Knivrecension QSP Bison

 - QSP flyttar fram positionerna

Den här modellen kallad Bison är min andra fastbladare från QSP. Den första, Erised 1, var en helt annat typ av kniv. Mer av en jaktkniv med friluftspotential medan Bison förvisso kan användas i den rollen också men är en mer allroundbetonad friluftskniv. Med sin robusta konstruktion och sitt avancerade fodral kan den även räknas till skaran av överlevnadsknivar av samma typ som exempelvis Fällkniven F1 och Cold Steel SRK. 

QSP QS134-B Bison 

Vem som designat den här kniven vet jag inte då den är ett typiskt exempel på vad som brukar kallas "in house design". Någon måste förstås ha formgett kniven eller kanske några om det är ett designteam. I vilket fall som helst har man vist nog sneglat på andra knivar i den här klassen och lånat kända element. Bison är således en fulltångekniv med sidor av micarta som skruvats på plats. Bladet är en stabil clippoint i ett stål som tål en del  misshandel och paketet avslutas med ett kydex-fodral med både traditionell bältesögla och ett modernt fäste á la Tec-Lock.

Lyckas man som i det här fallet förena de olika delarna blir resultatet riktigt bra. 

Bison är en välgjord kniv i material som D2, Micarta och Kydex

Twitterversion: QSP Bison, en stadig kniv för blandat friluftsliv 

Blad

Grunden till en bra kniv återfinns förstås i ett knivblad med för syftet lämplig form. Vet man inte exakt vilka uppgifter som är aktuella bör man utgå från en klassisk drop point eller clip point i syfte att gardera sig. Här har man valt det senare alternativet. Det är en ganska snäll klippt del på bladet men den är förstärkt av en falskegg för att markera utseendet. Formen ger ett allroundbetonat blad med en bit rak egg, en effektiv buk och en tämligen stark spets som ändå är duglig. 

Finishen på bladet är en blank satin och QSP har verkligen märkt det smakfullt. En liten logotyp på en sida och ståltyp på den andra. 

Clip point-bladet mäter elva och en halv centimeter på längden

Stålet är för övrigt det tämligen vanliga D2. Men i det här fallet är jag inte alls lika avogt inställd till det som jag ibland kan vara när det hittas i fällknivar. Det här är en stadig och rejäl pjäs för utomhusbruk med helt andra krav en liten fickkniv. D2 är en metallkomposition som kan variera inom vissa givna gränser men vad det ger är ett stål som kan härdas tämligen hårt, håller skärpan väl och går att slipa riktigt vasst. Den stora nackdelen är att det även kan vara benäget att rosta. Men här har QSP avhjälpt mycket av det problemet genom att polera ytan. Det värsta man kan göra är att t ex blästra stålet så att porer öppnas upp i ytan. När jag tänker efter finns en potentiell svaghet till och det är att D2 kan vara skört i jämförelse med till exempel ett i de här sammanhangen ofta använt kolstål som 1095.  

Bison är annars flatslipad upp till nästan hela bladets höjd. Tjockleken på godset hamnar enligt min mätning på det något udda måttet 4,3 mm. Längden på bladet är 115 mm och höjden är 32 mm. Och apropå slipning kan nämnas två bra saker. En är att fabrikseggen var bra, jämn och vass. Möjligen kunde den fått vara mindre brant. Här har man valt att gå på styrka mer än prestanda så att säga. Den andra är att det sharpening choil som finns är riktigt bra. Det bidrar till att övergången mellan egg och ricasso är snygg och att det finns möjlighet att slipa om kniven utan att det bildas en kälkbacke där eller att du får en oönskad s-formad egg. 

Stålet är kinesiskt D2 och finishen en satin

Min farhåga om att bladet skall vara skört har åtminstone inte så här långt manifesterat genom att det gått flisor ur eggen. Det trots att jag använt kniven rätt flitigt för att spräcka ved. Kniven har testats under oktober och november och ibland har det varit rejält fuktigt och för att nå den inre och torrare delen på trä krävs lite arbete av den typen. Givet längden på bladet är det inga stockar det handlar om utan mestadels grövre grenar från döda träd. För den typen av arbete är den här kniven bra. 

Armerad trädgårdsslang var inte helt lätt att skära i med Bison

Men till eldförberedelser och diverse sysslor kring lägerplatsen är den utmärkt

Detsamma gäller för att tälja spånor för att tända en brasa med. Där är jag tacksam för att man inte valt att inte ha någon gigantisk ricasso eller stor fördjupning för fingrarna. Det gör att eggen kan dras närmare handtaget vilket ger bättre kontroll. Apropå kontroll så uppskattar jag även den lite snällare variant av clip point som hittas här. Det gär att spetsen inte pekar "uppåt" som nästan kan vara fallet med mer utstuderade varianter. Att spetsen ser ut så här gör den lättare att kontrollera och att man inte behöver vinkla handleden så mycket när den används. 

Överlag skär Bison bra i de flesta material möjligen med undantag för seg gummislang. Där märks det att bladet är kraftigt med rätt mycket stål bakom eggen. Det krävs styrka för att trycka igenom det materialet. Födoämnen hanterar den efter omständigheterna dugligt. Det är trots allt mer av en "överlevnadskniv" och därmed starkt byggd. Det gör att den inte är optimerad för mathantering men med det sagt skämmer den inte bort sig kring brasan heller. Att skiva upp en korv eller tomat, grovhacka en lök och slanta en morot går alldeles förträffligt. Därefter kan du spräcka lite mer ved till brasan vilket hade knäckt vilken kockkniv som helst. 

Apropå kock så är inte Bison alls dum till kött, fisk och fågel. Även om jag hellre väljer en filékniv till fisken. Men till att stycka kyckling, benskära kotlettrad och tärna högrev är den riktigt bra. Därmed kan den även agera jaktkniv även om jag misstänker att många nog vill ha något mer buk för att flå med. 

Handtag

Bison ser rätt balanserad ut och en del av det härrör från att handtaget är nästan lika långt som bladet men inte riktigt. I det här fallet 111 mm. Tjockleken är 20 mm och höjden som mest 28 mm. Det räcker till för att fylla handen väl om man inte har enormt stora labbar förstås. För oss andra får hela handen plats. Konstruktionen är enkel då det är en heltångekniv med sidor fästa utanpå. Stålet i handtaget är inte taperat på något vis men balansen är ändå helt neutral med balanspunkten precis bakom fingerskyddet.   

Det finns även ett litet fingerskydd som är väl rundat och slipat varpå det är möjligt att placera ett finger ovanpå det om behovet uppstår. 

Sidorna av denim-micarta är skruvade på plats

Sidorna är gjorda i micarta men inte vilken micarta som helst utan en denim-micarta. Det ger ett speciellt utseende. Sen kan tilläggas att micarta åldras och ändrar färg över tid vilket gör att materialet känns mer levande. Vill man göra kniven ännu mer personlig med t ex något träslag i handtaget så är åtminstone skiftet lätt gjort då sidorna är skruvade på plats. De är fästa med tre stycken kraftiga genomgående bultar med T10-huvud. 

Bison är en fulltångekonstruktion och handtaget svället något på mitten

I hand är Bison riktigt behaglig. Mycket för att det är ett format handtag som inte är extremt på något vis. Det är bredare i framkant för att sedan smalna av något innan det sväller på mitten. Sedan är det åter vidare och högre i bakkant. Men det är som synes inga enorma variationer det handlar om och det gör att alla grepp fungerar och det är lätt att byta mellan dem vilket är en fördel på den här typen av kniv. 

En annan fördel med handtaget är att det inte ger upphov till onödiga skav eller blåsor när man arbetar lite längre stunder med kniven. Som i att tälja eller att ägna sig åt diverse eldförberedelser. Överlag är det ett komfortabelt grepp och även om bladet är lite för spetsigt och buken inte så stor så tror jag den skulle passa för älgjakten också. 

Bison bjuder på ett riktigt komfortabelt handtag i alla grepp

Handtaget är någorlunda säkert även med våta och kalla händer men ger inte extremt grepp. Det ligger i micartas natur. Vill man öka säkerheten så finns ett fånglinehål som gör det lättare att lägga en lina runt handleden. Hålet är lagom stort för att härbergera standard 550-fallskärmslina. 

Fodral

För att komplettera paketet ingår ett modernt fodral i kydex. Här har man från QSPs sida lyckats med första försöket då det är ett mycket bra fodral. Till att börja med är spänsten väl avvägd. Kniven hålls på plats utan att den skallrar eller ger andra ljud ifrån sig. Den sitter så pass hårt att fodralet faktiskt kan fästas upp och ned. Men för att bära kniven på det viset och känna mig säker hade jag i så fall velat att ytterligare en fästanordning. 

Fästalternativen är mycket flexibla med både justerbar samt avtag bältesögla samt 
en variant på ett Tec-Lock

Spänsten är dock inte så hård att man inte kan dra kniven. Det görs enklaste genom att man placerar tummen mot kanten på fodralet och trycker till så släpper kniven med ett förtroendingivande snäpp. 

Kydex är ett mycket sympatiskt material på så vis att det extremt tåligt och hållbart. Det klarar alla temperaturer och det skall mycket till innan det går sönder. Det går dock att forma om man värmer upp det ordentligt kan väl tilläggas. Så vill man öka eller minska kraften med vilken kniven hålls på plats så är det möjligt. 

Hänget i nylon kan justeras i höjd och även avlägsnas

Det andra som är bra med fodralet till Bison är att det försetts med alternativa fästen. Det finns hål för extra lina om så behövs men framförallt finns både ett traditionellt hänge för bältet och en variant på Tec-Lock. Hänget är av kraftig nylon och sväljer i princip vilka bälten som helst (upp till åtta centimeters bredd). Det är dessutom skruvat på plats och kan därmed avlägsnas om det inte används. Sättet som det är fäst på gör också att öglan kan justeras i höjd. 

Tec-Lock fästet kan fästas på bältet som vanligt eller på horisontellt på bältet. Exempelvis i vad som brukar kallas "scout carry"- alltså på tvären vid korsryggen. Det är inget jag föredrar men den här typen av knäppe är också utomordentligt bra när man vill fästa en kniv på exempelvis ryggsäcken. Ett enkelt knapptryck och det går att avlägsna. Tryckknappen som sitter undertill har för övrigt en extra säkring så risken att man tappar kniven av misstag är obefintlig. Det är nästan på ryggsäcken jag föredrar den här typen av fästen för övrigt då jag tycker att de kan hamna lite för högt upp i sidan när de sitter på bältet. En mindre bra detalj är att det bara sväljer tämligen tunna bälten. 

Slutsats

Med Bison så ger sig QSP in i en klass av knivar där vi hittar storheter som svenska Fällkniven F1, italienska Lionsteel M5 och Cold Steel SRK Compact för att nämna några få. Namnkunnigt motstånd med andra ord. Det går dock att konstatera att den klarar sig alledeles utmärkt i sammanhanget. Den har förvisso enklare stål än Lionsteel men det är i paritet med CS och Fällniven*. I gengäld har Bison ett mer avancerat fodral än alla de andra. Handtagsmaterial och byggkvalitet är även de fullt jämförbara.  Nä förresten, vid närmare eftertanke håller jag denim-micarta över både F1:ans och SRKs syntetmaterial. 

Möjligen kan det hävdas att D2 skulle vara ett något för sprött stål för användningsområdet men för mig blir det mer av ett teoretiskt än praktiskt resonemang särskilt som det är ett beprövat material som många** använder varpå kunskaperna om det är stora. En fördel som det har är att det både har god skärpevaraktighet samtidigt som det är hyfsat lättslipat. Egenskaper som inte alltid förenliga. 

Det är i liknande sällskap som Bison trivs. Redo för att ge sig ut på nya äventyr!

Överlag har Bison varit och är en mycket positiv bekantskap. Det absoluta första intrycket var att den var snygg, så mycket annnat går ju inte att bedöma utifrån bilder på internet. Nja, kanske även att specifikationen såg välkomponerad ut. Formeln clip point, full tånge och väl avvägd storlek kombinerat med material som  D2, Micarta, samt Kydex låter bra på papperet. Något som i det här fallet förvaltats väl.  

Att den är snygg innebär inte bara att den är något att vila ögonen på utan även att proportionerna är goda. Förhållandet mellan bladlängd och handtag är således balanserade och det leder till en bra storlek för den här sortens kniv. Det ger en allroundbetonad friluftskniv som klarar de flesta uppgifter med glans. Men det är klart att det är inget du spräcker stora vedklabbar med eller nyttjar till att röja sly. Till det tarvas större blad eller varför inte en yxa och/eller en såg. I gengäld blir kniven lättare och framförallt mer lättburen. 

Är det någon egentlig invändning jag har mot Bison som kniv är att den skulle vara ännu bättre för mig om den bara vore aningen större. Kanske runt tio procent eller så. Det vill säga någon centimeter handtag till parat med lika mycket blad för att inte störa de harmoniska proportionerna. Men den åsikten är helt knuten till handstorlek. Jag får plats med handen men det är precis och ännu mer tight om jag bär handskar. För någon med aningen smalare händer än mig tror jag den är perfekt som den är. 

I och med Bison så har även QSP etablerat sig på kartan över tillverkare som erbjuder en riktigt bra friluftskniv

En inte oviktig komponent i sammanhanget är förstås pris. Med den faktorn inblandad i ekvationen blir Bison en riktigt seriös konkurrent som de andra får se upp med. Den kostar nämligen runt 88€*** i Europa. Det gör Bison synnerligen konkurrenskraftig i sammanhanget. För det får du en stabil och kompetent kompanjon i skogen, på fjället eller i skärgården. En kniv att lita på i alla väder. 

Specifikation:

Totallängd: 225 mm
Bladlängd: 115 mm
Godstjocklek: 4,3 mm
Stål: D2
Vikt: 202 g enbart kniv, 284 g med fodral (hänge)
Handtag: Denim-Micarta
Fodral: Kydex, Tec Lock

Producerad av QSP, tillverkad i Kina


/ J - tämligen förtjust

* I grundversion med VG10-stål. Alternativen med laminerad CoS och 3G i bladen är väsentligt mer avancerade men ännu dyrare. 

** Inte minst kan du få en Ka-Bar i samma material. 

*** Till exempel hos Knifestore.nl https://www.knifestore.nl/en/product/qsp-knife-bison-grijs/