Ny kniv - Kershaw Inception

Kershaw är ett märke som till synes fått något av en pånyttfödelse på sistone. Eller det kanske inte är helt sant men det är det intryck jag fått och inte minst gäller det mitt eget förhållande till dem. 

Härförleden presenterade jag Heist som jag tycker är en riktigt sympatisk bekantskap. Så pass trevlig att jag beslutade för att det var dags för ytterligare en kniv med samma ursprung.

Den här gången föll valet på Inception. En tämligen slank flipperkniv med till synes tillfredsställande prestanda. 

Kershaw Inception

Bladet är en clip point som fått något lite extra i och med en dubbel falskegg för att göra det mer intressant. Stålet som använts är en gammal bekanting, D2. Det är ett stål som rent generellt bra men även har en liten tendens till att rosta enligt min erfarenhet. Det har ofta varit fallet med just Kershaw tidigare då de envisats med att blästra stålet så att det bildas små mikroporer i materialet. Men i det här fallet är bladet stentumlast vilket helt klart är att föredra. Dessutom tycker jag att det är snyggare. 

Konstruktionen bjuder inte på några överraskningar vilket innebär att handtaget utgörs av en stålram med G10-sidor utanpå. Fast även här har man från Kershaws sida kostat på sig något lite extra för att förhöja det visuella intrycket. Pivotskruven har därför fått ett mönster och den andra skruven som håller ihop kniven är av en typ som annars hittas på cyklar, närmare bestämt i framdreven. 

Inception bjuder på ett par visuellt intressanta detaljer som exempelvis den dubbla falskeggen

I övrigt kan sägas att kniven har KVT-kullager och öppnas med en flipperfena. För säkerheten står en liner lock. 

På längden mäter Inception 18,4 cm varav bladet står för 8,3 cm. Kniven väger in på flugvikt, 88 gram. Det borde göra den till en utmärkt EDC-kniv. Allt tyder på det. 

Med tanke på hur Heist känns att arbeta med så ser jag fram emot att testa Inception också. Det är i alla fall en bra start*. Därefter följer en recension. 

Knivshop.se

/ J - ser fram emot startfasen

* Dålig ordvits, jag vet! För er som inte vet "Inception" betyder början/start. 

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Cold Steel Ti Lite 4" Zy-Ex

Att det här är en modern tolkning av en klassisk italiensk stilett råder det ingen tvekan om. Att kniven blivit en stor succé är inte heller mycket att orda om då det här är en kniv från Cold Steel som finns och har funnits i många olika varianter. 

Det börjar märkas på namnet. Med det menar jag att det över tid blivit längre. Modellnamnet är i grunden Ti Lite och i det här fallet kan det kännas lite missvisande. Originalet var nämligen tillverkat i Japan och var gjord i titan. Därefter kom versioner med aluminiumhandtag, som för övrigt finns kvar i sortimentet. Utöver det finns de även med G10 skollor och inte mindre än två varianter på plast, Zytel och den här kallad Zy-Ex. 

Sedan var det storleken. Den finns i flera längder vilket inkluderar en bjässe med 6"/15 cm blad. Den här kniven råkar ha det mindre 4" eller tio centimeters bladet. 

Därmed får vi namnet Ti Lite 4" Zy-Ex.

Cold Steel Ti-Lite 4" Zy-Ex

Fast antalet kombinationer var inte färdigt i och med det. Det vanligaste utförandet är det här med ett bajonettslipat blad vilket innebär en dolkspets där den övre delen är en falskegg som inte sträcker sig längs hela bladryggen. Men Ti Lite finns även att få med Kris-blad, med eller utan sågtänder och numera i en Lynn Thomson Signature Edition med ett Clip point-blad. Men den är emellertid en begränsad upplaga och tillhör jättarna. Förutom det kan kniven fås i med svärtade blad och olika färg på handtagen. 

Det är inte svårt att se varifrån den här modellen hämtat inspiration

Den här kniven från Knivshop håller sig däremot till mer modesta mått vilket ger en totallängd på 219 mm och en vikt på kring 99 g. Bladstålet som använts är japanskt AUS8. 

De något enklare materialen ger en lägre prissatt kniv som fortfarande känns kompetent och välbyggd. Det skall bli riktigt roligt att testa den här kniven!

 

/ J - svalkar sig med kallt stål

#knivesandbikes #knivigtvarre

New Knife - Cold Steel Counter Point I

The other day I wrote about "diving into the catalog" and it was  Cold Steel's line of products I was referring to. First up in the "testery" is this model called the Counter Point 1. 

Like almost everything else they make, this knife comes in several different versions. Especially since it's not a new model. Today it is available in three basic configurations where the blades are 3.4 or 6 inches long. This is the intermediate model which, with its ten centimeter blade, is not a small knife. Then you can imagine for yourself how big the 6" knife is. A true Cold Steel product.

Cold Steel Counter Point 1

The materials in the knife are not the most exclusive but are well chosen. The steel in the blade is AUS10 which is the finest in that series. One of the main features is that it is highly resistant to corrosion. But with just the addition "10" it should be a couple of notches up in general from AUS8, which is a more frequently used steel. It's new to me so it will be exciting to see how long it stays sharp.

In the well-proportioned handle, Griv-Ex is found, which is some form of polymer plastic. Maybe not the funniest of materials but very durable and practical.

There is no doubt where the inspiration for this knife comes from, it is a folding dagger!

The knife opens with double-sided thumb studs and locks with the oft-used Tri-Ad Lock. Often called one of the world's strongest locks for folding knives. It can always be debated, with my experience being that it's extraordinarily good. Not least because it does not develop a blade play over time, which other back locks can do.

Then something must be said about the actual shape of the knife. The heritage from a classic stiletto in the typical bayonet-grind blade is clear and there is no doubt that this is a folding boot dagger. But if you look at the blade in isolation, you will see that it is basically a regular flat-ground blade with a medium-high grind and an unusually aggressive swedge. Pretty practical after all!

The knife comes from the Swedish online store Knivshop and this Cold Steel venture is a collaboration with them. I'm curious to see how CS's newer knives stack up against the slightly older ones I have.

Knivshop.se

 

/ J - cooling himself with cold steel in the summer heat

#knivesandbikes #knivigtvarre

New Knife - Cold Steel Mini Leatherneck Clip Point

 Cold Steel's knives called "Leatherneck" are originally an interpretation of a classic Ka-Bar, the iconic American combat knife. Cold Steel's variant came with two types of blade shapes, the Clip point blade typical of the style and their famous American Tanto. There is also a Bowie edition in the family these days. A huge knife, as it should be. 

But then there is a trio of knives in mini format consistently dubbed the Mini Leatherneck. In addition to the mentioned blade types, it can also be obtained with a double-edged dagger blade.

Cold Steel offers a mini-edition of a famous knife

However, this version has a clip point that measures 89mm, giving a total length of just over 17 centimeters, 172mm. As the blade made of 8Cr3MoV is no thicker than 3 mm, the weight is as low as 94 grams. This means that the knife can possibly be used as a "neck knife". But that can be debated. Why I intend to address in the upcoming review.

Cold Steel Mini Leatherneck Bowie

In any case, this is a small, fun, and quite practical rascal from Cold Steel for those who don't want to lug around a full large Ka-Bar but still get some vibes from that type of knife. Then there's no denying that the price tag is appealing. 

 

/ J - goes mini

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Kershaw Heist

Kershaw tillhörde de företag som väntade tämligen länge innan de gav sig in i kampen om knivar utrustade med någon form av "cross bar/sliding bar lock". Ett låssystem som blev tillgängligt efter det att Benchmades patent på Axis-låset löpt ut. 

Kershaws version kallad "Dura lock" såg dagens ljus på ett par modeller i början av 2023. Bland dem fanns den framgångsrika modellen Iridium och den här modellen kallad Heist.

Det var länge sedan en Kershaw dök upp här på bloggen

Det bör påpekas att det här är den enklare versionen av kniven. Den dyrare utgåvan har handtag i G10, samt blad i S35V. Här hittas istället D2-stål och GRN i handtagssidorna. Men det är inga dåliga material, bara lite billigare. Något som också avspeglas på prislappen. 

Heist har ett blad som bäst beskrivs som en modifierad drop point och vad som utmärker det mest förutom den stentumlade ytan är att det är synnerligen tunt. Både själva godset och tjockleken bakom eggen. Det är egenskaper som jag ser fram emot att undersöka närmare. 

Kershaw Heist

Bladet är strax över åtta centimer långt och hela kniven är 19,3 cm lång. Bladet öppnas med tumknoppar och löper på glidlager i brons. Låset är som tidigare sagt ett Dura Lock. 

Det mest spännande med kniven är förutom låset och det skärvänliga bladet dock att det är en riktig lättviktare som väger in på under åttio gram. Det gör det automatiskt till en "Bug Out"-utmanare. Då återstår att se hur väl den klarar den jämförelsen. Men initialt kan konstateras att alla förutsättningar finns där. Det här är en "doldis" som jag tror är en riktigt bra kniv!

Knivshop.se

/ J - kapar vikt

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Cold Steel Mini Tac Bowie

Den här versionen av en "neck knife" var från början en kniv med tantoblad. Det kunde sedan fås i endera en sågtandad version eller med slät egg. Den har funnits på marknaden ett bra tag och verkar vara en säljande produkt för Cold Steel med tanke på att den numera även kan fås i det här utförandet kallat Mini Tac Bowie. Det nya är förstås det i mitt tycke mycket snyggare clip point bladet!

Cold Steel Mini Tac Clip Point

Designen kan annars tillskrivas Andrew Demko som under lång tid var chefdesigner för Cold Steel. Materialen som använts tillhör inte de mest exklusiva men känns ändå väl valda och påverkar naturligtvis prisbilden i positiv riktning. Den här lilla gynnaren kan fås för kring en femhundring för närvarande. 

Materialet som använts för handtaget är ett fiberplastmaterial kallad Griv-Ex som hittas i en hel del av Cold Steels produkter. Handtaget är mycket distinkt utformat med ett djupt urtag för pekfingret. Här misstänker jag att Herr Demko möjligen kan ha sneglat lite på en Fred Perrin-design. 

Det 92 mm långa bladet är gjort av kinesiskt 8Cr13MoV. Kanske inte det dyraste stålet men det är ändå gångbart, särskilt som det är mycket rostfritt och är lätt att slipa. Eggen var som ofta är fallet med Cold Steel riktigt bra. 

Fodralet är gjort av ett annat plastmaterial vid namn Secure-Ex. Även det hittas i många fodral från det här företaget. Det håller kniven på plats med ett rejält snäpp. En nödvändighet då den är designad för att bäras i en rem eller kedja runt halsen. 

Därmed förstås även att det inte är en extremt stor kniv det handlar om. Totallängden ligger kring 17,5 cm med en vikt på mycket låga 82 gram. 

Sammantaget är de första intrycket att det är en gedigen och kompent liten kompanjon. 

Knivshop.se

 

/ J - fördjupar sig i Cold Steel katalogen

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Cold Steel Counter Point 1

Häromdagen skrev jag om "nedslag i katalogen" och då var det Cold Steel som avsågs. Först ut i "testerian" är den här modellen kallad Counter Point 1. Som allt annat de gör finns den här kniven i ett flertal olika versioner. Särskilt som det inte är en ny modell. Idag finns den i tre baskonfigurationer där bladen är 3,4 eller 6 tum långa. Det här är mellandmodellen som med sitt tio centimeters blad inte är en liten kniv. Då kan ni själva föreställa er hur stor 6"-kniven är. En sann Cold Steel-produkt. 

Cold Steel Counter Point 1

Materialen i kniven är inte de mest exklusiva men mycket väl valda. Stålet i bladet är AUS10 vilket är det finaste i den serien. En av de främsta egenskaperna är att det är mycket motståndskraftigt mot korrosion. Men med just tillägget "10" skall det vara ett par snäpp upp rent generellt från AUS8 som är ett mer frekvent använt stål. Det är nytt för mig så det skall bli spännande att se hur länge det håller skärpan. 

I det väl tilltagna handtaget hittas Griv-Ex vilket är någon form av polymerplast. Kanske inte det roligaste av material men mycket slitstarkt och praktiskt. 

Det råder ingen tvekan om varifrån inspirationen till den här kniven kommer, det är en fällbar dolk!

Kniven öppnas med dubbelsidiga tumknoppar och låser med det så ofta använda Tri-Ad Lock. Ofta kallat ett av världens starkaste lås för fällknivar. Det kan väl alltid diskuteras med min erfarenhet är att det är ruskigt bra. Inte minst för att det inte utvecklar spel i bladet över tid vilket andra back locks kan göra. 

Sedan måste väl något sägas om själva formen på kniven. Arvet från en klassisk stilett i det typiska bajonettslipade bladet är tydligt och det råder ingen tvekan om att det här är en fällbar variant av en stöveldolk. Men tittar man på bladet isolerat så ser man att det i princip är ett vanligt flatslipat blad med medelhög slipfas och en ovanligt aggressiv falskegg. Tämligen praktiskt trots allt!

Kniven kommer från Knivshop och den här Cold Steel-satsningen är ett samarbete med dem. Jag är nämligen nyfiken på att se hur CS nyare knivar står sig mot de lite äldre jag har. 

 

/ J - kyler sig med kallt stål i sommarvärmen

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - QSP Osprey

Att jag är tämligen stor anhängare av märket QSP kanske har framgått vid det här laget? Annars kan intygas att så är fallet. Ni har inte misstagit er på något vis.

De har ett brett sortiment och presenterar god kvalitet till priser som inte är hårresande. Därtill har de på senare tid även utvidgat katalogen till att även omfatta ett par lyxmodeller. I huvudsak gör de synnerligen praktiska och användbara EDC-knivar i olika varianter även om de på sistone släppt en monstruös kniv kallad Rhino som vid sidan av någon gammal modell får stå för det extravaganta.

Men den här kniven är hittas på den andra sidan spektrat. Här har ni en rejäl, enkel, välkonstruerad EDC-kniv. Inget extremt men det mesta förefaller vara mycket väl genomfört. 

QSP Osprey

Modellen kallas som ni redan sett för "Osprey", fiskgjuse på svenska. En fågel som är tämligen ovanlig för det mesta men inte där jag växte upp nära en sjö i Småland. Där fanns ett flertal häckande par så jag såg dem faktiskt nästan dagligen. 

Kniven är nästan lika smäckert byggd som sin namne. Det är en kniv som i det här fallet fått fjäderdräkt i blå Micarta. Gillar man inte blått finns även brunt och grönt att välja emellan. Utöver det inte mindre än ytterligare åtta  varianter inluderande mässing, koppar och kolfiber i ett par olika färgkombinationer. 

Bladstålet är 14C28N och bladlängden hamnar precis över åtta centimeter med en tjocklek på tre millimeter. Väldigt förnuftigt blad med andra ord. Särskilt som det är en drop point. Inget extravagant med andra ord men väl fungerande. Särskilt som fabrikseggen var god. 

Tänk er den här kniven som en QSP Penguin fast med flipper-öppning och drop point-blad istället. Tilläggas kan att bladet löper på kullager, låset är en liner lock och att kniven har ett flyttbart wire-clip. 

Kniven kommer förstås att recenseras vad det lider!

 

/ J - fortsätter att utöka flocken

#knivesandbikes #knivigtvarre

Fredags-EDC CXV?

Det är inte ofta man skriver en "Fredags-EDC" i efterhand. Men det har sina randiga och rutiga skäl. Eller rättare sagt det har det inte alls. Det beror enbart på att jag ägnat mig koncentrerat åt att vara sjuk i influensea och högst troligen kristallsjuka. Det senare enligt min läkare, men fan vet. Yr är jag emellertid fortfarande och fruktansvärt klen. Den här texten är väl högst troligen det mest ansträngande jag orkar åstadkomma idag.

Försökte se en stund på skidor men tröttnade då jag trots at jag är stor vän av Norge tröttnat på att se deras flagga på ett tag. På herrarnas femmil i Homenkollen igår belades de tio första platserna av norrbaggar. Den elfte, britten Musgrave är halvnorsk samt bor och tränar i Norge så han räknas knappt. Damerna är normalt inte lika överlägsna men det ser inte mkt bättre ut där heller idag.

CRKT Jake...och blommor! Vintergäck som de heter växer även i snö och tittade fram redan i februari. Bilden är tagen för ca en och halv vecka sedan innan snön och minusgraderna gjorde come back 

Annars skiner solfan men tyvärr har jag inte kraft nog att göra något med det. Ni vet, det där svenska, "det gäller att passa på". För inte vet man när den behagar visa sig nästa gång. Men här passas inte på ett jäkla dugg, soffan hägrar. Sen vet jag inte varför vädret envisas med att pendla mellan minus tjugo, någon plusgrad, ned till minus tio och så vidare. Särskilt inte i mars. Jäkla otyg är vad det är. Min själ fryser. Och om det finns någon hurtig fan där ute som ens tänker "det finns inget dåligt väder...." så har ni inte försökt kasta kniv i minusgrader och skall hålla tyst. 

Apropå knivar, kniven på bilden är den eminenta CRKT Jake. En ny design från Ken Onion. För den insatte är det kanske uppenbart. Första intrycken av den här kniven är kraftigt övervägande positiva med ett par nedslag. Men det ämnar jag återkomma till. 

/ J - känner sig klen

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Brous Blades Exo

Får jag lov att presentera en gäst. Eh, vafalls? Jo, ser ni, ibland känner man bara på sig att vissa knivar inte passar ens person. Det här är en sådan. Är det något fel på den? Nä, det tror jag verkligen inte. Första intrycken är till exempel att den är mycket välbyggd, att den ligger bra i handen och att den har en vältrimmad öppningsmekanism. Den är lättöppnad helt enkelt.

Inte heller bladet ser allt för oävet ut även om jag inte är någon större anhängare av svarta blad rent generellt. Men undantagen finns där i samlingen för att bekräfta den regeln. Så även det skulle väl kunna passera.

Utseendet gillar jag inte, men det är en högst subjektiv åsikt som dock gäller för mig. Det är något med hela utförandet, inklusive finishen - en "acid stonewash" som får mig att tänka på någon Kershawmodell som blev över. Det kan jag förtydliga är det verkligen inte tal om. 

Broud Blades Exo

Tvärtom är det här en tämligen exklusiv kniv mätt på ett par parametrar. Dels är den dyr, ja med mina mått mätt då och sedan är det en begränsad upplaga. I det här fallet till 500 exemplar. Knivmodellen kommer från Brous Blades och heter Exo. Rubriken "ny kniv" kan måhända vara något missvisande i sammanhanget då den mest säger att den är ny för mig. Vid det här laget har kniven hunnit få några år på nacken då modellen släpptes 2015.

Test av densamma kommer inom en relativt snar framtid. Bara för att den spontant inte är för mig så kan den faktiskt vara något för någon annan och det ämnar jag finna ut.

/ J - tveksam

#knivesandbikes  #knivigtvarre

Presentation Homer Zhu T Rex

-  en charmig klumpeduns

Att vidga sina vyer lär vara nyttigt. Om det uttalandet gäller intresset för knivar låter jag vara osagt men om så är fallet så har jag gjort det i och med det här äventyret. Med det avses att den här kniven tillhör en kategori jag aldrig eller sällan undersöker närmare. Den här kniven kallad T-Rex är en customkniv från den kinesiske knivmakaren Homer Zhu. Det som utmärker den är att den tillhör kategorin "Little Big Knives" och är massivt grov, på engelska ofta populärt kallat "Overbuilt". 

Homer Zhu T-Rex

Herr Zhu säger dock på hemsidan i presentationen av sig själv "/../ Later, I began to design knives for many brands. With my understanding in-depth with knives, in addition to the appearance of knife , high performance is extremely attract me." (sic!) Så enligt honom själv ligger betoningen på hur knivar uppträder snarare än hur de ser ut. Jag vet inte riktigt om jag håller med om att det var där fokus låg när den här kniven formgavs. Det är bland annat det jag ämnar tala om här. 

T-Rex kan räknas till kategorin "Little Big Knives"

Blad

T-Rex var ett djur känt för att se otäckt ut och ha ett oerhört tryck i käkarna. Det gäller dess namne i den här reinkarnationen också. Formen på bladet är väl troligen vad som givit kniven dess namn då det möjligen kan sägas likna nämnda urtidsdjur i profil.

Själva bladtypen är annars en knubbig droppoint med avrundad nos vars utseende framhävs av en liten falskegg. Ryggen höjer sig sedan till en tumramp mot handtaget till och på undersidan hittar man en ricasso som även agerar "forward choil"/pekfingerfördjupning. 

Bladmaterialet är VG10 och av det får man endast sex centimeter på längden men desto mer på höjden

Men det som ger bladet dess distinkta form är inte typen utan proportionerna. Lite beroende på hur man mäter är bladet endast 6 cm långt men hela 4 cm högt. Slipfasen är så låg som 2 cm och godstjockleken väl tilltagna 4 mm. Sammantaget ett synnerligen bastant litet blad. Det var det där med kraft i käkarna.

Stålvalet är japanskt i form av VG10. Finishen är en väl utförd tvåtonad variant. En snygg och jämn stentumlad yta på de platta bladsidorna och en satin på de slipade delarna. 

Övergångarna mellan de två ytorna på bladet är snygga men vad hände med spetsen?

Det är proportionerna på bladet som gör att jag inte riktigt håller med herr Zhu som jag antydde tidigare. Han säger att "prestanda" eller hur kniven uppträder inte bara är centralt utan extremt viktigt för honom. Om så vore fallet skulle han inte valt att utgå från så grovt bladgods parat med en låg flat sabelslipning på en liten kniv.

Det ger nämligen inte särskilt bra grund för att åstadkomma en kniv som skär bra. Det går att komma undan med grovt gods genom att trolla lite. Se till exempel på ett flertal s k överlevnadsknivar där man inte sällan väljer en konvex egg för att både åstadkomma styrka och en kniv som skär dugligt. I grövre fällknivar kan t ex en kraftig skålslipning bättra på prestandan om bladet är tjockt.

I det här fallet blir eggen mest, väldigt tålig kan man väl säga om man vill vara vänlig. Lägg därtill att ursprungseggen inte var särsilt imponerande. Inte helt jämn på båda sidor men framförallt inte särskilt vass. Den här kniven behöver en omedelbar omslipning men eftersom det är en lånekniv är det inget jag ger mig på.

Eggens kurvatur och förhållande till handen är däremot bra. Mindre bra är däremot spetsen. Eller det som skulle varit en spets. Det finns nämligen ingen. Det går vare sig att sticka sig eller skära sig på den ens om man pressar den mot fingret. Det gör den här kniven mindre lämplig till EDC-uppgifter i mina ögon. 

Handtag

Materialet i den här utgåvan av T-Rex avviker något från gängse då modellen oftast syns i titandräkt. Här är grunden istället en laminerad G10 som är hela 5 mm grov. Sidorna är sedan ihopsatta med två skruvar och en fånglinetub utöver pivotskruven. Ryggen är öppen och där återfinns sammantaget tre distanser. De liksom clipet och alla skruvar är customtillverkade i titan vilket inte är helt vanligt. 

De två sidorna av G10 är hopsatta med customskrivar i titan som anodiserats för att matcha resten av utseendet

Utseendet på handtaget är speciellt då sidorna är tonade från en beige/sand-ton till närmast svart. För att matcha det så har skruvar och clip anodiserats i samma nyanser. Den delen är väl utfört och förhöjer helhetsintrycket av kniven. 

De grova sidorna bygger på bredden. 
Här i jämförelse med en Spyderco Technno

Finishen på sidorna är polerad vilket gör dem hala. De är också helt flata. Kanterna är fasade men inte mycket. Sammantaget gör det att handtaget ger ett mycket fyrkantigt intryck.

T-Rex är förvånansvärt bekväm i standargreppen trots sitt kantiga yttre

Det som därför överraskar är att kniven känns rätt bra i hand. Det breda handtaget i kombination med rampen för tummen och det extra utrymmet för pekfingret gör att hela handen får plats trots att kniven inte är särskilt stor. Anläggningsytan mot handen är hela 1,5 cm bred dessutom, clipet undantaget. Om det räknas in i ekvationen får ytterligare 5 mm läggas till. Det gör att handtaget fyller handen väl. Handen hamnar dessutom väl positionerad i relation till bladet. Nära eggen med god kontroll i samtliga grepp. 

Öppning och lås

T-Rex öppnas genom att man pillar in ett finger i ögat på dinosaurien. Förlåt, jag kunde inte låta bli. Men sanning att säga så är öppningshålet på den här kniven riktigt bra. Det är välplacerat, lätt att komma åt eftersom det är stort och kanterna är lagom avrundande för att kännas mjuka men ändå ge bra fäste så fingrarna inte halkar. Det gör att kniven kan öppnas både lugnt och stilla eller med en snärt av tummen eller till och med en så kallad "spyderflick", alltså att man snärtar upp bladet med pekfingret.

Öppningshålet fungerar mycket bra och är väl utfört med rundande kanter

Gången i bladet är mjuk och jämn vilket skänker en känsla av kvalitet. Motståndet från låsarmen via detent-kulan är dock påtaglig så helt lätt i gången är den inte. Väl ute sitter bladet stabilt och säkert. Något spel är det inte tala om och låset faller på plats med en imponerande och förtroendeingivande ljudeffekt. Ett ljudligt "klack" som förstärks av handtagsmaterialet.    

Låset är ett slags hybrid mellan ram- och liner lås

Låset är vanligen ett ramlås eftersom de flesta knivar som gjorts av den här modellen har titanhandtag som sagt. Men då det här exemplaret är baserat på sidor av G10 så krävs en annan lösning. Den kan väl närmast beskrivas som en hybrid mellan ett ramlås och en liner-lock. Den främre delen av låsarmen är av titan med stålförstärkning. Den biten ser därmed ut som ett traditionellt ramlås, särskilt som den är grov. Men sedan är låsarmen fäst på insidan av G10-materialet och där har det både utseende och funktion som en liner-lock. Ibland kallas den här typen av lås för "nested liner" när de dyker upp i olika varianter.

Att stänga låset är en tvåstegsraket på grund av hur detentkulan sitter i låsarmen. Först glider bladet en bit, sedan kommer motståndet från kulan och därefter kan bladet stängas helt. Fjädermotståndet i låsarmen är påtaglig och kräver visst kraft för att övervinnas. Men det är lätt att nå armen eftersom det grova bladet ger stort utrymmet inuti handtaget. Därtill har lagts en fasad kant på själva låsarmen. Låset är överlag mycket väl utfört. 

Att bära

Alla knivar har sina för- och nackdelar. De kan också vara mer eller mindre uttalade. Om styrkan hos den här kniven återfinns i handtaget och låset så är akilleshälen hur den känns i fickan. Det finns inget vänligt sätt att säga det på. Den är usel i det avseendet! OM man får dit kniven så är den precis lika blockig och grov som den ser ut. Om den överraskade genom att vara bekvämare i hand än vad utseendet skvallrade om så är det tvärtom här.

Vikten är inte särskilt påtaglig och inte heller hur djupt ned kniven når. Den är rätt kort med sina 9 centimeter och det blir inte mindre påtagligt eftersom en stor del av den sticker upp ur fickan. 

Clipet är stort, djärvt och passar kniven väl. Finishen är dock inte på topp och tyvärr är funktionen inte i paritet med utseendet. 

Men det som förstör allt är knappast yttermåtten. De kommer med på köpet så att säga. Väljer man en kniv med det här utseendet får det vissa konsekvenser. Det gäller dock inte clip. De kan fungera ändå, trots att de är designade. Det gör inte det här. Det här är av modell "metallkrok" och inte ett fjäderclip. Det är en uppvisning av det sämsta hos skulpterade titanclip. Det fjädrar i princip inte alls vilket gör det hart när omöjligt att föra det över ens tyg i tunnare byxor. Jeans är uteslutna om du inte kämpar för kung och fosterland vill säga. Det är definitivt inget du gör med en hand i vilket fall. 

När du väl baxat kniven på plats syns en hel del av den. 
Så mycket att endast 7,5 cm kniv återstår i fickan

Därtill är läppen för låg för att underlätta förfarandet. När kniven sen väl skall dras så riktigt river clipet mot tyget i byxorna och hakar fast på vägen upp både för att spetsen på läppen är för skarp och för att clipet är för styvt. Så det är vare sig någon fröjd att dölja kniven eller försöka få fram den för att visa upp den.

Clipet är anodiserat för att matcha knivens färgtema och det har dold fästskruv för att se bra ut. Där upphör det positiva. Det fungerar inte som clip och det har för skarpa kanter som rundats för lite.

Sammanfattningsvis

Om någon trodde att trenden med "overbuilt" och allmänt grova dimensioner var över så bevisar den här kniven motsatsen. Den är inte värst på området men estetiken är tydligt uttalad. Och just utseendet är orsaken till varför man köper den här kniven. Det och att den faktiskt är rätt bekväm att hålla i. Så får den bara en egg också går det nog att komma någonstans.

Men T-Rex var inte kniven som omvände mig till att uppskatta den här typen av knivar, den  heller. Spydercos Techno fick mig att göra en utflykt i området men där upphör intresset märker jag. Formatet erbjuder inte tillräckligt för att locka mig. I det här fallet är det dessutom ett par områden som markant drar ned betyget för min del. 

Egensinnig design som bjuder på relativt god komfort och ett knubbigt blad

För det första saknar kniven spets helt och hållet. Med det här utseendet går det inte ens att slipa fram en sådan vilket som sagt diskvalificerar kniven för EDC-bruk i mina ögon. Den skär heller inte särskilt bra i nuvarande utförande men det går åtminstone att ändra på.

Vad som däremot inte går att göra något åt är clipet. Det är ibland de sämre jag stött på helt enkelt. Det är en metallkrok vilken man efter visst nyttjande av våld kan använda till att hänga kniven på byxkanten med. Där hänger den sedan extremt synlig tills man försöker förstöra benklädnaden genom att dra kniven. Återigen genom att nyttja styrka och några svordomar.

Utformningen av clipet behöver helt enkelt en rejäl överhalning. Först skall basen göras tunnare så att clipet flexar mer i sig själv. Sedan behöver läppen få en mindre aggressiv utformning som nyper mindre hårt mot underlaget. Den behöver även en mjukare ramp för att underlätta mötet med textil. Till sist behöver utsidan rundas mer och bättre.

T-Rex, en kniv för den som söker en customkniv till fyndpris

På pluskontot hamnar däremot några andra aspekter. Gillar man den här typen av knivar så tror jag att man tycker att den är snygg och inte minst personlig. Utseendet är konsekvent och den tonade färgskalan med sina matchande anodiserade titandetaljer i skruvar, clip och distanser bidrar med något extra. Sen känns det onekligen  lyxigt att det här är en handgjord numrerad kniv. Det finns således ingen som ser exakt likadan ut vilket kan vara värt att notera.

En annan mycket snygg detalj är bladfinishen som väl motsvarar epitetet "customkniv". Den är tvåtonad med snygga övergångar mellan de olika ytorna.

Sen måste sägas att vid sidan av utseendet var handtaget knivens största behållning. Betydligt bekvämare än vad en första anblick antydde.

Av de anledningarna tycker jag nog att T-Rex är något av en charmig avighet. Den har sina förtjänster men även brister. Några av dem är stora nog för att jag skall avstå från att slå till men låt inte det avskräcka er. Homer Zhu har med den här kniven åstadkommit en personlig design som sticker ut från mängden och som med lite finjusteringar kan bli riktigt bra i sin klass.

Sedan finns ett sista försäljningsargument som är svårslaget. Det här är en customkniv som kan köpas från 1800 kr hos Knivshop.

Specifikation:

Längd utfälld: 152 mm

Längd hopfälld: 90 mm

Vikt: 104 g

Bladlängd: 60 mm

Godstjocklek: 4 mm

Bladstål: VG10, HRC60-61

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Tillverkad av Homer Zhu, handgjord i Kina

/ J - vidgar sina vyer

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - Kershaw Dividend

Jag tror bestämt att jag glömde den här! Faktum är att det strömmat in ett antal nykomlingar på senare tid och i hastigheten glömde jag nog att den kniven från Kershaw också anlänt från Knivshop! Det är den vid det här laget tämligen etablerade modellen Dividend. 

Kershaw Dividend

Första intrycket är mycket gott och jag kan förstå varför den blivit populär. Men i ärlighetens namn är det väl ändå en större version av Kershaws och Ken Onions gamla "duett och slagdänga" Leek? Samma typ av material och uppbyggnad, samma lås och båda är assisterade med Speed Safe. Tyvärr, vet jag att många tycker även om jag inte har något ont att säga om funktionen på just den här modellen. 

Själva hävdar Kershaw att det här är en mindre och framförallt tunnare version av Link. Om det är så eller om det är en större och grövre version av Leek kan förstås diskuteras. Men en bra storlek för EDC är det hur som haver.

/ J - i jämförelsetagen

Fredags-EDC XLVII

Det är fult att använda "H-ordet". Nej inte HELVETE, det går bra att säga. Men ordet höst är inget jag vill yttra högt. Men med bakgrunder som den här är årstiden svår att förneka. Sen var det den förbaskade kalendern som med viss envishet hävdar att det nu har hunnit bli oktober. På Instagram rapporterade en vän om den första snön uppe i norr. Så jag får väl...tyvärr....erkänna att tiden är kommen. Märks det att jag inte är någon anhängare av årstiden?

"New Friend"

Då är det alltid roligt att kunna ägna sig åt en ny kniv. Just den här från Knivshop råkar vara en Cold Steel American Lawman. Jäkla sympatisk historia är både första och andra intrycket. Och kanske tredje, vem vet? Den motsvarar förväntningarna och bjuder på någon överraskning. Den var till exempel tunnare och lättare än jag trodde. Dessutom bjuder Tri-Ad-låset på den här på så lite motstånd att den faktiskt kan snärtas ut med handleden. 

Som sällskap har den en något mer socialt acceptabel Victorinox. Min enkla men pålitliga Pioneer Pruner. Den som bara har två knivblad och inget mer. Ficklampa börjar kännas allt mer påkallat, särskilt på kvällen. Och eftersom jag mest använder den här så får den vara med på bild. Det är min ständigt närvarande Thrunite TiHi.  

Glad fredag på er go' vänner!

/ J - höstar ned sig

Ja, vad skall man säga?

Det finns knivleveranser och så finns det knivleveranser kan konstateras. En engelsman kanske hade sagt "when it rains it pours" eller något åt det hållet. För inte nog med att ett paket från Knivshop dök upp med det här innehållet. Det väntade ytterligare paket från annat håll i brevlådan.   

Men vad sägs om den här samlingen till att börja med? Knivar från Kershaw, Cold Steel, ZT, Spyderco, Homer Zhu och Peña? Det är bara att sätta igång och arbeta så fort jag slutat gnugga händerna. Som kniventusiast och recensent vet lyckan knappt några gränser. Så många godbitar att sätta tänderna i. 

Ett paketinnehåll för knivtokar!

Som en påse gott och blandat, fast med mer stål...å kolfiber...och G10...å flippers...å kullager...å  titan... å ALLT.

En av delikatesserna är den här. En styck Peña Mini Diesel, Liner lock CF X-series

Det enda sorgliga i kråksången är väl att alla knivar inte är mina! Riktigt så stadd vid kassa är jag inte dessvärre. Men någon liten kniv skall allt hållas fast vid. 

/ J - entusiastisk