Visar inlägg med etikett Actionstopper. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Actionstopper. Visa alla inlägg

onsdag 17 mars 2021

New Knife Viper Gobbo

This is one of the best looking knives I own! Simplicity manifested. Pure elegant lines without disturbing details. No clip, no "flipper tab" or anything modern that detracts from the aesthetic. A folding knife scaled down to the essentials, a handle and a blade. In addition, a practical blade and a comfortable handle.

This beauty comes from Italian Viper Knives, which both the box and the logo on the blade tells us. This model is part of a series of knives they call "collezione" which includes several regional knife patterns from Italy. This one is from Abbruzzi and the knife is called Gobbo

Viper Gobbo


"Gobbo" means humpback in Italian and the name refers to the characteristic handle that has a typical curvature in the middle. Also typical is the slender and simple blade shape. Despite the classic attributes, this is a modern knife designed by Fabrizio "Silvestri" Silvestrelli. The modern is revealed in the internal steel frame countersank in the well-polished olive wood scales and in the "locking system".

Actually, it's not a lock but Viper's own version of a slipjoint called "Actionstopper". It is based on a system with double detent balls and works very well in this case. All in all a very nice knife I must say!



/ J - bitten once again

#knivesandbikes #knivigtvarre

torsdag 11 mars 2021

Ny kniv - Viper Gobbo

Det här är en av de snyggaste knivar jag äger! Enkelheten manifesterad. Rena eleganta linjer utan störande detaljer. Inget clip, ingen "flipperfena" eller andra moderna tilltag som inverkar menligt på estetiken. En fällkniv nedskalad till det essentiella, ett handtag och ett blad. Därtill ett praktiskt blad och ett bekvämt handtag.

Den här skönheten kommer från italienska Viper Knives vilket både kartong och logotypen på bladet skvallrar om. Modellen ingår i en serie knivar de kallar "collezione" i vilken det ingår ett flertal regionala knivmönster från italien. Det här härstammar från Abbruzzi och kniven kallas Gobbo

Viper Gobbo


"Gobbo" betyder för övrigt puckelrygg på italienska och namnet syftar till det karaktäristiska handtaget som har en typisk kurvatur på mitten. Typisk är också den slanka och enkla bladformen. Trots att de klassiska attributen är det här en modern kniv designad av Fabrizio "Silvestri" Silvestrelli. Det moderna avslöjas i den interna stålram som återfinns innanför de välpolerade skollorna i olivträ och i "låssystemet". Egenligen är det inte ett lås utan Vipers egen version av en slipjoint kallad "Actionstopper". Det bygger på ett system med dubbla detent-kulor och fungerar i det här fallet mycket bra. 

Om du gillar traditionella knivar och är nyfiken på sådana mönster från Italien är det här en serie jag varmt rekommenderar. Men viss skyndsamhet kan vara nödvändig då det rör sig om begränsade upplagor.



/ J - biten igen

#knivesandbikes #knivigtvarre

torsdag 6 december 2018

Liten låsencyclopedi

- del ett, en översikt


Lås - ett ämne som uppenbarligen inte upphör att fascinera oss knivtokar. Det kan bland annat utläsas av de otaliga trådar som startats i diverse forum rörande olika låstypers fördelar och eventuella tillkortakommanden. En sådan dök upp i samband med att Spyderco skulle släppa sin "Para 3". Den kniven är liksom storebror PM2 utrustad med deras eget "Compression lock". Det samtalet inspirerade till det här inlägget. Eller åtminstone tankarna bakom det. Den initierade förstår då att det var ett tag sedan jag började klura på den här texten.  

"Frame lock" i titan med stålförstärkning och översträckningsskydd - är det ett ultimat lås, 
slutet för alla andra varianter?


Det tycks vara så att varje företag med lite självaktning bör ha ett eget lås under bältet för att vara något att räkna med. Mästarna alla kategorier på området är ändå knivmakarna Grant och Gavin Hawk som formligen spottar ur sig idéer och patent på området. De heter saker som Dead Bolt, Toggle Lock och SLS bara för att nämna några få.

Annars känner ni redan till att några av de stora märkena gärna framhåller fördelarna med de "egna" låsen. Typexempel på det här är Spyderco med sitt "Compression lock" och SOG med sitt "A.R.C-lock" även om de två inte är i närheten av de företag som verkligen bygger sina kataloger kring ett specifikt lås som Benchmade i mångt och mycket gjort med sitt "Axis-lås". Ännu mer extrema är Cold Steel med sitt "Tri-Ad-lock". Länge dominerade det totalt deras utbud av fällknivar även om de på sista tiden breddat repertoaren börjat använda några andra varianter av lås också.

Nu vill jag som vanligt tillägga att många av de "nya" lås som presenteras ofta är variationer på ett tema. Inte sällan mycket gamla sådana. Om ämnet studeras framkommer snart att de flesta idéer kring enkel mekanik avhandlats tidigare i historien och det gäller förstås även den som förekommer på fällknivar. Men nog tillkommer det några nya tankar ibland. Fast mer sällan än man kan förledas att tro vill jag tillägga.

Den tanken gränsar till ett annat ämne som ligger många ännu närmare om hjärtat och väcker ännu hetare diskussioner och det är kopiering/förfalskning/kloning. Kärt barn har inte bara många namn utan även många nyanser i ärlighetens namn. Men det ämnet släpper vi för stunden och återvänder till lås. Även om ämnena understundom är intimt förknippade vilket var orsaken till att jag nämnde det. 


Jag tänkte presentera ett urval av lås och försiktigt närma mig frågan 
"Vilket är bäst?"



Vad skall man ha dem till egentligen, lås? Det torde väl vara uppenbart vid det här laget men svaret är kanske inte så givet när allt kommer till kritan då man länge och i många fall fortfarande klarar sig bra utan dem trots att tekniken är tillgänglig. Därför börjar vi med knivar som inte låser i egentlig mening.
  • Den mest ursprungliga varianten av fällkniv brukar benämnas "Friction folder". De har minst antal delar och saknar helt lås men kan ändå i viss mån spärras. Dels kan friktionen som gett knivtypen dess namn ökas genom att pivotskruven spänns i de fall det är möjligt och dels utgör flärpen som agerar utfällningsmekanism ett utmärkt stopp genom att handen eller tummen placeras på den i utfällt läge och hindrar kniven från att agera sax.
Exempel: Japanska Higonokamis eller Nya Zeeländska Svörds "Peasant". Den här lösningen kombinerat med modernare material kan hittas i Spydercos "De Leeuw" och i flera knivar från Bastinelli.

Varianter av "Friction folders" från Okänd Kina-tillverkare, Fox, Nagao Kanekoma och Svörd

  • Mest spridd bland icke låsbara knivar är emellertid olika varianter av "Slipjoints". Knivar där ofrivillig hopfällning hindras av en mer eller mindre kraftig ryggfjäder. En uppfinning som tillskrivs knivmakaren Jaques de Liege vilket gav upphov till namnet "Jack Knives". För ökad säkerhet har de inte sällan ett "halvvägsstopp" som hindrar att bladet leker fingergiljotin på vägen in till följd av kraften i fjädern.
Exempel: De flesta klassiska amerikanska mönster och nästan alla franska, spanska, tyska och italienska traditionella knivar är av den här typen. Mycket kända är exempelvis olika varianter av Laguiole-knivar. Moderna exempel saknas inte heller och ofta är det lagar eller produktionsförenkling som ligger bakom. Världens överlägset största fällknivstillverkare Victorinox grundar till största delen sin framgång på slipjoints för övrigt. Ni vet de där små röda från det lilla bergslandet, även kända som "SAK" - Schweiziska arméknivar. Spydercos modeller "UKPK" eller "Pingo" kan också tjäna som exempel. På senare tid har den här typen upplevt något av en pånyttfödelse och märken som Benchmade, Kizer och t o m CRK och Hinderer har numera dylika knivar på programmet.


Några klassiska "Slipjoints" representerade av Douk Douk, Buck Creek, Case, Rough Rider och Hen & Rooster



Modernare varianter av "Slipjoints" från Spyderco, Victorinox och EKA

  • Vilket osökt för oss in på avdelningen för nya uppfinningar eller snarare variationer på ett tema och på dem följande kopior. En utveckling av den här gamla lösningen är moderna "double detent"-varianter som "Action stopper" från Italienska Viper Knives by Tecnocut. Det Italienska företaget gör en variant av slipjoint där bladet stoppas i olika lägen av fjädrande delar av ramen med flera "detentkulor" i. Idén "lånades" genast av kinesiska SanRenMu och återfinns i modeller som deras M1.
Exempel: Viper Dan 1, Viper Dan 2, Viper Maremmano, Sanrenmu M1


Knivar från Viper utrustade med "Actionstopper"


Sen kommer vi till avdelningen faktiska lås. En funktion som mer eller mindre väl förhindrar bladet att fälla ihop sig när så icke är önskvärt. Vi börjar med en gammal rackare som senare utvecklats till  "back locks" och som återfinns på bland andra spanska knivar som klassiska Navajas och en del äldre italienska knivtyper.

Det handlar om "clasplocks", jag väljer för övrigt att i möjligaste mån använda engelska uttryck för att inte begreppsförvirringen skall bli större än vad den redan är. För de flesta av de här mekanismerna saknas svenska ord och uttryck helt enkelt. 
  • Anledningen till varför jag betraktar "Clasp locks" som föregångare till "back locks" ligger i själva konstruktionen som i båda fall består av en rejäl fjäder som återfinns på handtagsryggen. Den kan antingen utgöra ryggen eller placeras som en välvd, platt fjäder ovanpå handtaget. Men det finns två uppenbara skillnader låstyperna emellan och det är att låsarmen på ett "clasp lock" saknar klack. Istället återfinns den på bladet och när låset aktiveras faller den in i därför avsett hål i den fjädrande låsarmen. Den andra skillnaden är att hos clasp-locks utgör själva ryggen/låsarmen fjädern, hos backlocks finns en separat fjäder som håller låsarmen i läge. 
Exempel: Navajas från märken som Muela, Joker och Cudeman etc. 


En Navaja från spanska Joker försedd med "Clasp lock"

  • En variant av den ovan beskrivna låstypen är "Ring locks". De har exakt samma konstruktion men låset släpps med en ring istället för med fingrarna eller en hävarm. 

Exempel: Okapiknivar, några Sicilianska knivtyper, Cold Steel Kudu.


Cold Steels kopia av en Okapi kallad Kudu utrustad med "Ring lock"

  • Nära besläktade med "clasplocks" är även "Swivel-bolsters" och "Pick locks". Likheten hittas i låsarmens utformning och skillnaden på vilket de släpps. Namnen avslöjar hur det går till. Endera "plockas" låset upp med fingrarna/naglarna eller används ett roterande främre bolster som hävstång. Själva konstruktionen bygger även här på ett "hål" i själva låsarmen som faller ned över en klack på bladtangen och är således omvänd mot en backlock. De här låsen är ett typexempel på hur man senare återupptäcker och patenterar något som redan finns. Gavin och Grant Hawk "uppfann" "SLS - Strong Lock System" vilket är en hybrid av ett picklock och ett clasplock. Vad var egentligen nytt? Konstruktionen ser ut som ett clasplock men släpps som en picklock.

Exempel: Klassiska stiletter av allehanda slag från nyare märken som AGA Campolin, F Beltrame, SKM m fl och äldre som Latama och Rizzuto. 


De flesta moderna stiletter som de här från SKM är så kallade "Swivel bolsters"

  • En annan gammal variant av lås är "Lever locks" som återfinns på flera klassiska automatknivar främst från Tyskland men även på knivar med ursprung i Italien. Inbyggd i själva konstruktionen finns en naturlig säkerhetsfunktion. Bladets manövreras via en hävstång som även agerar säkring när det fälls in mot handtaget och förhindrar därmed såväl oavsiktlig stängning som öppning av kniven.

Exempel: Automatknivar från Hubertus, AKC, SKM, AGA Campolin och Mikov.


Ursprungligen från Tyskland är "Leverlocks" här på knivar från SKM, Hubertus och A G A Campolin

  • Ett annat lås som ofta förknippas med automatknivar är "Plunge- eller Button locks". Lösningen har blivit en smula pånyttfödd eftersom det passar bra till automatknivar drivna av spiralfjädrar s k coilspring automatics. Det är en enkel låstyp som bygger på att en fjäderbelastad asymmetrisk bult som är grövre i en ände flyttas i sidled och på så vis spärrar bladet. Det går förstås även utmärkt att använda även till knivar utan fjädrar.
Exempel: Böker Speedlock, De flesta Protechs som Godfather, Kershaws Launch-serie, Real Steel Griffin, Tangram Vector och flera modeller från William Henry.


De här tre knivarna från Pro Tech, Böker och Real Steel har alla "Plunge locks"

  • "Back locks" var länge den dominerande typen av lås. Enkla att hantera, välbekanta och inte alltför komplicerade att tillverka. Av de skälen återfinns varianter av det låset på ett otal knivar. De fungerar genom att en fjäderbelastad låsarm försedd med en klack roterar kring en central axel och faller ned i en därför avsedd fördjupning i bladet. Den specifika modell som populariserade låset är förstås Buck 110. Men nu får man inte tro att den ens är i närheten av att vara den första kniv som var framgångsrik med den här typen av lås. Det var den Tyska Mercator K55K. En kniv som kom redan på 1800-talet och var mycket populär inte minst bland soldater under första världskriget. Buck intog scenen först 1964 med sin Hunter.
Exempel: Buck 110 och 112, Spyderco Delica och Endura, EKA Swede 92,  


Några kända modeller från Buck och EKA utrustade med "Back lock"


Den ursprungliga backlock-succén Mercator K55K här från Otter Messer

  • Man kom snabbt fram till att  sättet på vilket det här låset släpptes och hur smidigt det skulle ske kunde varieras. Al Mar var en av dem som funderade kring det och flyttade fram låsarmen varpå en variant på "backlocks" var uppfunnet eller snarare återupptäckt: "Mid- eller Front lock". Hans tolkning hyllades av Spyderco genom Sage 4.
Exempel: nästan alla Al Mars modeller, EKA Swede 60, Spyderco Sage 4


Al Mars tolkning av en back lock blev "Front lock" här från Al Mar och EKA


Då backlocks dras med några nackdelar som åtkomsten av låset om man önskar fälla ihop kniven med en hand och att de kan utveckla spel vid slitage eller bristande precision vid tillverkningen fanns förstås utvecklingspotential.
  • Ett märke som gjort sig känt för det är Cold Steel eller snarare deras inhouse-designer och tillika knivmakaren Andrew Demko. Han drog sitt strå till stacken genom att addera ett bladstopp till en backlock-konstruktion. Därmed såg "Tri-Ad lock" dagens ljus. Ännu starkare och mindre känsligt för slitage än de flesta äldre varianter. 
Exempel: I princip hela Cold Steels sortiment: Voyager-serien,  American Lawman, Tuff Lite, UH, Talwar, Broken Skull och Pro Lite för att nämna några. 


"Tri-Ad lock" hittas på de flesta av Cold Steels knivar

  • Spyderco svarade på styrkeracet med sitt "Power lock" vilket är en backlock som inkluderar ett länksystem. Skall även det vara rejält mycket starkare än den ursprungliga konstruktionen men inkluderar fler rörliga delar.
Exempel:  Spyderco Tatanka

  • Sen har vi lås i en kategori som bygger på rörliga spärrar som på något sätt skall förflyttas in mot därför avsedd fördjupning i själva bladet. Bland de första var Blackie Collins med sitt "Bolt Action lock" även ibland kallat "Piston lock" Det är ett system som låser via en fjäderbelastad metallstav som pressas mot bladtangen/basen på bladet. 
Exempel: Spyderco Sage 3, Gerber Bolt Action Folder och Parabellum. 


Som bra idéer tenderar att göra har den ynglat av sig och fått flera sentida kusiner. De är tillräckligt unika för att leva ett eget liv och därmed bli patenterade. Alla bygger dock i grunden på att någon form av fjäder trycker fram en kula, axel, bult eller pistong mot bladbasen som förses med därför avsedda fördjupningar, hack eller flata delar. Ibland blandas ett bladstopp in ibland inte. Låsen kan i vissa fall även fungera som "detent".

  • Ett exempel på det senare är Spydercos "Ball Bearing lock". På namnet kan nästan höras vad det handlar om. Den fjäderbelastade pistongen har blivit en kula och man har blandat in en stoppinne likt ett "Compression lock".
Exempel: Äldre Spyderco som Dodo och D'Allara till nyare knivar i Manix-serien och förstås Q-ball. 


  • Mest känd bland de här kusinerna är utan tvekan Benchmades "Axis lock". Här har man satt pistongen på tvären som en bult och försett den med "omegafjädrar" som pressar in låset mot tangen. Den första modellen som presenterades med det här låset var deras modell 710 McHenry Williams vilket knappast är ett långsökt namn eftersom det är dessa herrar som står bakom idén ifråga.
Exempel: I princip alla kända Benchmade-modeller som t ex 710 och inte minst Griptilian-familjen


Mest känd av alla låstyper som har Blackie Collins "Piston lock" som förfader
är förstås Benchmades tolkning av McHenry & Williams "Axis lock"

  • Snart önskade fler tillverkare ha knivar på det här temat eftersom det har sina fördelar som att fingrarna är ur vägen vid handhavandet och inte minst att man kan använda kniven som en "gravity knife" och snärta ut bladet. Med på tåget fanns bland andra SOG som kom med sitt "A.R.C-Lock" eller "CAM-lock". Det bygger på samma princip som de övriga i familjen. En rörlig stoppinne som i det här fallet "gungas" in mot bladtangen under fjäderbelastning. Snarlikt ett Axislås men tillräckligt unikt för att få eget patent såvitt jag vet.
Exempel: SOG Trident-familjen, Vision, Spec Elite m fl.


Tilläggas bör att Benchmades patent på Axis-låset har löpt ut vilket gör att det poppar upp allt fler märken som använder systemet eller intill förväxling lika varianter. Det senaste exemplet på det är Hogues Doug Ritter designade modell RSK som använder sig av "Able-lock" vilket såvitt jag vet är ett Axislock med en annan typ av fjäder som därtill blivit dubbel.

  • En av de idag dominerande låstyperna är förstås "Liner lock". En enkel konstruktion som bygger på att en fjädrande del av knivens interna ram lägger sig bakom bladet i öppet läge. Allt för många jag talat med tycks vara av uppfattningen att det är en uppfinning av Michael Walker. Särskilt efter Spydercos hyllning till honom i och med Sage 1 som uppmärksammade hans tillskott till den moderna fällknivens utveckling. Det han gjorde var emellertid att addera en "detent", en liten kula i låsarmen för att hålla kvar bladet i stängt läge. Han moderniserade ett lås som fanns åtminstone redan på 1800-talet. Således uppfann han det inte men gjorde det mer tillämpligt på moderna knivar och ökade därmed dess popularitet.
Exmpel: OKC RAT, Spyderco Sage 1, BM AFCK, Fällkniven mod P,  


Några få kända exempel på ett av de mer använda låsen idag, "Liner lock"
Modellerna är från ZT, Benchmade, OKC och Spyderco

  • Liksom CRK, Cold Steel och Benchmade så har Spyderco utvecklat ett eget lås med stor framgång. Det handlar förstås om "Compression lock". Ett lås som ibland felaktigt liknas vid ett omvänt "liner lock" vilket det inte är. Enda likheten är att det släpps på liknande vis fast låsarmen återfinns på handtagsryggen istället för på undersidan. Funktionen däremot innebär att låsarmen kläms mellan en stoppbult och bladtangen vilket gör det betydligt starkare än en linerlock. 
Exempel: Spydercomodeller som - Vesuvius (först), Salsa, Paramilitary 2, Para 3, Sage 5, Shaman, Sliverax, Kapara.  

  • En utveckling av "Liner locks" som koncept gjordes av Chris Reeve i och med hans "RIL Reeve Integral lock" mer populärt kallad "Frame lock". Principen är densamma men låset används i de fall handtagssidorna inte utgörs av en ram med utanpåliggande skollor utan är gjorda i ett stycke metall. Låsarmen skärs då ut i en av sidorna istället. I ärlighetens namn saknar ju de här knivarna ram och borde därför inte kallas just frame locks. I och med titanets intåg som handtagsmaterial har de kraftigt ökat i popularitet även om de förstås kan göras i andra material också. 
Exempel: CRK Sebenza, Hinderers XM-serie, Spyderco Techno, Strider SMF, CRKT Pilar, Kizer Gemini.  


"Frame locks" i titan och stål från Spyderco, Strider, Ruike och CRKT


Utöver de som redan nämnts finns en rik fauna och flora av mer eller mindre ovanliga låstyper som kan stötas på i knivdjungeln. 

Till exempel skulle "Balisonger" kunna räknas som en helt egen kategori. För övrigt troligen starkare än alla andra inklusive Tri-Ad Lock om man nu vill diskutera den aspekten. Från den tanken, att man använder några delar av handtaget som lås eller hinder mot att kniven fälls ihop stammar även lösningar som "Tri-folders" som består av tre delar som viks ihop på olika vis. Exempel på dylika hittas hos Fred Perrins Le Tri-folder och i Cold Steels kopior av densamma "Triple folder". För att förvirra finns även flera olika typer av lås inkluderande ordet "Tri", andra exempel är Piranhas "Tri-fold" och Pacific Cutlerys (märket som senare blev Benchmade) föregångare till den kniven med samma namn, Tri-fold. Men de två modellerna är egentligen exempel på "Woodlock" då det var mannen bakom idén. En annan tolkning av den varianten men i virvlande utförande är Michel Janichs Janisong från Spyderco.

En egen liten grupp utgörs av lås där själva låsfjädern återfinns i bladet. Exempel på dylika lösningar är "TiLock" från på CRK och "Stud lock" som kan hittas på Kershaws Tactical Speed Bump



Aningen mer ovanliga låstyper: "Caged Ball lock" från Spyderco, "Stud lock" från Kershaw och "TOL" från Lionsteel


Sen har vi en uppsjö lösningar som innebär att man endast delvis förändrar en befintlig konstruktion. Inte tillräckligt för att ligga till grund för ett patent utan mer som kosmetisk eller marginellt praktisk förändring.

Som exempel på det fenomenet kan nämnas Spydercos varianter på slipjoints som "Slipit" och "Notchjoint". Det hörs nästan på namnen för övrigt.

Andra lösningar som är variationer på ett tema är t ex: "Bolster locks" vilket egentligen bara är en framelock där man dolt låsarmen med en handtagssida. Alternativt kan de tolkas som en överdimensionerad "Linerlock" om man så vill.

Sen finns "Nested Liner locks". En av de första på området var Spyderco med sin modell Military. Tekniken innebär att man kombinerar en linerlock med ett handtag utan ram och istället fäster låsarmen direkt i handtagssidan.

Samma variant av lösning fast för framelocks utvecklades av Kershaw (KAI) med sitt "Sub Frame lock". Låset tillkom för att kunna ha ramlås på knivar med aluminiumhandtag och syns exempelvis på modellen Knockout. Sist i raden med att modifiera lås med nya material är Fox då de nyligen släppt en modell kallad Suru med ramlås kolfiber. Det i sin tur har redan gjorts fast med plast som material även om den lösningen blev en passus i historien.  


Exempel på andra ovanligare låstyper är:

Virobloc: en Opinel-uppfinning senare kopierats av Cold Steel och blev "twist lock"

Neely Lock: kan ses på Timberlite från Timberline

Paul Axiel Locking Mechanism: ett lås som finns på Paul Knife som tillverkats av bl a Gerber och Lone Wolfs modell Defender

Rolox: CRKT Rollock var en tolkning av den här Blackie Collins designen

Fulcrum Action: ett öppningssystem med tillhörande lås från R Kommer som även det hittas hos CRKT

Snap Lock: ett lås från Van Hoy som kan hittas på CRKTs kniv med samma namn

Togglelock: återfanns ursprungligen på Kershaws E.T. Numera är låset övertaget av QTRMSTR.

Griplock: är en variant som återfinns hos Böker 

TOL: som skall utläsas Tactical Operation Locking system. Låstyp från Lionsteel som hittas på deras Daghetta

aX Dobolock: en låsvariant från Fox Knives

Warlock: på knivar från Paragon Knives by Ashville Steel

Phantomlock: ett dolt lås som hittas på Spyderco Meerkat

Det bör nämnas att flera av ovanstående lås är hopsnickrade av de tidigare nämnda virtuoserna G & G Hawk. 

I jakten på starkare lås eller som det heter i nutida anglosaxisk reklamterminologi "virtual fixed blades" kan man även addera lösa delar till låset. Extrema Ratio låter till exempel en stålsprint följa med sin RAO vilket definitivt låser bladet när den förs genom ett hål i bladet och skruvas fast i korrensponderande hål i handtaget. 

Ännu mer udda är CRKTs variant på temat. Ett samarbete med Liong Mah kallat Journeyer som är en slipjoint med samma lösning även om den inte skruvas på plats. 

Den här texten syftar huvudsakligen till att ge en inblick i den härliga snårskog som utgörs av alla grenar på det stora låsträdet. Det finns liv bortom ramlås i titan kan konstateras. Nu skall bara fler tillverkare inse det. Men frågan som skulle besvaras eller åtminstone nosas på är

vilket är då bäst?

Det aningen tråka och möjligen fega svaret är att det förstås inte finns något enkelt svar på den frågan. Det är helt avhängigt vad som eftersöks. Önskas enbart maximal styrka eller skall den egenskapen balanseras mot användarvänlighet? Behöver låset kunna öppnas med en hand eller duger det med två? Passar låset med knivens tänkta användningsområde? Komplicerade låsmekanismer kanske inte är önskvärt om kniven skall nyttjas i eländiga miljöer. Det finns även en estetisk aspekt. Ett visst lås kanske inte matchar det utseende som formgivaren eller knivmakaren tänkt sig. Tillverkningskostnader får inte heller glömmas bort i sammanhanget.

"Frame locks" kanske inte är "the lock of all locks" trots allt. Här ett från Two Sun


Att utse ett enda "bästa lås" låter sig därför inte göras. De har alla sina förtjänster och brister. En annan intressant fråga är varför det ofta väcker så starka känslor när man påpekar det? Särskilt om man som jag hävdar att ramlås i titan dras med fler nackdelar än de har fördelar. 

Det lär finnas anledning att återkomma till ämnet lås. Det ämnar jag förresten att göra redan i nästa del då jag tänkte visa några isärplockade exempel på låstyper och diskutera för- respektive nackdelar med dem. 


/ J - inte låst

PS. Det kan ha smugit sig in faktafel. Rätta mig gärna i så fall. Texten är nämligen till största delen skriven direkt "ur huvudet" och gör sannerligen inga anspråk på att vara heltäckande.

onsdag 22 november 2017

Knife Review Viper Dan

- in search for the perfect pocketknife part 25



It's not often you get as positively surprised as I did when I with already high expectations opened the box from Viper Knives by Tecnocut. Despite the name they can be found in Maniago, Italy.

The content was a piece of cutlery baptised "DAN", which is the acronym that reads out "Daily Assorted Needs". Thereby it seems to aim at all the tasks and chores that possibly may appear in every day life and can be solved with an edge. A pocket- or EDC-knife for short.


Viper "Dan 1"


The design is very thougt out and the idea, besides being a practical and efficient pocketknife, is also to be legal in as many jurisdictions as possible.

With that in mind the knife was on purpose given a less "aggressive" appearance by having a flipper that doesn't flip, a lock that isn't a lock and a blade that stays under tre inches, the latter a common upper limit in many countries. 


Old meets new in this knife made by Italian Viper by Tecnocut


Is it possible to create a good knife with those limitations? Of course you can! Which is proven by all classic patterns and slipjoint that exists.

But one question remains, can you make a modern knife with the same postulates? I believe so. There are a few good examples out there like the "UKPK" and "Pingo" from Spyderco for instance. They are also made in Italy by the way. 


Blade


There are numerous ways of shaping a knifeblade, but if they are supposed to be at least somewhat practical everyone keep coming back to some basic ideas. This simple flatgrind drop point variant is one of those. This blade is well executed with a nice polished satin and in my eyes a rather elegant logotype. Well done if you insist of writing stuff on blades. Despite the simple appearance there are details like the finish and softly rounded spine of the blade that makes it feel elaborated and exclusive. The impression is enhanced by a well made grind that is sharp, even and symmetric.

The total length is 73 millimeter which isn't a coincidence, because it keeps the blade under tre inches which is a rather common limitation when it regards knife laws. The stock is three millimeter thick and that is kind of optimal for most EDC-knives I think. It is thick enough to be rigid and feel solid and thin enough to cut well.


A flatground drop point, as simple as it gets


Besides looking good this blade offers a capable tip, one piece of rounded belly for sweeping cuts and some straight edge for heavier tasks. It also extends all the way to the handle without ricasso,  which enables cuts close to the grip where you have the most power and control*. The complexity of the handle are underlined by the nice chamfers towards the front, which greatly facilitates sideways "pinch grips". A really nice touch.

The choice of steel, N690Co from Böhler/Uddeholm, feels adequate in this context. It is a stainless steel that sometimes is being said to be an European version of VG10. It may or may not be but anyway it is as easy to sharpen.

I haven't resharpened the edge at the time of writing, but as usual used both a strop and sharpening rods to touch up the edge. The steel reacts quickly and there are no problems getting it sharp again. 

This steel offers well balanced allround characteristics. Sure, N690 is no "supersteel" and is not the best in any areas, but it's competent enough and it doesn't rust to badly which is a trait I highly appreciate. Especially with knives that actually spend most of their time in a pocket close to the body.


A well chosen steel, N690 from Böhler/Uddeholm


The knife came with a likable edge already out of box and that is important to me. I really dislike when semi-expensive knives arrives almost blunt. If you like me are grown up with classic Mora no 1 as you go to knife and reference you are accustomed to sharp blades even on cheap knives. So there are no excuses for knife companies to be sloppy in that regard.

The factory edge cut hair with ease, a task most knives can do, but it is more how they do it that tells somethings about sharpness and edge angles. The same goes for paper cutting. In this case you could do it but advanced S-curves was out of question. Sharp but not extreme in other words. It's a significant difference between cutting a paper in half and make it curl. 

Exposed to real work Dan showed it's real potential. It was just as good as I hoped for. Especially cardboard and the like was handled with ease. A flatground blade, not overly thick stock and as before mentioned ability to cut close to the handle are the explanations to why it performs well.

And then came the real positive surprise - it is formidable at cutting wood! The blade has good bite and is easy to control both regarding angles and how deep you want the edge to dig in. The rounded spine helps when you want apply downward pressure with your thumb. The handle also proved to be rather comfortable even after working a while.

Dan is decent when commanded kitchen duties. Not as good as a proper kitchen knife of course. They are even thinner with taller blades and therefore in general have a much better geometry for this kind of work. But compared to many other folders it's more than a decent paring or petty knife. But to be perfectly honest there is just one task I do in kitchens using folders and that is opening containers and packages.

That is besides evaluating them for upcoming reviews of course. Since I always carry a knife in my right front pocket that's the first place my hand would go, I don't reach for my finest Japanese "kitchenswords" for those tasks. Cardboard and plastics are not the best friends to hang out with for refined pieces of kitchen cutlery. In these cases I also appreciate one hand opening and closing knives such as the Dan. 


Handle


Dan is built on a solid steel frame, no fuss there. The type of scales varies depending on what version you choose and the knife is available in four different options: black carbon fiber, green G10, black G10 - "Silvertwill" and like in this case maroon canvas micarta. The knife have a backspacer in titanium.

At arrival the color was a bright maroon almost on the pink side. But it darkens quickly since the micarta is bead blasted and the pores open which makes the material age beautifully.

I must admit that I have a soft spot for micarta. Besides looking good and changing character over time it is very nice to the touch and gives a warm feeling in cold conditions.


Scales in maroon canvas micarta. A favourite since it ages beautifully


This is a very well designed handle ergonomically speaking with a couple of details that makes it stand out. The sides are vaulted, which gives a soft feeling in hand. That impression is enhanced by the micarta, which appear and feels like a natural material despite being made out of pressed cloth and a lot of glue. The fingerchoil hasn't got that strange  steep curve that some knifemakers tend to put on their knives. I dislike that kind since it pushes the hand backwards and create hotspots. It is particularly common among flippers. This knife is an example of when it is made correctly. Add to that a clip that is just long enough to hide its tip inside the palm without disturbing to much even if you whiteknuckle the knife.

But there is one detail that stands out and that is the chamfering on the front of the scales. The shape is practically necessary for the opening of the blade but also provides a good platform for all pinchgrips. 


The way the front of the scales are chamfered is admirably executed


The knife is consistently well built and Viper even goes as far as actually list the steel quality of their screws and other hardware on their homepage. An approach that should be embraced by more makers.

The finish is unpeckable with no gaps between materials, well rounded and chamfered surfaces which includes the inside of the frame, the scales, the spine of the blade and the backspacer.

The handle has a lanyard hole but the so common 550-paracord doesnt fit. But on the other hand I think that is kind of overkill on this type of knife anyway both in function and in style, but that's of course a personal preference.

After a brief conversation with the designer via Instagram I found out that there is an idea behind the placement of the lanyardhole behind the clip. It is placed there so that the knife will ride higher in pocket with a lanyard attached for those who prefer that. What a really good idea since it gives you options!

But I'm torned about the whole concept of lanyards. It makes handles look less attractive and more like they are termite infested and I personally only occasionally have use for them. It should be said though that if you have a knife more expensive than say three dollars and are at sea you don't want to be without them. Who wants to hear a tiny splash just to discover that you're newly bought gem of a knife went missing? Or if you do like me and place a knife securely a couple of yards deep inside a massive rubble of stones somewhere in the Norwegian mountains. I know where it is and I'm pretty sure no one will steal it under a couple of hundred ton of rocks. 


Opening and lock


The opening mechanism is one of the more unique features of this knife. It is a frontflipper that doesn't flip, but rather reminds of a shorter version of a friction folder tang. It's not an miss at the drawing board but a well thougt out idea. As afore mentioned one of the main objectives where to make a "non threatening" knife that is legal in most places and at the same time being able to maneuver with one hand.

A "front flipper" - or is it?


This knife utilizes a "semi lock" called "AS" wich should be read out as "Action Stopper". It is a system built around double detentballs, that both keeps the blade open and closed as well as offer a half way stop like on a traditional knife. A symbioses between old an new.


The blade has a convenient half way stop that saves digits. The well placed jimping helps when opening


The function is excellent. The knife is not lightening fast to deploy so for those who feel that this is a necessity, they may look for other options. But it is fast enough for making me happy and it is very much a one hand operation. The half way stop is sympathetic since it makes the knife a bit more secure and easier to handle when folding. The lack of ricasso combined with a sharp blade could have acted like an finger guillotine otherwise.


To Carry


One of this knife's virtues is how it performs in pocket. Once in place it is civilized and friendly. A big portion of that behavior can be ascribed to a near perfect clip. It is a basic steel clip that makes the knife ride deep in the pocket. It holds the knife in place with authority and you don't risk loosing your knife and yet it's easy to pull out of pocket. That is the spring tension is well tuned in. In hand the pocketclip feels as small as can be. Only constructions with hidden clips or extractable clips can be felt less.


A really good clip. It is mounted solidly at the back with double screws




And here is how it looks in pocket. The hole in the clip allows for a lanyard to pass through. 
The knife then rides higher


Well rounded corners and a modest weight are other characteristics that makes this particular knife a joy to carry. Overall a very succesfull combination of materials and shapes. Dan weighs in at 90-95 grams depending on what version you opt for. Not too shabby for a pocketknife with a bladelength over seven centimeters and sturdy full liners.


To Conclude


The conclusion is something of a declaration of love since Viper Dan avoids many of the obstacles that make some pocketknives trip and fall towards being "the perfect pocket knife". It also suites my general needs very well.

I think a substantial part of the explanation why I like it so much can be found in the fact that this is a knife that knows what it is. It's not intended to be a camping knife, a whittler, a selfdefence knife or made for "hard use" whatever that is. It is clearly a knife aiming straight towards your pocket and EDC use. 


"Dan 1" designed by Tommaso Rumici. Not the mug though, it is made by my fiancee but they do match!


Tommaso Rumici, the designer behind this knife have thus succeeded in his perception. For me this is close to a perfect EDC-knife. The knife is light enough to carry yet substantial enough to inpire confidence. The clip allows for a deep, secure and discreet carry while not being obtrusive while working.

The micarta handles and the well tuned clip makes for an easy draw. In hand Dan is well balanced and every grip works. Notable is the chamfered front part of the scales that aids in pinchgrips, a detail often overlooked in modern folders. The blade is phenomenal in its simplicity. A classic flatground drop point in good steel. The shapes gives a belly, a good tip and a bit of straight edge to work with. The edge also extends all the way to the handle which adds control and power.

The somewhat odd solution for a lock is a modern interpretation of a slipjoint combined with the tang of a "friction folder". Not something historically new in any way, but exciting nevertheless and the system provides security by holding the blade in place even if there are no lock in traditional sense. The knife is also able to operate with one hand without being a flipper which makes it appear less aggressive.

Did I mention that it is good looking too?


As elegant as functional. The Viper Dan was a knife that caught my eye the first time I saw it



Are there no bad features on this knife? No negatives at all? Of course there are and they can be placed in the same exact column as the positives if you ask me. It all boils down to preferences. If you are in pursuit of a knife that flipps like crazy equipped with a titanium handle and a framelock and in every other aspect follows template 1A for modern folders this knife is not for you. It is as simple as that.

And of course, the construction and lack of proper lock means that you have to be aware of how you handle the knife, especially if you put some force behind the blade. You can do it, the thumb aids in keeping the blade in place but as said before, there are no lock and the knife should be treated with care. Therefore this is not your "stabby" knife. The same goes for closing the knife, it lacks ricasso or choil so fingers must be kept away when closing the blade one handed.

As proof of what I really think of this particular knife I can mention that I bought its sibbling, the Dan 2 before this text even was finished. It differs from model one by having a modified wharncliffe-blade instead of a droppoint. And my version got scales in G10/Silvertwill. The blade is a tad shorter and the shape makes the grind a bit lower and the bladeshape of course decreases the belly. As you might guess I like that knife as well.

My recommendation? Get a buddy named Dan!




 The product page can be found here!


Specification Viper Dan1:

Length, Overall: 182 mm
Lenght, Folded: 109 mm
Weight: 95 g
Blade Length: 73 mm
Blade Thickness: 3 mm
Blade Steel: N690Co, HRC 57-59
Handle: Canvas micarta/steelframe
Lock: AS, "Action Stopper"

Produced by: Viper by Tecnocut, made in Maniago, Italy


*  This can seem obvious but there is one thing that is really popular in the knife industry for the moment and that is "choils". They give "reach",  that is pushing the entire hand backwards on the handle away from what is supposed to be cut when not used. It can perhaps be logical for knives intended for the nonsence of "self defence". Otherwise they can often feel strange. Of course there are deviations from this rule. 



/ J - advocate for snakes