måndag 7 januari 2019

Måsten för fällknivssamlaren


Idag ämnar jag diskutera ett ämne som torde ligga de flesta samlare av vassa föremål varmt om hjärtat. Det handlar om "måsten" för den initierade knivioten. Märken och modeller som man endera bör ha känt på eller ha i sin ägo beroende på hur man förhåller sig till dem. De här särskilda knivarna kan förstås återfinnas i alla prislägen från den enklaste Morakniv till exklusiva handgjorda knivar för den välsituerade finsmakaren. 

Ett urval fällknivar som av olika skäl kan betraktas som "klassiska" på något vis


Det finns ett otal knivmodeller som kan betraktas som klassiska vid det här laget och de kan vara av diverse olika typer och stilar. I listan nedan blandar jag märken, modeller och mönster. Ett exempel på vad jag avser är modellen "Soldier" från märket Victorinox. Den och deras andra officersknivar är egentligen mönster eller en design som har utvecklats över tid. 

En första grovsortering kan naturligtvis göras genom att dela in våra kära knivar i "fastbladare" och fällbara knivar. 

Fokus den här gången är fällknivar men för att förstå dem och deras historia vad beträffar exempelvis bladformer så är det bra om man även har lite koll på klassiska knivtyper. Betrakta det som "grundutbildning" för knivnötter om du så vill. Det kan handla om olika typer av eggverktyg indelade efter bladform och historik: dolkar, saxar, kukris, bowie-knivar, jambiya, shilin, skandinaviska jaktknivar, sameknivar - leukkos eller finska puukkos bara för att nämna några få. 

De kan också sorteras efter användningsområde som t ex "Stridsknivar" där specifika modeller som AEF Mark 1 Trench Knife, Fairbairn-Sykes, Ka-Bar Marine, SOG MACV, Gerber Mark I och II, Al Mar Sere och Kershaw Trooper är exempel på eftertraktade objekt. Även här kan knivar delas in i grupper som "karambits", "dolkar", "smatchets" etc. Just stridsknivar och militära knivar inklusive bajonetter är stora och ibland separata samlarområden. 


Kanske Fällkniven F1 kan räknas till klassikerna den med eller åtminstone de blivande


Knivar kan även vara klassiska som i att de står för sinnebilder av något. En Mora no 1 med rött björkhandtag är troligen vad de flesta svenskar ser framför sig  när någon nämner ordet "kniv". Det eller en klassisk fransk eller tysk kockkniv. I andra länder tjänar Opinel, Douk Douk och Okapi samma roll. Där har de  namnen i olika grad blivit synonymt med ordet "kniv" eller åtminstone "fällkniv". 

För den mer knivintresserade kanske Fällkniven F1 är en modern svensk klassiker i det att det var den som kickade igång det Boden-baserade företagets egna modellprogram. För andra är en EKAs fällknivar det som representerar kungariket Sverige bäst vid sidan om Moraknivar. Någon skulle kanske invända att det är alla knivmakare ute i landet som är de bästa ambassadörerna.  

Exakt vad som är ett "måste" varierar förstås från individ till individ. Men det är klart att det finns knivar som betraktas som något av ett basutbud. Sen kan intresset kantra åt olika håll efter det.

Tydliga exempel på områden där man kan fördjupa sig hur mycket som helst och koncentrera en samling är regionala fällknivar från Italien* eller särskilt Frankrike där nästan varje område har en egen modell. Ett annat är amerikanska knivmönster med varianter som: Trapper, Canoe, Whittler, Barlow, Stockman, Muskrat, Physicians knife, Melon tester, Cotton tester, Peanut, Toothpick, Congress, Sunfish, Jack knife, Pen knife, Sodbuster och Copperhead med flera. Att bara inneha ett exemplar av varje typ kan vara grunden till en rätt omfattande samling. 

I min uppställning har jag valt att i huvudsak ta med knivar som fortfarande tillverkas och därmed är möjliga att få tag på. Även handgjorda/custom-knivar faller utanför ramen den här gången. Mest för att få av dem har påverkat knivhistorien nämnvärt som enskilda objekt då spridningen sällan är särskilt omfattande.** Exempel på motsatsen finns förstås. Ett tydligt modernt sådant är den specifika Bowie-kniv som James B Lile formgav till filmen First Blood. 

Här följer en lista på fällknivar som jag anser är "måsten" i någon mening:


Klassiska fällknivar:

  • Victorinox - Den "mesta" fickkniven alla kategorier. Ursprungligen kallades de Offiziersmesser men blev "Swiss Army Knife - SAK" för att amerikanska soldater tyckte det var jobbigt att uttala. De är också de mest sålda, spridda och igenkända av alla moderna fällknivar. Något rött från Schweiz behövs därför i samlingen, exempelvis Soldier, Cadet, Classic eller en större Rucksack.
Mer känt utanför knivvärlden än så här blir det inte. Röda fällknivar från Schweiz. Den lilla Classic
jämte en större Rucksack med bladlås samt en fullstorleks (94 mm) enlagers Swiss Army 2/Pruner

  • Higonokami - Som länk till det förflutna. Så här såg de första fällknivarna ut fast gjorda i andra material som trä och horn. Japansk enkelhet personifierad. Inte så gammal som man kan tro (1896) men ett lysande exempel på kategorin "friction folders". Införskaffa gärna en Nagao Kanekoma som kommer i de gulblå askarna. Det finns många enklare och förfalskade varianter av dem.
  • Mercator K55K - För att det är den första riktigt populära och spridda modellen med Back Lock-konstruktion. Har därtill en rebus gömt i namnet. Den "Svarta katten" från Tyskland görs idag av Otter-Messer.
  • Douk Douk - För den färgstarka historien som döljer sig bakom modellen. En kniv som på grund kulturimperialism först blev en flopp som senare vändes till succé. Det är också den mesta "taktiska" fällkniven sett till användning som finns i modern historia. Läs och begrunda samt glöm namn som Emerson, Strider och Extrema Ratio. Görs sen 1929 av Cognet i Frankrike.
Här är de - trion med de vikta stålhandtagen: Mercator K55K, Douk Douk och Higonokami.

  • Opinel - En fällbar "Morakniv" som jämte SAKs är en av de mest spridda fällknivsmodeller som finns. En fransk budgetklassiker från sent 1800-tal. Sedan mitten av femtiotalet utrustade med ett för dem unikt lås, virobloc. Förslagsvis väljes modell no 6 eller helst 8.
  • Nontron - För att gammal verkligen är äldst! Även om Opinel varit med ett tag så är de inte som Nontron över 500 år gamla! Med rötter i 1400-talet görs de fortfarande för hand i samma region.
  • Barlow - Något klassiskt anglosaxiskt mönster måste smyga sig in i listan. Den här knivtypen härstammar från England och Sheffield men har med tiden även blivit en amerikansk klassiker. Finns med ett eller flera blad. Beroende på prisklass införskaffas kanske en RR - Rough Rider en Case eller helst en GEC.

Överkurs:
  • Stockman - Kanske mest känt blad flerbladiga amerikanska knivmönster. Har tre blad där det största är en clippoint vanligen ackompanjerat av ett sheepsfoot-blad och ett spey-blad.  
  • Laguiole - För att modellen är urfransk! Mer franskt än så här blir det knappt. Landet som sades inte kunna styras på grund av de 246 ostarna har nästan lika många regionala knivmönster. Det här är ett av de mest kända utanför landets gränser och skapades av Jean-Pierre Calmels 1829. Beroende på prisklass rekommenderas någon från Laguiole Village, en Aubrac eller Forge de Laguiole
  • Pattada - Som representant för den stora italienska knivfloran. Lång, smäcker och elegant är knivformen som kan fås i mer traditionella utföranden från Sardinien. Till och med Spyderco har plockat upp en i sin "Ethnic Series". Önskas übertaktiska mordredskap i äldre kostym kan modellen även erbjudas i modern tappning från Extrema Ratio.
  • Navaja - Spanien får inte glömmas i sammanhanget. Och någon form av Navaja är tvunget för den som är intresserade av "stridsknivar" då många av de äldre är gjorda för just det vilket avspeglar sig att det finns hela skolor i den ädla konsten att fäktas med kniv som tillägnats dem. Storleken på de historiska knivarna är ofta magnifik för övrigt. Cold Steel släng er i väggen! Kan fås från exempelvis JKR, Cudeman och Exposito.
  • Italiensk stilett (Scatto) - Den mest förbjudna knivtypen. Inte bara känd från film utan ökänd. Efter att ha använts av filmskurkar ända från James Deans dagar så fick styrande i en rad länder för sig att just den här av alla knivsorter var den dödligaste och därför måste förbjudas. Förbud och specialregler som på många platser lever kvar än idag. Beroende på prisläge finns t ex SKM, Frank Beltrame, A.G.A. Campolin och Renzo Pascotto att välja emellan.
  • Balisong - Samma öde som stiletten rönte den här virvlande kniven. Odödliggjord som skurkars första val i otal filmer producerade under framför allt 80-talet. Idag mest använt som avancerad jojo med egg. Det tvistas om huruvida det här är en Fillipinsk uppfinning eller faktiskt tillkom i Frankrike under mitten av 1700-talet. 

"Moderna Fällknivar"

  • Buck 110 - För att den är störst bland amerikanska klassiker och har inspirerat många liknande knivar. Med betoning på stor. Kniven från 1964 är lite som bilar från samma tid och plats, omfångsrik och tung. Finns idag i ett flertal varianter men originalet är byggd med ram och bolster i mässing samt träskollor och utrustad med backlock. Jakt-Bowien som blev fällbar.
  • Spyderco Delica - En kniv som kanske bäst representerar två stora uppfinningar i samma kropp. En är Spydercos signum, hålet i bladet även om det används i olika skepnader av många märken nuförtiden. Den andra, clipet har spritt sig ännu mer och återfinns i princip på varje modern fällkniv som tillverkas idag. Delica var inte först med de här detaljerna men den är storsäljaren. Först var Worker från 1981 och är därmed det givna valet för historiebitaren eller Spydercofantasten.
  • EKA - För en svensk samlare är något från Eskilstuna Knivfabrik AB ett måste. Särskilt modeller som Swede 38, Swede 88, Swede 92 eller kanske en Classic No5
Buck 110 Hunter med sin lillebror 112 Ranger. Båda i grundutförande samt autoconversions

  • Ontario RAT 1 - Blivande budgetklassiker! "Råttan" som egentligen heter Randall Adventure and Training från anrika Ontario Knife Company har blivit en av de mer kända moderna fällknivarna. Har inte varit med länge nog för att räknas till "klassikerna" men lurar som gäddan i vassen. Finns i två storlekar och flera utföranden. 

Överkurs:
  • Spyderco Paramilitary 2 a k a "PM2" - Inte bara en måttstock mot vilken många andra moderna större EDC-knivar mäts utan även en god representant för en kniv med Compression lock. Finns nästan i hur många varianter som helst. Hamnar som överkurs därför att troligen ingen utanför knivforumen vet vad det är. 
  • Benchmade Griptilian - BMs svar på PM2 i att det är en av deras bästsäljare som även den finns i många versioner och utföranden. Den största Axis-lås represententen. Lider av samma problem som PM2, det är en kniv för den inbitne. 
Knivar för den "inbitne" för oss osökt vidare till ett smalare område för den specifikt intresserade, nämligen:

"Taktiska Fällknivar"


  • Al Mar SERE - SERE var den första serieproducerade kniven i genren även om den saknade ett par detaljer som senare kom att definiera kategorin såsom enhandsöppning. Detta trots att tunga bladet kunde snärtas ut. En kniv designad utifrån idéer från det kraftigaste som fanns att tillgå på marknaden vid tiden, Buck 110 och sedan utvecklad för att eliminera dess brister som militär fällkniv.  Modellen har utvecklats och fått tillägget "2000" och kan i den formen fortfarande köpas.
  • Spyderco Police - En av de första serieproducerade knivarna tillhörande den här kategorin med samtliga attribut*** då den dök upp -84. Det vill säga försedd med stabilt lås, enhands-manövrerad och försedd med clip. 
  • Benchmade AFCK - Tillhörde de knivar som i mitten av nittiotalet bidrog till att stadfästa genren som en av de mer framgångsrika riktningarna bland moderna fällknivar. 
  • Emerson - CQC 7 - En av Emersons första serieproducerade knivar och tillika bästsäljaren från EKI som är samtida med AFCK och CF. Tillverkades även parallellt av Benchmade på licens som modell 970 och 9700 i auto-version. 
  • Gerber CF - Tidig fällbar dolk med blad helt dolt i handtaget. Det gjorde den till en av de första moderna fällknivarna som var gjorda för att vara tveeggade. Dock levererades kniven endast med en fabriksegg av legala skäl. Modellen kom -96 och kan fortfarande köpas.

Spyderco Starmate, Gerber CF och Benchmade AFCK

Överkurs:
  • Spyderco Starmate - Ett av de tidigaste exemplen på samarbete mellan tillverkare och en knimakare när den kom -88. En samarbetsmodell som idag dominerar de stora tillverkarnas finare utbud. Därtill en modell från en av "gudfäderna" till hela genrén och mannen som myntade uttrycket "tactical folders", Bob Terzuola.
  • Benchmade 710 - Den första kniv som ståtade med ett Axis-lås. Uppfinnare och männen bakom knivmodellen är McHenry och Williams vars namn för övrigt även är det kompletta namnet på kniven. 
  • Emerson Commander- En av de tidigaste modellerna från Ernest Emerson och den där hans "Wave" lanserades. En funktion som fått efterföljare i olika varianter. 
  • CRK Sebenza - För att den blivit måttstocken mot vilken alla andra mer exklusiva produktionsknivar mäts. Hamnar som "överkurs" p g a prisnivå och brukar räknas in i den "amerikanska treklövern".
  • Strider SMF - Det andra bladet i den amerikanska "taktiska" treklövern. Önskas mindre kniv kan med fördel kikas på SNG eller något CC utförande av nämnda knivar. 
  • Hinderer  - För att komplettera treklövern. Har man närmat sig de tre måste man känna på en sådan också. Mest klassisk bland hans modeller är någon av XM-modellerna i valfri storlek.
Och ja, det kan argumenteras att RAT, PM2 och Griptilian kan räknas till den här klassen de med.

Vilka knivar har jag missat eller förbisett? Jag tänkte att ni mina kära läsare kan få fylla på med förslag på knivar som ni av olika skäl anser betydelsefulla eller kanske till och med oumbärliga. Som sagt jag menar inte att man måste äga eller ens vilja ha alla, bara det att de bidragit till historien på något vis.  


/ J - Listar saker


* Italien består av tjugo regioner och alla har de förstås en eller flera typiska knivmodeller. Några mönster är: Atesino, Bergamasco, Maresciall, Castrino, Frabosan, Calabrese, Molisano, Riminese, Saracca Romagnola, Romano, Fiorentino, Tre Pianelle, Mugellano, Zompafuosso, Casertano, Gobbo Abruzzese, Saraga siciliana, Sanfratellano, Pattada och Arburese. 

** Som kollektiv däremot är de att räkna med. Ett lysande exemplet är den livkraftiga och varierande faunan av svenska och skandinaviska knivar. De enskilda knivmakarna står för mycket mer traditionsbärande än vad de få stora tillverkarna gör menar jag. Sen gäller andra "måsten" för den som rör sig i den högre stratossfären när det handlar om prisnivåer. 

*** Den första kniv som kan sägas vara ursprunget till den moderna "taktiska" fällkniven är Bob Terzuolas ATCF. 

2 kommentarer:

  1. Hej.
    Kanske ingen kommentar, men förhoppningsvis något som jag kan få svar på.
    Jag har en hyggligt stor samling eldre fällknivar.
    Att fastställa knivens ursprung, handlar i regel bara om lite tålamod. Men så är det detta ständiga men.
    En 83mm med rostfritt hölje med svag "fiskgravyr", känns för mig lite Solingen. Stora kniven är stämplad ROSTFRITT STÅL och dom 3 övriga är stämplad med ett R.
    Stora kniven är etsat Avesta och mejsel stämplad MAGNET.
    Tacksam för svar.
    Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig, jag är rädd att det ligger utanför mitt kompetensområde. Sen medföljde ingen bild vilket gör det ännu svårare :-) Men jag rekommenderar den här sidan för vidare efterforskningar: http://www.cultur.nu/knivar/

      Radera