upp brev, skära till grillsnöre till en stek (jag råkade göra det), avlägsna seg plast som omfamnade en bit salami och så vidare. 

Sedan är det en slipjoint så jag sticker inte gärna med kniven och om man gör det gäller som vanligt att man är aktsam och gör det i rätt vinkel för att inte bladet skall fälla ihop sig. 

Handtag

En av de största tillgångarna som S11 har är att den är byggd som vilken stor kniv som helst. Det gäller inte bara bladet utan även handtaget. Här hittas en stålram på vilken det har skruvats skollor i G10. Allt är gjort med god passning och precision vilket ger ett solitt intryck. Exempel på det är hur ramen både polerats, precis som bladet, samt hur alla hörn och kanter är mjukt rundade. 

Skollorna är gjorda av G10

Förutom den märkning som hittas på bladet har man lyckats trycka in ett serienummer på ryggfjädern. Exakt vad det skall vara bra för övergår mitt förstånd men skall man nu nödvändigtvis ha det med på kniven så är det näst bästa stället. Bäst vore inuti kniven. Men likt övrig text är den  mycket liten. 

Ryggen utgörs av bladfjädern

G10-materialet som använts i sidorna på kniven är av god kvalitet. Det medför en viss struktur som ger friktion och därmed bättre fäste. Det är bra på en så här liten kniv. Sidorna är skruvade på plats med T6-skruvar. 

I bakänden av kniven hittas ett fäste för fånglina eller snarare för en nyckelring i det här fallet. En sådan är till och med inkluderad i köpet. Det ger en klar indikation på hur tillverkaren tänkt sig att kniven skall klassificeras. 

Handtaget ger plats för ett trefingersgrepp

Handtagsformen är enkel och något annat vore dumt med tanke på formatet. I gengäld fungerar den bra. Den här kniven kan greppas relativt stadigt. Formen gör att att alla sju centimeter som handtaget mäter kan användas till att hålla kring. Men trots det räcker utrymmet bara till tre fingrar. Men det är en bra trefingerskniv. Inte den bästa, men bra. 

Öppning och lås

S11 är en fickkniv av klassiskt snitt även om sättet den är hopsatt på är modernt. Klassisk betyder tvåhandsöppning. För att underlätta förfarandet har bladet försetts med en rejäl nagelskåra. En del tycker att det förfular knivar eller rättare sagt blad men det är trots allt praktiskt. Till och med för mig som är nagelbitare då jag kan använda skåran för att få bättre fäste med nypan som jag använder för att öppna kniven. 

En nagelskåra utgör öppnngsmetod

Motståndet på en slipjoint brukar benämnas "pull" och med tanke på hur liten kniven är bjuder den på relativt god kamp. Graderingen hamnar kring 5 av 10. Det här bladet hoppar inte ut av sig själv.

Själva gången är mjuk och motståndet som ryggfjädern bjuder på sätter jag kring 4-5 det också. Ljudet den lilla kniven åstadkommer är fullt tillfredsställande.

Det betyder i klartext att i utfällt läge sitter bladet relativt stabilt. Ryggfjädern är stark nog för att jag inte skall känna mig orolig. Den är fullt jämförbar med t ex en Victorinox Cadet för er som testat den kniven. Men sedan är det förstås en slip joint med allt vad det innebär. Man sticker inte med en sådan kniv och viss försiktighet rekommenderas när man brukar kniven så man inte av misstag stöter till baksidan av bladet för hårt. S11 saknar nämligen det halvvägsstop som annars är vanligt på den här typen av knivar. 

Att bära

En kniv som väger in på futtiga 30 gram och mäter 9x14x70 millimeter tar förstås inte mycket plats eller gör väsen av sig vare sig den återfinns på en nyckelknippa eller i en ficka. Inte heller spelar handtagsmaterialet någon roll för hur kniven känns att bära i så här liten skala. Möjligen kan sägas att det är positivt att det inte är ett metallhandtag då det inte lika lätt uppstår skrapmärken eller "snigelspår".

Det är i den här lättburna klassen av mikroknivar som S11 återfinns

Ruike S11 bärs endera som beskrivningen antyder på en nyckelknippa eller löst i fickan. Vill man bära den fäst vid något finns ett därför avsett nyckelringsfäste. Själv bär jag den löst av den enkla anledningen att jag inte är någon större anhängare av stora knippor. Sen är jag så lyckligt lottad i  tillvaron att jag heller inte behöver släpa omkring på särskilt många nycklar.

Det största problemet med att bära den här kniven löst i en ficka är att komma ihåg att man har den där. Visserligen lägger den sig på tvären men yttermåtten är så dimunitiva att den ändå inte märks. Det gör också att den kräver att man rotar lite i botten av fickan för att hitta den. Det kan upplevas som en smula frustrerande när man t ex sitter ned. Knivar med clip har skämt bort oss och gjort oss vana vid att knivar är mer lätttillgängliga. 

Sammanfattningsvis

Ruikes modell S11 är en kniv som trots det diskreta formatet kan sorteras i facket "modern traditionals". Det är en enkel, enbladig slip joint vilket stilmässigt gör den traditionell samtidigt som material och konstruktion ger den moderna touchen. Här hittas både G10 och Sandvik 12C27. Sedan bör påpekas att de övriga knivarna i Ruikes "S-serie" har fler funktioner och således är små multiverktyg att jämföras med schweizerknivar.  

Kniven är skruvad och inte nitad. Något som inte är helt vanligt på äldre tiders fickknivar. Skruvarna är förstås små men det är något jag inte har några problem med när de återfinns på en liten kniv. Särskilt som det är en slip joint. De bör inte demonteras i tid och otid i vilket fall som helst. Det är att be om trubbel.

Stålet är inte bara ett gott svenskt stål i mellanklassen om man får uttrycka det så utan även väl behandlat vad det verkar. Kniven har hållt skärpan väl under testperioden. Eftersom eggen är tunn och stålet inte extremt hårt är den lätt att underhålla med en strigel. 

Ruike är en liten kniv som skär bättre än man tror

S11 är en modell som tillhör de där knivarna som skär lite bättre än man tror. Det har dykt upp några sådana på sistone och det är jag tacksam för. För hur sympatisk en Victorinox Classic än är så går den i princip inte att skära något med. Den här kniven behärskar å andra sidan det momentet trots liknande dimensioner. En egenskap som den delar med knivar som exempelvis Spyderco Manbug och Civivi Mini Elementum.  

S11, enkel och smakfull som en espresso

Apropå slip joints så brukar man i samband med dem tala om vissa specifika ting. Ett sådant är hur de låter. I det här fallet åstadkommer S11 ett tillfredsställande starkt snäpp när ryggfjädern faller på plats i både yttre och inre läge. Bladets gång är tämligen mjuk och framförallt jämn. Således får avdelningen "walk and talk" fullt godkänt. Även precisionen i bygget får godkänt. Det finns inga glipor mellan ram och ryggfjäder och övergången mellan sidorna och ramen är snyggt utförda. Bladet är centrerat med fin finish och allt på handtaget är rundat och slipat. 

Kniven kommer dessutom med en femårsgaranti. Det räcker till för det här formatet,  har S11 inte packat ihop och gett upp vid laget lär den inte göra det senare heller är min bedömning. 

Sedan kan tilläggas att den slitna klyschan "att den försvinner till du behöver den" stämmer så väl att jag vid ett flertal tillfällen tappat bort den och vid åtminstone ett tillfälle tvättat kniven i maskin då den lätt glömms bort i botten av en ficka. Det är både en för- och nackdel med andra ord. 

Ruike S11 är en nyckelringskniv som bjuder på god kvalitet

Sammantaget gör det att det känns som om Ruike satsat på kvalitet trots Lilliput-formatet. Det är en intressant touch som inte tillhör de vanligaste. En eloge till Ruike för den insatsen. Särskilt som S11 inte är en särskilt dyr kniv. Några av de andra i jämförelsebilderna ovan kostar både två och tre gånger mer. I Europa kostar den här kniven från 170 kr och uppåt. Ett bra och stadigt alternativ som komplement till en något större kniv eller för den som inte känner att de behöver mer. 

Knivgrossisten

Specifikation:

Längd utfälld: 122 mm

Längd hopfälld: 70 mm

Vikt: 30 g

Bladlängd: 52 mm

Godstjocklek: 2 mm

Bladstål: Sandvik 12C27N

Handtag: G10

Lås: inget, slip joint

Producerad av: Ruike, tillverkad i Kina

/ J - satsar stort på smått

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre