Testfakta presenterar

- En illustrerad guide till knivrecensioner

Uppslag till en blogg kan man få från de mest skilda håll. Idén till det här specifika inlägget föddes ur en enkel fråga som ställdes på ett forum angående huruvida det gick att bryta sig in i en apelsin med en viss kniv utrustad med en tämligen delikat spets. Svaret på frågan var tämligen uppenbar för mig som testat kniven och är att det förstås går utmärkt! Men hur kom jag fram till det?

Innan jag förklarar mitt tillvägagångssätt kan det kanske poängteras att det som skrivs här svävar i gränslandet mellan recensioner, omdömen och rena presentationer och är av det skälet synnerligen subjektiva. Några knivar är hårdtestade andra knappt alls. Något jag dock försöker vara tydlig med. Därutöver kan påpekas att vissa knivar helt enkelt inte är särskilt praktiska utan fyller andra funktioner* och testas därför inte i samma omfattning.

Tillvägagångssättet är förstås ytterst beroende av vilket föremål som testas. Är det en köttyxa, filékniv, dykarkniv eller annan specialkniv så ger sig användningsområdet sig själv. För att förtydliga så filear jag inte fisk med en brytbladskniv, täljer Emilgubbar med mina stiletter eller skär glasfiberull med min finaste fickkniv. Sådana knivar får för enkelhets skull bekänna färg inom respektive gebit. 

Nej, de testas inte utifrån samma kriterier

I många fall skriver jag om knivar jag haft i min ägo i flera år och ibland mer nyinförskaffade exemplar så den empiriska grunden varierar.

När jag får tag i en ny kniv, det är oftast fällknivar det handlar om nuförtiden, är dock tendensen att de får genomlida samma grundbehandling som sen inte sällan ligger till grund för det jag skriver. När jag tänker efter är det sex mer eller mindre distinkta steg det handlar om. Och ja, det är en beskrivning men den är skriven med glimten i ögat och kanske inte skall tas bokstavligen. Jag tillhör trots allt den ironiska generationen och det här är en blogg.

Intressant att notera i sammanhanget är att det inte finns många som skriver om knivar på svenska. Mig veterligen är jag faktiskt den enda men där kan jag ha fel och om det är så blir jag gärna underrättad om det. Det finns en och annan blogg på temat knivar men de flesta är endera synnerligen inaktiva eller så säljer de saker och få skriver om fällknivar. 

Steg ett - okulärbesiktning

Det allra första intrycket fås förstås redan från förpackningen - lådan, boxen, asken, bubbelplasten eller vad nu kniven anländer inslagen i. Men man skall inte döma boken efter omslaget heter det och det gäller även knivar. Därför granskas även själva föremålet tämligen noggrant. En första anblick ger vid handen vilka material som använts och vilken konstruktion det handlar om. Sen kan tilläggas att jag nästan alltid har en tämligen väl grundad förkunskap om vad jag köpt därför granskas vissa för kniven specifika detaljer noggrannare än andra.

Case Stockman G10

Interiör på samma kniv med nitad konstruktion på klassisk mässingsram

Vid det här stadiet besvaras även frågan om huruvida kniven känns och ser ut som på bild om man inte haft förmånen att hantera den tidigare. Det är inte helt sällan som man blir överraskad åt ett eller annat håll trots att man läst specifikationerna noggrant. Ni som äger ett flertal knivar vet att de kan vara eller kännas mindre eller större än man trott och att vikt inte alltid upplevs som enskilda gram beroende på balans och utseende. Det går också att se hur passningen mellan olika material ter sig och därmed hur kvalitetskontrollen skötts.

Vid närmare granskning kan man titta på bladcentrering, hur väl öppningsmekanismer är utförda och hur åtkomliga de är, låskonstruktion, pivotskruvars placering och storlek och andra tekniska detaljer. Allt ger en övergripande förståelse för konstruktion och byggkvalitet. 

Steg två - känn och kläm

Därefter väger jag kniven i handen. Hur känns balansen - inte bara utfälld utan även hopfälld. Om en fällkniv är bra konstruerad kan det kännas direkt när man tar i den och snurrar den mellan fingrarna. Sticker tangen ut och är vass? Är eventuellt clip i vägen? Hur upplevs handtagsmaterial - skollor och bolster, är övergångar mjuka och utan glipor, sticker det ut skruvar eller nitar och så vidare.

Nästa steg är förstås att fälla ut kniven för att få en känsla för hur den ligger i handen. Öppnar kniven mjukt och smidigt? Är det lätt att komma åt bladet? Hur uppleves "walk & talk" om det är en traditionell slipjoint. Hur uppträder låset om ett sådant finns? Är bladet centrerat, finns det något glapp eller spel i utfällt läge?

Ett sätt att öppna en kniv - tumknopp. Här på en Ontario RAT2

Och låset på samma kniv. I det här fallet en linerlock

Här känner jag också på hur handtaget upplevs i olika grepp. Standard - "hammargrepp", omvänt hammargrepp, med pekfingret som stöd ovanpå bladet för styrsel, samma med tummen, omvänd fattning med bladet nedåt egg bakåt, dito med egg framåt, kanske t o m hur den känns att hålla i bladet. Och några greppvarianter till beroende på knivens storlek och tänkta användningsområde. Det är som sagt skillnad på kniv och kniv. Det är sällan jag greppar en köttyxa i nypan för att utföra fina snitt medan det sker tämligen ofta med en fickkniv. 

Steg tre - glo lite till och hacka vilt

Någonstans här inleds också ett noggrannare betraktande ur ett mer estetiskt perspektiv. Är knivfan snygg? Och i så fall betraktat ur vilket perspektiv? Enligt mig kan föremål vara tilltalande på olika vis. Det gäller för övrigt arkitektur och övrig design också. När det gäller knivar kan detaljer handla om allt från brutalt praktiska hänsynstaganden till rent kosmetiska utsmyckningar. Även om jag tenderar att luta åt devisen "form follows function" så är det inte alltid där jag landar ändå. Av det skälet finns det en del udda fåglar i flocken hemma. 

Sen tar den praktiska ådran i mig vid. Eggar och slipfaser studeras och känns på. De obligatoriska "jag har fått en ny kniv och måste pröva eggen"-testen inleds. Vanligtvis med att testa om kniven rakar armhår och med vilket tryck och vinkel. Det ger en fingervisning om hur eggen uppträder och hur väl tillverkarna har skött sig när de fabriksslipat kniven. Nästa steg är att närma sig papper i lite olika tjocklekar. Dels sliter det på skärpan och säger till slut något om uthålligheten i stålet och dels är ljudet och känslan när bladet skär genom tidningspapper, skrivarpapper och dylikt rätt avslöjande. Kan man sen skära s-formade mönster  mot papprets fiberriktning utan ansträngning då vet man att kniven är vass. 

Ett blad som i princip inte skär hur vass kniven än är! Fem millimeters godstjocklek och 3/4 slipfas. Mer av en designövning än en kniv

Olika typer av slipningar. Överst en Endura 4 med "FFG", fullt flatslipat blad. Underst en äldre Endura 2 med skålslipad "Sabergrind"

Bladgeometri är viktigt. Här ett fullt flatslipat droppointblad med en distinkt sekundäregg på en Ontario RAT1

Därefter brukar jag gå över till aningen tjockare papper och vidare till emballage och kartong. Sen förpackningsplast i både tunnare och tjockare utförande samt petflaskor för att se hur kniven uppträder i sådana material. Vanligtvis testar jag även några snitt i diverse tunnare hampsnören och någon tjockare tamp jag har liggande för ändamålet. I samma veva testar jag oftast textilier eftersom det är något jag skär tämligen frekvent liksom buntband i olika tjocklekar. 

Om det är en lite kraftigare kniv jag testar brukar jag ibland även gå över en bit gammal matta el dyl innan det är dags för trä. När jag skär i trä prövar jag både färska pinnar och torkade trästycken eller virke. Med det färska brukar jag göra någon improviserad tältpinne eller något annat beroende på säsong. I det senare fallet brukar jag gå loss på en 2x4 eller liknande och tälja lite. En stunds kraftigare tag avslöjar hur greppet uppträder vid tyngre arbete och om det finns delar som skaver eller trycker och kan ge skavsår eller blåsor.

Gymträning för en Cold Steel Voyager

Steg 4 - kocka loss

Sen testar jag nästan alltid knivar i köket vare sig de är gjorda för det eller inte. Lätta saker först: lite grönsaker som tomat, gurka, sallad, squash eller vad som finns hemma och skall ätas.

Sådana enkla övningar är faktiskt rätt avslöjande när det gäller bladgeometri oavsett hur vass eller slö eggen än är. Sen blir det blandad frukt och dylikt innan det är dags för rotsakstest. Hur en kniv skär i palsternacka, kålrot, morot och potatis säger mycket om hur lätt eller svårt en kniv glider igenom nämnda ämnen. "Dunsen" mot skärbrädan efter att bladet passerat en lök är talande även den. 

Spyderco Lum Chinese beordrad kökshandräckning

Spyderco Military möter älgkalv

Sen om man putsar lite kött eller filear en fisk, eller skalar frukt/rotsaker så får man även en god uppfattning om hur kniven känns i olika grepp och hur flödet upplevs när man byter handpositioner. 

Steg 5 - skärp dig!

Någonstans i de här trakterna är det inte sällan dags för att återge kniven något av sin forna egg eller möjligen förse den med en ny. Det kan innebära allt från snabb strigling mot ett läderstycke eller några drag mot riktstål via lättare slipning på slipstål till ren omprofilering beroende på kniv. 

Några hjälpmedel - skärpstål

Då får man även en uppfattning om hur väl kniven håller skärpan och hur lätt eller svårt det är att underhålla det aktuella stålet. Superstål i all ära men pulverstål som CPM 154, SGPS, 3G, ELMAX, och ZDP-189 med flera kan vara svårslipade och kräva uppkavlade skjortärmar och hårt arbete för att gnaga ned till önskad form.

Steg 6 - låt tiden ha sin gång

Ovanstående är exempel på de initiala tester jag brukar genomföra på mina knivar. Under hela förfarandet vägs förstås de upplevelser och intryck som framkommer mot tillskansad teoretisk kunskap som inte sällan inhämtats från diverse forum, youtubeklipp och samtal. Sen vill det till mer tid för att upptäcka resten. Hur känns kniven att bära? Är den lätt att hala fram och stoppa undan? Hur känns den i fickan? Är den någorlunda diskret och socialt acceptabel?

Allt detta avgör sen tillsammans med andra mer diffusa faktorer hur mycket kniven faktiskt används. Vissa blir "hyllvärmare" medan andra genast inlemmas i den dagliga rotationen. Endast tiden kan avgöra vilket.


/ J - testfaktaaspirant

* En kniv jag osökt kommer att tänka på är min Pro-Tech Godfather eller min uppsättning italienska stiletter.