Inledning
Muninn XL är den andra i en serie av fem kastknivar jag ämnar recensera från engelska Yggdrasil Knives* Det är ett litet enmansföretag som hittas i trakterna av Manchester i England. Mannen bakom det fornnordiskt klingande namnet heter Joe Bardsley. Förutom att vara knivsmed och knivtillverkare gillar han även knivkastning vilket lett fram till bland annat de här knivarna.
Utöver kastredskap fokuserar han för närvarande på friluftsknivar. Så det finns lite av varje att upptäcka. Men här blir det fokus på en korp.
Utseende och mått
Det är inte bara Odens korpar som kommer i par utan även vissa kastknivar från Yggdrasil tycks det. I klartext betyder det att Munnin XL delar längd med den tidigare recenserade Huginn XL, de är båda 25 cm långa. Även tjockleken är densamma och det gäller för övrigt för hela serien. Stålet som används är 6 mm tjockt och bredden på den här modellen varierar mellan något över 30 mm till cirka 23 mm som smalast. Det ger en vikt på 254 gram vilket gör Munnin till tungviktaren i gänget.
Det gör att kniven, om än med mycket liten marginal, hamnar på den tyngre sidan av no spin-knivar om gränsen dras vid 250 gram vilket inte är helt ovanligt.
 |
| Ett spjut, en två korpar och en skidande gud. Muninn XL är tvåa från vänster |
 |
| En av Odens två korpar tolkad i kastknivsformat, Muninn XL från Yggdrasil Forge |
Sedan kan snabbt konstateras att utseendet skiljer sig tämligen dramatiskt både från sin korpkompis men även från de andra Yggdrasil-knivarna. Här har vi mer av en kompakt pil med längre handtagsdel och kortare eggar. De är kring sju centimeter långa och 11 mm breda. Det ger en mer robust kniv rent generellt.
Ytan är även på den här kniven borstad. Vill man ha en mörkare nyans är Yggdrasil Forge känd för en finish där färgerna som uppstår vid värmebehandlingen lämnas kvar. Det ger ett unikt utseende och en look som inte återfinns på så många andra knivar. Originellt men en smula opraktiskt är vad jag tycker om det.
Det gäller för övrigt alla mörka eller svärtade kastknivar. Det kan måhända se coolt ut men det är förbaskat trist när man skall leta efter sina knivar bland löv och gräs i skogen eller i tilltagande höstmörker här uppe i kalla nord. Nä, blankt skall det vara! Det är väsentligt mycker enklare att se.
Material
Materialet är även det återkommande i samtliga kastknivar som Mr Bardsley har i produktion. Han utgår från ett kolstål med beteckningen 1080. Det innebär tämligen hög kolhalt vilket gör att det kan härdas rätt hårt om så önskas. Det görs här och enligt uppgift jagas stålet upp till 65HRC vilket är extremt hårt. Om kniven lämnades i det skicket skulle den vara så spröd att jag misstänker att den i princip skulle explodera vid de första kasten. Därför är knivarna sedan värmebehandlade så de hamnar på mer adekvata 55 HRC. En siffra väsenligt mycket bättre anpassade för en kastkniv. Nu tror jag bara att de här siffrorna är aktuella för eggarna och spetsen bör tilläggas.
Hittills har knivarna från Yggdrasil visat sig rätt hållbara i alla de delar som inte är för tunna. Spetsarna har haft en tendens att försvinna tämligen omgående, särskilt på de spetsigare modellerna (läs Lavaeteinn XL där den gick av). Men det gäller inte Muninn XL i lika hög grad. Den är tämligen robust.
 |
| Handtagen är tämligen mjuka och avslutas i det här fallet med en spets |
Det med ett undantag och det är att handtaget är för mjukt i mitt tycke Jag är inte säker på att det är härdat alls. I det här fallet innbär det att det lätt uppstår jack och flisor precis som på de andra modellerna. Det är ett gissel om man som jag kastar mycket och ofta mot en och samma tavla. Det vill säga flera knivar i en tavla vilket leder till att de då och då slår ihop eller träffar varandra.
Att kasta
Trots att vissa yttermått är gemensamma för de två korparna känns Muninn XL helt annorlunda att kasta än sin bror. Dels är den tyngre men framförallt så är balansen inte densamma. Det kortare bladet bidrar förstås till det. Balanspunkten hittas 13,5/11,5 cm från spets/bakände vilket gör den mer neutralt balanserad. Förvisso fortfarande något baktung men i klart mindre utsträckning.
Det är inga stora förändringar som behövs göras för att en kastkniv skall kännas annorlunda eller till och med helt ändra egenskaper i luften kan tilläggas. Det vet de som försökt designa en själv. eller bara kastar mycket.
 |
| Penetrationsförmågan är god och bakom spetsen hittas kring 250 g som hjälper till |
Slår man samman de egenskaperna är det här en tämligen bra kniv att kasta det mesta med. "All round" är ett uttryck som bra beskriver modellen. Främst är det en No spin-kniv i mina ögon men den är inte begränsad till det området.
- Rotationskast
Knivar med det här symmetriska utseendet och en vikt som passerar 250 gram brukar inte vara helt oävna att kasta rotationskast med. Det gäller Muninn XL också. Möjligen med undantag för att den upplevs som för liten om man skall kasta på längre distanser. Då föredrar åtminstone jag lite större knivar för lugnare rotation och stabilare uppträdande i luften. Vi talar då främst om längder över fem meter.
Med det sagt uppträder den lugnt och städat från främst tre meter vilket är det första vanliga tävlingsavståndet (om man nu inte envisas med att kasta från två meter vilket vissa, främst amerikaner, ägnar sig åt). Ett varv blir tämligen naturligt från den här distansen och man behöver inte kompensera på något vis.
- Half Spin
En av de detaljer som gör den här kniven bekvämare än Huginn XL att kasta "instinctive no spin" med är fördjupningen ovanför eggarna. Där kan man vila ett pekfinger om så behövs utan att få känslan att skära sig. Vill man sedan flytta upp fingret ytterligare på kniven går det utmärkt tack vare de flata sidorna. Här hjälper de korta eggarna till att öka greppmöjligheterna. Det gör stor skillnad i positiv riktning enligt mig.
Sedan föredrar jag ännu längre knivar vid underhands rotationskast. Särskilt när avstånden ökar, läs över fem meter. Då ser jag gärna att knivarna är kring eller över trettio centimeter. Men det handlar mycket om personlig tycke och smak.
- No Spin
Det här främst inom det här området som den här kniven är tänkt att användas och av det skälet är det förstås här den är bäst. Jämfört med de andra knivarna från Yggdrasil är det här kanske den mest lättkastade. Mycket av det kan härröras till en kombination av vikt och balans. Enkelt uttryckt är det svårare att få en lättare kniv att sätta sig. Särskilt gäller det från längre avstånd. Ett utmärkt exempel på det är spjutet på första bilden kallad Lavaeteinn som faktiskt är rätt svårkastad.
"Korpen flyger"
Här hjälper de extra grammen till på det viset att kastaren inte behöver nyttja lika mycket kraft som annars. Momentum helt enkelt. Sedan kan det tilläggas att den är lättkastad för att vara en neutral no spin-kniv. I mitt tycke är en baktung dito alltid lättare att lära sig kasta med. De är självkorrigerande i luften på ett sätt som neutrala knivar inte är. Men i gengäld är Yggdrasil Muninn XL och liknande knivar lättare att använda med lite olika fattningar.
Men det gäller främst om man är nybörjare. Sedan kan man kasta allting med No-spin-teknik, det handlar snarare att hitta sina personliga preferenser då allt inte känns lika bra att kasta med helt enkelt.
"Korpar och en kråka"
Rent generellt är Munnin XL tämligen lättkastad. Bakänden som sväller ut en aning i bredd hjälper till med att stoppa rotationen vid själva släppet vilket underlättar kastet. Mitt vanliga grepp fungerar bra med det undantaget att jag inte gillar den kant som bildas vid bakänden. Den vilar mot min hand och det är inget problem om det kastas ett, tio eller ens femtio kast. Men kastar du ett par tre hundra eller kanske tusen kast så börjar det kännas mot handen.
Grundtips till alla designers och tillverkare. Kastknivar skall inte ha några hörn, spetsar eller kanter alls på handtagen.
Sammanfattning
Av de modeller från Yggdrasil jag prövat är det här en av de enklaste att kasta med. Den extra tyngden ger mer pondus när kniven träffar vilket gör att den i högre grad stannar i tavlorna. Det gäller även de som är gjorda i hårdare material. Vikten gör även att du behöver ta i mindre än med exempelvis Lavaeteinn XL.
Balanspunkten gör även att Munnin XL är mer allround än de övriga modellerna i mitt tycke. Fokus ligger dock fortfarande på No Spin-kastning.
Det finns emellertid ett par detaljer jag inte är helt vän med och som jag hade ändrat. En är den spetsiga avslutningen på handtaget. Det må se bra ut men det är lätt att stöta i den med handen i tid och otid. Det gäller både när kniven skall avlägsnas ur tavlan och om den bärs i fodral. En annan nackdel är att den blir känsligare för stötar än en rundad topp. Av de skälen föredrar jag alltid knivar med en mjukare formad bakände. Därtill ger formen även ett par hörn som hamnar mot insidan mot handen när man greppar kniven vilket inte är en fördel.
Det finns ytterligare en nackdel med kniven. Materialet upplevs bitvis för mjukt.** Alla kastknivar får sina ärr men här uppstår märken, jack och metallflisor lättare än vad som är brukligt. Det gör att jag skurit mig i händerna mer än en gång på den här och de andra Yggdrasil-knivarna. Nu har jag lärt mig det men det kostade mig lite blod, aningen svett men ingen tår.
 |
| Numera har även den här korpen sina ärr. Näbben är plattare och fjäderdräkten lite tilltufsad på Yggdrasil Knives Muninn XL |
Sedan kan det konstateras att i mina ögon så bidrar de egenskaper som gör kniven lätt att kasta med till att den är något mindre attraktiv rent visuellt. Kortare eggar och längre handtag ger ett mindre "knivlikt" och mer pil-liknande utseende. Det är samma bekymmer som alla "Arrow"- liknande knivar lider av i ännu högre utsträckning kan tilläggas.
Nu kan det låta som jag är negativ men i det här fallet är inte utseendet allt. Kastknivar kan närmast ses som en form av verktyg och det här är ändå ett bra sådant. Modellerna från Yggdrasil har som sagt lite olika karaktär och den här är kanske den mest allround-betonade.
Är det vad du söker och du vill ha något som inte alla andra har är Muninn XL ett bra alternativ.
 |
| Yggdrasil Forge |
Specifikation:
Stål: kolstål 1080
Längd: 250 mm
Bredd: 30-22 mm
Tjocklek: 6 mm
Vikt: 254 gram
Balanspunkt: 13,5/11,5 cm från spets/bakände
/ J - fågeltämjaren
* När jag började plita på den här recensionen hettde de Yggdrasil Forge men kunde då förväxlas med ett annat företag och har därför bytt namn.
* När jag började plita på den här recensionen hettde de Yggdrasil Forge men kunde då förväxlas med ett annat företag och har därför bytt namn.
** Något som vid tiden för publicering av den här texten har ändrats. Yggdrasil har nu möjlighet att härda knivar på ett annat vis än tidigare.
