Liten låsencyclopedi

- del ett, en översikt

Lås - ett ämne som uppenbarligen inte upphör att fascinera oss knivtokar. Det kan bland annat utläsas av de otaliga trådar som startats i diverse forum rörande olika låstypers fördelar och eventuella tillkortakommanden. En sådan dök upp i samband med att Spyderco skulle släppa sin "Para 3". Den kniven är liksom storebror PM2 utrustad med deras eget "Compression lock". Det samtalet inspirerade till det här inlägget. Eller åtminstone tankarna bakom det. Den initierade förstår då att det var ett tag sedan jag började klura på den här texten.  

"Frame lock" i titan med stålförstärkning och översträckningsskydd - är det ett ultimat lås, 
slutet för alla andra varianter?

Det tycks vara så att varje företag med lite självaktning bör ha ett eget lås under bältet för att vara något att räkna med. Mästarna alla kategorier på området är ändå knivmakarna Grant och Gavin Hawk som formligen spottar ur sig idéer och patent på området. De heter saker som Dead Bolt, Toggle Lock och SLS bara för att nämna några få.

Annars känner ni redan till att några av de stora märkena gärna framhåller fördelarna med de "egna" låsen. Typexempel på det här är Spyderco med sitt "Compression lock" och SOG med sitt "A.R.C-lock" även om de två inte är i närheten av de företag som verkligen bygger sina kataloger kring ett specifikt lås som Benchmade i mångt och mycket gjort med sitt "Axis-lås". Ännu mer extrema är Cold Steel med sitt "Tri-Ad-lock". Länge dominerade det totalt deras utbud av fällknivar även om de på sista tiden breddat repertoaren börjat använda några andra varianter av lås också.

Nu vill jag som vanligt tillägga att många av de "nya" lås som presenteras ofta är variationer på ett tema. Inte sällan mycket gamla sådana. Om ämnet studeras framkommer snart att de flesta idéer kring enkel mekanik avhandlats tidigare i historien och det gäller förstås även den som förekommer på fällknivar. Men nog tillkommer det några nya tankar ibland. Fast mer sällan än man kan förledas att tro vill jag tillägga.

Den tanken gränsar till ett annat ämne som ligger många ännu närmare om hjärtat och väcker ännu hetare diskussioner och det är kopiering/förfalskning/kloning. Kärt barn har inte bara många namn utan även många nyanser i ärlighetens namn. Men det ämnet släpper vi för stunden och återvänder till lås. Även om ämnena understundom är intimt förknippade vilket var orsaken till att jag nämnde det. 

Jag tänkte presentera ett urval av lås och försiktigt närma mig frågan 
"Vilket är bäst?"

Vad skall man ha dem till egentligen, lås? Det torde väl vara uppenbart vid det här laget men svaret är kanske inte så givet när allt kommer till kritan då man länge och i många fall fortfarande klarar sig bra utan dem trots att tekniken är tillgänglig. Därför börjar vi med knivar som inte låser i egentlig mening.

• Den mest ursprungliga varianten av fällkniv brukar benämnas "Friction folder". De har minst antal delar och saknar helt lås men kan ändå i viss mån spärras. Dels kan friktionen som gett knivtypen dess namn ökas genom att pivotskruven spänns i de fall det är möjligt och dels utgör flärpen som agerar utfällningsmekanism ett utmärkt stopp genom att handen eller tummen placeras på den i utfällt läge och hindrar kniven från att agera sax.

Exempel: Japanska Higonokamis eller Nya Zeeländska Svörds "Peasant". Den här lösningen kombinerat med modernare material kan hittas i Spydercos "De Leeuw" och i flera knivar från Bastinelli.

Varianter av "Friction folders" från Okänd Kina-tillverkare, Fox, Nagao Kanekoma och Svörd

• Mest spridd bland icke låsbara knivar är emellertid olika varianter av "Slipjoints". Knivar där ofrivillig hopfällning hindras av en mer eller mindre kraftig ryggfjäder. En uppfinning som tillskrivs knivmakaren Jaques de Liege vilket gav upphov till namnet "Jack Knives". För ökad säkerhet har de inte sällan ett "halvvägsstopp" som hindrar att bladet leker fingergiljotin på vägen in till följd av kraften i fjädern.

Exempel: De flesta klassiska amerikanska mönster och nästan alla franska, spanska, tyska och italienska traditionella knivar är av den här typen. Mycket kända är exempelvis olika varianter av Laguiole-knivar. Moderna exempel saknas inte heller och ofta är det lagar eller produktionsförenkling som ligger bakom. Världens överlägset största fällknivstillverkare Victorinox grundar till största delen sin framgång på slipjoints för övrigt. Ni vet de där små röda från det lilla bergslandet, även kända som "SAK" - Schweiziska arméknivar. Spydercos modeller "UKPK" eller "Pingo" kan också tjäna som exempel. På senare tid har den här typen upplevt något av en pånyttfödelse och märken som Benchmade, Kizer och t o m CRK och Hinderer har numera dylika knivar på programmet.

Några klassiska "Slipjoints" representerade av Douk Douk, Buck Creek, Case, Rough Rider och Hen & Rooster

Modernare varianter av "Slipjoints" från Spyderco, Victorinox och EKA

• Vilket osökt för oss in på avdelningen för nya uppfinningar eller snarare variationer på ett tema och på dem följande kopior. En utveckling av den här gamla lösningen är moderna "double detent"-varianter som "Action stopper" från Italienska Viper Knives by Tecnocut. Det Italienska företaget gör en variant av slipjoint där bladet stoppas i olika lägen av fjädrande delar av ramen med flera "detentkulor" i. Idén "lånades" genast av kinesiska SanRenMu och återfinns i modeller som deras M1.

Exempel: Viper Dan 1, Viper Dan 2, Viper Maremmano, Sanrenmu M1

Knivar från Viper utrustade med "Actionstopper"

Sen kommer vi till avdelningen faktiska lås. En funktion som mer eller mindre väl förhindrar bladet att fälla ihop sig när så icke är önskvärt. Vi börjar med en gammal rackare som senare utvecklats till  "back locks" och som återfinns på bland andra spanska knivar som klassiska Navajas och en del äldre italienska knivtyper.

Det handlar om "clasplocks", jag väljer för övrigt att i möjligaste mån använda engelska uttryck för att inte begreppsförvirringen skall bli större än vad den redan är. För de flesta av de här mekanismerna saknas svenska ord och uttryck helt enkelt. 

• Anledningen till varför jag betraktar "Clasp locks" som föregångare till "back locks" ligger i själva konstruktionen som i båda fall består av en rejäl fjäder som återfinns på handtagsryggen. Den kan antingen utgöra ryggen eller placeras som en välvd, platt fjäder ovanpå handtaget. Men det finns två uppenbara skillnader låstyperna emellan och det är att låsarmen på ett "clasp lock" saknar klack. Istället återfinns den på bladet och när låset aktiveras faller den in i därför avsett hål i den fjädrande låsarmen. Den andra skillnaden är att hos clasp-locks utgör själva ryggen/låsarmen fjädern, hos backlocks finns en separat fjäder som håller låsarmen i läge. 

Exempel: Navajas från märken som Muela, Joker och Cudeman etc. 

En Navaja från spanska Joker försedd med "Clasp lock"

• En variant av den ovan beskrivna låstypen är "Ring locks". De har exakt samma konstruktion men låset släpps med en ring istället för med fingrarna eller en hävarm. 

Exempel: Okapiknivar, några Sicilianska knivtyper, Cold Steel Kudu.

Cold Steels kopia av en Okapi kallad Kudu utrustad med "Ring lock"

• Nära besläktade med "clasplocks" är även "Swivel-bolsters" och "Pick locks". Likheten hittas i låsarmens utformning och skillnaden på vilket de släpps. Namnen avslöjar hur det går till. Endera "plockas" låset upp med fingrarna/naglarna eller används ett roterande främre bolster som hävstång. Själva konstruktionen bygger även här på ett "hål" i själva låsarmen som faller ned över en klack på bladtangen och är således omvänd mot en backlock. De här låsen är ett typexempel på hur man senare återupptäcker och patenterar något som redan finns. Gavin och Grant Hawk "uppfann" "SLS - Strong Lock System" vilket är en hybrid av ett picklock och ett clasplock. Vad var egentligen nytt? Konstruktionen ser ut som ett clasplock men släpps som en picklock.

Exempel: Klassiska stiletter av allehanda slag från nyare märken som AGA Campolin, F Beltrame, SKM m fl och äldre som Latama och Rizzuto. 

De flesta moderna stiletter som de här från SKM är så kallade "Swivel bolsters"

• En annan gammal variant av lås är "Lever locks" som återfinns på flera klassiska automatknivar främst från Tyskland men även på knivar med ursprung i Italien. Inbyggd i själva konstruktionen finns en naturlig säkerhetsfunktion. Bladets manövreras via en hävstång som även agerar säkring när det fälls in mot handtaget och förhindrar därmed såväl oavsiktlig stängning som öppning av kniven.

Exempel: Automatknivar från Hubertus, AKC, SKM, AGA Campolin och Mikov.

Ursprungligen från Tyskland är "Leverlocks" här på knivar från SKM, Hubertus och A G A Campolin

• Ett annat lås som ofta förknippas med automatknivar är "Plunge- eller Button locks". Lösningen har blivit en smula pånyttfödd eftersom det passar bra till automatknivar drivna av spiralfjädrar s k coilspring automatics. Det är en enkel låstyp som bygger på att en fjäderbelastad asymmetrisk bult som är grövre i en ände flyttas i sidled och på så vis spärrar bladet. Det går förstås även utmärkt att använda även till knivar utan fjädrar.

Exempel: Böker Speedlock, De flesta Protechs som Godfather, Kershaws Launch-serie, Real Steel Griffin, Tangram Vector och flera modeller från William Henry.

De här tre knivarna från Pro Tech, Böker och Real Steel har alla "Plunge locks"

• "Back locks" var länge den dominerande typen av lås. Enkla att hantera, välbekanta och inte alltför komplicerade att tillverka. Av de skälen återfinns varianter av det låset på ett otal knivar. De fungerar genom att en fjäderbelastad låsarm försedd med en klack roterar kring en central axel och faller ned i en därför avsedd fördjupning i bladet. Den specifika modell som populariserade låset är förstås Buck 110. Men nu får man inte tro att den ens är i närheten av att vara den första kniv som var framgångsrik med den här typen av lås. Det var den Tyska Mercator K55K. En kniv som kom redan på 1800-talet och var mycket populär inte minst bland soldater under första världskriget. Buck intog scenen först 1964 med sin Hunter.

Exempel: Buck 110 och 112, Spyderco Delica och Endura, EKA Swede 92,  

Några kända modeller från Buck och EKA utrustade med "Back lock"

Den ursprungliga backlock-succén Mercator K55K här från Otter Messer

• Man kom snabbt fram till att  sättet på vilket det här låset släpptes och hur smidigt det skulle ske kunde varieras. Al Mar var en av dem som funderade kring det och flyttade fram låsarmen varpå en variant på "backlocks" var uppfunnet eller snarare återupptäckt: "Mid- eller Front lock". Hans tolkning hyllades av Spyderco genom Sage 4.

Exempel: nästan alla Al Mars modeller, EKA Swede 60, Spyderco Sage 4

Al Mars tolkning av en back lock blev "Front lock" här från Al Mar och EKA

Då backlocks dras med några nackdelar som åtkomsten av låset om man önskar fälla ihop kniven med en hand och att de kan utveckla spel vid slitage eller bristande precision vid tillverkningen fanns förstås utvecklingspotential.

• Ett märke som gjort sig känt för det är Cold Steel eller snarare deras inhouse-designer och tillika knivmakaren Andrew Demko. Han drog sitt strå till stacken genom att addera ett bladstopp till en backlock-konstruktion. Därmed såg "Tri-Ad lock" dagens ljus. Ännu starkare och mindre känsligt för slitage än de flesta äldre varianter. 

Exempel: I princip hela Cold Steels sortiment: Voyager-serien,  American Lawman, Tuff Lite, UH, Talwar, Broken Skull och Pro Lite för att nämna några. 

"Tri-Ad lock" hittas på de flesta av Cold Steels knivar

• Spyderco svarade på styrkeracet med sitt "Power lock" vilket är en backlock som inkluderar ett länksystem. Skall även det vara rejält mycket starkare än den ursprungliga konstruktionen men inkluderar fler rörliga delar.

Exempel:  Spyderco Tatanka

• Sen har vi lås i en kategori som bygger på rörliga spärrar som på något sätt skall förflyttas in mot därför avsedd fördjupning i själva bladet. Bland de första var Blackie Collins med sitt "Bolt Action lock" även ibland kallat "Piston lock" Det är ett system som låser via en fjäderbelastad metallstav som pressas mot bladtangen/basen på bladet. 

Exempel: Spyderco Sage 3, Gerber Bolt Action Folder och Parabellum. 

Som bra idéer tenderar att göra har den ynglat av sig och fått flera sentida kusiner. De är tillräckligt unika för att leva ett eget liv och därmed bli patenterade. Alla bygger dock i grunden på att någon form av fjäder trycker fram en kula, axel, bult eller pistong mot bladbasen som förses med därför avsedda fördjupningar, hack eller flata delar. Ibland blandas ett bladstopp in ibland inte. Låsen kan i vissa fall även fungera som "detent".

• Ett exempel på det senare är Spydercos "Ball Bearing lock". På namnet kan nästan höras vad det handlar om. Den fjäderbelastade pistongen har blivit en kula och man har blandat in en stoppinne likt ett "Compression lock".

Exempel: Äldre Spyderco som Dodo och D'Allara till nyare knivar i Manix-serien och förstås Q-ball. 

• Mest känd bland de här kusinerna är utan tvekan Benchmades "Axis lock". Här har man satt pistongen på tvären som en bult och försett den med "omegafjädrar" som pressar in låset mot tangen. Den första modellen som presenterades med det här låset var deras modell 710 McHenry Williams vilket knappast är ett långsökt namn eftersom det är dessa herrar som står bakom idén ifråga.

Exempel: I princip alla kända Benchmade-modeller som t ex 710 och inte minst Griptilian-familjen

Mest känd av alla låstyper som har Blackie Collins "Piston lock" som förfader
är förstås Benchmades tolkning av McHenry & Williams "Axis lock"

• Snart önskade fler tillverkare ha knivar på det här temat eftersom det har sina fördelar som att fingrarna är ur vägen vid handhavandet och inte minst att man kan använda kniven som en "gravity knife" och snärta ut bladet. Med på tåget fanns bland andra SOG som kom med sitt "A.R.C-Lock" eller "CAM-lock". Det bygger på samma princip som de övriga i familjen. En rörlig stoppinne som i det här fallet "gungas" in mot bladtangen under fjäderbelastning. Snarlikt ett Axislås men tillräckligt unikt för att få eget patent såvitt jag vet.

Exempel: SOG Trident-familjen, Vision, Spec Elite m fl.

Tilläggas bör att Benchmades patent på Axis-låset har löpt ut vilket gör att det poppar upp allt fler märken som använder systemet eller intill förväxling lika varianter. Det senaste exemplet på det är Hogues Doug Ritter designade modell RSK som använder sig av "Able-lock" vilket såvitt jag vet är ett Axislock med en annan typ av fjäder som därtill blivit dubbel.

• En av de idag dominerande låstyperna är förstås "Liner lock". En enkel konstruktion som bygger på att en fjädrande del av knivens interna ram lägger sig bakom bladet i öppet läge. Allt för många jag talat med tycks vara av uppfattningen att det är en uppfinning av Michael Walker. Särskilt efter Spydercos hyllning till honom i och med Sage 1 som uppmärksammade hans tillskott till den moderna fällknivens utveckling. Det han gjorde var emellertid att addera en "detent", en liten kula i låsarmen för att hålla kvar bladet i stängt läge. Han moderniserade ett lås som fanns åtminstone redan på 1800-talet. Således uppfann han det inte men gjorde det mer tillämpligt på moderna knivar och ökade därmed dess popularitet.

Exmpel: OKC RAT, Spyderco Sage 1, BM AFCK, Fällkniven mod P,  

Några få kända exempel på ett av de mer använda låsen idag, "Liner lock". 
Modellerna är från ZT, Benchmade, OKC och Spyderco

• Liksom CRK, Cold Steel och Benchmade så har Spyderco utvecklat ett eget lås med stor framgång. Det handlar förstås om "Compression lock". Ett lås som ibland felaktigt liknas vid ett omvänt "liner lock" vilket det inte är. Enda likheten är att det släpps på liknande vis fast låsarmen återfinns på handtagsryggen istället för på undersidan. Funktionen däremot innebär att låsarmen kläms mellan en stoppbult och bladtangen vilket gör det betydligt starkare än en linerlock. 

Exempel: Spydercomodeller som - Vesuvius (först), Salsa, Paramilitary 2, Para 3, Sage 5, Shaman, Sliverax, Kapara.  

• En utveckling av "Liner locks" som koncept gjordes av Chris Reeve i och med hans "RIL - Reeve Integral lock" mer populärt kallad "Frame lock". Principen är densamma men låset används i de fall handtagssidorna inte utgörs av en ram med utanpåliggande skollor utan är gjorda i ett stycke metall. Låsarmen skärs då ut i en av sidorna istället. I ärlighetens namn saknar ju de här knivarna ram och borde därför inte kallas just frame locks. I och med titanets intåg som handtagsmaterial har de kraftigt ökat i popularitet även om de förstås kan göras i andra material också. 

Exempel: CRK Sebenza, Hinderers XM-serie, Spyderco Techno, Strider SMF, CRKT Pilar, Kizer Gemini.  

"Frame locks" i titan och stål från Spyderco, Strider, Ruike och CRKT

Utöver de som redan nämnts finns en rik fauna och flora av mer eller mindre ovanliga låstyper som kan stötas på i knivdjungeln. 

Till exempel skulle "Balisonger" kunna räknas som en helt egen kategori. För övrigt troligen starkare än alla andra inklusive Tri-Ad Lock om man nu vill diskutera den aspekten. Från den tanken, att man använder några delar av handtaget som lås eller hinder mot att kniven fälls ihop stammar även lösningar som "Tri-folders" som består av tre delar som viks ihop på olika vis. Exempel på dylika hittas hos Fred Perrins Le Tri-folder och i Cold Steels kopior av densamma "Triple folder". För att förvirra finns även flera olika typer av lås inkluderande ordet "Tri", andra exempel är Piranhas "Tri-fold" och Pacific Cutlerys (märket som senare blev Benchmade) föregångare till den kniven med samma namn, Tri-fold. Men de två modellerna är egentligen exempel på "Woodlock" då det var mannen bakom idén. En annan tolkning av den varianten men i virvlande utförande är Michel Janichs Janisong från Spyderco.

En egen liten grupp utgörs av lås där själva låsfjädern återfinns i bladet. Exempel på dylika lösningar är "TiLock" från på CRK och "Stud lock" som kan hittas på Kershaws Tactical Speed Bump. 

Aningen mer ovanliga låstyper: "Caged Ball lock" från Spyderco, "Stud lock" från Kershaw och "TOL" från Lionsteel

Sen har vi en uppsjö lösningar som innebär att man endast delvis förändrar en befintlig konstruktion. Inte tillräckligt för att ligga till grund för ett patent utan mer som kosmetisk eller marginellt praktisk förändring.

Som exempel på det fenomenet kan nämnas Spydercos varianter på slipjoints som "Slipit" och "Notchjoint". Det hörs nästan på namnen för övrigt.

Andra lösningar som är variationer på ett tema är t ex: "Bolster locks" vilket egentligen bara är en framelock där man dolt låsarmen med en handtagssida. Alternativt kan de tolkas som en överdimensionerad "Linerlock" om man så vill.

Sen finns "Nested Liner locks". En av de första på området var Spyderco med sin modell Military. Tekniken innebär att man kombinerar en linerlock med ett handtag utan ram och istället fäster låsarmen direkt i handtagssidan.

Samma variant av lösning fast för framelocks utvecklades av Kershaw (KAI) med sitt "Sub Frame lock". Låset tillkom för att kunna ha ramlås på knivar med aluminiumhandtag och syns exempelvis på modellen Knockout. Sist i raden med att modifiera lås med nya material är Fox då de nyligen släppt en modell kallad Suru med ramlås kolfiber. Det i sin tur har redan gjorts fast med plast som material även om den lösningen blev en passus i historien.  

Exempel på andra ovanligare låstyper är:

Virobloc: en Opinel-uppfinning senare kopierats av Cold Steel och blev "twist lock"

Neely Lock: kan ses på Timberlite från Timberline

Paul Axiel Locking Mechanism: ett lås som finns på Paul Knife som tillverkats av bl a Gerber och Lone Wolfs modell Defender

Rolox: CRKT Rollock var en tolkning av den här Blackie Collins designen

Fulcrum Action: ett öppningssystem med tillhörande lås från R Kommer som även det hittas hos CRKT

Snap Lock: ett lås från Van Hoy som kan hittas på CRKTs kniv med samma namn

Togglelock: återfanns ursprungligen på Kershaws E.T. Numera är låset övertaget av QTRMSTR.

Griplock: är en variant som återfinns hos Böker 

TOL: som skall utläsas Tactical Operation Locking system. Låstyp från Lionsteel som hittas på deras Daghetta

aX Dobolock: en låsvariant från Fox Knives

Warlock: på knivar från Paragon Knives by Ashville Steel

Phantomlock: ett dolt lås som hittas på Spyderco Meerkat

Det bör nämnas att flera av ovanstående lås är hopsnickrade av de tidigare nämnda virtuoserna G & G Hawk. 

I jakten på starkare lås eller som det heter i nutida anglosaxisk reklamterminologi "virtual fixed blades" kan man även addera lösa delar till låset. Extrema Ratio låter till exempel en stålsprint följa med sin RAO vilket definitivt låser bladet när den förs genom ett hål i bladet och skruvas fast i korrensponderande hål i handtaget. 

Ännu mer udda är CRKTs variant på temat. Ett samarbete med Liong Mah kallat Journeyer som är en slipjoint med samma lösning även om den inte skruvas på plats. 

Den här texten syftar huvudsakligen till att ge en inblick i den härliga snårskog som utgörs av alla grenar på det stora låsträdet. Det finns liv bortom ramlås i titan kan konstateras. Nu skall bara fler tillverkare inse det. Men frågan som skulle besvaras eller åtminstone nosas på är

vilket är då bäst?

Det aningen tråka och möjligen fega svaret är att det förstås inte finns något enkelt svar på den frågan. Det är helt avhängigt vad som eftersöks. Önskas enbart maximal styrka eller skall den egenskapen balanseras mot användarvänlighet? Behöver låset kunna öppnas med en hand eller duger det med två? Passar låset med knivens tänkta användningsområde? Komplicerade låsmekanismer kanske inte är önskvärt om kniven skall nyttjas i eländiga miljöer. Det finns även en estetisk aspekt. Ett visst lås kanske inte matchar det utseende som formgivaren eller knivmakaren tänkt sig. Tillverkningskostnader får inte heller glömmas bort i sammanhanget.

"Frame locks" kanske inte är "the lock of all locks" trots allt. Här ett från Two Sun

Att utse ett enda "bästa lås" låter sig därför inte göras. De har alla sina förtjänster och brister. En annan intressant fråga är varför det ofta väcker så starka känslor när man påpekar det? Särskilt om man som jag hävdar att ramlås i titan dras med fler nackdelar än de har fördelar. 

Det lär finnas anledning att återkomma till ämnet lås. Det ämnar jag förresten att göra redan i nästa del då jag tänkte visa några isärplockade exempel på låstyper och diskutera för- respektive nackdelar med dem. 

/ J - inte låst

PS. Det kan ha smugit sig in faktafel. Rätta mig gärna i så fall. Texten är nämligen till största delen skriven direkt "ur huvudet" och gör sannerligen inga anspråk på att vara heltäckande.