Hål kan varieras i oändlighet. De kan vara av olika sorter och slag och är ofta mänskligheten till fromma. Tänk på alla biltunnlar och brunnar. Många av dem känns emellertid obehagligt närbesläktade på något vis. Ni vet gruvhål, svarta hål och de hål där alla pengar man äger försvinner.
Sen har vi hål relaterade till knivar. Det rör sig om allt från de förargliga hål som kan uppstå i t-shirts när man torkat av sin favoritkniv på dem till de som återfinns i blad i syfte att fälla ut dem. Det sistnämnda tycks uppröra somliga kniventusiaster om de är runda och återfinns på Spydercos. De drabbas av estetisk krupp. Om man gör dem ovala går det tyligen bättre. Det gäller allt från Strider till CRKT Pilar. De kan också vara fler än i en myrstack och sättas i en eller flera rader som Todd Begg plägar göra eller formges mer futuristiska än rymdskepp i Star Wars som hos Elijah Isham. Även i dessa fall tycks hål vara accepterade av konnesören. Det är ett intressant fenomen i sig men ett sidospår jag inte ämnar dryfta idag.
Nä, idag skall det talas om vad som på engelska kallas för "lanyard holes". Ett något vagt ord då det betyder "snodd". På svenska är termen faktiskt mer precis då den beskriver vad de är till för eller snarare borde vara till för. Då heter det fånglinehål. Inte vilken snodd som helst alltså!
Desto mindre Military blev desto större blev hålet i ändalykten, ja det finns ett alternativt ord för det
Vad är de egentligen till för? Den ursprungliga funktionen verkar i många fall ha gått förlorad då det idag tycks vara något som är till för att fästa fler pärlor vid än vad barnen åstadkommer på fritids. Låt vara att det skall vara tuffa pärlor, gärna i metall och i form av dödskallar.
Huvudsakligen finns det tre praktiska skäl för dem. För det första återfinns de på yxor och stora huggknivar och tjänar då syftet att fästa just fånglinor i. Den linan läggs sedan i en loop runt handleden och hindrar förhoppningvis vildmarkskniven från att hamna i omloppsbana eller tappad yxa från att fastna i grannens vägg eller värre.
En annan funktion som inte är att förakta och som kommer från sjömansknivarnas värld är att man kan fästa ett snöre i dem och förankra sin kniv i bältet. Dels hindrar det dyrgripen från att dunsa i däcket och med nästa våg försvinna genom ett spygatt och hamna i böljan med ett förargligt litet plums för att aldrig mer återses. Dels var det rätt praktiskt i äldre tider då skeppskamraterna inte såg helt positivt på dig som medarbetare om du tappade en kniv från trettio meters höjd i riggen ned på dem. Det kunde orsaka det som idag kallas "dålig stämning".
En av de knivtyper som verkligen tarvar ett fånglinehål, sjömanskniven
En modernare funktion om vi bortser från att agera hobbyunderlag är att en bit knuten tamp i slutet av ett handtag kan förlänga greppet på en liten kniv. Det kan också göra det lättare att fiska upp fällknivar ur fickors varma omfamning.
På Vipers modell Dan 2 kan fånglina användas inte bara för att
hålla kvar kniven utan även för att variera hur högt den skall sitta i fickan
Så långt är allt väl. Men sen kommer det jag inte riktigt förstår. Det har blivit någon sorts standard för många företag att införliva den här funktionen i allt. Det SKALL tydligen vara hål i handtaget vare sig det behövs eller ej. Ett företag som syndar grovt därvidlag även om jag tycker om dem aldrig så mycket är tidigare nämnda Spyderco. I flera fall har det lett till att senare tiders modeller blivit sämre än de kunnat vara. Fånglinehålen har exempelvis tvingat dem att flytta clip till mindre optimala positioner. För all del, det och andra försyndelser har givit upphov till en helt ny industri - "after market clips" och några skall väl försörja sig på det också. I ärlighetens namn skall sägas att det är sannerligen inte bara Spyderco som syndar.
Men vad hålen gör är att de bland annat:
a) i många fall förfular kniven. Ett argument som till viss del kan avskrivas då det trots allt är en subjektiv åsikt liksom vad man tycker om att ha hål i knivblad. Men tämligen många är överens om att tomrummen i handtagen inte sällan ser ut som efterkonstruktioner och inte passar in i övrig design.
b) fånglinehål fördyrar kniven. Kanske inte extremt mycket men tid åtgår förstås till att åstadkomma och förfärdiga dem. Produktionstid och moment som kunde dragits av på priset eller snarere ägnats åt något annat.
c) orsakar ännu en plats där smuts kan fastna.
Listan kan förstås göras längre men min poäng är att de medför nackdelar utan att i många fall bidra med någonting. De existerar för att de har blivit kutym att göra fällknivar på det viset.
Ett synnerligen bra exempel på hur totalt meningslösa fånglinehål kan vara återfinns på Spyderco Civilian. Jag valde den kniven som diskussionsunderlag av ett par god skäl. För det första är den sannerligen inte vacker! Det finns många andra superlativ som osökt gör sig påminda som "grymmast", "mest brutal" med flera. Men någon skönhetsdrottning är det inte fråga om. Den har också ett enda uttalat syfte, ett som verkligen inte går ihop med svensk nödvärnslagstiftning. Civilian är en uttalad "självförsvarskniv" och därtill en som är tänkt att kunna användas med minimal träning. Vi kan lämna även den diskussionen därhän men det är hur som helst vad den är skapad för. Materialen avspeglar funktionen. Stålet är inget superavancerat, det behöver det inte vara, handtaget har sträva G10 sidor. Mest typiskt är dock formen på kniven. Handtaget är utformat för att stanna kvar i handen och bladet enbart för att penetrera kläder och skära genom hud i så kallade "draw cuts". Den har därför sågtänder, en väldigt tunn spets och troligen det mest extrema S-formade blad som satts på en fällkniv.
"Form follows function" säger man ibland. Vad vi får är en kniv som har en enda uppgift och lägg därtill en som förhoppningsvis aldrig behöver nyttjas. Det utesluter alla andra användningsområden. Faktiskt så till den milda grad att det står i medföljande lektyr. Garantier gäller inte om spetsen bryts av i en kartong till exempel.
Med andra ord är det här ingen friluftskniv vare sig för att hugga ved eller rensa fisk med. Så av det skälet kan vi glömma fånglinehålet. Jag tror mig veta att den inte fanns på 1700-talets örlogsmän så någon risk att tappa den från ett rundhult på intet ont anande kamrat förelåg inte heller.
Inte heller behövs fånglina för att fiska upp kniven ur fickors djup. Kniven är lättgreppad och stor som f-n ändå! Följaktligen ryker även argumentet att fånglina behövs för att förlänga handtaget. Det mäter över tretton centimeter i strumplästen.
Eftersom kniven ändå inte är fager, i vilket fall inte i traditionell mening, så kan det inte heller vara för att göra kniven vackrare. Inte ens om man faktiskt tycker att ett extra hål är snyggt som tusan har jag svårt att se att det bidrar till en bättre helhet. Estetiska skäl tycks falla bort.
Då återstår bara det slutgiltiga argumentet. Att agera pärlplatta för vuxna! Således har det så gott som blivit branchstandard att stansa hål i fällknivshandtag för att några gillar att pyssla med pärlor på sin fritid.
/ J - i funderartagen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar