Knivpresentation Todd Begg Glimpse 7.0

- fördomarna som bekräftades

Först skall vi tala lite om uttrycket "fördomar" eller snarare bara nämna att det myntades av den tyske filosofen Hans Georg Gadamer och det ursprungligen inte alls hade de negativa konnotationer det har idag. Förenklat kan man säga att det är ett sätt att sortera en komplicerad verklighet. Mest använt om människor i och för sig men idag skall vi applicera det på knivar. På svenska är egentligen begreppet "förkunskap" bättre att använda sig av. 

Mina förutfattade meningar eller förkunskaper om den här kniven, Glimpse 7.0, designad av den kände knivmakaren Todd Begg visade sig vara helt sanna. Det ligger nämligen också i fördomars natur, de kan nämligen vara korrekta eller felaktiga. Men de kan även vara såväl positiva som negativa. Även det visade sig stämma i det här fallet. 

Todd Begg Steelcraft-series Glimpse 7.0 

Bland annat var jag tämligen säker på att den här kniven skulle vara ytterst välbyggd. En uppfattning jag grundade på min kännedom om företaget som snickrar ihop den, WE-knives och den massiva mängden information som pekade i den riktningen. Beggs "Steelcraft"-serie är som många andra Kinatillverkad. Jag tänkte mig även att ergonomin skulle vara synnerligen god med den här formen och storleken på handtaget. Bladet såg även ut att ha en fin buk och spets så viss grund för skärande borde finnas. Särskilt kombinerat med ett bra stål vilket kniven också har. 

En kniv som är en veritabel orgie i detaljer

Sen fanns det saker som jag personligen inte riktigt uppskattar men som mest är en fråga om tycke och smak och såtillvida högst subjektiva. 

Men jag tyckte mig också se några detaljer som jag betraktade som rena missar i designen. Ett sådant påstående tarvar förstås en förklaring. Därför tänkt jag beskriva såväl de mer utseendemässiga som de mer konkreta frågetecknen jag har kring den här kniven.

Vad jag inte gör eller har gjort däremot är att praktiskt testa den särskilt ingående. Det är en lånekniv från Knivshop.se och en av medarbetarna där. Naturligtvis har jag skurit något med den och burit den som hastigast men jag har varit överdrivet rädd om den måste medges. 

Blad

Låt mig börja som jag brukar med den viktigaste delen på en kniv, bladet. Det mycket distinkta bladet på den här kniven inte bara andas utan formligen flåsar Todd begg. Allt från den djärva krökningen på ryggen till den lätt igenkännbara "fullern" (blodskåran) med sina dekorativa hål. En detalj som ofta återkommer i hans knivar. 

Rent konkret är det ett droppoint-blad som fått en dramatisk falskegg som löper längs med nästan hela ryggen. Den är för övrigt mjukt rundad. Längden på bladet är 95 mm eller 3,75 tum för att vara helt exakt och det är 34 mm högt med en godstjocklek på 4 mm. Materialet är inte mycket att orda om då det är Crucibles CPM-S35VN. Mer kan sägas om slipningen som är en kraftigt skålslipad sådan. Det gör att den faktiskt är tunn bakom eggen och skär bra. Det skänker också mer dramatik till utseendet. Som en passus kan sägas att det också gör den hopplös att fotografera. 

Ett blad med djärva former och en markant skålslipning

Frågan är om den här kniven skall bedömas utifrån mer konstnärliga ambitioner eller mer praktiska dito? Rent utseendemässigt tycker jag förvånansvärt bra om Glimpse men på praktiska meriter får bladet halvt underkänt. Främst beroende på två detaljer varav blodskåran är en. Det är en detalj jag ofta tycker är snyggt men som sällan är praktisk på fällknivar. De samlar nämligen skräp. Särskilt i det här fallet då man glatt borrat hål i två olika storlekar genom bladet, hela sju stycken. En skräpmagnet helt enkelt. Ett bra alternativ för den som gillar att rengöra saker och ting.  

Ur estetisk synvinkel uppskattar jag fullern. Den följer handtagets form, gör bladet mer intressant samt understryker den överlag djärva linjeföringen. Konsekvent och elegant. Hålen kunde jag dock varit utan. 

Inte ett utan sju hål i bladet och därtill i en fördjupning. Form före funktion

Den andra detaljen jag inte uppskattar ur strikt praktisk synvinkel och betraktar som en designmiss är det enorma "forward choil", fingerurtag den här kniven försetts med. Är det ens ett sådant förresten? Mitt pekfinger får nämligen inte plats där utan att jag riskerar skära mig på hälen och jag har ändå inga prinskorvar till fingrar. I annat fall är det överdimensionerat "sharpening choil". Jag tycker vare sig det är snyggt, vilket förstås är subjektivt men värre är att det fastnar saker där. Det gäller kartong och tyg till exempel. För att undvika det får man koncentrera allt skärande till främre delen av bladet vilket gör en relativt snålt tilltagen egglängd ännu kortare. Det kan tilläggas att på andra Begg-modeller som Bodega ser det ut att vara bättre gjort. 

Just det här exemplaret är begagnat och inte extremt vasst även om den är duglig så om skärpan uttalar jag mig inte. Men eggen är korrekt utförd och välslipad - rak som i centrerad, symmetrisk och jämn även ut mot spetsen. Inget att anmärka på där. Även övriga linjer på bladet förtjänar ett omnämnande. De är distinkta och visar på kvalitet. 

Handtag

Handtaget på den här kniven är en tämligen avancerad konstruktion. Kniven är byggd kring en ram i titan och över den återfinns skollor i G10 som formats, rundats och nästan polerats. I dessa återfinns i sin tur paneler av kolfiber. Lägg därtill en fördjupning på presentationssidan som speglar fullern i bladet. Den har även försetts med en matchande rad hål genom vilka man kan se bladet när kniven är hopfälld. 

Övergångerna mellan materialen är i princip omöjliga att se. Kolfibern som använts är av mycket god kvalité och helt fri från blåsor eller bubblor. Glimpse är helt enkelt extremt välbyggd. 

G10 och kolfiber i skön och för det mesta bekväm harmoni

Ramen är delvis dold men tittar fram emot bakänden där den utgör fäste för en backspacer som täcker ungefär en fjärdedel av ryggens längd. Där har också det väl tilltagna fånglinehålet trollats in. I övrigt är kniven en öppen konstruktion fäst med två skruvar (T8) utöver den till formen förvånansvärt enkla pivotskruven. Den är justerbar och det behövs då den inte har någon gänglåsning och skruvar upp sig tämligen omgående vid användning. Kniven skulle tjäna på några droppar LocTite. 

Kniven är synnerligen välbalanserad och balanspunkten återfinns där den skall. Den mjukt krökta ryggen och de mjuka materialen passar handen väl och det här skulle kunna vara ett riktigt bra handtag. Särskilt som den tilltagna bredden fyller handen väl. Eller rättare sagt det är ett bekvämt handtag som sen nästan havererat på grund av ett par illa genomtänkta val. 

Substantiell över ryggen men mjukt rundad

Det första är backspacerns utformning med sitt "gear pattern" men den skall jag återkomma till då den inte känns så mycket i handen när kniven används. Å andra sidan bidrar mönstret inte med särskilt mycket extra grepp heller. 

Men sen kommer vi till elefanten i rummet! Inte bara förstör den knivens rena linjer genom att i onödan sticka ut för mycket den är helt vansinnigt utformad. Det är låsarmen jag talar om.  Förresten det är ingen låsarm det är en bågfil! 

Knivens problemområde. Ett "choil" som är för litet, en flipper som för stor 
och tänder i titan som vill äta upp något

Ger alla räfflor, "jimpings" låsarmen försetts med extra fäste? Kanske men det behövs inte eftersom den befinner sig bakom en gigantisk flipper som även agerar fingerskydd. Nä, utformningen gör bara kniven riktigt trist att greppa om då man håller den hårt. Det gäller i hammargrepp men ännu tydligare blir det i det grepp som handtaget trots allt favoriserar, "saber grip". Tummen landar mjukt och fint på ovansidan. Fingrarna hamnar ungefär där de skall. Ryggen ligger an mot handflatan. Pekfingret får dock se sig landa på en 1,5 millimeter tunn hårt räfflad titankant när resten av handtaget är fylligt och exceptionellt fint rundat. Ett märkligt designbeslut jag inte alls förstår. 

Öppning och lås

Att Glimpse är en flipperkniv går nog inte att missa. Den enorma hajfenan dominerar synfältet. Med det utseendet får man hoppas att den gör det den skall. Det gör den kan jag intyga. Funktion är brutalt bra. Kniven har som så ofta nuförtiden lager i keramik och här är det IKBS-kullager som pillats in runt bladet. De och geometrin parat med utformningen på flippern ger riktigt bra fart på bladet som visserligen är stort men även rejält lättat. Sammantaget en ruskigt bra flipper. 

Den tilltagna flippern fungerar utmärkt och att öppna och stänga den här kniven är en upplevelse

När kniven sedan fälls ihop är det bland det bästa jag känt på. Precis den avvägning jag föredrar där bladet stänger av sig själv utan att vara en ren fingergiljotin. Istället glider bladet majestätiskt på plats. På det här området närmar sig den här kniven perfektion. För den som uppskattar knivar som "stresskulor" är det här riktigt bra. 

Vad jag inte alls uppskattar med flipperns utformning är dels att jag tycker att det är fult med så mycket metall utstickande från annars rena linjer. Men värre är att den tillsammans med det "choil" som finns gör att handen hamnar mycket långt från bladet. Det är mer än tre centimeter från pekfingret till bladets häl. Det ger mycket dålig kontroll om man faktiskt vill bruka sin kniv. Det ger emellertid mer räckvidd och gör att bladet "känns" långt om ni förstår vad jag menar. 

Jodå, låsarmen i titan hade gått att komma åt även utan excesserna

Låser gör Glimpse med en linerlock. Den är gjord i det för låstypen något ovanligare materialet titan. Visst, det är exklusivare och lättare än stål men inte det material jag valt.* Spel och glapp finns förstås inte men det hade jag sannerligen inte förväntat mig på en kniv i den här prisklassen. 

Att släppa låset är även det mycket lätt. Motståndet hos låsarmen är stillsamt och kontaktytan mot tummen är lätt välvd och sticker ut en rejäl bit. Lätt att komma åt med andra ord. Men som sagts tidigare, varför den aggressiva mönstringen? Det känns som den gjorts utan tanke och mer av slentrian för att "det är så man gör". Kniven hade klarat sig väl utan den detaljen tack. 

Att bära

Glimpse är en stor kniv. Det är även tjock kniv men trots det är den relativt bra i fickan. Den är nämligen också lätt för sin storlek om än inte i absoluta tal. Den väger in på 156 gram. Sen är den förstås utrustad med Beggs egen version av clip. Den med en kula istället för en läpp i änden. Det fungera lika bra som jag hört och läst apropå fördomar. Det är inte det bästa på marknaden men håller kniven på plats och accepterar olika dimensioner på tygkanter. Om clipet kan även sägas att det är stabilt, sitter på rätt ställe, är diskret i handen och inte minst att det är snyggt. Särskilt som det följer knivens linjer på ett tilltalande sätt och passar väl in i knivens tema. Ett utmärkt clip för kniven med andra ord. 

Ett riktigt bra clip som dessutom är snyggt och matchar kniven väl

Nu sade jag "relativt" bra, inte bra i fickan. Det här är en substantiell kniv i fickan med sina över 13 cm på längden och höjd på 3,9 cm hopfälld. Handtaget är även hela 1,7 cm tjockt. Sen kommer vi till den tredje designmissen på den här kniven. Den som sänker betyget på det här området, backspacern. Återigen - hur i hela fridens namn tänkte Mr Begg här?

Och så här ser Glimpse ut i en ficka

Men den där backspacern var inte helt genomtänkt

Vi har alltså en relativt stor kniv men som med sina mjuka former och material ändå är rätt snäll i fickan. Fram till den stund man skall stoppa ned handen för att hämta något annat i samma ficka. Då möter handen en rasp! Det är närmast obehagligt och helt meningslöst. Utan tvekan har utseende fått gå före funktion även i det här fallet. Det kunde enkelt undvikits genom att antingen mjuka upp mönstret eller bara sänka det djupare i handtaget. 

Sammanfattningsvis

Om Todd Begg kan sägas att hans formspråk är tydligt och det är något jag alltid uppskattar hos en designer även i de fall jag inte är begeistrad. Hans knivar sticker ut vilket är positivt. Men om hans "Field Marshall" har jag en gång sagt att den "påminner mig om en halvslapp bullens varmkorv fast med extra allt". Det är nog den krökta formen parat med de mycket runda formerna särskilt framtill och den tilltagna grovleken som gör det. En exklusiv korv med bröd helt enkelt. Den här modellen tycker jag är snyggare men även det här handtaget får mig att associera i samma riktning. 

Att jag granskar den här kniven noggrant är också intimt förknippat med två saker. En är att den eller snarare dess kusin "Bodega" är en mycket känd modell i knivkretsar. Den andra att den i sitt prisläge vilket hamnar på runt 5000 kr i Sverige och 350$ i USA har många konkurrenter. Är man beredd att lägga de pengarna finns mycket att välja på. Det här är ändå en "budgetkniv" för att vara en Begg då den ingår i hans "Steelcraft"-serie vilket innebär produktionsversioner av hans customknivar. 

Glimpse - en estetiskt tilltalande kniv med oerhört bra byggkvalitet

Som jag sade inledningsvis förstärktes min uppfattning om Glimpse 7.0 efter att ha granskat den närmare. Det negativa var det som för ett tränat öga även syns på bild. 

1. En hajfena i kombination med ett "forward choil" ger stort avstånd mellan hand och egg. Det påverkar kontrollen över bladet i negativ riktning.

2. Backspacern är ett sorgebarn där utseendet klart har fått gå före funktion. Varenda gång du
stoppar handen i fickan gnager den på pekfingersidan på ett närmast smärtsamt vis.

3. Kniven har bland den värsta "hotspot" jag stött på hos en kniv. Varför i hela fridens namn ville man sätta en såg på undersidan av ett mjukt rundat och i övrigt ergonomiskt handtag? Jag förstår verkligen inte det valet särskilt inte som det är lätt att nå låsarmen i vilket fall som helst. Här har man valt att på ett sympatiskt handtag låta kontaktytan på undersidan bestå av en låsarm som är mindre än två millimeter bred och försedd med aggressiva räfflor. Det på en plats där hela trycket från pekfingret hamnar. Nä, tillbaks till ritbordet Mr Begg. Det är ju ingen av hans andra modeller som är utformade på det viset vad det verkar.

Sen kan invändas att det ur praktisk synvinkel inte är bra med en blodskåra med distinkta kanter full med hål mitt i bladet. Det är inte heller praktiskt med ett gigantiskt hål framför handtaget där det också fastnar saker. 

Glimpse 7.0 ur Steelcraft-serien för den som gillar Todd Beggs formspråk men 
inte kan eller vill köpa en customkniv

Det finns även mycket positivt att säga om den här kniven. Glimpse 7.0 är ett gott exempel på väl genomfört formtänkande som om man gillar det är fullt av detaljer trots att det är långt ifrån hans mest elaborerade modeller. Jag gillar harmonin och konsekvensen. Det finns mycket att upptäcka vilket gör det till en spännande design.

Glimpse är i det här utförandet också en oerhört välbyggd kniv. Sättet den är gjord på är nästan oklanderligt. Finish på både blad och handtag är exceptionellt god. Samma känsla genomsyrar handhavandet, den är en fröjd att öppna och stänga. Den hydrauliska gången när man fäller in bladet är lätt beroendeframkallande. En kul kniv helt enkelt. 

Så vem riktar sig kniven till? Tja, inte mig då det finns för många andra knivar att välja på i den prisklassen som inte är behäftade med de nackdelar jag påpekat. Men hur man värderar dem är högst personligt. 

För den som gillar Todd Beggs design däremot och inte har råd alternativt vill köpa customknivar är det här ett riktigt bra alternativ! Till dem rekommenderar jag verkligen den här kniven. Den har den elegans som kännetecknar hans modeller och så mycket bättre blir inte en produktionskniv kvalitetsmässigt. Steelcraft-serien återfinns där uppe bland de bästa. 

Specifikation:

Längd utfälld: 225 mm
Längd hopfälld: 130 mm
Vikt: 156 g (vägd av mig)
Bladlängd: 95 mm
Godstjocklek: 4 mm
Bladstål: CPM S35VN
Handtag: G10 på titanram
Lås: Linerlock i titan

Producerad av: Todd Begg, tillverkad av WE-Knives i Kina


/ J - don't really Begg for more


* Samma lösning återfinns till exempel i Benchmades gamla AFCK och jag vet vad som hände med den efter några år. Låsarmen slits och ett litet spel upp och ned uppstår. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre