Recension SRM 168L

 

-  en rejäl och pålitlig doldis

Några knivar är tämligen anonyma fram till det att de börjar användas. Det kan sägas om den här kniven från SRM. Modellen kallas 168L och sticker inte ut särskilt mycket utseendemässigt. 

Men det är ändå något lugnt och behagligt samt bekant över designen. Betraktas den en stund  med särskilt fokus på de övergripande linjerna och inte minst bladets proportioner samt hur bladryggen höjer sig något så kan man tyckas sig känna igen en klassiker. Ni får själva gissa vilken jag tänker på.

SRM 168L

Utöver det är den här kniven mest lik sig själv. Den andra kniv jag tänker på är en kniv med titanhandtag och en frame lock. 

Här hittas istället en stålram med sidor av G10 och låset är ett så kallat Ambi lock. Det är SRMs tolkning av de så populära "Cross-bar"-låsen. Något som de för övrigt behärskar bättre än de flesta. Utöver det tillkommer deras egen uppfinning Ambi Clip.

Utseendet är harmoniskt men är det inte något bekant över bladformen?

Kortversion: SRM 168L kan måhända upplevas något anonym till en början men växer både efter hand och i hand!

Blad

Bladformen känns som sagt igen. Men det skall tilläggas att en klassisk drop point är tämligen generisk i knivvärlden. Även om den här fått sig en rygg som höjer sig något över handtagets ryggllinje och därmed skänker en antydan till tumramp. Vid basen av den hittas några räfflor att vila tummen mot. 

Finishen på bladet är en rätt grov satin som fungerar riktigt bra. Med det avses att den ser schysst ut samtidigt som den är praktisk och döljer en del smårepor. 

På 168L hittas ett attraktivt drop point-blad 

Den höga flatslipningen sträcker sig 25 mm på höjden som mest och avslutas med en tjocklek av 0,3 mm bakom eggen. Materialet som använts är D2-stål och om det är inte mycket att orda vid det här laget. De flesta i knivvärlden känner igen det.  Det är ett dugligt stål men har en tendens till att korrodera och det har hänt ett par gånger med den här kniven av olika skäl. Granskar ni exempelvis bilden nedan ses rester av det i form av svarta fläckar på bladet mot spetsen till. 

D2-stålet har sedan slipats på ett utmärkt vis. Fabrikseggen var jämn, hyfsat symmetrisk och framförallt vass. Mycket mer än så kan man inte begära. Visst, skall man ned på detaljnivå och mäter skärpa i Bess och studerar eggar i mikroskop kanske man kan hitta mer. Men inte på en praktisk nivå om jag kan uttrycka det så. 

Vad beträffar skärpevaraktighet och lätthet att underhålla är D2-stål bra men det kan uppstå rost som synes

Det går igen när kniven börjar användas. SRM 168 har varit en frekvent följeslagare på arbetet. Där blir det mycket förpackningsöppnande som jag brukar skriva och med en rejäl rengöring mellan arbetsuppgifterna har den även  fått bekänna färg som exempelvis skalkniv och allkniv när det kommer till frukt och grönt. Allt för att kniven skall få mer användningstid helt enkelt. 

Som kökskniv presterar den väl, utom när det kommer till att kärna ur äpplen. Bladet är för brett för dylika uppgifter. Men det kan man se utan att använda den.  

Men till saker som den är mer inriktad emot är det här en ytterst sympatisk följeslagare. Spetsen är både stark och vass och det underlättar när man skall in i sega plastemballage och liknande. Det rejäla handtaget i symbios med det effektiva bladet är en stor tillgång när man skall skära av nylonband, buntband och rep och kanske behöver lite mer tryck bakom snitten. 

Även kartong expedieras flyhänt. En skarp egg och en hög flatslipning bidrar till det. Bladet biter även bra i trä och därmed kan sägas att SRM 168 inte är dålig allroundkniv även ute i skog och mark. 

Handtag

SRM 168 har ett bedrägligt enkelt men genomtänkt handtag. Det buktar där det skall och svänger inåt på rätt ställen. Mer konkret ger det ett område att placera pekfingret på där handtagssidorna är en bit tunnare precis bakom fingerskyddet. Sedan sväller handtaget aldrig så lite på höjden baktill. Sidorna är förvisso platta men kanterna rejält brutna med en fasad kant.  

Materialet är G10 av medelgrov karaktär vilket tillsammans med den generella handtagsformen ger gott grepp. 

Handtaget är bedrägligt enkelt men fungerar utmärkt

Kniven är rätt klassiskt konstruerad med en ram bestående av två mycket lättade stålbitar. De är sedan skruvade i två punkter utöver pivotskruven som förstås är justerbar. Storleken på skruvarna är T6 respektive T8. Det kan tilläggas att pivotskruven är D-formad vilket hindrar den att snurra när den justeras. På motstående sida från skruvhuvudet hittas ett huvud dekorerat med SRM-logotypen. 

Ryggen är delvis öppen vilket följer låstypen men mot bakänden till hittas ett mellanlägg. I den hittas även ett rejält tilltaget fånglinehål som förvisso även sträcker sig igenom handtagssidorna. 

Konstruktionen är i grund tämligen klassisk men inkluderar både ett Ambi lock, en bit öppen rygg och en back spacer

Även om inte kniven tillhör de största så räcker handtaget till. Det mäter 11 cm på längen, 2,35 cm på höjden och har en tjocklek av 12,1 mm. 

Det är delvis det sista måttet som gör att kniven fyller handen så pass väl som den gör. Vad som också bidrar till god ergonomi är den raka formen som passar de flesta händer. Fingergrepp och liknande kan vara effektiva men bara om de återfinns precis där din hand vill ha dem. 

Andra delar som är viktiga är att kanter rundas ordentligt. Det gäller ryggsidan men framförallt insidan på bladskåran. En detalj som ibland missas även av stora tillverkare. När du nyttjar lite kraft och arbetar med en kniv kan det bli rätt vasst mot lillfingret om de kanterna är vassa. Sådant missar inte SRM och här är det bra utfört. 

En annan viktig yta är just handtagets rygg. Desto mer yta som finns där och ligger an mot handen desto bekvämare kniv. Där får inte heller några vassa kanter eller hörn finnas. Det gör det inte  här. 

Den här kniven är tämligen ergonomisk 

Det är inga problem att nyttja de mest frekventa greppen som hammargrepp, sabelgrepp, grepp i nypan eller omvända grepp. Balansen och den relativt låga vikten gör också att det är lätt att byta grepp under arbete om så tarvas. Generellt är model 168 väl designad och konstruerad och det känns när man brukar kniven. 

Öppning och lås

Den här SRM-kniven tillhör de som kan öppnas på flera vis. Den egenskapen följer så att säga med låskonstruktionen. Det och det faktum att alla knivar som har lite blad synligt att greppa kring försås kan fällas ut med två händer om användaren känner sig mer bekväm med det. 

I huvudsak är det annars dubbelsidiga tumknoppar som står för utfällandet av bladet. De är dessutom riktigt bra. Lätt åtkomliga tack vare att handtagssidorna är lite tunnare där de hittas. Sedan är geometrin utformad för att ge bra knuff till bladet. Det utan att knopparna hamnar halvvägs ute på bladet. Här hittas de nära handtaget när kniven är öppen och är därmed ur vägen när man skär något. 

168L har mycket effektiva tumknoppar som är lätta att använda

Sedan gäller det att få till fjäderspänsten i låset då det är det som agerar "detent" eller det motstånd som håller bladet på plats i hopfällt läge på den här kategorin knivar. Även den detaljen är väl utförd. Som ni märket börjar det bli många små saker som faller på plats. 

Låset kallas "Ambi lock" och är en cross bar-variant

Apropå att falla på plats så gör bladet det på ett förtroendengivande vis. Låset av cross bar-typ är korrekt utfört. Bladet har inget spel eller glapp och inte heller har bulten någon särskild tendens att röra sig i sidled när man släpper låser. 

Anledningen att jag nämner det är att några varianter av den här låstypen har ett visst spel om inte toleranserna är tighta nog. Det gör det i sin tur svårare att nyttja endast ett finger att stänga låset med. Men det kan man alltså här även om det vanligare sättet att göra det på är med två fingrar. 

Att bära

I fickan är 168L stillsam. Inga extrema vassa kanter eller någon glasspräckarbakände utan ett rätt lådlikt men avfasat yttre. Vare sig längd eller tjocklek drar åt någon extrem de heller. Kniven är vare sig bland de tunnaste jag har eller tillhör de tjockare på marknaden. 

Lite anonym sådär som jag anklade den för att vara i början av det här inlägget. I det här fallet är det av godo!

Clipet sitter monterat i bakänden av handtaget varpå hela kniven försvinner i fickan när det används

Ambi-Clip är SRMs bidrag till knivvärlden. Ett mycket bra clip som kan tas loss  utan verktyg

Det betyder nämligen att kniven inte gör särskilt mycket väsen av sig. Den finns där när man behöver den och känns inte särskilt mycket annars. Särskilt uppskattar jag två saker. Den första är att man kan sticka ned en hand i fickan för att hämta något annat utan att göra illa  handen. Så grundläggande saker missas ibland. 

Det andra är att kniven är enkel att dra och framförallt stoppa tillbaks. Det hjälper liksom inte om man kan dra en kniv och fälla ut bladet med en hand om det ändå behövs två händer för att få ihop den och tillbaks i fickan igen. I alla fall inte i mitt arbete. 

Själva kniven är diskret i fickan men clipet är blankt och syns därför

Vid det här laget har jag skrivit rätt många gånger om SRMs Ambi Clip. Men det är en bra uppfinning! Den innebär att clipet är fäst genom att stickas in i en skåra i  handtaget där ett par fjädrande metallpinnar håller det på plats. Det är delat på mitten och clipet lossas därför genom att man pressar lätt på utsidan av det och sedan drar rakt bakåt. 

På så vis kan clipet både avlägsnas eller skiftas till vänster sida utan verktyg. Därtill kan nämnas att det även är ett väl fungerande clip där krav som god spänst, en bra ramp och generell storlek är uppfyllda.

Sammanfattningsvis

SRM 168L andas brukskniv redan från början. En del av det intrycket grundas i den enkla rättframma formgivningen. Men även materialvalen bidrar till den känslan. G10 och D2 är inte originellt längre men det är fortfarande en god grund för en kapabel kniv. Sedan bör man ha i åtanke att även om material är lika mellan knivmärken så är inte kvalitén det och heller inte sättet vilket de behandlas på. 

Här märks det att det finns mycket kunskap inom företaget bakom SRM. De har varit och är OEM-tillverkare och har lång och bred erfarenhet av knivtillverkning. Det avspeglar sig i mycket god byggkvalitet. 168L kanske inte är unik i något avseende men den är välgjord. 

En kniv lika pålitlig som en gammal Volvo

När det första visuella intrycket sjunkit in skall man känna och klämma på en kniv och det är då de egenskaperna märks. Bladet är centrerat, hanteringen utmärkt med ett blad som blixtrar ut på mjuka keramiska kullager och ett lås som bara fungerar. 

Sedan var det de många detaljerna som gjorts korrekt. Det handlar om saker som lagom mönstrad G10 som ger gott fäste utan att raspa sönder omgivningen, tumknoppar som hittas där de skall och en fördjupning för slipning (sharpening choil) som är på rätt ställe. 

Efter det är det dags för det riktiga elddopet. Dags att börja använda kniven och ta den till jobbet. Det är på den här nivån som den här kniven har sina riktiga styrkor. Ergonomin är god och bladet är väldigt all-roundbetonat. 

Den här SRM-kniven är en riktig arbetshäst. I något inlägg på Instagram jämförde jag den med min gamla Volvo, den bara fungerar och har gjort det riktigt länge. Samma intryck får jag av den här kniven. 

SRM 168L i arbetstagen. Dags att skörda mangold

Av de skälen kan jag bara varmt rekommendera den här kniven. Inte för att den är extremt snygg därtill är den lite för anonym. Fast utseendet är inte heller oangenämnt, harmoniskt är ett ord som dyker upp. Inte heller för att den är exklusiv, för det är den inte heller utan för att den bara fungerar. 

SRM har därmed åstadkommit en riktigt bra kniv för alla vardagssituationer vare sig det är arbete eller fritid som stundar. 

SRM Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 198 mm

Längd hopfälld: 111mm

Vikt: 113 g (vägd av mig, uppgiven 113 g)

Bladlängd: 86 mm

Godstjocklek: 3,1 mm

Bladstål: D2

Handtag: G10

Lås: Ambi lock

Producerad av: SRM, tillverkad i Kina

/ J - är redo för mer

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre