- en både ny och spännande bekantskap!
FMK eller Ferramonster Knives som det utläses är ett relativt nytt märke på marknaden. Eller för att klargöra det hela. Namnet är nytt men inte företaget. De startade som ett flertal kinesiska märken som OEM-tillverkare redan för många år sedan men har nu beslutat att ta steget ut och släppa knivar under eget namn.
En så länge har de släppt tre knivmodeller varav den här kallas Glideman.
 |
| Ferramonster Glideman |
Som många moderna tillverkare har Ferramonster släppt Glideman i flera versioner. Dock inte så många som somliga gör. Här har man nöjt sig med fyra varav det här kanske är den mest anonyma. Jag valde den för att jag tyckte det sobra utseendet matchade designen väl.
Annars finns kniven även med blått titanhandtag, ett anodiserat dito eller med svart blad. Den sistnämnda har en lätt bronston på det annars grå titanhandtaget.
 |
| En ny kniv på marknaden med lite extra allt, Glideman |
Kortversion: Ferramonster Glideman, kniven som bjuder på något extra. Extra bra skäregenskaper, extra god ergonomi och extra bra tryck i flipperfenan
Blad
Det går inte att komma ifrån att den här kniven lånat designelement från andra kända knivmodeller. Inte så att den är en kopia av något men den känns bekant. Inte minst gäller det bladformen där det finns några familjära storheter med liknande utseende. I grund och botten talar vi dock om en modifierad Wharncliffe. En ganska kraftig modifikation då eggen är krökt och ryggen har fått sig en kurvatur.
Ytterligare designelement hittas i en uttalat falskegg och så förstås bladhålet samt ett "forward choil". Med andra ord finns det ganska mycket att betrakta.
 |
| Här hittas en tämligen kraftigt modifierad Wharncliffe |
Bladet är 84 mm långt, lite beroende på hur man mäter. På hemsidan anges 77 mm/3.05". Det är 3,2 mm tjockt samt 30 mm högt som mest.
Materialet som använts är M390. Ett för de flesta bekant stål vid det här laget då det använts i extremt många fällknivar av lite finare slag. Men det finns en orsak till det, det är helt enkelt mycket bra. Särskilt när det som här härdats lite hårdare. Uppgivet spann är 60-62 HRC vilket är där det bör vara. I annat fall får man inte ut lika mycket av sitt toppmaterial.
 |
| Bladet har en fin satinfinish och är omärkt sånär som på bladstålet |
Men det får man här. Särskilt som sekundäreggen är cirka 21 mm hög och bladet så tunt som 0,3 mm bakom själva primäreggen. Det ger goda förutsättningar för att Glideman skall vara en riktigt kapabel fickkniv vilket den också är.
Faktum är att den är en fröjd att hantera i de flesta material. Jag blir alltid lika glad när teoretiska fördelar även återspeglas i praktiken. När det handlar om födoämneshantering är det storleken på bladet som sätter gränserna, inte geometrin eller materialet. Kniven skär förträffligt men bladet är inte så långt och det är brett.
När man närmar sig andra material är det däremot utmärkt. Kartong och den allestädes närvarande plasten är en fröjd att skära. Det går lätt och bladet håller skärpan mycket lång tid.
Spetsen är tillräckligt uttalad för att den skall vara riktigt bra till att både punktera saker med samt till att öppna paket. Där uppskattar jag faktiskt falskeggen också då jag ofta vänder kniven upp och nedför att inte eggen skall skära upp det som är inne i den kartong som öppnas. Sist var det fem kilo hasselnötter på jobbet. Dem vill man inte ha på golvet efter att ha skurit sönder förpackningen av misstag.
Sedan är det här en bra kniv på det hela taget och det gör att den även biter bra i trä. Eggen är vass, bladet tunt bakom men ändå starkt vilket gör det relativt enkelt att skära även i hårda material. En liten varning är dock på plats. Bänd inte med ett tunnare flatslipat blad som du gör med exempelvis en Morakniv när du lossar bladet från träämnet.
Sammanfattningen är emellertid det här en riktigt praktisk liten gynnare!
Handtag
Lås mig presentera några grundläggande mått först. Handtaget mäter totalt 10,5 cm på längden varav endast 7 cm är tillgänglig greppyta för fingrarna. Den ökas däremot till 9 cm om man till det adderar den rundade nedre delen av bakänden. Tjockleken landar enligt mitt skjutmått på 12,7 mm.
Om det till de blygsamma måtten adderas ett fräst clip och ett distinkt stort hål för fäste av fånglina så väcktes i alla fall mina farhågor om att det här handtaget inte skulle passa mig alls! Det kändes för litet och som om det tagits för många hänsynstaganden. Men sällan har jag varit så glad över att ha fel som i det fallet! Låt mig förklara varför.
 |
| Handtaget är av 6AL4V-titan |
Som en passus kan nämnas att back spacern som inkorporerar det stora hålet är gjort i titan. Å andra sidan gäller det allt utom blad och lager på den här kniven. Förvisso en metall som är väsentligt mycket lättare än stål men trots allt borde det skänka en viss tyngd åt hela skapelsen. Här gör det inte det och en av de saker man reagerar på är hur lätt kniven känns. Något av den känslan kan tillskrivas god balans.
Men en annan stark bidragande faktor är att sidorna inte är massiva utan försedda med rejäla fickor på insidan. Ytterligare en kvalitetsstämpel då det tar tid och kräver viss tankemöda för att det skall göras på rätt sätt. Det vill säga inte försämra balans eller minska styrkan.
 |
| Backspacern och clipet bidrar faktiskt till att handtaget känns fylligare |
Styrkan kommer förstås från materialet och konstruktionen är inte unik på något vis. Den består av två sidor titan sammanfogade i två punkter genom en back spacer utöver den justerbara pivot-skruven. Förresten, inte unikt men mycket ovanligt är dock två saker. Det ena är att alla skruvar, inklusive den på som håller låsarmsförstärkningen på plats, är i storlek T8. Det för med sig två positiva saker, dels så behöver du bara en mejsel för att underhålla eller justera din kniv. Det andra är att det brukar betyda att skruvhuvudena blir lite mer rejäla och därme svårare att dra runda. Det kan behövas i det här fallet då skruvarna är gjorda i titan! Ett tämligen exklusivt grepp på en produktionskniv.
I övrigt kan sägas att sidorna är flata men att de är kraftigt fasade runt om. Glideman saknar dessutom helt vassa hörn eller kanter. Allt är rundat och polerat inklusive uppenbara ställen som kanterna på flipperfenan men även på mer dolda platser som hörnet som uppstår framtill där låsarmen skurits ut från handtagssidan.
Men åter till varför jag hade fel. Ferramonster Glideman är helt enkelt fenomenal i hand givet knivens storlek. Börjar vi med ett standard hammargrepp faller pekfingret på plats bakom fingerskyddet som det skall. Sedan följer lång- och ringfinger naturligt. Sedan tar platsen slut eller inte riktigt. Lillfingret landar nämligen på den rundade bakkanten på ett förträffligt vis. Sedan kommer de verkliga trolleritricken. Spetsen på mitt ringfinger tar spjärn mot hålet för fånglinan på ett utmärkt sätt. Då har jag storlek large (11) i handskar. Men ännu bättre är att eftersom fånglinefästet är smalare än handtaget i stort så rundar det handtaget bättre än om det inte varit där. Det toppas med att clipet inte känns alls. Förlåt, det var inte sant, det förbättrar greppet genom att hjälpa till att runda handtagets profil.
 |
| Glideman är en välbalanserad kniv som är mycket bekväm i de vanligaste greppen |
Flyttas sedan tummen upp på räfflorna ovanpå bladet i ett sabelgrepp så är greppet fortsatt lika bra. Vinkeln på pekfingret ändras men där hjälper de rejäla fasade kanter som finns.
Samma sak kan sägas om pekfingret landar på den utmärkt formade fördjupningen på bladryggen. Även då fortsätter resten av handtaget att kännas lika bekvämt.
 |
| Men den är lika sympatisk i alla andra fattningar också! |
Sedan har vi den där fördjupningen i bladet, ett "finger choil". Det är inte min favoritlösning men skall man ha en är det är ett utmärkt exempel på när det verkligen fungerar. Med pekfingret där hamnar tummen nu istället uppe på bladryggen och återigen ger det ett förträffligt grepp.
Utöver det kan Glideman med lätthet användas i ett grepp i nypan då handtaget inte är alltför tjockt. Även omvända grepp är fullt godkända. Ni vet när man vänder eggen mot kroppen för att tälja lite tyngre eller med spetsen nedåt för att hacka i något.
Öppning och lås
Glideman är en kniv som kommer med multipla öppningsmetoder. Jämte den uppenbara flippern så kan den förstås öppnas med två händer alternativt med hjälp av det hål som finns i bladet.
Men det skall sägas direkt att det här främst är en kniv vars blad skall fällas ut med flipperfenan. Det som avslöjar den är hur pass hårt trimmad detent-kulan är. Men när du väl lärt dig att tummen skall ges så lång hävstång som möjligt genom att placeras i änden av hålet eller att man inte får tveka med pekfingret så fungerar de metoderna väl även de. Det går emellertid inte snärta ut bladet med tummen utan i det fallet är det en "slow roll" som gäller, lugnt och metodiskt.
 |
| Flipperfenan är lätt att använda och fungerar mycket väl |
Önskas mer fart är det flipperfenan som gäller och då talar vi riktigt bra fart! En av de snabbare jag stött på helt enkelt. Till en början är bladet rätt lätt med sitt "choil", sitt hål och den höga slipningen. Sedan skall läggas till de fina kullagren som bladet löper på och som grädde på moset en god geometri. Det innbär både att fenan är lätt att "hitta" med det menas att fingret inte behöver famla efter den samt att fästet är gott. Det sistnämnda är säkerställt med några väl utförda räfflor.
 |
| Bladhålet är också dugligt men inte lika effektivt som flipperfenan |
Ytterligare ett plus är att du inte behöver fundera på hur du skall närma dig fenan. Dra, tryck eller något däremellan - allt fungerar.
 |
| Låset är helt enkelt riktigt bra |
Bladet hålls på plats av ett exemplariskt utfört ramlås. Det är förstås gjort i titan och med det följer att det även har en låsarmsförstärkning som tillika agerar översträckningsskydd och det är gjort i stål. En av ytterst få detaljer på den här kniven som är utförda i det materialet som sagt.
Funktionen motsvarar precis de krav jag har på en kvalitetskniv i det här prisläget. Bladet uppvisar inga tendenser till rörelse i någon riktning och låsarmen glidet vare sig under belastning från rätt eller fel håll.
Till berömmet kan läggas att det är så här enkelt ett lås skall kunna släppas! Det finns utrymme för att nå låsarmen och trots att där inte finns något som förstärker fästet får tummen gott grepp om den fasade ytan när låsarmen flyttas.
Att bära
Jag brukar med en dåres envishet hävda att de flesta kvalitets knivar är bra på något och är det bra på det mesta har de en Achilles-häl. Skall man nu slå ned på något så är det här jag hittar de invändningarna.
Det är inte det att kniven är tung, för det är den inte. Min våg stannar på 108 gram för Glideman. Den är heller inte stor, det har jag också slagit fast. En längd på 105 mm är inte avskräckande och detsamma kan sägas om tjockleken.
 |
| Clipet av titan är snyggt och bekvämt i handen men lämnar lite övrigt att önska |
Sidorna är av hyfsat välpolerad titan så de erbjuder inget motstånd i sig när kniven skal dras eller stoppas undan. Så vad är då problemet?
 |
| Som synes är rampen/läppen blygsam och utrymmet under clipet heller inte mycket att skryta med. Spänsten är dock god |
Egentligen är det inte så mycket ett problem som resultatet av några designval. Det som fick mig att ösa beröm över handtagskomforten spelar in här. De flesta är knutna till clipet och dess placering. Clipet är som allt annat av titan och hålls på plats med två skruvar monterade i tandemformering. Så rör i sidled gör det inte. Det är bra.
Men det är också ett mycket platt clip vilket gör det bekvämt när man håller i kniven som sagt, särskilt som det inte har någon spets som pekar åt fel håll. En annan egenskap som gör att det inte orsakar hot spots i handen är att det sitter en bit in på handtaget i relation till dess yttersta spets. Även det är bra.
 |
| Anonym är Glideman inte där den sitter. Det är nästan så man är rädd att den skall ramla ur fickan |
Av utförandet följer dock att rampen inte är särskilt stor och därmed inte helt lätt att föra över tygkanter. Det låga utrymmet under clipet passar inte alla tygtjocklekar och placeringen gör att kniven är rejält synlig i fickan. Det sticker upp nästan en tum eller 2,3 cm i det här fallet vilket är tilltaget givet det blygsamma formatet på kniven. Sedan bidrar uttunningen av låsarmen till att krångla till det ytterligare då den återfinns på utsidan av handtagssidan och inte på insidan. Där fastnar gärna tyg om det är mjukt.
Sammantaget är därmed inte Glideman helt enkel att stoppa undan och när man gjort det syns den ändå.
Sammanfattningsvis
Det finns detaljer eller områden som avslöjar huruvida en kniv är bra eller dåligt designad och hur välbyggd den här. I det här fallet riktigt välbyggd. Jag brukar citera ett uttryck som säger att perfektion är många små saker gjorda korrekt. Det är nästan fallet här. Men de största bitarna är på plats och nästan alla fallgropar har undvikits.
Exempel på sådana detaljer kan vara vassa hörn där låsarmen skurits ut från titansidan, någon sådan finns inte här. Det kan vara clip som trycker mot handen när man använder kniven, ocentrerade blad, eggar som nästan tittar ut på baksidan och hotar att skära användaren, låsarmar som är svåra att nå och tunga att släppa, flipperfenor med konstig geometri så man måste lära sig att använda dem och så vidare.
Inga av dessa misstag hittas här!
 |
| Glideman är en förträfflig fickkniv för "EDC"-bruk |
I princip finns därför inget negativt att säga om kniven. Eller snarare mycket lite men det som finns kan påverka vad man använder kniven till. Det gör så i mitt fall.
Det som kan invändas handlar mestadels om personliga preferenser vad gäller exempelvis bladform eller utseende eller i det här fallet mer specifikt användarens inställning till modifierade Wharncliffes och "forward finger choils". De är trots allt dominerande inslag.
Men min främsta invändning är clipet som sådant. Då det inte är helt enkelt att stoppa undan kniven så förhindrar det mig att använda kniven i mitt arbete. I de situationerna är hela poängen att dra kniven, öppna något och sedan kvickt stoppa undan den med en hand igen. I den andra hålls ofta dets om öppnats, inte sällan en 2,5 kilos påse med krossade tomater eller dylikt. Det är inte en helt enkel procedur med Glideman eftersom clipet ibland vill fastna mot byxkanten på lite olika vis. Öppnade plastpåsar med innehåll går inte att lägga ifrån sig varpå jag får lägga ifrån mig kniven istället för att sedan återkomma och stoppa undan den.
Därför föredrar jag Glideman som allmän "EDC"-kniv eller vardagskompanjon utanför jobbet där den egenskapen inte är lika viktig för mig.
 |
| Ferramonster Glideman gör sig bra i alla väder men kanske särskilt i vårsol |
I övrigt är nämligen Ferramonster Glideman en alltigenom sympatisk bekantskap och något säger mig att det inte var den sista kniv från dem jag kommer recensera. Det här är en kniv som är gediget byggd i utomordenliga material och där man gjort ett par briljanta val som att låta bladet vara både hårt och tunt bakom eggen. Det gör att den här kniven skär riktigt bra. En egenskap som matchas av ett bekvämt handtag som tillhör de där som trollar lite med formatet och bjuder på bättre komfort och ergonomi än vad måtten säger. Bra där Ferramonster!
Av de skälen kan jag inte annat än att rekommendera den här kniven. Särskilt inte om du känner för att ha något som inte alla andra har.
 |
| Ferramonster Knives |
Specifikation:
Längd utfälld: 182 mm
Längd hopfälld: 105 mm
Vikt: 108 g (vägd av mig, uppgiven vikt 105g/3,77oz)
Bladlängd: 85 mm
Godstjocklek: 3,2 mm
Bladstål: Böhler M390
Handtag: Titan
Lås: Frame lock
Producerad av: Ferramonster Knives, tillverkad i Kina
/ J - mycket nöjd med sin nya bekantskap
