- Den perfekta fickkniven del 18
Ibland ägnar jag mig åt semispontana inköp på nätet med varierande framgång. Några sådana på knivfronten har varit veritabla floppar och dem ämnar jag återkomma till vid senare tillfälle. Andra är mer lyckade och den här kniven, Hold Out III är ett bra exempel på det sistnämnda. Egentligen hade jag inte alls övervägt att skaffa någon kniv i den här serien men råkade ropa in den billigt på en eBayauktion efter att ha lagt ett skambud som visade sig hålla.
Cold Steel Hold Out III
Hold Out III är den minsta kniven i en serie av tre där den största är ett veritabelt monster till fällkniv med en bladlängd på över 15 centimeter! Med tanke på att knivarna är modellerade efter den traditionella skottska Sgian Dubh, gaeliska för "Svart dolk" så är den storleken i sann Cold Steel-anda överdriven eftersom originalen är fastbladare som ofta mätte/mäter runt 15 centimeter totalt. Namnet "svart kniv" syftar för övrigt dels till handtagen som ofta var tillverkade i svartek dels till att knivarna bars dolda inte sällan i en slida i armhålan. Idag bärs den vanligen av stolta kiltbärare på känt manér i den högra strumpan.
Cold Steel är en tillverkare som ofta smyger under radarn och bland alla märkliga svärd, jättelika fällknivar och rena löjligheter finns ett antal mycket bra knivar dolda i den svällande produktkatalogen. Det här råkar vara en sådan.
Blad
Bladformen är egentligen en droppoint förklädd till spearpoint. Tittar man närmare på det vid första anblicken symmetriska bladet så ser man att spetsen är något förskjuten från mittlinjen betraktat. Det är inte med mycket men tillräckligt för att ge bladet en god buk.
Godstjockleken är förnuftiga tre millimeter och dessutom smalnar bladet snabbt av framemot spetsen vilket gör den tunn och användbar. Sen kan tilläggas att bladet är fullt flatslipat vilket avlöses av en primäregg på ca arton grader per sida skulle jag gissa på. Initialskärpan var mycket god. Det har för övrigt gällt alla mina knivar från Cold Steel förutom min Code 4 vilken kunde varit skarpare. Så ett klart plus i kanten för en bra egg så långt den är utförd vill säga. För ett rejält minus blir det för en detaljmiss som jag för mitt liv inte kan förstå. Det är varför man valt att förse kniven med en "sharpening choil" - ett urtag för att underlätta slipning och sen inte dragit eggen hela vägen dit. Mycket märkligt och något jag ämnar ändra på när jag slipar om kniven.
Droppointblad i för Cold Steel sedvanliga AUS 8A
På ryggen har bladet några fördjupningar som snarare fungerar som indexering för fingrarna än bidrar till ökat grepp. Funktionen är snarare är kosmetisk än praktisk och det är gott så eftersom det följer hur originalen är utformade.
Stålet är Cold Steels AUS 8A. Ett material de behärskar väl vid det här laget och förser med en bra härdning. De flesta av deras knivar kommer att släppas i nya versioner med rejäla förbättringar i stålkvalitet det här året. Det avspeglas förvisso i prislappen men blir ett alternativ för de som söker mer högpresterande blad. Bäva månde Spyderco, Benchmade, SOG och Kershaw då jag misstänker att det kan stjäla en och annan kund från dem.
Stålet är Cold Steels AUS 8A. Ett material de behärskar väl vid det här laget och förser med en bra härdning. De flesta av deras knivar kommer att släppas i nya versioner med rejäla förbättringar i stålkvalitet det här året. Det avspeglas förvisso i prislappen men blir ett alternativ för de som söker mer högpresterande blad. Bäva månde Spyderco, Benchmade, SOG och Kershaw då jag misstänker att det kan stjäla en och annan kund från dem.
Själv tillhör jag den falangen som hävdar att bladgeometri, slipning och andra faktorer faktiskt är viktigare än stålkvalité i sig förutsatt att härdningen är adekvat. Detta bevisas av företag som Buck och Cold Steel men även av alla de tillverkare som använder sig av t ex Sandvik 12C27 vilket är ett mycket vanligt stål i till exempel Franska knivar nästan oavsett prisklass.
Ett mycket dugligt flatslipat blad. Men varför inte dra eggen hela vägen in?
Finishen på bladet är en lätt polerat satin vilket ger en sympatisk lyster.
När det gäller skäregenskaper så är det här bladet lika effektivt som det ser ut. Med papper, kartong och liknande görs processen kort eftersom bladet är relativt tunt och därtill flatslipat. Ännu tydligare blir det här om man går loss på diverse födoämnen. I princip är det ju ett litet kockknivsblad det handlar om och det märks när kniven används i köket. Till trä och hårdare material duger bladet väl men handtaget kunde då vara tjockare. Det är för tunt för längre tids hådare arbete helt enkelt.
Handtag
En äkta "Sgian Dubh" hade från början ofta närmast runda handtag. Den traditionen är jag glad för att man släppt för det är något jag inte alls gillar. Det ger mig en känsla att kniven kan "rulla" i handen och är något jag har emot Opinelknivar till exempel. Det här är närmast motsatsen - ett tämligen fyrkantigt men rättframt grepp.
Det första intrycket är också det bestående och det är att handtaget är mycket lätt, känns starkt och ger ett oerhört fäste.
Ett enkeln nästan minimalistiskt handtag i G10
Faktum är att jag anser att det är för bra fäste i det här utförandet. Nu är Cold Steel kända för att tillverka G10 i en variant som känns som riktigt grovt sandpapper och fenomenet är väldokumenterat från knivar som American Lawman och Recon 1. Det gäller alltså även materialet i Hold Out-knivarna. Den enda kniv jag upplevt som lika sträv innan den slitits in är min Ontario RAT 1a som jag kommer att presentera senare. Tanken med så här grov G10 är förstås att den skall vara greppig även efter det att man börjat slita in den. Om man börjar med en "mediumgrov" yta som på till exempel på en Spyderco eller Benchmade så blir den efter ett tag tämligen hal även om det dröjer. Det gäller exempelvis min AFCK vars handtag vid det här laget närmast upplevs som glasfiber.
Att den här kniven känns lätt är inte konstigt eftersom den inte väger mer än sjuttio gram. Den ringa vikten kan tillskrivas avsaknaden av intern ram och att handtaget har försetts med ett par rejäla hål som ytterligare reducerar material och därmed vikt. Hålen bidrar även de till det superba greppet då de båda indexerar och ger ökat fäste.
En avrundad men utstickande bladbas och räfflor för ökat grepp
Annars har handtaget inga övriga räfflor eller fåror för ökat grepp utöver de som återfinns vid vid bladbasen. De är däremot riktigt bra utförda och känns adekvata på den här kniven eftersom den i övrigt saknar uttalat fingerskydd.
Ett tunn profil med ett ilägg i aluminium i ryggen
Handtaget mäter strax under decimetern vilket ger gott om plats för ett bastant fyrfingergrepp. Det är också mycket lätt att byta grepp på den här kniven tack vare handtagets enkla form och hålen som ger extra fäste för fingrarna. Handtaget tillåter ett mycket bra flöde mellan olika positioner med andra ord. Det gör den lättarbetad.
Överlag är det här ett grepp som överraskar positivt. Bakom de till synes enkla linjerna döljer sig en lyckad formgivning.
Öppning och lås
Hold Out III öppnas med en tumknopp som delvis är dubbelsidig. Cold Steel har nämligen en egen variant av en tunnformad och för övrigt mycket bra tumknopp som sticker ut mest på högersidan men som går att använda även med vänster hand även i ursprungskonfiguration. Sen kan den lossas med en skruv och vändas på om man nu råkar vara vänsterhänt. Eftersom det gäller även clipet och låset i sig är lätt att lossa med båda händer är kniven helt ambidextrös.
En detalj som är värd att notera är tumknoppens placering på bladet. Det vill säga trots en bra öppningsrörelse så är den inte i vägen vid arbete utan har gömts så nära handtaget som möjligt. Utmärkt så! Det är nämligen en viktig detalj som påverkar hur mycket av eggens längd som går att använda vid exempelvis genomgående skär.
Knoppen är för övrigt mycket lättåtkomlig och fungerar väl men det går trots det inte snärta fram bladet. Den manövern hindras av att låset bjuder på för stort motstånd. Det är dock inget ovanligt så jag får se om blir lättare med tiden som på min "Voyager". Ett bra knep brukar vara att låta kniven ligga halvöppen ett längre tag för att minska fjäderkraften något.
Kniven öppnas med en enkelsidig men flyttbar tumknopp som är lätt att komma åt
Låset är det av Cold Steel patenterade urstarka "Tri-Ad" som är en utveckling av en vanlig backlock med det tillägget att det försetts med en stoppinne som tar upp krafterna från bladet. Det minskar slitaget på låsarmen vilket ökar livslängden samtidigt som det minimerar glapp. Konstruktionen gör att låset inte slits ut utan snarare in. Upphovsmannen bakom låset är Andrew Demko.
Cold Steel hävdar lika blygsamt som vanligt att det är världens starkaste knivlås. Det är fullt möjligt att det är sant. Jag är mer intresserad av att det fungerar och inte glappar på något vis. Och fungerar gör det.
Min enda invändning är att det som sagt krävs rätt mycket kraft för att släppa. Dels bjuder hävstångsfjädern på mycket motstånd och dels måste låsarmen färdas lång väg för att släppa. Mycket längre än för traditionella backlocks som i Spydercos och Bucks utförande exempelvis.
"Tri-Ad Lock" i närbild med den typiska stoppinnen
Om öppning och lås kan sägas att kniven kanske inte är den mjukaste och snabbaste att vare sig öppna eller stänga men den känns och är resolut. Bladet låser stenhårt utan minsta tillstymmelse till glapp eller spel och låset inger förtroende.
Att bära
Förutom det eminenta bladet och det starka handtaget kommer här ytterligare en av knivens många fördelar. Den är lätt att bära. Efter det att jag gjort om den totalt vill säga! Inledningsvis gick den knappt att bära alls av det enkla skälet att clipet är alldeles för starkt och G10 sidorna på tok för sträva.
Ett stenhårt litet clip
Clipet som är av stål är litet, effektivt och välfungerande när det väl modifierats. Jag fick helt sonika bända ut clipet med klon på en hammare för att släppa på spänsten något. Det gick helt enkelt ens med den bästa vilja i världen att få över en kanten på en byxficka innan dess. Steg två bestod i att demontera clipet och gå över hela ytan på skollorna med sandpapper för att det inte skall förstöra kläderna. Först efter dessa åtgärder var kniven fullt brukbar som fickkniv.
Clipet är flyttbart men kniven kan endast bäras med bladspets uppåt
Clipet kommer högermonterat men kan skiftas till motstående sida för den som är vänsterhänt. Det sitter rejält skruvat med tre skruvar. Två av dem är påtagligt längre och går igenom hela handtaget medan den tredje som sitter närmast bladet är kortare. De var loctitade från början men inte så hårt att de inte gick att lossa.
När kniven väl var moddad är den extremt praktisk att bära. Lätt och platt men relativt tunn profil och ett bra clip. Eftersom jag sandpapprade ned inte bara biten under clipet utan resten av sidorna också så går det att bära kniven löst i fickan utan att riva av skinnet på knogarna om man stoppar ned handen där. Sen sticker förvisso bladryggen ut en bit vilket jag egentligen inte gillar men det är svårt att undvika på den här spolformade designen. I gengäld så har den ytan slipats rund vilket gör att den inte upplevs som vass och förhindrar att den fastnar i saker.
Sammanfattningsvis
Jag måste medge den här lilla kniven verkligen var en positiv överraskning. Den är lätt och urstark och det känns när man greppar den. Hela kniven inger förtroende och när det paras med enkelt okomplicerat blad i ett dugligt stål blir slutresultatet inte allt för illa.
Hold Out III - den svarta kniven
Sen är det bra när tillverkare litar på materialen och inte använder både hängslen och livrem i onödan. I det här fallet är inte G10-sidorna förstärkta med några liners och det behövs inte heller. Kniven är rejält stark ändå, ett intryck som förstärks av det bastanta låset.
Passning i materialen och sammansättning av material är riktigt bra på den här kniven. Jag har inte kunnat hitta några större missar någonstans. Däremot var som sagt materialen aning överdimensionerade. Lite för grov G10 i mitt tycke och ett clip som fungerar bra även som dragkrok på en bil. Så lite tweakande krävdes för att få den som jag ville.
Sen är bladet en ytterst positiv överraskning. Ett helt flatslipat blad som inte är för grovt över nacken gör att skäregenskaperna är utmärkta i de flesta material. Bladformen ger även en god spets att arbeta med.
Sen är bladet en ytterst positiv överraskning. Ett helt flatslipat blad som inte är för grovt över nacken gör att skäregenskaperna är utmärkta i de flesta material. Bladformen ger även en god spets att arbeta med.
Den här kniven rekommenderas för alla som söker en stabil fickkniv som är lätt och smidig att bära och som går att hugga i med om så krävs.
Specifikation:
Längd utfälld: 175 mm
Vikt: 71 g
Bladlängd: 76 mm
Godstjocklek: 3 mm
Bladstål: AUS 8A
Handtag: G-10
Lås: Tri-Ad lock
Producerad av: Cold Steel, tillverkad i Taiwan
Ytterligare information återfinns på Cold Steels hemsida här!
/ J - håller ut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar