Visar inlägg med etikett Nick Shabazz. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nick Shabazz. Visa alla inlägg

måndag 24 juni 2019

En bild säger mer än...

...kanske inte 1000 ord men väldigt många. 

Stål-gate har förstås en fortsättning och jag rekommenderar de som är intresserade att ta del av följande två videos:

1. En fortsättning från en av dem som startade det hela "LTK": https://www.youtube.com/watch?v=Y68yJfGDVg4

Här förklarar han lite av syftet med det hela och nämner återigen några av de som står bakom mätningarna för den som vill ägna sig åt källkritik. 

2. Och en herre som kanske är känd för de flesta, Nick Shabazz: https://www.youtube.com/watch?v=6lXNLzru8XU

Då han själv arbetar som forskare så problematiserar han själva förfarandet och diskuterar ämnet utifrån det perspektivet vilket jag ser som ett välkommet inlägg i debatten. Han halkar även in på Goodhart's lag vilken mycket enkelt uttryckt säger att fokusförskjutning kan få oönskade konsekvenser. I det här fallet att ett ensidigt fokus på hårdhet hos stål kan leda till att den mätbara storheten får företräde framför alla andra hos knivar. Det vore förstås inte lyckat. 

Spyderco Cheeserun?


Samtidigt som jag i stora drag håller med Nick om att viss återhållsamhet bör appliceras på samtalet så missar han lite av poängen enligt mig. Dels duckar han för det faktum att några av de som genomför testerna i det här fallet består av en utbildad metallurg* samt folk som jobbar med ståltestande som profession och att det redan finns korsreferenser från flera källor. Det finns således mycket erfarenhet bakom siffrorna som framkommit. Tillräckligt för att väcka reaktioner. Tillvägagångssätt och resultat kan och bör dock alltid diskuteras. Men eftersom han inte vill stöta sig med kollegor inom YT-kretsen närmar han sig inte det ämnet, vilket är klokt i hans fall. Risken är att det blir pajkastning av det hela. 

Men det han egentligen inte tar upp är att det exakta resultaten inte spelar någon roll! Eller mer precist uttryckt, det är en annan fråga av mer teknisk karaktär. 

Grundproblematiken är att företag med vilje eller ovetandes i marknadsföringssyfte far med osanning! De hävdar siffror som i många fall inte visat sig vara korrekta.** Något de nu "erkänt" eller snarare börjat undersöka vilket lett till en rad åtgärder från flera aktörer. I det här fallet är en bilanalogi på sin plats. 

Om du köper en sportig modell som uppges ha X-antal hästkrafter, vi kan säga 425 och den visar sig ha 175 hk istället så blir du nog en besviken nybilsägare. Sen är det en annan diskussion om huruvida antalet bäst uppnås bäst med stor cylindervolym, turbo, kompressor eller en kombination samt vad man skall ha alla hästkrafterna till och om inte vridmoment, fjädring och fäste kanske är viktigt att räkna in i sammanhanget? 

Poängen är att du inte fick vad du betalade för. 

Jag köper fortfarande med glädje en Victorinox trots att jag vet att HRC är runt 55-56 och stålet enkelt. Men de har heller aldrig påstått annat! Det samma gäller för säg Opinel eller varför inte en Morakniv. Jag vet exakt vad jag betalar för och vad jag får. Inga luftslott helt enkelt. 


/ J - not a man of steel



* http://knifesteelnerds.com/
* Bevis på detta är att vissa företag agerat kraftfullt och dragit tillbaks hela serier och ersatt dem. Det gäller t ex kinesiska Tuya-Knives och bulgariska Manly. Även Benchmade har eratt vissa knivar och Lionsteel har kontakt inte bara med Luv Them Knives i ämnet utan även flera personer via Instagram, däribland mig! Så uppenbarligen är ämnet aktuellt. 

torsdag 23 november 2017

Om hurusom sanningar kan uppstå

När ett antal kända profiler, inte minst på YouTube tjatar tillräckligt mycket och länge så blir till slut det de säger någon form av norm eller sanning har jag noterat. Åtminstone gäller det den lilla knivbubblan då. 

Ett tidigt exempel är hur pionjären Nut 'n' Fancy drog upp "jimpings" i vareviga recension han filmade. Han upprepade det så ofta att det tillsammans med fällknivars vikt blev ett mantra. Till slut fick användare och till och med knivtillverkare för sig att det inte gick att använda en kniv utan att hela kniven såg ut som en tallkotte som en vän brukar uttrycka det.

Kanske alla jobbar till havs i full storm nedkladdade med olja och fiskslem varpå kniven vill rymma ur handen och dyka över bord i ren protest. I så fall förstår jag nödvändigheten, annars inte.  

Visst är det märkligt att knivar som de facto är gjorda för att arbetas länge med under bitvis våta
 och kanske kladdiga förhållanden totalt saknar "jimipings". 


Nu är det Nick Shabazz som hela tiden propagerar för att alla knivar skall gå ta isär. Han är helt besatt av att "underhålla" knivar vilket jag kan tycka märkligt då han knappast använder knivarna som jakt- eller fiskeknivar eller på byggarbetesplatser. Han arbetar i labbmiljö enligt egen utsago. Där torde det vara tämligen rent föreställer jag mig lite beroende på forskningsuppgifter. Men i hans fall tror jag det rör sig om ljud i någon form. 

Så frågan är vad han gör med sina knivar som tarvar att de monteras isär hela tiden. Hans fickludd måste vara betydligt mer aggressivt än mitt. Visst är det bra om det går att rengöra en fällkniv och justera en pivotskruv eller till och med plocka itu den vid enstaka tillfällen. Det gör även jag och inte  minst händer det när jag recenserar knivar och jag kanske funderar på hur en viss teknisk lösning har åstadkommits.

Men att i princip sänka hela konstruktioner för att de inte är snygga nog på insidan eller inte är tillräckligt enkla att demontera finner jag personligen bara märkligt. Det är något han gör frekvent. Att en kniv inte har en "plocka isär knapp" är en egenskap som är "ugly" på hans lista. Men vi är alla olika. Han talar betydligt mer omfattande om hur knivar är konstruerade och hopsatta än hur de känns i hand och uppträder när man använder dem. 

Ett hett tips från mig. Om du vet med dig att du skall ut i lera och andra eländiga förhållanden välj då inte en fällkniv
 utan kanske något liknande!


Fenomenet har spritt sig så långt att åtminstone en tillverkare hittade en lösning på ett problem som inte finns. CRKT kom härförleden med sin "field strip technology" vilken möjliggör att ta isär sin fällkniv utan verktyg. Hurra, omvänd logik. Vi hittar en lösning som tarvar ett problem!

Ett tips till alla - skall du begrava dig själv och dina redskap i lera eller sand, skippa fällkniven och välj en kniv som inte viker på mitten istället. Det är ett råd från en fällknivsälskare nota bene. Uppenbarligen befinner du dig inte i kontorsmiljö längre så om den syns lite där den hänger på bältet gör inget.

Fällknivar med kullager har ändå inte i tuffa miljöer att göra. Det är en självuppfyllande profetia att propagera för nödvändigheten att underhålla en fällkniv och sen stoppa små lagerkulor eller annan teknik i dem.


/ J - utan kulor i skogen