- eller "lär känna din recensent"
Det är inte alltid lätt det här med att försöka recensera saker och ting. Alltid trampar man på någon öm tå. Tycker man inte tillräckligt bra om saker får man skit för det och skriver man positivt om något så är man för mjäkig och troligtvis köpt. Men det är egentligen som det skall vara!
Just den sista anklagelsen var något jag faktiskt drabbades av på ett amerikanskt forum härförleden. En mycket intressant upplevelse som resulterade i ett tämligen långt och ganska surt svar från min sida.
Jag har inte skrivit många "reviews" alls på engelska. Närmare bestämt tre som i princip är direkta översättningar med lite småjusteringar av dem ni hittar på den här sidan. De aktuella recensionerna gäller Cold Steel Ultimate Hunter, Enzo Birk 75 och Real Steels "Sea Eagle".
Intressant att notera är att om jag i sammanhanget skulle vara "köpt", vilket jag anklagades för, skulle det således innebära att såväl kinesiska SanRenMu/Real Steel, amerikanska Cold Steel och finska Enzo skulle betala mig för annonsplats.
Dels kan jag väl tycka att det är att tillskriva mig lite för stor betydelse här i världen, vilket för all del är ytterst smickrande. Sen kan jag tycka att det är synd, inte minst för min ekonomi att alla de där tillverkarna inte betalar mig eller åtminstone ger mig rejäla rabatter. Det skulle jag sannerligen uppskatta!
Det var framför allt två saker som tydligen stack i ögonen. Inte på så många bör påpekas då läsarantalet snabbt blev stort och antalet positiva kommentarer dominerar.
Men det som provocerade några var tydligen att knivarna jag recenserat såg för nya ut*. Mycket märkligt kan jag tycka av flera skäl.
Konsekvensen av det synsättet skulle endera innebära att man bara kan ge omdömen om saker man haft mycket länge eller att man är mer trovärdig om man misshandlar dem så de ser slitna ut på bild.
Men det är ju inte så svårt. Repa bladet, bryn det illa så det ser omslipat ut alternativt polera upp eggen på en strigel så den inte längre ser fabriksny ut. Lämna limrester från tejp på bladet eller låt sav eller fruktjuice dröja kvar så får du både fläckar och ytrost. Et voila - kniven ser välanvänd ut utan att den på något vis nyttjats mer. Det tycker jag snarare vore vilseledande.
Jag hävdar att det finns olika typer av texter kring produkter, i det här fallet knivar. Dels de absolut första intrycken som är mer av en presentation där man kanske visar upp varan, relaterar den till användningsområde, konkurrenter och tidigare erfarenheter av liknande produkter.
Senare kommer eventuellt test där man använder kniven och säger något om hur den upplevs.
Först därefter kan det bli aktuellt med långtidstest. I ett sådant kan man se på faktorer som hur en vara håller och slits över tid.
För mig är det nog viktigare att klargöra vilken typ det handlar om så får läsaren själv ta ställning till hur informationen skall värderas. Det är klart att jag inte uttalar mig om hur en kniv är att reprofilera om jag inte slipat den eller hur bra en egg håller efter en veckas användning. Inte heller skulle jag uttala mig om hur den är att stycka en giraff med, något jag sällan ägnar mig åt.
Sen kan tilläggas att det oftast finns en viss slagsida åt det positiva hållet hos alla privatpersoner som recenserar något då kniven eller vad det nu är som är aktuellt vanligtvis är inköpt för egna pengar för eget bruk. Följaktligen kanske man köper något man åtminstone tror sig tycka om. Konstigt vore det annars. Sen smyger det sig in några avarter ibland, det är tämligen uppfriskande.
Ett exempel på det är CRKT "Mirage", fler texter på det temat kommer med tiden.
I del två av "lär känna din recensent" ämnar jag beskriva vad jag kikar på när jag bedömer en kniv.
I del två av "lär känna din recensent" ämnar jag beskriva vad jag kikar på när jag bedömer en kniv.
/ J - klargör
* Bilderna tas dessutom oftast när knivarna är nya. Så det har en tämligen naturlig förklaring.
Det där med att kommentera knivar är svårt då folk (även jag till viss del har känt mig trampad på) tar det så personligt. Senast häromdagen "trampade jag i klaveret" på Amerikanska Spydercoforumet då jag "dömde ut" Battlestation som ett missfoster av rang. Utseendemässigt kanske jag ska tillägga då jag aldrig hållit en i min hand, och inte har några som helst intentioner att göra det heller, då den i mina ögon failar redan på estetikstadiet. Det har dock inget med dess ägare att göra, eller knivens egenskaper, den kanske är jättebra? Min subjektiva åsikt är att den gårt bort redan vid åsynen av den :)
SvaraRaderaJa det är ju ofta så! Dessutom hävdar jag att man visst kan, till viss del i alla fall, kan bedöma en kniv utan att haft den i sin hand. Titta på låt oss säga en QTRMSTR "General Lee" ( för att ta ett skräckexempel. Ingen som inte är besläktad med resten av mänskligheten kan hävda att det handtaget är ergonomiskt. Att den hjälpligt går att ha i handen en kortare stund räknas inte! Så förutom det rent estetiska finns det ju egenskaper som kan utläsas av ett utseende som endera kan tilltala eller vara rent avskräckande!
RaderaDu är inne på ett verkligt problem med väldigt många dimensioner. Att packa upp en knvi och beskriva den är en sak. Att ge ett omdömme av en knivs (eller annat föremåls) funktionalitet "brahet" är något helt annat. Det ställer stora krav på recensenten. Jag är ju också en glad amatör på detta. Jag söker upp knivar jag tycker verkar intressanta och införskaffar dem. Självklart blir det då en dragning åt positiva recensioner, jag menar jag har ju faktiskt skaffat den just därför att jag på något vis var nyfiken på den och trodde på den. Få knivar är så billiga att man kan skaffa dem om man inte tror på dem, vilket är anledningen till att jag fortfarande inte testat knv1, knv2 eller knv3. Jag tror helt enkelt inte att de på något plan är värda de summor de kostar.
SvaraRaderaDe mer etablerade recensenterna befinner sig i en liknande situation även om de får eller får låna knivar helt gratis. För att de skall få fortsätta få in material måste de leverera tillräckligt positiva omdömmen för att producenten skall känna att det ger något att skicka dit prylar. Jaktpressen över lag lider av detta. En herrans massa skräp omnämns i positiva ordalag.
Jag pratade med en kompis som importerar bladn annat vacuumpackare. Han berättade att för att hans packare skulle recenseras i icke namngiven jakttidning så krävdes i princip även att reklamplats köptes på annan plats i tidningen. Samt att recensenten fick behålla produkten som en bonus. En annan recensent jag pratade med hade fått mer eller mindre subtila hot i samband med att hon skulle recensera en produkt. Det slutade med att hon skrev en tämligen neutral och slätstruken recension av en produkt som hon egentligen tyckte var undermålig.
Så när det kommer till tidningsrecensioner så tycker jag faktiskt att de mer oberoende testerna av flera liknande produkter är de bästa. Om det nu inte är en lite mer djuplodande brukstest av en kunnigperson med integritet.
Som du säger så är det ibland lättare att vara en glad amatör! Därmed inte sagt att man inte behöver ta sin uppgift seriöst. Det är ju en del av poängen. Det var lite därför jag skrev texten ovan samt den om bilderna. Jag plitar även på en "uppslagsbok för recensenter" eller snarare en lista över de punkter jag kikar på när jag bedömer en kniv. Kommer här inom kort. Allt detta för att den som läser skall veta ungefär vart jag "befinner mig". Tanken var att det i och med det är lättare att bedöma det som skrivs. Om jag t ex skriver att jag avskyr en viss kniv kanske någon annan konstaterar att "den skall jag ha!" om de har motsatta preferenser. :-)
Radera