- ett hastverk!
De första intrycken av Bazoucan från Shieldon Knives var inte helt positiva. Dessvärre har den inställningen inte ändrats över tid. Tvärtom har mina fördomar mot Pokémonknivar fördjupats. I presententationen av den här kniven skrevs att jag hoppades att den skulle överraska mig. Det gjorde den inte. Den är precis som den ser ut, märklig. Låt mig förklara vad som avses med det.
 |
| Shieldon Bazoucan |
Bazoucan är en kniv från Shieldons enklaste segment kallat "Bard". Det innebär att materialen hittas ett snäpp ned på stegen jämfört med de finare modellerna. Konkret innebär det D2-stål i bladet samt G10 i handtaget. Avancerat formad G10 kan dock tilläggas och kullagren från de dyrare kusinerna kvarstår vilket är ett plus.
Bakom den här för mig något märkliga skapelsen står en formgivare med smeknamnet "Django". Oklart vad vederbörande heter egentligen. Ännu mer oklart vad som var syftet med den här kniven är förutom att kryssa ytterligare en ruta i raden av Pokémons som jag vid det här laget förstått fått ge namn åt knivarna. Designen känns nämligen i mitt tycke ofärdig eller i värsta fall slarvig. Som om någon velat avsluta projektet innan lunch.
 |
| Linjerna på den här kniven tilltalar inte mitt öga |
Kortversion: Bazoucan, ett projekt från Shieldon Knives som känns som det behövde avslutas fort och vars existensberättigande därför är oklart.
Blad
Bazoucan har en något märklig form på bladet som får mig att tänka på käften på en indisk gavial. Särskilt om knölen längst fram varit aningen större. Rent formmässigt är den också diffus. Då ryggen sluttar borde det vara en Wharncliffe men den väldigt rundade spetsen för tankarna till en Sheepsfoot. I vilket fall som helst ger det en nästan rak egg och i stort obefintlig spets. För att få ut det mesta av en sådan egg krävs vissa förutsättningar. De är dock inte uppfyllda här.
 |
| Ett blad med något udda mått vilket matchar dess något udda utseende |
Längden är precis som allt annat på den här kniven udda. Mitt skjutmått säger 81 mm vilket blir ojämnt i tum också vilket gör det hela märkligt. Tjockleken är enklare med 3 mm och höjden återfinns mellan 24 och 18,8 mm.
Materialet är D2 vilket inte är mycket att orda om i den här prisklassen. Ett helt ok stål med det i åtanke givet att det härdats och värmebehandlats korrekt vilket är intrycket jag får här. Hårdhetsgrad är angiven till 58-60 HRC och det finn ingen anledning att betvivla det då Bazoucan har hållt skärpan dugligt. Men så var eggen inte imponerande från början å andra sidan.
D2 är inte helt rostfritt och ett material jag därför inte är helt förtjust i. Men i det här fallet har man undvikt den problematiken genom att förse bladet med någon form av Ti-Ni-beläggning.
 |
| Ett blad i D2-stål med en TiNi-finish |
Bladet har sedan fått en flat sabelslipning till en höjd av 15 mm. Bakom eggen mäter Bazoucan 0,5-0,6 mm. En geometri som matchar vilken fastbladad överlevnadskniv som helst. Hållbart så förbaskat men skär särskilt bra gör den inte. Det var det jag avsåg med förutsättningar som saknas.
Att kniven inte skär bra gäller oavsett material kan tilläggas. Kartong till exempel går förstås att skära, konstigt vore annars, det är trots allt en kniv men det går trögt. Den tvära geometrin bjuder på oväntat stort motstånd och ergonomin är inte god. Eftersom eggen är tvär och fabrikseggen förvisso var hyfsat jämn men endast halvskarp så skär inte Bazoucan bra i papper och tunnare material heller.
Spets saknar den i stort sett så den detaljen är inte mycket att orda om. Det här är inte en kniv du väljer om du skall punktera något. Inte heller är det en kniv som man täljer med så vad bladet skall användas till är lite oklart. Vänder du kniven upp- och ned och skär emot dig så kan den duga till att skära av rep med. Men det är väl allt.
Handtag
Hela kniven mäter udda 202 mm i strumplästen. Av det står handtaget för 115 mm. Tillgänglig yta för handen skrivs till 96 mm då flipperfenan stjäl utrymme.
 |
| Ett handtag i flerfärgad G10 |
Konstruktionen är beprövad. En stålram, som är 1,5 mm tjock, som är blygsamt lättad med några borrhål samt öppen i ryggen. Där hittas en timglasformad distans.
 |
| Här syns de många lagren i G10-materialet samt den öppna ryggen |
I handtagssidorna hittas G10 som i det här fallet färgats i något som de på hemsidan kallas "white, yellow, and black" men det vete tusan om jag håller med om. Annars kan kniven fås i helsvart om du föredrar det. Förutom färgkombinationen är det mest slående med skollorna att de är formade. Dels är sidorna välvda och dels har de ett mönster av åsar som sträcker sig längs ytan. Det är uppenbarligen här bearbetningstid och därmed pengar lagts. Som extra dekoration har Bazoucan även fått en krage kring den justerbara pivotskruven. Storlek på skruven är T8 och för övriga skruvar gäller T6.
 |
| En kniv som känns i handen som den ser ut, knölig. Men den är rätt bekväm om den vänds upp- och ned |
Något bekvämare blir kniven i ett hammargrepp då åtminstone bakänden på clipet hamnar utanför handen och man slipper det obehaget. Bekvämast är dock kniven att hålla i omvänt grepp eftersom clipet då hamnar mot fingrarna istället och den kurviga undersidan på handtaget fyller ut handen. Varför man designar en kniv som inte är en pikal på det viset övergår mitt förstånd.
Sedan gör "bananformen" på kniven kombinerat med en nästan rak egg att det nästan är omöjligt att använda främre delen av bladet mot en platt yta. Det går nämligen knappt att vrida handleden så mycket som krävs.
Öppning och lås
Eftersom Bazoucan fått ett bladhål som mest är till för dekoration även om det misslyckas som det också så får man förlita sig på en flipperfena. Och vilken flipperfena sedan! Den är stor och djärv och en riktig "pocket pecker" som Nick Shabazz skulle ha sagt på den tiden han höll på som värst.
 |
| Bazoucan har en stor men rätt effektiv flipperfena |
Enkelt uttryckt så är den både för stor och för spetsig. Funktionen är emellertid mycket god. Anledningen till att jag skrev att bladhålet mest är till för dekoration kommer sig av att det är mycket lite av det som syns. När så tummen stoppas in i det som återstår och påbörjar öppningsrörelsen så tar det strax stopp mot den del av handtaget som utgör fingerskydd. Det är slarvig formgivning. Har ingen provöppnat prototypen?
 |
| Bladhålet är mest för syns skull, funktionen är undermålig |
Den stora hävstången och kullagren ärvt från de lite finare modellerna ger tämligen god skjuts åt bladet. Flipperfenan kan dessutom både pressas nedåt samt dras bakåt, allt efter preferens. Funktionen är därmed mycket god.
 |
| Låset är riktigt bra utfört |
Förtuom det kan tilläggas att kniven har ett solitt lås. Det fungerar till hundra procent och låser stabilt utan glapp eller spel. Det trots att Liner locks ibland inte betraktas som de starkaste. Här är det dock välgjort.
Det är även relativt enkelt att släppa. Så totalt sett ett utmärkt lås.
Att bära
I fickan skulle Bazoucan kunnat vara åtminstone i mitten av klassen om det inte vore för ett par detaljer. Längden är som sagt elva och en halv centimter vilket inte är extremt åt något håll även om det inte är lite. Men så var det tjockleken. Den här kniven är tack vare de formade skollorna nästan 15 mm tjock vilket är rätt mycket.
 |
| Ett tämligen generiskt clip som sitter där det sitter |
Ännu värre är dock höjden som tack vare den rejäla flipperfenan uppgår till nästan fyra centimeter. Vikten är inte alltför illa då vågen stannar på 116 g.
 |
| Clipet är av deep carry-typ vilket tyvärr även gör att det känns mot handen när kniven används |
Bazoucan har ett enkelt stålclip som inte är flyttbart. Det är fäst med två stycken skruvar i storlek T6. Spänsten får godkänt och trots mycket liten ramp och snålt med utrymme under själva clipet fungerar det relativt bra. Det är av "deep carry"-typ vilket är det som ställer till det när kommer till ergonomi men gör att kniven är närmast osynlig när den befinner sig i en byxficka.
Av någon anledning som jag liksom mycket annat på den här kniven inte förstår så följer det med ett stort och otympligt fodral gjort i sladdrig nylon. Det passar inte kniven särskilt väl och är uppenbarligen inte gjort för den här modellen specifikt. Men visst, vill någon hellre bära sin kniv på det viset så finns det i alla fall ett sådant.
Sammanfattningsvis
Bazoucan är en kniv jag inte blir klok på. Det gällde vid första anblick och jag kliar mig fortfarande i huvudet och försöker förstå. Till exempel varför i princip alla linjer på den här kniven är brutna. Titta på kniven i profil så förstår ni vad jag menar. Det enda som är logiskt är att främre delen av ryggen liksom främre delen av handtaget sluttar i ungefär samma vinkel. Sedan slutar all harmoni.
 |
| En kniv med ett något diffust över sig, den smälter in i bakgrunden på något vis |
Bladformen vet jag inte vad jag skall tycka om. Eller jo det vet jag, proportionerna är fula med en sluttande rygg som nästan går upp mot spetsen som i sin tur är så rundad att den är icke-befintlig. Bladtypen får väl bli en "Wharn-Foot" då den är ett mischmasch av lite av varje. Särskilt som Django försett bladet med ett hål som inte är bra för något förutom att samla skräp.
Enligt reklamtexten är formen vald för att den skänker en "/../ strong and sturdy build /../" samt ger "/../incredible performance/../". Det får stå för dem. Jag hävdar att skall man ha ett blad med den här formen måste det vara riktigt tunt bakom eggen med en geometri som verkligen skär väl. Det är egenskaper som inte hittas här!
Därtill är flipperfenan en styggelse. Django eller möjligen Shieldon Knives verkar ha missat memot som sade att vi lämnat 2010 och att knivbranchen numera övergått till mer diskreta flipperfunktioner vare sig de återfinns i framänden eller på ryggen av handtaget. Den här är inte snäll mot ögat, ännu elakare mot fingret och hemsk i fickan. Men till dess försvar kan sägas att den fungerar väl för att få fram bladet. Konstigt vore annat med den hävstången.
Väl ute har du rätt mycket trubbig egg att arbeta med men ingen spets som sagt. Redan det ett handikapp. Sedan var det ergonomin. Enligt Shieldon själva säger de att G10 är det som ger "/../ a comfortable grip/../". Jag tror att de missat att det är formgivningen som avgör det och inte materialet i sig. I det här fallet är den inte bra. Det räcker så, flera kommentarer behövs inte.
 |
| Shieldon Bazoucan blev aldrig någon personlig favorit, kanske du uppskattar den mer? |
Bazoucan tillhör som ni förstått vid det här laget ingen av mina favoriter. Jag tycker att den är ful och då menar jag inte på ett charmigt vis vilket ibland kan vara fallet, utan bara oattraktiv. Sedan finns det flera detaljer som jag inte uppskattar varav den usla bladgeometrin är den främsta tätt följd av den stora flipperfenan och ett obekvämt handtag. Eller åtminstone ett grepp som verkligen inte passar mina händer.
Men bortser man från mina personliga preferenser så är Bazoucan en välbyggd kniv med fullt godkänt handhavande och ett solitt lås. Materialen är även de gångbara och priset inte avskräckande så har du en fablesse för Pokémons och saknar en Bazoucan i samlingen så kan du slå till.
Specifikation:
Längd utfälld: 202 mm
Längd hopfälld: 115 mm
Vikt:116 g
Bladlängd: 81 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: D2
Handtag: G10
Lås: Liner lock
Producerad av: Shieldon Knives, tillverkad i Kina
/ J - inte övertygad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar