- en fällbar lättvikts-puukko
Jag beskyllde den förra SRM-kniven som recenserades för att vara snygg men anynom. Detsamma kan inte sägas om den här. Modell 401L som den här heter har tvärtom ett mycket eget uttryck. Ett som andas nästan skandinavisk enkelhet och renhet. Särskilt som bladet nästan helt försvinner i handtaget när kniven är ihopfälld och kniven har en s k "Scandi grind", skandinavisk slipning.
Det är en fällbar Puukko helt enkelt. Nu åtestår att utröna om det är en bra sådan.
 |
| Vad har vi månne här? |
SRM är ett märke som växer i mina ögon. Från början ägnade de sig mest åt att göra mycket små knivar främst för den kinesiska hemmamarknaden parallellt med att vara OEM-tillverkare. Seda lanserade de ett nygammalt märke "SRM" men istället för att stå för "SanRenMu" står det nu för "Stay Ready for More". Det går att konstatera att jag tycker namnet låter väsentligt mycket bättre som förkortning än när det skrivs ut.
Lyckligtvis är knivarna bätre än namnet. Riktigt bra till och med. De har några rejäla arbetshästar i programmet som 7228L, 168L och 9201. Utöver det hittas även något mer exklusiva modeller som Unicorn och Asika som är knivar med titanhandtag. Sedan har de även knivar i Bug-Out klassen som den av mig recenserade 255 för att nämna någon.
Men bland de här knivarna så står den här modellen ändå ut och det är utseendet som gör det.
 |
| SRM 401L |
Kortversion: SRM 401L, den eleganta skönheten med nordiska drag som är fjäderlätt och effektiv men dras med en skönhetsfläck.
Blad
Inledningsvis är bladet mycket svårt att se då det är närmast helt dolt i handtaget. När det poppar fram visar det sig vara en en drop-point om än en som snarast liknar ett rakt blad. Dock är formen accentuerad av en mycket snygg utförd falskegg eller snarare fasning på ryggsidan.
Annars domineras utseendet av av två saker, finishen som är en tämligen blank stentumling och sedan förstås slipningen som är blank. Den är en typisk "scandi grind" som det numera kallas. En låg sabelslipning med nollegg eller närapå i alla fall. Det betyder att den endast har en slipfas utan sekundäregg.
Sedan finns det rätt mycket text på bladet men den är skriven i så mikroskopisk storlek att den knappt syns. Men på en sida finns SRMs logotyp och på den andra hittas både modellbeteckning, någon form av serienummer samt ståltyp.
 |
| Ett mycket elegant blad där linjerna understryks av en fint utförd finish och en fasad rygg |
Stålet som använts är ett kinesiskt men av god kvalitet. Beteckningen är 10Cr15MoV. Det skall inte förväxlas med enkla "bokstavsstål" som 3Cr eller ens 8Cr-stål där det första är ett diskbänksstål och det andra ett budgetstål. Tvärtom är uppträder det här stålet ungefär som ett fint behandlat VG10.
Det vill säga det går att få oerhört vasst, det håller skärpan dugligt länge och det är tämligen rosttrögt. Därtill lär det vara relativt lätt att slipa om. Det sistnämnda vet jag inte så mycket om då jag inte behövt göra det än. Däremot svarar stålet mycket kvickt på att bli striglat med läder och slippasta. Det är så jag förträdesvis underhåller mina knivar. Räcker inte det blir ett par drag på ett brynstål eller liknande.
Bladet är 83 mm långt vilket matchas av en höjd på 20 mm och en tjocklek på 2,5 mm.
 | |
|
Det är det sistnämnda i kombination med slipningen och den excellenta fabrikseggen som gör att 401L är en kniv som skär riktigt bra i alla typer av material. Här har nämligen tillverkaren förstått att skall man få ut det mesta och bästa ur en Scandi-grind så skall man ha ett tunt blad. Om inte så får man istället en kil utmärkt för att klyva saker med.
Originaleggen var en fröjd att nyttja då den rakade armhår utan tryck direkt ur kartongen. Ytterligare ett plus på SRMs konto då det visar att man lägger ned lite tid på sina produkter. Knivar behöver alltid underhållas och slipas om men jag vill inte behöva göra det direkt efter uppackning.
Den enkla bladformen gör att alla förekommande uppgifter löses enkelt. Spetsen är både vass och samtidigt stark, en effekt som den här typen av låg sabelslipning har. Den penetrerar därför utmärkt i exempelvis hårdplast. Något jag ofta gör med 10-liters matoljedunkar för att ta ett exempel. Dock får man vara försiktig då den här typen av handtag saknar fingerskydd. Men det ligger i sakens natur.
Sedan skär 401L mycket bättre i kartong än liknande knivar brukar göra och det beror på det tunna bladgodset. Materialet tvingas inte isär lika mycket som ett tjockare blad med samma slipning hade gjort.
Sedan gillar jag den rätt svaga buken som gör att man inte behöver bryta handleden om den skall nyttjas mot ett platt underlag som en planka eller skärbräda.
Kniven är därtill inte oäven att tälja med. Något som jag prövade häromdagen då jag behövde fler pålar att kila fast mina avståndsmarkeringar med på knivkastningsbanan. Eggen biter utmärkt i både färskt trä, fattas bara annat men även i torrt virke som jag använde. Det som sätter begränsningarna här är mer att kniven känns lite bräcklig även om den inte är det men framförallt att handtaget är slankt.
Handtag
Vilket för oss in på nästa punkt, handtaget. I det här utförandet är det ett material som kallas Ivory-G10. Det är förstås G10 med elfenbensfärg. Inga syntetiska elefanter dog för det här handtaget. Men färgen valde jag för att jag är svag för vita ben- och hornhandtag och det här påminner en smula om dem. Önskas en mer diskret färg kan kniven även fås med svart handtag.
 |
| Handtaget är till synes enkelt format men döljer en hel del finesser |
Fördelen med materialet är att det är närmast outslitligt, det är starkt och lätt och det klarar även av olja och liknande utan att ta skada.
Här har sidorna arbetats en del då de har två varianter mönster. Finmönstrade rutor på övre delen av handtaget och längsgående räfflor på nedre delen. Den är för övrigt fasad vilket rundar av handtaget. Det i kombination med att sidorna förvisso är platta men inte jämntjocka. De är någon millimeter tjockare upptill än nedtill.
 |
| Sidorna är gjorda av elfenbens-G10 som är diskret formade och mönstrade |
 |
| Insidan är mer komplicerad än utsidan. Här syns bland annat den enkelsidiga ramen samt hur clipet är fäst på insidan av handtagssidan |
SRM har med andra ord inte valt att göra det helt lätt för sig med den här kniven. Det märks även på hur kniven är hopsatt. Det enkla utseendet till trots så gömmer den ett antal delar och är rätt avancerad inuti.
Till att börja med så talar vi om en "nested liner lock" det vill säga kniven har en ensidig ram på den sidan där låset hittas. Den är därtill försänkt i sidan. Utöver den litar man på materialet för att stå för styrkan. Det är bland annat det som gör kniven lätt. För att förstärka kniven har man ett mellanlägg i samma material som sidorna. Bakom den hittas en bult där man kan fästa en fånglina. Det är även den punkten som utöver pivotskruven utgör de två fästpunkterna som håller samman kniven.
Pivotskruven är försänkt i handtagssidan för övrigt. Och trots den ensidiga stålramen så har man gjort en sida D-formad så den inte spinner när den skall justeras.
Vad gäller komfort så märks det att det är en liten kniv och att handtaget är en rak pinne. Det betyder i klartext att det här är inget du täljer med någon längre stund, även om jag som sagt prövat det också. Därtill är handtaget lite för smalt och kantigt.
 |
Det är inga problem att hitta ett bra grepp på 401L |
Detsamma gäller om du håller kniven i sabelgrepp med en tumme på bladet, då känns clipet samt det övre bakre hörnet på handtaget mot handen. Men det gäller enbart om du arbetar ett tag elllre tar i mycket.
Vid allt användande av lättare karaktär och där du verkligen skär saker är det här ett utmärkt handtag. En av de stora fördelarna med formen är också att det är mycket lätt att skifta grepp. Det finns helt enkelt inget som är i vägen. Av samma skäl är det också lätt att smita framåt på handtaget för detaljarbete. Ett omåde där den här kniven för övrigt briljerar.
Öppning och lås
Det finns bara ett sätt att öppna den här kniven. Eller bara ett sätt som det är tänkt bör väl tilläggas. Du kan nämligen inte få fram bladet med två händer. Knappt med en hand förresten om du inte är van vid knivar då den huvudsakliga öppningsmetoden inte är uppenbar vid första anblick.
SRM har lyckats med konststycket att åstadkomma en av de minsta flipperfenor jag sett. Från sidan syns den knappt alls. Men när man använder den visar den sig bara superb. Den är kvick och nästan omöjlig att missa med. Du bara drar fingret mot främre delen av handtaget och vips är bladet ute.
 |
| En av världens minsta front flippers som faktiskt fungerar |
Men visst, nackdelen är att du inte kan trycka den nedåt eller nyttja någon annan teknik. Eller det var ju inte riktigt sant för nu kommer vi till den här knivens akilleshäl. För att åstadkomma den blixtrande öppningen med minimal flipperfena krävs två saker förutom god geometri förstås. Den första är kullager, check i den rutan. Den andra är att minska motståndet som skall övervinnas. I det här fallet har det gjorts genom ha en mindre kraftig "detent". Tyvärr är det för klen i det här fallet. Öppningen blir snabb men du kan också med lätthet skaka fram bladet.
Det här är därför också en ofrivillig "Gravity knife". Knycket du till med handleden eller rör armen hastigt så öppnas kniven. Detsamma kan gälla i en ficka om man till exempel hoppar, något jag fått erfara. Så placera kniven långt bak i fickan är min rekommendation. Då förhindrar kanten på fickan att kniven kan fällas ut oavsiktligt.
 |
| En liner lock med utmärkt funktion |
 | |
|
Kniven har som jag sagt ovan en liner lock som sitter gömd i den ena handtagssidan. Funktionen hos den är mycket bra. I alla fall så länge vi talar om att hålla fast bladet. Det finns inte en tillstymmelse till glapp eller spel i bladet trots att stålet är tunt, vi talar om någon millimeter här. Det glider heller inte under belastning och låser varje gång kniven öppnar utan problem.
Däremot är det inte lika lustfyllt att släppa låset. Här har man offrat lite funktion på utseendets altare. Låset är inte synligt från sidan och det gör att man måste kila in toppen på tummen i skåran för att sedan föra låsarmen åt sidan. Den är inte stark så kommer man så långt är det inga problem. Men det är inte enkelt med min handstorlek och det kräver finmotorik så du får heller inte vara kall och blöt om händerna.
Att bära
Nu har vi klarat av de två punkter där modell 401L lämnar lite övrigt att önska. Men nu kommer vi till en punkt där den briljerar. Det blir inte bättre än så här. Då var det sagt!
Kniven väger in under sjuttio gram, 68 g för att vara exakt. Handtaget är 11 centimeter långt men så tunt som 10,5 mm. Inte mycket som känns där kan jag säga.
 |
| SRMs utmärkta Ambi Clip |
 |
| Här syns hur clipet fäster på insidan av handtaget. Det lossas genom att du nyper ihop det varpå de två klackarna släpper greppet varpå det går att dra rakt bakåt |
Det gäller särskilt som G10-materialet inte fått någon särskilt grov yta varpå kniven både slinker ned och upp ur en ficka med lätthet.
Tack vare det nätta formatet och den ringa vikten gör sig 401L utmärkt lös i en ficka.
 |
| Knappt något av kniven är synligt här och har du en rak byxficka syns inget alls |
Men de flesta vill nog nyttja clipet och då ser du ett av de bästa på marknaden här. Det är inte det snyggaste men funktionen är riktigt bra. Rampen får godkänt, spänsten likaså men fördelen hittas i hur det är fäst. Dels så gör det att det här är ett "deep ride"-clip som gör kniven helt osynlig i en ficka. Men eftersom man rundat bakänden på det och att det inte sticker ut särskilt långt gör att det inte är lika elakt mot handen som en del liknande clip kan vara.
Men den största fördelen är hur det kan tas loss och skiftas eller avlägsnas utan verktyg. Det är det som är unikt för SRMs Ambi-Clip.
Sammanfattningsvis
Redan när jag såg den här kniven påminde den mig om en annan kniv. Den jag har i åtanke är Spydercos bidrag till den fällbara Puukko-genren Nilakka*. De har ett par detaljer gemensamt. Främst är det den rena och sparsmakad designen förstås. Men även materialet i handtaget samt utformningen av handtaget med den rygg eller kant som återfinns längs med handtagssidan. Med det sagt påminner de inte om varandra alls utöver det.
SRM 401L är en mindre och slankare variant av knivtypen. Mer anpassad för EDC-bruk än för att vara en friluftskniv. Det märks inte minst på att det är en extrem lättviktare. Den väger som sagt under sjuttio gram.
 |
| I 401L har SRM åstadkommit en riktigt sympatisk kniv med scandi-grind, något som inte är alltför vanligt på fällknivar |
Förutom att vara lätt är det en förbaskat snygg kniv, i alla fall tycker jag det. För att uppnå det har man varit mycket konsekvent. Själva designen understryks av hur kniven är hopsatt med få synliga skruvar, inget fånglinehål och inte minst en frontlipper som är i princip osynlig.
Enkelheten har jag nämt men den ackompanjeras av detaljer här och var som den blå fånglinebulten som sitter dold i handtaget.
Dock följer två av knivens mindre bra egenskaper av de rena linjerna. Den minimala flipperfenan har trots sin storlek en utmärkt funktion. Men för att uppnå det har man tyvärr valt att förse kniven med ett mycket lätt motstånd. Detent-kulan är är trimmad så att kniven med lätthet kan skakas ut och dessvärre falla ut om du exempelvis hoppar. Därför måste kniven sitta längst bak i en ficka för att förhindra att den öppnas. Det har hänt en gång för mig. Jag demonterade kniven för att försöka öka trycket på bladet men det hjälpte endast delvis.
Den andra och mindre nackdelen är att det är mycket svårt att komma åt att släppa låset. För att hålla det rena utseendet så är låset helt dolt från sidan. Det kräver antingen att du pillar loss det med en nagel eller kör in mjukdelarna av tummen i bladskåran vilket inte är bekvämt alls.
 |
| SRM 401L bevisar att ordspråket "även solen har sina fläckar" stämmer |
Så sammantaget kan sägas att jag älskar allt med den här kniven utom de två sakerna. Den extremt lätt, bland det enklaste du kan bära på, skär mycket bra och är dugligt komfortabel i hand givet det lilla formatet. Och så var den som sagt vrålsnygg också.
SRM har med 401L lyckats göra en mycket attraktiv kniv som därtill fungerar mycket bra på nästan alla parametrar. Trimmar de bara in motståndet i den där lilla keramikkulan också så är kniven nästan perfekt.
Specifikation:
Längd utfälld: 191 mm
Längd hopfälld: mm
Vikt: 68 g
Bladlängd: 83 mm
Godstjocklek: 2,5 mm
Bladstål: 10Cr15MoV
Handtag: G10
Lås: Liner lock
Producerad av: SRM, tillverkad i Kina
/ J - gillar vad han ser
* Vilken är en kniv designad av finske Pekka Tuominen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar