Review Vosteed Raccoon Doodle Monster

  

-  super-practical knife with a fun outfit

Almost all well-established knife brands have their "cash cows"—models that simply sell well. Today, it is time to review one such model: Vosteed's Raccoon, of course.

Incidentally, this is my first review of a knife from this brand. That made it especially exciting, particularly since the playful "Doodle Monster" design really appealed to me.

Vosteed Raccoon

The Raccoon comes in a huge variety of versions—perhaps more than any other model I’ve encountered. This is because there are so many variables. To begin with, the knife is available with different blade shapes, including drop point, clip point, and a modified Sheepsfoot. To complicate matters further, it also comes in various steels, such as Nitro-V, 14C28N, 154CM, and S35VN. That range should cover just about everything.

Furthermore, you can choose between different types of locking mechanisms, as it is available with both a cross-bar lock and a button-operated top liner lock. Then, of course, there are the various handle options; you can select from materials such as Micarta, G10, and titanium. On top of that, there is a wide array of colors and patterns to choose from. It can almost become overwhelming, but fortunately, not every possible combination is available—though there are still over 30 different versions to choose from.

This successful model was designed by an evidently talented man named Yue Dong. Now, let’s take a closer look at the Raccoon to try and figure out why it has become such a hit.

The Raccoon in Doodle Monster version

In short: The Vosteed Raccoon – a chameleon with a solid, practical foundation and an intriguing lock.

Blade

As noted above, the Raccoon is available in various configurations, and this version is the one that looks the "friendliest"—featuring a fairly rounded drop point. In practical terms, such blades always get the job done, even if the tip is less pronounced—and consequently less effective—than that of a clip point.

This is what the drop-point version of the Raccoon looks like

At first glance, the blade looks quite well-proportioned. It measures 82 mm (3.25") in length and 27 mm in height. The blade features a flat grind extending almost to the full height of the blade. The finish is a rather coarse stonewash, and the markings are understated—so subtle, in fact, that they are hard to spot; the logo is found on one side of the ricasso, while the steel type is marked on the opposite side.

The blade stock is 3 mm thick, with a thickness of 0.5 mm behind the edge. This is one of the few areas that could be slightly improved; I would have preferred it to be a bit thinner. 

The steel used in this version is 14C28N—a steel well-known to me, and by extension, to you, the readers of this blog. Of course, it can be hardened and heat-treated in various ways; from what I can tell, that process has been executed correctly here. During the test period, the knife’s edge did not develop any nicks or rolling. The blade’s hardness is stated to be in the 58–60 HRC range; I would estimate that this particular example falls somewhere in the middle to the lower end of that spectrum. Simply put, it doesn’t feel exceptionally hard. Edge retention is good, though not the best.

The steel used in this version is 14C28N.

Using the Raccoon is a delight. It is an excellent EDC (Everyday Carry) knife, which, in practical terms, means the blade performs superbly for most tasks you might encounter in daily life. Starting with the most common uses, this includes various types of packaging materials—such as cardboard, paperboard, plastics of differing thicknesses and toughness, nylon straps, and cordage.

Thanks to its excellent geometry, the blade slices through cardboard with ease. The fact that it features a flat grind and is no more than three millimeters thick is key here. Furthermore, a sharp edge goes a long way when it comes to cutting items like string or thinner rope. It is worth noting, however, that the slightly steeper edge angle helps the edge retain its sharpness for longer.

Then, of course, there are times when you end up cutting other things as well. For me, wood is a very common material to work with whenever I’m away from home—not least when I’m at the knife-throwing range. As it happens, the Raccoon handles this quite well, too. That said, it’s not a "bushcraft" knife; the grind isn't quite optimal for that purpose.

I don’t typically use folding knives for food preparation, with two exceptions: when I’m out in the woods, and when I’m conducting reviews. These scenarios provide more "usage time" and a chance to see how the knives perform when cutting materials with different textures. In this regard, the Raccoon performs admirably. The relatively thin blade is an advantage when slicing fruit—like apples or pears—or root vegetables, such as parsnips and carrots. It’s also quite capable of jointing a chicken, though I would have preferred a slightly longer blade. More generally, folding knives excel as substitutes for a paring knife. For instance, if you want to spare the edges of your high-end kitchen knives, you might reach for a little fellow like this to peel a celeriac that might still have some soil clinging to the outside.

Handle

Like many other knives, the Vosteed Raccoon is built on a skeletonized steel frame. Overlaid on this are two handle scales—in this case, made of G10. Along the spine, there is a partial backspacer crafted from aluminum, anodized to match the color of the thumb studs (which are also made of the same material).

The assembly is held together by the pivot screw and a few additional screws, all of which are T8 size. Well done, Vosteed—we appreciate that the screw heads are uniform and on the larger side; this makes them less prone to stripping.

Raccoon offers a comfortable handle

The sides have a rather textured surface, which provides even better grip when your hands are wet or sweaty. But what really stands out here is the pattern. It’s worth taking a closer look to discover all the details—for instance, the brand name has been cleverly integrated into the design. Perhaps not strictly necessary from a practical standpoint, but definitely a fun touch.

The back is for the most part open, but a small back spacer in green aluminum can be found there.

The handle length is 111 mm, which should be considered in relation to a width of 12 mm and a height that varies from just under 20 mm to 25 mm.

The handle is designed with a pronounced recess for the index finger, positioned behind a wide, distinct finger guard. This guard is wide enough to also serve as a "forward choil"—a feature I am generally not particularly fond of, but which works well here. There are also some grooves in this area to provide better traction.

Similar grooves are found on the spine of the blade—in no fewer than two locations! This is a sign of good design: one set is located at the base of the blade for a standard saber grip, while the other is positioned further along the blade. Many brands overlook this, yet it is exactly where the index finger rests during certain types of precision cuts.

This handle allows for many different grips.

...including a couple that are facilitated by "jimpings" far out on the blade

That said, I have already revealed that this handle works exceptionally well for some of the more specialized grips—such as those involving a guiding index finger placed on the blade, or perhaps a thumb in that same position (a so-called "Filipino" grip, if the forward grip is used).

However, the standard grips work perfectly fine, too. The saber grip can be applied in two ways—further forward or further back—thanks to the shape of the finger guard. A hammer grip is also quite good, though it forces the hand a bit further back, resulting in what is, for me, a "three-and-a-half-finger grip." Naturally, this depends on the size of one's hand.

Pinch grips are also excellent. It is safe to say that this is a good handle—versatile and robust.

Opening and Lock

Thumb studs—yes, that is one, and a visible, method for opening this knife. Naturally, they can be executed with varying degrees of precision. In this case, it is no exaggeration to say that they approach perfection. What do I mean by such grand words?

This is what a near-perfect thumb stud looks like

First of all, their placement is excellent in two distinct ways. They are easy to reach, making the motion completely instinctive for anyone who has used a one-handed opening knife before. Furthermore, their shape is superb. While not extraordinary in terms of design—they follow a simple barrel-style form—that is precisely where their brilliance lies. They simply work. The second reason their placement is so good is that the studs are completely out of the way when the knife is in use; they end up extremely close to the handle once the blade is deployed. In other words, nothing obstructs any part of the cutting edge.

Furthermore, they protrude just enough to be easily accessible, yet not so much that they might snag on things when drawing the knife. They can also be used in three different ways: you can "sneak" the blade out, flick it open with your thumb, or do the same using a finger on the back of the handle. Moreover, they reflect the color of the handle spine and parts of the pattern—a well-thought-out detail.

This shows both how close the thumb stud is to the handle when the knife is open, and the second opening method: the locking button.

Speaking of various opening methods, this knife can also be opened using the lock mechanism—much like knives equipped with a Crossbar or Compression lock. Simply press in the button and let the blade swing freely.

The speed of the opening and closing action, along with the exceptionally smooth actioin, is made possible by tight tolerances and ceramic ball bearings.

The lock is not the most common type – a "top liner lock" controlled by a button.

The locking mechanism that facilitates the entire operation is a relatively new and exciting design. At its core, it is a liner lock—though you might ask, "What’s new about that?" Well, this version is top-mounted and operated via a button.

This was my first knife featuring this type of lock, and the experience has been excellent. It feels like a well-executed button lock in use, yet it is likely somewhat more robust. In any case, it is extremely easy to disengage—after all, it’s just a matter of pressing a button. The button is slightly recessed into the handle scale to prevent accidental disengagement—a necessary feature, as the blade would otherwise swing completely freely and could potentially open while in your pocket. As it stands, it works perfectly.

The blade is held firmly in place without the slightest bit of play or wiggle—yet another detail to add to the list of things this knife gets exactly right.

To Carry

The Raccoon isn’t the lightest knife on the market, but it’s no heavyweight either. Weighing 112 g, measuring just over a decimeter in length, and with a thickness of slightly more than a centimeter, this knife is about as standard as a pocket knife gets. That means it works perfectly.

A simple yet functional steel clip

The knife also lacks any protruding features, as the thumb studs are kept sufficiently low. While the G10 material is somewhat textured, it does not hinder the knife when drawing it or returning it to your pocket. The clip is a "deep-carry" style, yet the knife does not sit extremely deep, so there is no difficulty in reaching it.

The Raccoon is equipped with a simple but effective steel clip, secured by two T6 screws positioned in tandem. The unused mounting side is—thankfully—covered by a steel plate, a touch of luxury.

The clip has good tension; while the clearance underneath might not be the most generous, it works well with most trousers and jeans. The same applies to the ramp—which could perhaps have been a bit larger—but this is always a balancing act: if it’s too small, returning the knife to your pocket becomes difficult; if it’s too large, you can feel it in your hand. That is not an issue here; the clip stays out of the way in most grips and causes no discomfort.

To Conclude

It is always exciting to review knives from brands I haven’t encountered—or at least haven’t used—before. Vosteed was one such brand for me. Testing a best-seller can be just as interesting; in a way, it’s on par with evaluating new releases, as the goal is to see whether I agree with everyone else—and, if so, what exactly makes a particular model a success. Sometimes, a knife’s popularity can simply be the result of effective marketing.

But that is certainly not the case this time around. By now, I have a clear take on the Raccoon.. 

Vosteed Raccoon is simply a very competent EDC knife

It is immediately apparent that the expertise required to craft a high-quality knife is deeply embedded within the very walls of the factory where Vosteed produces its blades. This is evident in both large and small details. To begin with, the Raccoon simply feels exceptionally well-made—in a way that inspires genuine confidence. This is reflected in aspects such as the knife’s overall construction, the smoothness of its opening and closing actions, the engagement of the lock, and the ease with which it can be deployed and stowed away. Furthermore, the factory edge is excellent, and other hallmarks of quality—such as a perfectly centered blade—are also present.

But this attention to detail goes even further. On this specific model, it is already visible in the pattern on the handle scales. This theme continues with the subtle pops of color—echoed in the backspacer and thumb studs—which maintain the playful spirit characteristic of the "Doodle Monster" series. 

Other details—which show that time has been invested even in the small things—include countersunk screws in both the handle scales and the pocket clip attachment. Notably, a small plate is used to cover the hole on the side not being used for the clip—a thoughtful touch, especially considering that this is not, in its standard configuration, a high-end or expensive knife. Another example is the inclusion of two rows of jimping on the blade, designed to accommodate a wider variety of grip positions.

Raccoon is a winner, and the Doodle Monster theme is fun!

Those who can read between the lines will already have grasped where this is heading. I’ll simply say that the Vosteed Raccoon is a damn good, great-value EDC knife. In this particular configuration, it also has a playful quality, making it less intimidating if used in environments where people aren't accustomed to knives. If that’s not your style, it’s also available—as mentioned—with pitch-black blades and a more aggressive clip-point blade. There’s something here for almost everyone!

Regardless, what you have here is a highly effective knife—suitable for nearly any task—with a robust construction that reinforces that impression. What’s that saying about perfection? That it’s the sum of many small details executed well.

The list price for the Raccoon in this configuration is $79 on the website, which translates to around €75 in European retail stores—though, at the time of writing, it could be found for even less at certain outlets.

Vosteed Knives

Specifications:

Length Overall: 193 mm

Length Closed: 111 mm

Weight: 112 g

Bladle Length: 83 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: Sandvik 14C28N

Handle Material: G10

Lock: Top Liner Lock, button operated

Produced by: Vosteed, made in China

/ J - testing "formenews"

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Ny kniv - QSP Heron

Det enkla blir ofta det sköna var en tanke som infann sig hos mig när jag såg den här kniven på nätet.

QSP har i det här fallet åstadkommit en kniv i den kategori som ibland omnämns som "modern traditionals" eller knivar som följer äldre mönster fast gjorda i moderna material och med det senaste vad gäller tillverkningsmetoder. 

Inte sällan är de dessutom slip joints, vilket även är fallet med den här kniven kallad Heron.

QSP Heron

Det är flirt nummer ett med det traditionella, flirt nummer två är handtagsmaterialet som i det här fallet är ben som färgats blå. Något traditionellt blir det om man istället väljer abalone vilket också är ett alternativ. Men de två sistnämnda handtagsalternativen leder bort från den stilen då det är "glow in the dark"-G10 alternativt eller en variant av kolfiber kallad "glow in the dark orange shredded CF". Det var en munfull att säga. 

I övrigt består kniven av en en stålram som övergår i ett främre bolster och en ryggfjäder, även den i stål. Redan här kan påpekas att övergångarna mellan de olika delarna är mycket fint gjorda, något som är en kvalitetsmarkör på en slip joint. I övrigt kan tilläggas att kniven på modernt vis har en skruvad konstruktion vilket även medför en justerbar pivotskruv. 

Bladet är en clip point som är fullt flatslipad och tillverkat av Nitro-V. Det är 70 mm långt, 2,8 mm tjockt och som mest 18 mm högt. Finishen är en blank satin och märkningen diskret. QSPs logotyp i litet format på en sida av ricasson och ståltyp i liten font på motstående sida. 

Heron är en slipjoint i kategorin "modern traditionals"

Hela kniven är inte våldsamt stor den heller med en längd hopfälld på 95 mm och en totallängd på 165 mm. Det gör också att vikten hamnar under ett hekto eller närmare bestämt 96 g. 

Vidare kan sägas att på sedvanligt vis öppnas kniven med två händer och det finns en nagelskåra i bladet för att underlätta det. Gången i bladet är mycket mjuk som följd av god passform och glidlager i koppar. Sedan har bladet,  som sig bör, ett distinkt halvvägsstopp. En säkerhetsdetalj som är nästan nödvändig hos en bra slip joint då ryggfjädern stänger bladet den sista biten med viss kraft och då vill du inte ha din fingertopp ivägen för eggen. 

Lika traditionellt är att inte ha ett clip så det hittas inte här heller. Det finns läderfodral att köpa till om så önskas men jag hade några gamla liggande hemma så det gjordes inte. 

I och med de egenskaper och mått som beskrivits ovan blir det här en typisk "modern traditional", ett fack som QSP börjar kunna nu. De har gjort några utflykter i slip joint-land redan tidigare och nu börjar de bli något mer frekventa. Knivtypen är inte för alla men det är trevligt med alternativ för den som söker en mer klassisk fickkniv eller som bara gillar estetiken.

En recension kommer!

/ J - blir polare med en häger

#knivesandbikes #knivigtvarre

Djupdykning i bloggarkivet I - Skyltkavalkad

Häromdagen insåg jag att det skrivits några tusen blogginlägg vid här laget. Det är bara på den här bloggen skall tilläggas då jag haft ett par andra och gästspelat på ytterligare fler. Sammantaget ger det  vid handen att jag skrivit en oherrans massa inlägg. Några få av dem kan vara värda att lyfta igen.

Av det skälet ämnar jag då och då ägna mig åt lite bloggarkeologi och återpublicera texterna under rubriken "Djudykkning i bloggarkivet". Det första inlägget är en gammal rackare från  min tid som mer aktiv cyklist. Håll till godo!

Skyltkavalkad

Jag kan ibland som gammal kommunikationsvetare inte låta bli att intressera mig för vägskyltar då de är semiotiskt intressanta såtillvida att de kan representera såväl symboler som ikoner och index.

Ikoner kan slarvigt beskrivas som enklare och mer universella eftersom de liknar sina objekt. Även index har en nära relation med sina objekt medan symboler som bekant behöver en kulturell konvention för att göras begripliga.

Allt det här finner jag fascinerande och är något jag ibland kommer att tänka på när jag cyklar förbi diverse skyltar och anslag. Förutom den rent upplysande funktionen kan de även vara roliga, absurda samt i vissa fall vara tankeväckande och berätta en historia.

Bilderna är tagna under diverse cykelturer under de senaste åren och flera av dem har dykt upp på den här sidan förut men jag kände för att kommentera några av dem lite extra. Utan inbördes ordning följer därför en liten kavalkad av skyltar jag minns.

Lämpligt?

Skylten på bilden ovan förmedlar en omedelbar länk till historien och den tid som varit. Tidens tand har gnagt hårt på färgen med handfast hjälp av väder och vind.

Den återfinns i Aneboda och det roliga i sammanhanget är att den markerar vart samhället börjar och därmed en minskning av högsta tillåtna hastighet. Det ironiska i det är att den väg man kommer från är en mycket liten grusväg som tangerar en skogsväg i storlek och som dessutom är en återvändsgränd. På en sådan får man ju som bekant framföra ett fordon i sjuttio kilometer i timmen om man finner det tillrådligt.

När nöden är stor

Ibland när nöden är som störst och behovet tränger på kan det vara en befrielse att hitta en dylik skylt. Den här har någon lustigkurre behagat sätta upp i en myr i trakterna av högfjällshotellet i Sälen. Att bara ta sig dit utan vadarstövlar är en bedrift. 

Tufft

När man ändå är i bergigare trakter än mitt Småland kan man hitta sådana här anslag. Den här är från vårt västra grannland och antyder att de följande milen kan bli jobbiga om man är cyklist. Snittlutningen på åtta procent i över två mil är en sann utmaning för de flesta. Sen är det inte sällan så eländigt väglag att det är snökedjekrav för tyngre fordon kan väl tilläggas. Det finns t o m särskilda zoner för att montera dem. Skylten finns i Måbödalen på väg uppför mot Hardangervidda. 

Högt

Ännu högre höjder kan man sträva mot i Alperna. Den här bilden är från Schweiz och det för cykel/bil/motorcykel populära Grimselpass. Den är ibland de högsta vägar jag befunnit mig på. 

I Sverige har jag kört vägen över Flatruet i Härjedalen förstås. Den befinner sig på runt 975 m ö h eller så om jag inte missminner mig. Den är spännande så tillvida att det är sveriges högst belägna landsväg men saknar vanlig vägbeteckning. Sträckan är ofta stängd nattetid och vid hårt väder. 

Oops

 Vid ett mer låglänt område ungefär två meter över havet hittade jag något ofrivilligt den här texten vid en tur i Skåne i somras. Militära anslag är väl inte helt ovanliga när man är ute och cyklar MTB. Det spännande med den här skylten var att jag först såg baksidan på den och inte kunde läsa texten förrän jag tagit mig fram till skylten ifråga. Då var det så dags. Var bara att skyndsamt lämna området enligt gällande anvisning. 

Varning

Det här stod att läsa på en tämligen illa medfaren byggnad ute i skogen när jag kom ut ur en grandunge halvt bärande halvt släpande på min cykel efter att ha passerat en stycke mosse och en mindre bäck. Ibland i stigfinnartider förvandlas skogscykling närmast till orientering.  

Vad?

Gamla kvarglömda skyltar kan lätt bli en smula absurda. Jag vet att den här har en bakgrund som förklarar placeringen. Men nu är den mest komisk. "Varning annan fara!" I det här fallet strutsar. Den står dock i en sen länge uppvuxen granplantering längs det upprivna smalspåret utanför Braås nära Braåsverken. Jag stirrade frenetiskt in i skogen för att se om jag kunde urskilja några långa halsar bland trädstammarna första gången jag passerade. 

Vart tog vägen vägen?

Den här skylten gjorde mig en aning frustrerad då den återfanns i en ända av den aktuella vägstumpen men inte hade någon tvilling. Det hade kunnat bespara mig en del klättring och närmast terränglik cykling med min racer. Infarten från andra sidan inkluderade inte någon form av varning nämligen. Asfaltsvägen övergick i en backe med elva procents motlut för att sedan bli en mindre väg som blev grusväg som förvandlades till skogsbilväg. Beläggningen blev därefter bitvis opackad makadam. Allt dessutom inkluderande ett par hundra höjdmeter. Det hela utspelade sig på Hallandsåsen i närheten av Vallåsen. 

Nödlösning

I sådana situationer är det bra att ha en "Plan B". Ingen särskilt uppseendeväckade skylt i sig men ytterst passande ibland som sagt.  Återfinns på Åbo idrottsplats utanför Växjö. Den slog an en sträng och påminde mig om att det är bra att ha backup-planer ibland. 

Centrumskylt

Den här skylten tarvar en förklaring för att den skall bli rolig. Som antyds återfinns den i Ängelholm. Det absurda med den är att den är svår att hinna läsa då den befinner sig mitt i en järnvägspassage under två spår och är placerad i banvallsmakadamen mellan de två. När man tar del av den är det ytterst svårt att inte förstå vart man är på väg eftersom det inte på något vis går att hamna någon annanstans än just i Ängelholms centrum. 

Inget golfande

Även den skylten minner om svunna tider eller kanske bara om det glada åttiotalet då Växjö var ännu mer golfstad än nu. Några banor i närområdet har väl kursat sen dess men det finns ännu två inom stadsgränserna och ytterligare en någon mil bort. Men ett tag var allt smågolfande och utslagsövande ett sådant problem att skyltar som den här var tvungen att sättas upp i parker och grönområden. 

/ J - ämnar inte ta ned skylten

PS Glömde nästan den här...

Helt underbart förvånande skylt när man är ute och trampar mtb. 

Recension Vosteed Raccoon

 

-  superpraktisk kniv med roliga kläder

Nästan alla väletablerade knivmärken har sina guldhöns, modeller som helt enkelt säljer bra. Idag är det dags för en recension av sådan modell. Det är förstås Vosteeds Raccon jag talar om 

Det är för övrigt min första recension av en kniv från det här märket. Därför var det lite extra spännande, särskilt som den här lekfulla designen kallad  "Doodle Monster" tilltalade mig. 

Vosteed Raccoon

Raccon finns i en ruskig massa varianter. Kanske flest av dem jag stött på. Det eftersom det finns så många variabler. Först kan kniven  fås med olika bladform. De finns både som drop point, clip point och med ett modifierat Sheepsfoot-blad. För att komplicera det hela finns de därtill i olika stål som exempelvis Nitro-V, 14C28N, 154CM och S35VN. Det spektrat torde täcka det mesta. 

Därtill kan man välja olika låstyper då den finns både med cross bar-lås och en knappopererad top liner lock. Sedan var det förstås alla olika varianter av handtag. Där kan väljas mellan olika material som Micarta, G10 och Titan. Utöver det finns förstås olika färger och mönster att välja på. Det hela blir nästan för mycket att överblicka men som tur var kan  man inte välja fritt mellan alla kombinationer men det finns ändå över 30 olika utföranden att välja mellan. 

Den här framgångsrika modellen är designad av en uppenbarligen talangfull man vid namn Yue Dong. Nu skall vi ta en närnare titt på på Raccoon för att försöka utröna varför den blivit en succé.

Tvättbjörn i Doodle Monster-version

Kortversion: Vosteed Raccoon, en kameleont med en solid och praktisk grund och ett spännande lås

Blad

Som konstaterades ovan så finns Raccoon att tillgå med olika typer och det här är den som ser "snällast" ut, en tämligen rundad drop point. Ur praktiskt hänseende fungerar de alltid även om spetsen inte blir lika uttalad och därmed inte lika effektiv som på en clip point.

Så här ser drop point-versionen av Raccoon ut

I det här fallet ser bladet tämligen harmoniskt ut vid första anblick. Med det avser jag proportionerna. Det innebär en längd på 82 mm (3,25") med en höjd på 27 mm. Bladet är sedan flatslipat till nästan full bredd. Finishen är en rätt grov stentumling och märkningen är diskret. Så diskret att den faktiskt är svår att se men på ricassons ena sida hittas märket och på motstående hittas ståltyp. 

Godset är 3 mm tjockt och bakom eggen mäter den 0,5 mm. En av få saker som kunde  förbättras en aning. Något tunnare hade jag föredragit. 

Stålet som hittas i den här versionen är 14C28N, ett välbekant stål för mig och därmed er läsare av bloggen. Sedan kan det förstås härdas och värmebehandlas olika. Här är det av allt jag kan utläsa korrekt utfört. Kniven har inte fått hack i eggen rullat under testperioden. Hårdheten på bladet uppges ligga i spannet 58-60HRC. Där skulle jag gissa att den här ligger i mitten till nedre delen av det. Den känns inte så hårt helt enkelt. Skärpevaraktigheten är god men inte den bästa. 

Stålet som nyttjas i den här versionen är 14C28N

Att använda Raccoon är en fröjd. Det här är en bra EDC-kniv vilket mer konkret innebär att det här bladet fungerar utmärkt till de mesta uppgifter du kan stöta på till vardags. Om vi börjar med de vanligaste så är det nog förpackningsmaterial av olika slag vilket inkluderar kartong, papp, plast av olika tjocklekar och segheter, nylonremmar och snören. 

Tack vare gode geometri skär det här bladet genom kartong med lätthet. Att bladet är flatslipat och inte tjockare än tre millimeter är viktigt här. Sedan räcker en vass egg långt när det gäller att kapa allt som inkluderar snören och tunnare rep. Här får väl erkännas att den något brantare eggen gör att den håller längre. 

Sedan händer det ju att man skär i andra saker också. Trä är mycket vanligt för mig i alla  situationer som är utanför hemmet. Inte minst när jag är på knivkastningsbanan. Faktum är att Raccon klarar det rätt bra ockå. Men ok, det är ingen "bushcraft"-kniv. Till det är slipningen inte optimal. 

Föda är inget jag ägnar mig att skära med fällknivar förutom vid två typer av tillfällen, när jag är ute till skogs och vid just recensioner. Då får jag mer användningstid samt möjlighet att se hur de uppträder i ytterligare några olika konsistenser. Faktum är att Raccon klarar sig galant i sammanhanget. Att bladet inte är tjockare än vad det är hjälper när det skall skäras frukt som äppel och päron eller rotsaker som palsternacka och morot. Även att stycka en kyckling går rätt bra även om jag hade föredragit ett litet längre blad. Annars är ersättare för en skalkniv vad fällknivar är bra för. Särskilt om man vill rädda eggen på sina finare köksknivar tar man exempelvis den här lilla gynnaren och skalar en rotselleri som kan ha lite jord kvar på utsidan. 

Handtag

Som många andra knivar bygger Vosteed Raccoon på en lättad stålram. Utanpå den hittas två sidor av i det här fallet G10. I rygggen återfinns en partiell back spacer gjord av aluminium som eloxerats till samma färg som tumknopparna som för övrigt är gjorda i samma material. 

Konstruktionen är sedan sammanhållen av pivotskruven samt ett par ytterligare skruvar, alla i storlek T8. Bra gjort Vosteed, vi uppskattar att huvudena har samm och större storlek. De är svårare att dra runda då. 

Raccoon bjuder på ett komfortabelt handtag

Sidorna har en rätt sträv yta som bidrar till ännu bättre fäste när du har våta eller svettiga händer. Men det som utmärker dem mest i det här fallet är nog mönstret. Det tål att tittas på en stund för att upptäcka alla detaljer. Bland  annat har man smugit in märket i det på ett snillrikt vis. Kanske inte nödvändigt ur praktisk synpunkt men definitivt roligt. 

Ryggen är till största delen öppen men där hittas en liten back spacer i grön aluminium

Längden på handtaget är 111 mm vilket skall ställas i relation till en bredd på 12 mm och en höjd som varierar från strax under 20 mm till 25 mm. 

Handtaget är designat så att det har en markant fördjupning för pekfingret som hittas bakom ett brett och tydligt fingerskydd. Att det är så brett beror på att det även kan användas som "forward choil",  något som jag vanligen inte är helt förtjust i men som här fungerar väl. Där hittas även några räfflor för högre friktion. 

Sådana hittas även på bladryggen på inte mindre än två ställen! Något som tyder på god design, dels finns de vid basen av bladet för ett vanligt sabelgrepp och dels längre ut på bladet. Många märken missar det men det är där ett pekfinger hamnar vid vissa typer av precisionssnitt. 

Det här handtaget möjliggör många fattningar

...inklusive ett par som underlättas av "jimpings" långt ut på bladet

Med det sagt har jag redan avslöjat att det här handtaget fungerar alldeles förträffligt för några av de mer specialiserade greppen som med ett styrande pekfinger på bladet eller möjligen en tumme på samma plats i ett sk "Fillipino"-grepp om det främre greppet nyttjas. 

Men de vanliga greppen är helt ok de med. Sabelgrepp kan fattas på två vis, ett främre och ett längre bak tack vare formen på fingerskyddet. Hammargrepp är inte dumt det heller men då tvingas handen en bit längre bak och det blir ett "tre och ett halvtfingersgrepp" för mig. Det är förstås avhängigt handstorlek. 

Även grepp i nypan är utmärkta. Det här är ett bra handtag kan konstateras. Flexibelt och rejält. 

Öppning och lås

Tumknoppar ja, det är den ena och synliga metoden att öppna den här kniven. De kan förstås utföras med eller mindre ackuratess. I det här fallet är det inte en överdrift att påstå att de närmar sig perfektion. Vad avses med de stora orden?

Så här ser en nära perfekt tumknopp ut

För det första att placeringen av dem är utmärkt på två olika vis. De är lätta att nå och rörelsen blir därmed helt instinktiv för den som någonsin använt en enhandsöppnad kniv förut. Därtill är formen förträfflig. Ingen extraordinärt sett till form, de är av enkel tunnmodell men däri ligger storheten. De bara fungerar. Det andra viset som placeringen är suverän på är att knopparna är helt ur vägen när kniven används. De hamnar extremt nära handtaget när bladet är utfällt. Inget som skymmer delar av eggen med andra ord. 

Utöver det kan tilläggas att de sticker ut lagom mycket för att vara lätta att nå men inte så mycket att de kan haka i saker när man drar kniven. De kan också användas på tre olika vis. Du kan "smyga" fram bladet, det går att snärta ut bladet med tummen och på samma vis kan du göra med ett finger på baksidan av greppet. Ja och sedan avspeglar de färgen i handtagsryggen och delar av mönstret vilket är genomtänkt. 

Här syns dels hur nära handtaget tumknoppen befinner sig när kniven är öppen men även öppningsmetod nummer två, låsknappen

Appropå flera metoder så kan den här kniven även öppnas med låset på samma vis som går att göra med knivar med Cross bar- eller Compression-lås. Det är bara att pressa in knappen och låta bladet svinga fritt. 

Farten på in och utväg och den extremt mjuka gången underlättas av små toleranser och keramiska kullager. 

Låset är inte det vanligaste - ett "top liner lock" som kontrolleras med en knapp

Det lås som möjliggör hela hanteringen är av en relativt ny och spännande modell. Det handlar grund och botten om en liner lock. Det är väl inget nytt med det undrar ni? Jo, för det här är en toppmonterad dito som dessutom hanteras via en knapp. 

Det här var min första kniv med den här låsvarianten och erfarenheterna är strålande. Det känns som en väl utförd Button Lock att använda men torde vara något kraftigare. Hur som haver är det extremt lätt att släppa, det handlar trots allt om att trycka på en knapp. Den är något försänkt i handtagssidan så låset inte släpper oavsiktligt. En nödvändighet eftersom bladet annars svingar helt fritt och kunde ha öppnat sig fickan. Nu fungerar det perfekt. 

Bladet hålls på plats utan minsta glapp eller spel. Ytterligare en detalj att addera till listan över väl utförda saker på den här kniven. 

Att bära

Raccoon är inte den lättaste kniven på marknaden men heller ingen tungviktare. Med 112 g och en dryg decimeter i längd och en tjocklek på strax över en centimeter så är väl den här kniven så vanlig som det blir i fickan. Det betyder att den fungarar utmärkt. 

Ett enkelt men funktionellt stålclip

Kniven har heller inga utstickande detaljer då tumknopparna hålls låga nog. G10 materialet är förvisso något strävt men inget som hindrar kniven vare sig då den dras eller stoppas tillbaka i fickan. Clipet är av "deep ride"-typ men kniven sitter inte extremt lågt ändå så några problem att nå den finns inte. 

Raccoon är försett med ett enkelt men väl fungerande clip i stål. Det är fäst med två skruvar i tandem i storlek T6. Den sida som inte använts har tacknämligt en stålplatta vilket är en lyxig detalj. 

Spänsten i clipet är god och utrymmet under kanske inte är det största men fungerar till de flesta byxor och jeans. Detsamma kan sägas om rampen som förvisso kunde vara lite mer tilltagen. Men det är en avvägning, för liten och det är svårt att återbörda en kniv till fickan, för stor och den känns i handen. Det är något den här kniven inte gör, clipet smiter undan i de flesa grepp och orsakar inget skav. 

Sammanfattningsvis

Det är alltid spännande att recensera knivar från märken man inte har stött på eller åtminstone inte använt förut. Vosteed var ett sådant för mig. Lika intressant kan det vara att testa en bästsäljare. Det kan faktiskt konkurrera med att testa nyheter på så vis att här handlar det om att ta reda på om jag håller med alla andra och i så fall vad är det som gör en viss modell till en succé. Det kan faktiskt vara ren marknadsföring som lyft en kniv också. 

Men det är sannerligen inte fallet den här gången. Jag har min bild av Raccoon klar vid det här laget. 

Vosteed Raccoon är helt enkelt en  mycket kompetent EDC-kniv

Det märks omedelbart att kunskapen som behövs för att göra en bra kniv sitter i väggarna på den fabrik där Vosteed gör sina knivar. Det kan noteras i stort som smått. Till att börja med så känns Raccoon bara oerhört välgjord på det där viset som inger förtroende. Det avspeglas på element som hur kniven är sammansatt hur den är att öppna, stänga, hur låset tar och hur enkelt den är att dra och stoppa undan. Därtill var fabrikseggen bra och andra kvalitetsmarkörer som centrerat blad etc är uppfyllda. 

Men det syns även i omsorgen om detaljerna. På den här specifika modellen hittas de redan i mönstret på handtagssidorna. Sedan fortsätter det med hur man plockat upp de små färgklickar som finns där i både back spacer och tumknoppar för att fortsätta på den lekfulla linjen i Doodle Monster-serien.  

Andra detaljer där det framgår att tid lagts även på de små tingen är försänkta skruvar både i handtagssidor och i clip-infästningen och inte minst hur man valt att låta en liten platta täppa till hålet som blir på den sida som inte använts till clipet. Det trots att det här inte i grundutförande är någon exklusiv kniv sett till pris. Ytterligare exempel är hur man valt att ha dubbla rader med räfflor på bladet för att underlätta fler handpossittioner. 

Raccoon är en vinnare och Doodle Monster-temat är kul!

Den som kan läsa mellan raderna har redan förstått varåt det här barkar. Jag kan bara säga att Vosteed Raccoon är en förbaskat bra och prisvärd EDC-kniv. I det här fallet är den dessutom lekfull vilket gör den mindre skrämmande om den används i miljöer där man inte är så van vid knivar. Gillar du inte det finns den som sagt med nattsvarta blad och ett mer aggressivt clip point-blad också. Här finns något för de flesta!

Men oavsett så har du här en kniv som är riktigt effektiv nästan oavsett vad den används till och där man förstärkt det intrycket genom en gedigen konstruktion. Vad är det de brukar säga om perfektion, att det är summan av många små delar utförda väl. 

Riktpriset på Raccoon i det här utförandet ligger på hemsidan på 79$ vilket i Europa hamnar kring 75€ i butik även om den i skrivande stund fanns att köpa ännu lite billigare på något ställe. 

Vosteed Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 193 mm

Längd hopfälld: 111 mm

Vikt: 112 g

Bladlängd: 83 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: Sandvik 14C28N

Handtag: G10

Lås: Top Liner Lock, med knapp

Producerad av: Vosteed, tillverkad i Kina

/ J - testar "förmignyheter"

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre