Den "ofrivillige camparen" har varit igång igen. Som tur var kände vädrets makter för att åtminstone de första dagarna vara med på noterna och bjuda på sol och för årstiden ovanligt varmt. Fast minusgraderna kröp på framåt nattkröken. Det kunde uttydas av istäcket vid strandbrinken och temperaturen i mitt lilla fjälltält från Vaude. Det är egentligen inget fyrasäsongerstält. Men en extra filt på golvet en över höfterna avhjälpte det.
Fördelen med att tillbringa några dagar i skogen är att man hinner testa knivar. Särskilt intressant var det eftersom som en vän uttryckte det "kniv-fen" hade slagit till igen och det därför finns fler än vanligt att välja mellan.
"I sitt rätta element". En finsk kniv bör posera tillsammans med björkar. Det känns rätt helt enkelt
En av knivarna som fick bekänna färg var en leuku från Ahti. Märket görs av knivsmeden Reino Kamppila, numera tillsammans med sin son under namnet R Kamppila & Son. De återfinns mitt i det finska knivhjärtat i trakterna av Kauhava. Om jag förstått det hela rätt är de mer eller mindre handgjorda och tillverkas i små serier. Hur som helst en mycket personlig kniv med ett speciellt grepp. Något jag kommer återkomma till en i en fullödig recension och jämförelse med några andra knivar av liknande typ.
Rena motorsågen när det gäller att processa brasmaterial
Är man ute behöver man mat och skall man laga mat behövs eld. Sen skall tilläggas att jag inte är någon "survivalnisse", jag bor ute några dagar och har ett alldeles utmärkt Primuskök att ta till om brasan inte tar sig. Tänder gör jag med eldstål för att det är kul men i ryggsäcken finns tändstickor som alternativ och i fickan en alldeles vanlig Bic. Redundans var ordet i det sammanhanget. När man är trött efter en lång dag har jag inte lust att ens försöka gnida blöta pinnar mot varandra!
Sen "fuskade" jag på ännu ett område. Gott om torrt bränsle fanns där jag hade mitt läger med som back-up har jag med mig ett torrt vedträ skänkt av en vän som råkar ha en öppen spis som behöver matas. På så sätt behöver jag inte chansa. Det ligger därför även "nödträ" i bakluckan på bilen. Man vet aldrig när lusten att tända eld faller på. Att dela veden medelst "batoning" för att sedan spänta den och göra några "feathersticks" gick som en dans.
Två matlagningsknivar med kompletterande styrkor
Sen parades den stora leukun med en ny favorit, Spyderco Kapara. Det sägs att den skall vara bra till sånt här, utematlagning alltså. Det är den! På menyn stod inget avancerat. En stora jäkla macka i all enkelhet. En Baguette fylld med grillat salt fläsk, grillad paprika, rödlök och mozzarella. Till det en kall öl.
Har jag missat innebörden av att "gå ut och äta?"
Något väldigt speciellt jag lagt märke till att efter den här utflykten luktar Ahtin verkligen intensivt av rök! Inget jag varit med om tidigare. Doften sitter i själva bladet på något vis.
/ J - dragit till skogs
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar