Knivrecension ArtisanCutlery "Osprey"

- kniven som växte

Kniven i sig själv växte väl inte så mycket som mitt gillande av densamma. Sen kan växandet även appliceras på bladformen då dagens kniv "Osprey" från ArtisanCutlery är så modern i sitt uttryck att den försetts med ett trendriktigt "köttyxeblad". Större får därför bli dagens ledord. 

Artisan Cutlery "Osprey"

Namngivningen förstår jag mig emellertid inte alls på. "Osprey" som modellen kallas blir fiskgjuse på svenska. En fågel ständigt närvarande i min barndom och med den fågeln finns inga likheter alls. En kniv med så här knubbigt blad hade jag döpt efter någon uggla eller uv istället. Men ett namn har den fått och det är lättare att komma ihåg än alla sifferbeteckningar så tack för det Artisan. 

Likt nästan alla modeller från Artisan Cutlery finns den i förvirrande många versioner. De mest påkostade lyxversionerna har blad i M390 och handtag i titan. Nedåt i prisklasserna har knivarna D2 som bladstål och handtagssidor i formad G10 alternativt raka sådana eller som i det här fallet kolfiber. De här kombinationerna gäller de flesta om inte alla modeller från dem. Sammantaget ger det många valmöjligheter men blir också en smula svåröverskådligt. Bättre en fågel i handen än tio i katalogen måhända.  

Kan ett blad inspirerad av en köttyxa vara något för en gammal styckare?

Twitterversion: Fiskgjusar flyger inte i flock. Osprey 
- en udda skapelse som visade sig vara en flyttfågel

Blad

Utseendet på det här bladet är det som är mest slående på hela kniven och det som definierar den. Egentligen kan det kanske klassificeras som ett förvuxet sheepsfoot-blad men i dagligt tal kallas formen "cleaver" eller köttyxa som det heter på svenska. Den här varianten mäter 9,5 cm på längden* och är 3,9 cm högt vilket är proportioner som ger det karaktäristiska utseendet. Det förstärks av en godstjocklek på nära 4 millimeter. Mot, tja spetsen är för mycket sagt, framänden på bladet har det försetts med en falskegg vilket tunnar ut bladet något och gör det visuellt mer intressant. 

En fårfot gjord av D2, massor av D2

Stålet i den här versionen är D2. Ett verktygsstål som är väldigt hett just nu. Det är känt för att ta en bra egg och hålla den mycket länge. Men det finns alltid en baksida med olika ståls egenskaper. Nackdelen är att stål av den här typen inte är rostfria. De är också hårda och därmed bökiga att slipa när de väl blir slöa och detsamma gäller reprofilering av eggar. De bör således brynas tämligen frekvent för att undvika det. Sen vill jag tillägga att min personliga erfarenhet av det här stålet från flera märken är att de tarvar rätt tjocka eggar för att inte flisa sig och trots det finns en tendens att det snabbt uppstår jack i bladet. Därmed är det inte mitt personliga favoritstål ens i budgetklasserna. Men det är sista skriket så många tillverkare använder det.* 

Finishen är i det här fallet en halvblank stentumlad yta som fungerar rent praktiskt samtidigt som det går väl ihop med knivens utseende. Vidare kan sägas om utseendet att Artisan verkligen lyckats med märkningen. En lagom stor logga på presentationssidan och information som serienummer, ståltyp och ursprungsland på andra sidan. Dock i miniatyrutförande vilket är både diskret och snyggt.

Som synes en fullt godkänd egg och skäregenskaperna räddas av höjden på slipfasen

Bladet är flatslipat till ungefär två tredjedelar av sin höjd vilket är bra då det hjälpligt räddar skäregenskaperna för det tjocka godset. Men kniven är tjock bakom eggen vilket gör att även om den de facto är vass så är inte papperskärande aktuellt som test kan sägas. Det breda bladet gör att den sortens övningar liksom wellpapp eller tjockare kartong sannerligen inte är den här knivens styrka.

Jodå, det går att skiva saker med Osprey

Att den här typen av blad inte är något man begagnar sig av när något skall penetreras är tämligen uppenbart. Men faktum är att en rudimentär spets finns och den kan användas till paketöppning och dylikt. 

Handtag

Det som syns mest på det här handtaget är de mycket blanka kolfibersidorna. Jag kan inte säga med säkerhet men jag tror att det är en laminerad variant med kolfiber ovanpå G10. De är monterade på en ram i stål som lättats på icke-låssidan. Kniven har utsmyckats med en dekorativ pivotskruv vars mönster kan diskuteras. Jag förstår att det skall vara en stiliserad version av deras logotyp. Det går emellertid inte att komma ifrån att den är tämligen lik en swastika i vissa vinklar. Nu är den sortens kors en gammal symbol för lycka och framgång både här i norden men framför allt i flera länder i Asien. Men som alla vet fick det också en annan betydelse när den kidnappades och blev till "hakenkreuz". Personligen hade jag av det skälet valt en annan utformning för en produkt som skall säljas på en global marknad.

Utöver det har pivotskruven försetts med knivens enda utropstecken, en färgglad krage i bjärt orange. Om det kan man tycka olika men jag gillar den detaljen. 

En färgglad krage som dekoration kring "swastikan"

Formen på handtaget är enkel, något jag uppskattar då det gör det lätt att hitta ett bekvämt grepp. Alla de vanliga fattningarna fungerar bra och särskilt märks det när pekfingret läggs ovanpå bladryggen för kontrollerade skär. Då är handtaget riktigt bra! 

Ett mycket långt handtag inte utan förtjänster. Det är tämligen ergonomiskt och det balanserar bladet

Sen kunde ryggen ha rundats något mer och av vad jag kan utläsa av bilder så gäller det versionerna med formade handtag. Därför tror jag att de är avsevärt mer komfortabla även om det här är dugligt. De raka kolfibersidorna skänker däremot inte mycket friktion att tala om. Skall kniven brukas hade jag av det skälet utan tvekan valt en av G10-versionerna istället. 

Måtten på handtaget är 125 mm på längden, något varierande i höjd men runt 25 mm och det är 14 mm tjockt.

Osprey är inte en liten kniv. handtaget är längre än Spydercos Shaman och närmar sig Cold Steels Ultimate Hunter. Bredden på kniven överträffar dem båda

Längden på handtaget räddar Osprey på mer än ett sätt. För det första är det praktiskt på så vis att även en stor hand får plats. Men för det andra och nästan viktigare är att det trollar med ett av problemen som ofta uppstår med "deepcarry clips" nämligen att kröken på dem sticker rakt in i handen på ett obekvämt sätt. Här hamnar den delen bakom handen för det flesta. Åtminstone gäller det för "hammargrepp". I "saber grip" finns tendenser till skav. 

Men viktigast av allt är hur det påverkar balansen. Det gör nämligen att kniven känns betydligt mer livfull och smidigare i hand än vad som kunde varit fallet annars. Trots det massiva bladet är Osprey neutralt balanserad vilket är ett stort plus värt att framhålla. Kniven upplevs därför kvickare och mindre än den faktiskt är. 

Öppning och lås

Som majoriteten om inte alla knivar från ArtisanCutlery är det här en flipperkniv. Nu finns alternativa sätt att öppna Osprey på varav ett kanske är medvetet och ett mer oönskat. Bredden på bladet gör förstås att det går utmärkt att fälla ut den här kniven stillsamt eller för den delen explosivt med två händer. Men samma bredd gör även bladet så tungt att det förvandlar kniven till en "gravity knife". Det finns ingen chans att "detentkulan" kan hålla bladet på plats när man skakar till kniven utan att bladet far ut.

En flipper som fungerar överraskande bra

Motståndet är emellertid tillräckligt för att det skall kännas säkert och för att flippern skall fungera som tänkt. Kniven löper på keramiska lager och det avspeglar sig i hur smidigt bladet rör sig. En mycket mjuk gång men en särskilt snabb kniv är det inte. Det är konsekvensen av ren fysik, bladet är för tungt. Det gör även att det faller igen när låset släpps så fingrarna bör avlägsnas från färdriktningen i tid. 

Flippern har fått sig några räfflor vilket bättrar på greppet men framförallt är den välplacerad och lagom stor vilket bidrar till god funktion utan att vara för jäklig i fickan. Det vill säga den är ingen hackspett även om den precis som alla andra flipper känns. Det är en av orsakerna till att jag inte är helhjärtat positiv till det sättet att öppna knivar överhuvudtaget.  

Låset på den här kniven är väl tilltaget och stabilt

Linerlocken på den här kniven är inte mycket att orda om. Eller snarare har jag mest gott att säga om låset. Materialet är stål med en rätt stabil dimension på två millimeter. Låset fungerar synnerligen väl genom att spärra bladet vid varje öppning och göra det utan glapp eller spel i någon riktning. Vid lätt provokation från fel håll kan inte någon tendens till glid upptäckas. Det är också lätt att släppa då låsarmen är lättåtkomlig tack vare en liten fördjupning i motstående handtagssida. Det finns ingen "jimping" på själva armen men det behövs inte då godstjockleken på bladet om fyra millimeter gör att det finns gott om plats i ramen att pilla in tummen i. Något som kanske Todd Begg borde kika på? Det med anledning av min recension av Glimpse. På Osprey finns nämligen inget av de ergonomiska bekymmer den kniven lider av trots samma lösning på lås och en väsentligt snällare prislapp. 

Att bära

Att säga att Osprey är diskret vore att ljuga. Däremot är den faktiskt inte så farlig att bära som man kan tro. Ett bra clip av "deepcarry"-typ, mjuk rygg och en avrundad akter bidrar till det. Det glatta materialet i sidorna gör även att kniven är mycket lätt att hala och stoppa undan. Den typen av yta sliter också mindre på byxtyg särskilt där clipet vilar mot sidorna. Clipet är av vikt typ och en förbättring som kunde gjorts är att försänka fästskruvarna för att ge mer utrymme för tygkanter. Men som det är nu fungerar det trots det även till jeans.

På toppmodellerna återfinns clip i titan, här istället stål

Väl fungerande, blankt och en aning tråkigt

Men trots de positiva egenskaperna hittar du i fickan över tolv centimeter handtag samtidigt som kniven bjuder på en hopfälld bredd på 4,5 cm vilket tillsammans med 1,4 cm tjocklek sammantaget ger stor volym. Osprey väger dessutom in på 177 gram. Så att säga att den här fågeln är liten är att ta i. Sen har den näbb även om det inte är en ren korp i fickan.  

Sammanfattningsvis

Från början var intresset för den här kniven småljummet måste tillstås. Så kallade "cleavers" alltså fickknivar med blad inspirerade av köttyxor är inte direkt min preferens. Mest för att bladformen inte fyller någon praktisk funktion alls utan enbart är ett estetiskt val. Ett som dessutom inte tilltalar mig personligen. Men eftersom jag är en nyfiken person ville jag pröva en dylik kniv ändå.

En köttyxa i fickan bör kompletteras med något mindre som har spets och inte skrämmer populasen

Om Osprey kan sägas att den växte under tiden jag testade den. Kniven är nämligen en god representant för sin stil. Det är framförallt balansen som räddar den. Ett rätt långt handtag kombinerat med en  förvisso lättad men stabil ram balanserar bladets massa. Det gör att kniven upplevs smidigare än den ser ut. Vidare kan sägas att själva känslan av handhavandet är god. Den är rätt rolig att både öppna och stänga där den löper på sina lager. Eller kanske joggar på lager är mer korrekt då den på grund av tyngd i bladet inte är blixtsnabb. 

Fiskgjusen som blev en flyttfågel för mig trots att den växte under resans gång. En välbyggd kniv för någon annan

Ännu en fågel har landat men i det här fallet visade det sig vara en flyttfågel. Det här är inte en kniv jag kommer att köpa då vare sig funktion eller utseende är "min kopp te" som engelsmännen säger. 

Men för den som uppskattar den här typen av fällkniv är det här en god kandidat som ligger helt rätt i tiden. En välbyggd kniv med godkända material. Trots att jag inte har känt på syskonmodellerna skulle jag emellertid rekommendera versionerna med titanhandtag eller de med rundade G10-sidor  framför den här beroende på hur mycket kniven är tänkt att användas.

Inte bara ser de välvda titansidorna mer exklusiva ut de bjuder troligen på bättre ergonomi också. Som grädde på moset finns de att få i ett flertal olika färgställningar.

Så gillar du "cleaver"-blad på fällknivar kan Osprey från ArtisanCutlery*** definitivt vara något för dig! 

Specifikation:

Längd utfälld: 220 mm
Längd hopfälld: 125 mm
Vikt: 177 g (vägd av mig)
Bladlängd: 95 mm
Godstjocklek: 4 mm
Bladstål: D2
Handtag: kolfiber på stålram
Lås: linerlock i stål

Producerad av: ArtisanCutlery, tillverkad i Kina


/ J - falkeneraren

* ArtisanCutlery hävdar dock på hemsidan att bladet är 10 cm långt men då förstår jag inte hur de mätt eller så är versionerna med G10 handtag större för de uppger även att handtaget skulle vara 128 mm och jag får det bestämt till 125 mm. 

** Inte minst har det blivit så med  kinesiska märken eftersom knivvärlden är trendkänslig och deras inhemska "sifferstål" som exempelvis 8Cr13MoV etc har dömts ut som såsom varandes av låg kvalitet. Det även om det absolut inte är samma stål beroende VILKA siffror som ingår. Det vill säga att ett diskbänksstål som 3Cr13MoV  är definitivt inte detsamma som 9Cr18MoV. Men det är en spegling av diskussionen kring skillnaden mellan 440A och 440C.

*** "SIC!" Ja de skriver ihop "ArtisanCutlery" fast det borde vara "Artisan Cutlery" på engelska. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre