Jag - en clown?

- Funderar på ny yrkeskarriär

Det är bra om man kan hålla sin omgivning på gott humör. Ibland sker det ofrivilligt och det är väl då det blir roligast. Sen är slapstickhumor ganska kul. Om man inte slår sig alltför illa vill säga. Jag verkar inte vara helt oäven på området om jag får säga det själv. 

Häromdagen var jag och fikade med en god vän och passade på att öva mina talanger. Allt gick väl bra fram till dess att jag skulle gå och hämta påtår. Vi satt en trappa upp på det anrika konditoriet Askelyckan och jag begav mig en trappa ned för att fylla på innehåll i de två muggarna. 

Kaffeblå är ingen gångbar färg

Allt hade troligen förlöpt väl om det inte vore för den olyckliga kombinationen av en gammal smal trappa med små trappsteg och mina clownskor. Eller nja, det är det väl inte clownskor per se men det är ett par Converse som är något nummer för stora och därmed långa. Behöll dem för att de är orange och fina!

Därför bar det sig inte bättre än att jag när jag nådde det överst trappsteget på något vis fastnade med mina snabelskor och stöp handlöst framåt på magen. Under luftfärden flög halva innehållet i de två kaffemuggarna ut i en vid både och hamnade på golvet och jag i en hög ovanpå. På något mirakulöst sätt lyckades jag behålla greppet om båda kopparna och undvika att ha sönder dem eller tippa ut resten av innehållet. 

Kaffet på golvet torkade jag dessvärre upp med min tröja eftersom jag låg och krälade på det. Jag fick en rejäl smäll och det smärtade i knät och en armbåge ett tag men jag är tämligen robust byggd så sådant bekommer mig sällan. Mest var det stoltheten som fick sig en törn. Den ömmade rejält efteråt!

Den stackars servitrisen som blev vitte till episoden undrade hur det gick. Jotack, sade jag. Sen noterade jag att hon inte behövde torka upp på golvet efter mig eftersom jag redan stått för den detaljen.

Tyvärr var det en tröja jag tyckte mycket om som fick agera skurtrasa. Den har den filosofiska texten "Born to Cycle (Forced to work)" tryckt på bröstet.

Ljusblått och kaffe går inte ihop märkte jag. Inte ens "rosa" biter på det kan jag låta meddela.

Efteråt tyckte min käraste att jag luktade kaffe. Eller så använde hon ordet "stank" jag minns inte riktigt.


/ J - utför kaffestunt