- resultatet av ett lyckat samarbete
Den moderna farfarskniven eller något i den stilen kallade jag den här kniven när den presenterades här på bloggen härförleden. Det handlar förstås om en slip joint från det numera synnerligen etablerade märket QSP.
Modellen har fått namnet Jumping Jack och här ämnar jag försöka ge en bild av den så du kan avgöra om det är något för dig eller ej.
 |
| QSP Jumping Jack |
Jumping Jack är en hel del saker på en och samma gång och du måste börja med att bestämma om huruvida du gillar slip joints eller ej då kniven saknar lås i egentlig mening. Därtill är det en s k "modern traditional" vilket gör att den heller inte är helt lik, säg en gammal Case från femtiotalet. Här hittas förvisso utseendet men material och tillverkningsteknik är moderna. Konkret betyder det att konstruktionen är skruvad istället för nitad för att ta ett exempel.
Utseendet förresten, om det kan sägas att för er som tycker er känna igen formspråket från annat håll så kan jag intyga att ni har rätt. Det här är nämligen ett samarbete mellan QSP och Spencer Marquardt som vanligen är involverad i Finch Knives.
 |
| Jumping Jack, en riktigt sympatisk slip joint |
Kortversion: QSP Jumping Jack, en "modern traditional" som är essensen av vad en sådan kniv kan vara. Formspråket är klassiskt men prestandan modern
Blad
Bladformen är lite speciell och andas en kombination av äldre tider och Finch Knives eftersom bladet är bredare mot främre delen än mot basen till. I övrigt är det här en hybrid men där allt andas ett klassiskt Spey-blad. Något som traditionellt användes för att kastrera djur med. Därav den tvära spetsen, man vill inte sticka hål på fel ställe helt enkelt. Men historien är äldre och bladformen är bra för precisa snitt ocih därför användes den även i flugfiskesammanhang. Därav namnet, det är namngivet efter floden Spey i Skottland.
 |
| Jumping Jack har ett 70 mm långt Spey-blad |
Så långt är det klassiskt men sen blir det mer modernt. Det handar både om finish, en snygg blank satin, men främst om materialet. Här används rostfritt stål i form av Sandvik 14C28N. Ett svenskt stål som utvecklades ihop med Kershaw Knives för att vara en bättre version av 12C28N.
Som stål betraktat är det mycket allround-betonat och en av mina favoriter när det kommer till så kallade mellanklass-stål. Det har balancerade egenskaper och klarar det mesta. Det är dock inte extremt så det håller inte skärpan lika väl som ett "superstål". Det är inte heller lika stöttåligt som de bästa i klassen. Men inga av de egenskaperna är nödvändiga i en liten fickkniv. Så här är det ett utmärkt val.
Totallängden på bladet är 70 mm och tjockleken är 3 mm. Höjden på bladet är som mest 19 mm och som minst 16 mm.
Bladet är som sig bör helt flatslipat. Det börjar med en godstjocklek på tre millimeter för att sluta med en tjocklek på 0,4-0,5 mm bakom eggen. Den större grovleken uppmätts mot spetsen till.
 |
| Märkningen är diskret och på baksidan hittas Finch-logotypen. |
När vi nu talar om spetsar kan sägas att den är ovanligt kraftig. Dels för att bladet är högst precis framför den, över själva knölen. Det är dessutom först där som bladet taperar. Det innebär att den spets som finns fungerar utmärkt till många småsysslor inklusive att punktera tunnare plast och tejp etc.
Men så var det här en slip joint så man bör inte göra dumheter som att försöka hugga bladet i något, risken att du skadar dig är då stor. Om du använder spetsen med lite urskiljning fungerar den dock utmärkt. Kanske är den lite väl grov för min smak då jag gärna vill ha dem till att bl a pilla ut metallflisor ur fingrar och händer. Ja, det är en vanlig uppgift för mina fickknivar, jag är trots allt knivkastare.
Bladet däremot är i övrigt synnerligen praktiskt. Det är fördelen med gamla bladtyper, de är beprövade. Det här bladet har som synes inte så mycket buk men den som finns gör att man kan utföra draw cuts mot skärbrädor till exempel.
Den raka eggen fungerar utmärkt till att skära av allt som ryms. Med det menar jag att det är en rätt liten kniv. Den totala egglängden uppgår till kring 63 mm. Men håller du dig där skärs det mesta effektivt. Särskilt som kniven är ovanligt stadig för att vara en slip joint.
Handtag
Jumping Jack har fått ett klassiskt utformat handtag. Utan tvekan en blinkning åt äldre tider. Det har en liten "midja" framtill vilket sedan vidgar sig för att bli lite rundare om baken. En kurvig sak det här. Det gäller för övrigt även sidorna som är svagt välvda.
Sidorna är både limmade och skruvade på plats med två små T6or. Själva ramen och bolstren hålls på plats av den justerbara pivotskruven samt en skruv i det bakre bolstret. Storleken på pivotskruven är snäppet upp med en T8a. Att den är justerbar är signifikativt för en modern tradional. En äldre kniv hade förstås varit nitad.
 |
| Handtaget är kurvigt med bolster, ram och ryggfjäder i stål |
Materialet i sidorna är i det här fallet svart och vit resin-plast. Snyggt men kanske inte det mest exklusiva. Samtidigt känns det som en flirt med femtiotalets Cellidor-plast. Men önskas mer exklusiva skollor så finns Jumping Jack både i utförande med trä, blåfärgat ben och inte minst abalone. Ni vet de där gröna pärlemorskimrande materialet som kommer från musslor.
 |
| Finishen är utmärkt vilket gör att ramen och ryggfjädern känns som ett stycke |
För att vara liten så är den här kniven byggd kring en stålram på hela två millimeter och med bolster i stål och en ryggfjäder i samma material så är det här en solid konstruktion. Det märks på känslan när du håller i kniven.
Det för oss in på grepp. Längden på handtaget är 90 mm och av det är allt tillgänglig yta för fingrarna. Tjockleken uppgår till 12 mm och höjden är som mest 21 mm. Men med de rundande ändarna blir det ändå en trefingerskniv för min del, en bra sådan men allla fingrar får inte plats.
 |
| Ett bra grepp men det är en liten kniv och det ger förstås ett mindre handtag |
Walk and Talk
Istället för att tala om "öppningsmetoder och lås" som jag brukar göra handlar det här istället om begrepp som walk and talk samt stay and play. De är väsentligt mer knutna till den här sortens kniv.
I enlighet med det öppnas den här kniven förstås med två händer. För ändamålet finns dubbelsidiga nagelskåror som för övrigt gör knvien helt ambidextriös men som nagelbitare är jag ytterst tacksam att den inte behöver användas.
 |
| Kniven öppnas med två händer och till hjälp finns nagelskåror. Jumping Jack har också ett rejält halvvägsstopp |
Tvärtom är det relativt lätt att komma åt bladet då cirka 7 mm av det sticker ut och kan greppas i nypan. Själva motsåndet sätter jag till en sjua, kanske en åtta på en tiogradig skala. Fjädern ger bra motstånd både på väg in och ut och bladet faller på plats med ett tillfredsställande ljud som skänker viss tröst åt den som saknar sitt lås. På vägen hittas ett klassiskat nittiogradigt bladstop. En säkerhetsfunktion som gör att bladet på vägen in inte lika lätt klipper av en fingertopp.
Gången är osedvanligt mjuk för att hittas på en slip joint. Man har förvisso inte gått så långt att den har kullager men till skillnad från ren friktion mot ramen som var vanligt förr så har Jumping Jack friktionslager i brons vilket förklarar den detaljen.
Väl ute sitter bladet som gjutet. Det finns inte en tillstymmelse till rörelse i sidled. Faktum är att kniven känns ovanligt stabil för att vara så liten. Skulle det uppstå något litet glapp kan du dessutom alltid spänna pivotskruven.
Någon rörelse upp och ned finns inte heller. Så långt fjädern håller bladet på plats vill säga. Det är ju trots allt en slip joint. Men å andra sidan, belastar du ett blad kraftigt åt fel håll på en kniv i den här storleken har du ändå gjort något fel.
Att bära
Jumping Jack är en sann fickkniv. Fattas bara annat. Hopfälld mäter den som sagt 89 mm och alla ändar är väl rundade och därmed mjuka. Det enda som skulle kunna uppfattas som vasst är den utstickande tangen.
 |
| Fodral kan köpas till kniven men här används ett försett med magnetclip från en annan tillverkare |
När sedan den mjuka formen kompletteras med en nätt vikt på 90 g så finns inte mycket negativt att säga om hur kniven uppträder i en ficka. Den lägger sig i botten helt enkelt. Gärna på tvären om storleken på fickan tillåter. Det är både en fördel och en nackdel. Men för att råda bot på några av de historiska problem som uppstod i samband med detta beteende och som resulterade i frågor som "hur i helskotta kan en kniv försvinna i en ficka?" så uppfanns clipet. Något sådant hittar du inte här.
Det var nackdelen, fördelen med cliplösa knivar är att de alltid är bekvämare att arbeta med.*
 |
| Som synes passar kniven utmärkt i det här fodralet |
Vill man nu inte bära kniven löst i en ficka eller väska så köper man lämpligen till det läderfodral som QSP så lägligt tagit fram för ändamålet. Det skyddar inte minst knivens skollor mot skav om du även förvarar andra saker som nycklar i samma ficka. Det gäller särskilt om väljer mer exklusiva material som abalone men även den här resin-varianten kan repas.
Nu investerade jag inte i något fodraldå jag har ett par liggande från ett annat märke som jag vet passar utmärkt till även den här kniven.
Sammanfattningsvis
För den som gillar kategorin "modern traditionals" är Jumping Jack inte bara ett bra exempel utan även ett riktigt bra val. Utseendet finns där, vad man tycker om det är förstås personligt men kniven ser inte riktigt ut som alla andra. Det ser jag som ett stort plus i en knivvärld där originalitet understundom är en bristvara. Men här har herr Marquardt lyckats destillera fram en klassisk modell men med en modern tvist som åtminstone tilltalade mitt öga.
 |
| QSP har den sympatiska vanan att de låter ett kort medfölja som talar om måtten på modellen i kartongen |
Sedan har QSP tillfört en dos av det som deras namn faktiskt står för. Utskrivet står förkortningen för Quality, Service, Price. Servicen kan jag inte uttala mig om i det är specifika fallet även om den generellt är mycket god. Men däremot kan jag säga något om de två andra delarna.
Det finns nämligen några klassiska kvalitetsmarkörer för slip joints som förstås kan användas även för att bedöma en modern tolkning av en sådan. En första som för övrigt gäller alla knivar är förstås hur övergången mellan de olika materialen är utförda. Det gäller särskilt när man har konstruktioner som inkluderar bolster. Här har vi dessutom dubbla bolster.
Arbetet är riktigt väl utfört på den här kniven. Den riktigt utstrålar kvalitet.
 |
| Jumping Jack, lika elegant som en espresso |
En annan markör är hur mycket om något ljus som lyser genom handtaget om kniven hålls upp mot en ljuskälla. Det är nämligen mycket svårt att få ryggfjädern helt tät mot ramen. Särskilt gäller det äldre tiders handgjorda knivar. Med moderna nivåer på toleranser är det lättare. På Jumping Jack lyser inget igenom. Det ger förstås högsta betyg. Lägg därtill att fjäder och ram är helt släta i relation till varandraa både med bladet i utfällt och infällt läge. Det är mycket välgjort. Särskilt som fjädern i mellanläget, nittiogradersstoppet, även här i höjd med ramen. En finess som bara hittas på mycket fina slip joints.
Sedan har du de sedvanliga fällknivsfällorna som måste undvikas. Det handlar om områden som, hur fabrikseggen är utförd, om bladet centrerat när kniven är stängd, om det finns glapp eller spel i bladet i utfällt läge och så vidare.
QSP har med Jumping Jack lyckats på alla punkter och det är inte svårt att se varför andra märken börjar nyttja QSP som OEM-tillverkare. Det här är en förbaskat väl tillverkad kniv.
 |
| QSP Jumping Jack är en riktigt klassisk fickkniv, lätt att alltid bära med sig |
Så uppskattar du formspråket och gillar QSP som märke är Jumping Jack ett mer än gångbart alternativ. Särskilt om vi blandar in den sista bokstaven i namnet och talar om pris. Riktpriset på hemsidan är nämligen på 75$ och när den når europeiska butiker ligger priset från 99€.
För de investerande slantarna får du en riktig kvalitetskniv med en tidllös design och väl valda material. Den rekommenderas varmt!
Specifikation:
Längd utfälld: 159 mm
Längd hopfälld: 89 mm
Vikt: 90 g
Bladlängd: 70 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: 14C28N
Handtag: svart/vit resin
Lås: Slip joint
Producerad av: QSP, tillverkad i Kina
/ J - låslös
* Med undantag för knivar med helt dolda clip som Lionsteel's ROK som har ett infällbart clip.
