Om lås

Inspiration till blogginlägg kan komma från olika håll och i det här fallet kom det från en tråd i en FB-grupp jag är medlem i kallad "Echo Charlie Delta Network". Tråden handlade om en gammal video som ingår i en serie som Cold Steel producerat och som säger sig testa lås på fällknivar. I dessa ställer de ett antal konkurrenter mot valda knivar ur eget sortiment och låter motståndarna besegras. 

Som vanligt när de är i farten är det förstås "styrka" som är på tapeten. De är smått besatta av det. Av alla aspekter man kan ha på en fällkniv som t ex förmåga att skära och sticka, ergonomi, att ta och behålla en egg, hur lätt den är att slipa, hur den känns i fickan, estetik etc så väljer de låsstyrka som främsta argument och jobbar därifrån. Jag kan tycka att det är en märklig utgångspunkt för att bygga en kniv.

De har under åren gjort sig kända eller snarare ökända för att deras anställda med VD Lynn Thompson i täten hugger och hackar sig genom tillvaron. Är det inte plåt och motorhuvar så är det kängor, kläder, dockor och tonvis med blandade delar från döda djur som är målet. Till deras försvar kan sägas att klassiker som hängande hamprep och klassisk japansk "tameshigiri" - konsten att skära tatamimattor, tunt stål och dylikt i bitar på ett elegant vis också avverkas. 

Alla varianter ingår i deras "Proof"-serie för den som känner att bli underhållen. 

Världens starkaste fällknivslås?

Mycket av förvåningen som kan uppstå tillskriver jag en kulturkrock då vi i Sverige i första hand inte betraktar knivar som vapen utan som bruksföremål och redskap. Det gäller säkert för många amerikaner också men det går inte att komma ifrån att även annars lugna och sansade recensenter ofta känner sig manade att nämna eventuella "self defence applications" när de går igenom fällknivar. Det kommer ofta mot slutet som om det är tvunget att nämnas. Eftersom ytterst få människor slåss med kniv professionellt så blir det hela ofta krystat och mycket teoretiskt. Hur många av er har nödgats skära upp medmänniskor? Ingen hoppas jag. 

Men då tar man till den slutgiltiga trumfen i diskussionen om man är amerikan. Man säger "Military" som om det vore slutet på samtalet. I förbifarten kan nämnas att jag råkade ut för det på Instagram igår gällande Extrema Ratios knivar. Jag log lite för mig själv och replikerade att det inte betyder ett skit då militärer i genomsnitt inte vet ett dugg mer om knivar än någon annan. Det beror nog mest på vad sagda militär gör på fritiden. De använder främst skjutvapen, fordon och missiler i sina yrkesroller. Slaktare, styckare, kockar, fiskrensare, fiskare, jägare, frilufsare, vandrarare och en del hantverkare är de som de facto använder kniv ofta och mycket, inte militärer med få undantag. Det finns säkert några specialnissar som tränar med kniv. De tillhör inte majoriteten. Annat var det tidigare i historien då det funnits knivfäktningsskolor, särskilt i Spanien men det är ämnet för en annan text.  

Det var ett sidospår men ändå inte då FB-tråden handlade om låsstyrka och knivikonen Sebenzas tillkortakommande i testet. 

Anledningen till att jag gick in på "vapenaspekten" av knivar är nämligen att de är en av få applikationer då testet kan vara av minsta intresse. Det är konstruerat för att se hur mycket stryk en kniv eller snarare ett fällknivslås tål från fel håll det vill säga belastning på bladets ovansida. Enda gången det är aktuellt är om man hugger våldsamt med kniven och samtidigt träffar på något hårt i fel vinkel. Okontrollerade stress- och paniksituationer, våld med andra ord. Möjligen, möjligen skulle man långsökt kunna hävda att den situationen skulle kunna vara aktuell om du var ute i skogen, träffade på en ilsken björn och bara har din lilla fällkniv i fickan att försvara dig med. Då är det ändå kört. 

Följaktligen anser jag testet i princip är meningslöst annat än som kuriosa. Det är underhållning för stunden och jag har sett nästan alla videos av det slaget som finns kan väl tilläggas. Sen kan sägas att även ryssar är förtjust i våldsamma test och gärna kvaddar även dyra knivar i diverse klipp på Youtube. Sök och du skall finna. 

Ett mycket bra ramlås - det som återfinns på Spydercos Sage 2

Men hur gick det då för CRKs "Sebenza"? Åt skogen förstås, testet är ju designat för att framhäva hur förträffligt Andrew Demkos "Tri-Ad lock" är. Bara för att förtydliga, det ÄR ett bra lås och jag har ett flertal knivar med det. Vad gäller ren hållbarhet är det troligen det starkaste som finns. Ytterligare en fördel det har är att det slits in, inte ut. 

MEN, det finns ett eller snarare flera men. Till Tri-Ad låsets baksidor hör att det inte är lika smidigt att hantera med en hand som exempelvis en "linerlock" då det är en "backlock"-konstruktion. Kraften och hur långt låsfjädern måste färdas gör också att det är betydligt svårare att släppa än många alternativa "backlocks". Det i sin tur medför även att knivar med det här låset är tyngre att öppna än genomsnittet. Sen begränsar förstås valet av lås utseendet på en kniv. 

Alla låskonstruktioner har sina egenheter, sina för- och nackdelar. Traditionella "backlocks" till exempel är stabila om än inte lika starka som ett "Tri-Ad" med dras ofta med ett litet spel upp och ned. Med små toleranser och god kvalitetskontroll är det knappt märkbart men det finns ofta där. Även på mina älskade Spydercos. Detsamma gäller ursprunget till dem "clasplocks/Carraca/piñones" som på spanska klassiska "Navajas".

Framelocks i stål är mycket enkla att få till även på billigare knivar. Här på en CRKT Swindle.

Nackdel - det är ett tungt material

Det aktuella låset "framelock/ramlås" är en i sin nuvarande form ofta tillskrivet just Chris Reeve som uppfinnare. Det är en sanning med modifikation men han var först med det på moderna fällknivar.* Därmed är hans modell "Sebenza" förebilden för alla andra knivar med lås av den typen. Hyllningar till dem har gjorts av bland andra Spyderco med sin "Sage 2". De är för övrigt exempel på två av de bästa varianterna som finns av detta lås i sin nakna form. För att ramlås skall fungera problemfritt krävs små toleranser och väldigt exakta vinklar på knivtang och låsarm. Något som många tillverkare bevisligen inte klarar.  

Men det jag skrev i tråden var kanske lite känsligt för somliga då jag hävdade att:

 "framelocks från början egentligen är en rätt dålig konstruktion". 

Det är något drastiskt uttryckt och naturligtvis var det för att spetsa till det hela som jag skrev så. Men det kommer sig av att det finns en hel flora med uttryck på nätet som nästan enbart används för att beskriva de problem som kan uppkomma i samband med den här låstypen och hur man bäst löser dem. 

Exempel på vad jag avser är att det även på mycket dyra knivar förutsätts att de måste "nötas in" för att ens fungera. Men inte för mycket då "early lockup" är att föredra eftersom man även förutsätter att låsarmen slits så hårt att den med tiden börjar vandra. Det får heller inte vara så tidigt att det släpper vid minsta belastning vilket ibland händer. Mer eller mindre normalt anses "lockstick" vara, det vill säga att låsarmen fastnar mot knivbladet i utfällt läge. Det senaste exemplet på det är Spydercos flaggskepp "Nirvana". De som gjorde allt rätt på Sage 2 lyckades inte den här gången trots massor av erfarenhet och en väl tilltagen utvecklingsbudget samt prislapp. Flera av Bökers dyrare modeller har dragits med problemet under åren och tidiga Strider är ökända på området. 

Problemen löses ofta med diverse hemsnickrade metoder som sprids på nätet. Man målar på bladen med märkpennor, gnider in dem med blyerts och så vidare. 

Mycket kan emellertid tillskrivas kombinationen titan och ramlås. Egentligen är det materialet inte särskilt lyckat i ett lås då stål helt enkelt är bättre ur hållbarhetssynpunkt. För att komma till rätta med problemen har ad hoc-lösningar tillkommit som "overtravelstops" som hindrar översträckning av låsarmen, "steel inserts" vilket är stålförstärkningar i själva mötespunkten mellan blad och låsarm. En annan variant är att förse ytorna med karbider för att nötas mindre. Allt detta är helt onödigt om man bara undviker titan i själva låset. 

Det finns förstås fördelar också. Dit brukar enkelhet i både konstruktion och handhavande räknas. Mot det skall ställas att låset "känns" mer än t ex en "linerlock" då handtaget ändrar form när låset aktiveras. Knivar med ramlås får också en tydlig fram- respektive baksida. 

Med det vill jag ha sagt att alla låskonstruktioner trots allt inte förvandlar fällknivar till "fastbladare" hur gärna man än vill det. De är fortfarande ledade och den lösningen kommer alltid vara svagare än om de inte är det. 

Om man känner sig nödgad därtill förser man sin fällkniv med någon form av lås. Vilket man väljer är en smaksak och det finns väldigt många att välja på numera även om de ofta är varianter på ett par grundteman. Lämpligt är om man ser till knivens användningsområde för att avgöra vad som är bäst i sammanhanget. Kniven kanske mest skall vara snygg och varför då inte välja något som inte syns? Eller kanske man just vill visa upp sin produktionsskicklighet i en industriell look och kanske då tvärtom väljer en väl synlig framelock. Är rå styrka det man eftersträvar är inte "Tri-Ad" ett dåligt alternativ. Möjligheterna är många. Men ett lås är inte bäst på allt vad än Cold Steel säger. 

/ J - försöker att inte låsa sig


* Ungefär som Michael Walker tillskrivs "linerlocks" fast de fanns flera hundra år innan han föddes. Det han tillförde var en modern "detent", kulan som håller bladet i stängt läge. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre