tisdag 15 oktober 2024

Dagens bild nr 279 "Höstfan"

Jag har in i det längsta försökt förneka det och hävda att det är sensommar, brittsommar och allt vad det kan tänkas heta. Men det är det inte. Det är HÖST. Ett mycket otäckt ord. 

Naturen hävdar det med bestämdhet genom att bakom allt det där grå som nästan hela tiden är allestädes närvarande locka med dämpade färger i brunt ackompanjerade av färgexplosioner i rött och gult. Det är säkert vackert. 

"Höstfan"


Sedan var det mitt mående och humör. Det är nästan ett säkrare tecken än att träden halvdör. Höstdeppighet som ett brev på posten. Det väger tungt på psyket och påverkar allt i tillvaron. Håller mig därför till knivar då de inte är särskilt känslosamma av sig. Ett neutralt ämne. 

MKM Maximo


Appropå just det ämnet så är kniven på bilden en italiensk historia. Den är döpt till Maximo och är designad av ingen mindre än Bob Terzuola. För er som kan era knivmakare så känns linjerna förmodligen igen. Märket är MKM och bakom den förkortningen gömmet sig MIKITA vilket är ett konglomerat av stora tillverkare i Maniago. Mer om det senare då kniven kommer att bli recenserad inom kort!


/ J - going down, down, down

#knivesandbikes #knivigtvarre

söndag 13 oktober 2024

Recension MKM Makro 2

 

- en första kontakt med en fastbladad kniv från MKM

Trots att Makro 2 är en kniv som med god marginal mäter under tjugo centimeter när den sträcker på sig för att imponera så är den större än sin föregångare som konsekvent nog fick namnet Mikro. Båda modellerna kommer från italienska MKM

De här knivarna siktar mot ett intressant segment, fastbladade EDC-knivar. Knivar små nog att bära med sig utan att det känns klumpigt eller få omgivningen att tro att man är terrorist samtidigt som de är rejäla nog för att tackla de flesta uppgifter.

En halvt dold juvel från italienska MKM


För designen står vår danske vän Jesper Voxnaes. Han behöver knappt någon presentation vid det här laget eftersom han är mitt uppe i en både lång och framgångsrik karriär. Ibland tillsammans med en av de andra danska giganterna Jens Ansø och ibland själv som i det här fallet. 

Att slå sig samman med italienska Maniago Knife Makers är en mycket god idé då de står för mycket av det hantverkskunnande som finns ackumulerat i Maniago. Särskilt som det är ett konglomerat av flera stora tillverkare. Förutom de egna märkena producerar de knivar under namnet Mikita vars märke alltså är MKM. På fällknivarna brukar den uppgiften hittas inuti handtaget. Här står det att läsa på undersidan av detsamma. 

MKM Makro 2



Kortversion: MKM Makro 2, en kniv vars namn inte beskriver mått och proportioner utan hur den presterar, stort och med överblick.  



Blad


MKM beskriver själva bladet som en sheepsfoot på sin hemsida. Det kan jag väl nästan gå med på om man till det adderar "modifierad". För här är det inte bladryggen som svänger nedåt som på en äkta sheepfoot utan egentligen eggen som svänger uppåt i en konstant båge till den möter den omvänt avklippta spetsen. Bladtypen har ibland även kallats "reverse tanto" i anglosaxiska termer. 

Enklare är det med systermodellen Makro 1 som är en drop point helt enkelt. Det finns således två bladtyper att välja mellan. 

Tillägget "2" till namnet betyder att kniven har ett sheepsfoot-blad


Kniven är som sagt inte stor och bladet mäter endast 7,3 cm på längden. Det är vid basen 27 mm högt för att sedan snabbt smalna av till ca 14 mm där den kantiga spetsen tar vid. Sedan tror jag att tryckfelsnisse varit framme på hemsidan som hävdar att bladet är så tunt som 2,5 mm. Jag har två stycken skjutmått, ett digitalt och ett manuellt som båda hävdar att det är hela 4 mm tjockt. En robust bit metall med andra ord. 

Det märks även på eggen för trots att den flatslipade sekundäreggen är ca 20 mm hög så är bladet kring 0,6 mm bakom eggen. Även det stabilt men kanske inte det som skär allra bäst. 

Materialet som använts är Böhler M390. Ett frekven använt stål i fällknivar men något mindre vanligt i fastbladade knivar, faktum är att det här mitt första möte med den kombinationen. I det här fallet tror jag inte det medför några som helst problem. Möjligen vill man ha ett segare stål i en stor huggare men här talar vi om en liten kniv för vardagsbruk.

M390 är tämligen rosttrögt och håller skärpan om inte längst så mycket länge. Därtill är det inte helt överjäkligt att slipa. Ett mycket fint stål med andra ord och det finns en orsak till att det hittas i många exklusiva fällknivar. 

Finishen på bladet är stentumlad och knive är märkt med MKMs logotyp på en sida och Voxnaes på den andra. 

"Den andra sidan" bjuder på Voxnaes logotyp


När den brukas är Makro 2 precis så sympatisk som den ser ut. Handtaget som jag återkommer till är utmärkt. Det tillsammans med ett kompetent blad som klarar de flesta arbetsuppgifter gör åtminstone mig glad. Om vi börjar med spetsen så är den både vass och stark på en gång. Det gör att den fungerar utmärkt till både mindre och större penetrande skär. Det går både att pilla ut en metallflisa ur fingret och punktera en tjock plastdunk med ackuratess. 

Beträffande andra material kan sägas att det lilla bladet formligen äter kartong och liknande till frukost. Den fulla flatslipningen underlättar och designen gör att man arbetar nära handen där kraften är som störst. Sedan blir snitten av naturen mer av "push cut"-karaktär på grund av bladlängden. Men där gör det fina stålet att kniven biter bra även utan svepande rörelser. 

Även när det handlar om att exempelvis skära av nylonrep fungerar Makro utmärkt då det robusta formatet gör att man kan nyttja lite tyngd bakom snitten. Överlag är det här en praktisk liten gynnare. 


Handtag


Makro-knivarna är fulltångeknivar och stålet löper synligt med full tjocklek genom hela handtaget. Utanpå på det återfinns skollor som kan fås i några olika varianter jämte att du faktiskt kan låta bli dem också. I det här fallet är det canvas-Micarta som är aktuellt och gillas inte det kan kniven fås med G10, kolfiber eller trähandtag också. 

Den här versionen har sidor i Micarta. De kan skruvas av för den som vill ha en ännu tunnare och lättare kniv


Jag valde micarta för att jag är svag för materialet. Det är hållbart samtidigt som det efterhand får patina och därmed åldras med värdighet. Här är det exemplariskt skött med god kvalitet i grundmaterialet som sedan fått en fasad och väl slipad kant. Sedan är sidorna även välvda. Med andra ord har det lagts ned en del bearbetningstid på den här kniven. 

Sidorna är skruvade med två stycken bultar av T8-typ. Kring den främre finns en dekorativ kragring av anodiserad titan. 

Makro är en fulltångekniv med välpolerade kanter


För att vara så här litet är det här handtaget riktigt komfortabelt. Frågan är om jag skall sträcka mig till att ergonomin är god. För då är frågan hur jag skall förhålla mig till andra små knivar med ännu bättre handtag vad gäller den parametern.* Men så länge man inte ägnar sig åt att tälja eller vad som ofta benämns "bushcraft" nuförtiden så är det inget som märks. För till alla uppgifter som inte är lika kraftkrävande är det här nämligen en förträfflig kniv som jag var inne på tidigare. Då det anlänt en IKEA-soffa under testperioden har det vid bland andra det tillfället skurits mycket kartong. Resterna av förpackningsmaterialet hade inte gått in i återvinningsrummet annars. 

En stor liten kniv när den den skall greppas


Greppet är uppbyggt kring den tilltagna fördjupningen för pekfingret. Väl där faller allt annat på plats. Eller allt förresten, mest resten av fingrarna. Bäst är kniven i ett sabelgrepp med tummen på de därför avsedda räfflorna på bladryggen. Men även hammargrepp och omvända grepp fungerar bra de med. 


Fodral


Fodralet som följer med kniven är lite speciellt. Fast det är inte materialet eller utformningen som avviker.  I grund och botten är det ett tämligen enkelt men välsytt läderfodral. Längst ned hittas en sammanhållande nit. Färgen är svart. Så mycket mer finns inte att säga om det. 

Läderfodralet är enkelt men rejält


Fodralet bjuder dock på en knorr i form av en kraftig magnet


Ellet jo det gör det. För det första att det passar kniven väl och att det håller kniven på plats på ett förtjänstfullt vis. Det i sin tur har med den mer orginella delen av fodralet att göra. 

Helt anonym är inte den här lösningen när den bärs i en ficka


Det kan nämligen fästas på ett par olika vis då bälteshällan som består av en en enkel läderflärp innehåller en kraftig magnet. 

Därför kan Makro 2 förvisso bäras i ett bälte som de flesta mer traditionella fodral men även på insidan av en ficka. Det är en mycket snillrik konstruktion i all sin enkelhet. Själv bär jag kniven på lite olika vis. Antingen får den ligga löst i ett fack i  min väska, i jackfickan då kniven är mycket liten eller så har jag den inuti en ficka som det är tänkt.  I det sistnämnda fallet sticker dock handtaget upp en hel del. 

Sedan händer det att jag stoppar den innanför bältet i svanken då kniven är tämligen platt fungerar även det. 


Slutsats


Eftersom jag har fler knivar från MKM så var förväntningarna inför den första fastbladaren tämligen högt uppskruvade. Som tur var inte bara infriades de utan överträffades. Det här är en ruskigt bra liten kniv i en kategori som är tämligen ny.* Eller kanske bara nygammal. Folk i alla tider har gillar små knivar att komplettera med. 

Den här kniven tillhör en växande skara knivar, fastbladare för EDC-bruk


Det tog ett tag för mig att hitta den här lilla juvelen men jag är glad att jag gjorde det. MKM har förvaltat en riktigt god design på ett utmärkt vis. Materialen är inte bara väl valda och av högsta kvalitet, de har också arbetats  mycket fint. Det syns på på bladfinish och hur snyggt handtaget är gjort. 

MKM Makro 2 är en utmärkt liten kniv som jag varmt rekommenderar


Sedan måste det medges att jag tycker det är en rätt attraktiv gynnare också. Men framför allt är den praktisk nog att matcha förväntningarna som utseendet väcker. Det här är en premiumkniv helt enkelt. Det avspeglas i priset då den inte är helt billig. Prisläget ligger för närvarande strax över tvåtusen kronor.

Men MKM har med Makro 2 fått till en riktigt bra fastbladad kniv för EDC-bruk. Liten nog att passa i en ficka men stor nog för att hantera det mesta. Det är en kniv som mycket frekvent hittas på min person. 

 

Maniago Knife Makers




Specifikation:

Totallängd: 166 mm
Bladlängd: 73 mm
Godstjocklek: 2,5 mm
Stål: Bohler M390
Vikt: 66 g
Handtag: Micarta
Fodral: Läder m magnet-clip

Producerad av Maniago Knife Makers, tillverkad i Italien


/ J - storlek är inte allt

* Ett exempel på det är Karesuandokniven Uraka. En kniv med ungefär samma bladlängd och ett ännu bekvämare handtag. 

** Dock en kategori som jag uppskattar varpå jag har ett flertal knivar av den här typen som Necker 70, Scara 60 och PK70FX, ESEE Candiru, ML Custom Blade Caper Knife med flera.