Recension Olitans Lemon Shark

 

-  en haj med bra bett

Ibland behöver saker och ting inte vara så komplicerade eller nydanande heller för den delen. De kan vara bra ändå. Den beskrivning passar väl in på den här kniven från Olitans kallad Lemon Shark.

Om formen kan sägas att den känns igen och detsamma kan sägas om både material, öppningsmetoder och lås. Men för mig är Olitans ett nytt märke och det var därför spännande  att se om de tillför något till en ständigt växande knivmarknad. 

Olitans Lemon Shark

Kniven finns i ett flertal olika varianter och jag valde den här varianten enbart på grund av namnet. En "Lemon Shark" måste ju ha ett gult handtag eller hur? Därtill skall läggas att jag har rätt många knivar så ibland vill jag ha lite färg mitt i allt det svarta, titangrå och bruna. 

Vill man inte ha en fullt lika distinkt färg så finns hajen även i fyra ytterligare färger och där varierar även materialen. En genomskinlig gul PEI, grön eller blå Micarta och vit G10 är andra alternativ. 

Min första kontakt med Olitans blev en positiv sådan

Kortversion: Olitans Lemon Shark, inte den mest rara hajen i haven men den sköter  sin nisch i ekosystemet väl

Blad

Som jag sade i inledningen är Lemon Shark inte nydanande så därför får vi en alldeles vanlig drop point till blad. Men det är ett mycket välpropertionerligt och därmed snyggt blad. Längden är 83 mm och höjden 25 mm, även om hemsidan anger 26 mm. Tjockleken är 3,5 mm. 

Bladet har inga dekorelement eller liknande eller förresten, det beror på hur man ser på saken. Jag  återkommer till det. Det enda som bidrar till utseendet utöver själva formen är en tydlig falskegg samt att en längre del av basen av ryggen är försedd med räfflor för bättre fäste. Något som i det här fallet fyller en dubbel funktion. Dels att placera tummen på men även vid öppning av kniven. 

En klassisk och välpropertionerlig drop point 

Knivbladet är inte märkt med någon logotyp för ovanlighets skull. Den hittas annorstädes vilket jag återkommer till. Det enda som står på bladet i mycket liten text bakom en av tumknopparna är ståltyp.

I alla utföranden utom ett är stålet försett med en titan-beläggning. Det är det som ger den mörka färgen. Om det är nödvändigt ur rostskyddssynpunkt kan diskuteras då stålet redan från början är rostfritt. 

Stålet är ett bra kinesiskt stål kallat 10Cr15MoV. I min erfarenhet är det ett snäpp upp över exempelvis det vanligare och enklare Cr8-stålen. Det håller skärpan längre samtidigt som det uppvisar samma motståndskraft  mot korrosion. 

Stålet som används står att läsa bakom tumknoppen och är 10Cr15MoV
som sedan fått en titannitridbehandling

Bladgodset på 3,5 mm är tämligen väl tilltaget ställt i relation till bladets längd och det tänkta användningsområdet. Det tunnas ut genom en nästan full flatslipning. Tjockleken bakom eggen är 0,5 mm på den raka delen och hela 0,6 mm vid buken. Det är för mycket för min smak. Särskilt om kniven är tänkt som EDC. Den kraftiga eggen är mer lämpad för en fastbladskniv av "överlevnads"-typ, något att hugga ved  med och liknande och är därmed overkill för en liten fickkniv.

Med det sagt  kom Lemon Shark med skapligt vassa tänder, det vill säga fabrikseggen får godkänt. Men tjockleken gör att det är inte den kniv som skär med minst motstånd. Men å andra sidan är man heller inte rädd för att skära i lite tuffare material med den här kniven. Jag har till och med testat den på några gamla bildäck. Något jag vanligtvis inte gör men nu var de där. Vad bladet också är förvånansvärt bra till är att skära i trä av olika slag, både färskt och torrt. 

Lemon Shark kom väl till pass när det skulle skäras till pinnar för att säkra avståndsmarkeringar med på knivkastningsbanan

Lite sämre är naturligtvis kniven i fibrösa material som kartong men även textil. Ett tjockt blad med fastbladsknivsrobust egg går förstås inte att förneka. I gengäld gör det att man inte är rädd för att ta i lite extra när man snittar av buntband eller liknande. Men överlag är det här ett mycket funktionellt blad. Det finns en bit rak egg och en bra buk att arbeta med lite beroende vilka sysslor som skall utföras. 

Det kan även sägas att om eggen är stadig så är spetsen desto mer delikat och punkterar bra. Det eftersom bladet är rejält taperat. 

Handtag

Att Lemon Shark inte bjuder på några nyheter bekräftas av handtaget som är byggt enligt mall 1A. Men det behöver inte vara dåligt som sagt. Mer konkret innebär det att kniven har en ram gjord av stål som lättats kraftigt invändigt, åtiminstone på en sida. Om ramen kan även noteras att den fått samma färg som bladet vilket är en snygg detalj. 

Utanpå den hittas sidor av G10 och i ryggen en partiell back spacer av samma material. Den blå färgen från tumknopparna går igen här. Det är också i den som man har gömt ett fäste för fånglina för den som nyttjar dylika. 

Handtaget är bekvämt men en smula kort

Sidorna är skruvade i två punkter utöver pivotskruven. Alla tre skruvarna är i samma dimension, T8, vilket är utmärkt. Du behöver bara använda en mejsel om du vill justera eller demontera din kniv. Att man valt en grövre dimension än de ofta nyttjade T6orna för med sig ytterligare en fördel. Den grövre dimensionen är väsenligt mycket mer hållbar i längden. Åtminstone om skruvarna är någorlunda härdade. De mindre skruvarna återfinns här enbart i clipfästet. 

Handtaget är 107 mm långt varav 91 mm är tillgänglig greppyta bakom fingerskyddet. Det är i minsta laget för min handstorlek men ett fyrafingersgrepp får plats om än knappt. Tjockleken på handtaget är dock hela 13,5 mm vilket är rejält tilltaget. 

På utsidan av stålramen hittas sidor i G10 i i det här fallet

G10 materialet i sidorna är lite speciellt då de flesta tillverkare väljer att ha det lite  grövre för att ge bättre fäste. Det är till och med vad G10 är känt för. Olitans har valt att nästan polera dem. Det finns ett mikroskopiskt mönster men det ger ingen friktion att tala om. Snarare känns sidorna nästan som plast. En nackdel med det förutom att det känns billigare är att det ger sämre grepp särskilt om man har händer som är våta av svett, regn eller snö. 

Fördelen är dock att kniven sliter väsentligt mycket mindre på en ficka och det är trots allt där en fickkniv tillbringar större delen av sin tid. Så det är något man själv avgöra betydelsen av. 

Lemon Shark är bekväm i hand, både att hålla och arbeta med

När  man håller Lemon Shark så känns den i min hand i minsta laget men ändå bekväm. Fördjupningen för pekfingret låser tillsammans med räfflorna på bladet handen på ett bra sätt i ett sabelgrepp. Då ligger även den mjukt rundade bakdelen av handtaget mot insidan på min hand på ett bekvämt vis. 

Hammargrepp fungerar även det väl och  här är det främst tjockleken som räddar handtaget. Det gör att handen fylls väl. Men det är ett dubbeleggat svärd, tjockare handtag gör knivar bättre att jobba med om du utför tyngre sysslor och under längre tid. Samtidigt blir knivar sämre att bära på. Men den ökade ytan som tjockleken innebär gör också att du kan nyttja mer kraft bakom snitten när du skär i exempelvis trä. Det gör Lemon Shark till en bättre grovarbetare.  

Omvända grepp utgör inga problem de heller medan ett grepp med kniven i nypan för de riktigt intrikata detaljerna är sämre på grund av att handtaget är tjockt i framänden. 

Öppning och lås

Olitans har hakat på trenden med flera öppningsmetoder. Här är det två eller kanske två plus en om tvåhandsöppning räknas in i ekvationen.  Annars är det en frontflipper och tumknoppar som gäller. Det var på det området jag bad om att få återkomma. De extra långa området med räfflor på bladryggen är nämligen där för att ge bra fäste när för tummen när du flippar ut bladet. 

Metoden fungerar för övrigt mycket bra. Geometrin är god och hastigheten hjälps på traven av kullager. Gången vid både öppning och stängning av kniven är både snabb och mjuk. 

Lemon Shark kan öppnas med både en front flipper eller de klart lysande tumknopparna

Det andra och för min del föredragna sättet att öppna kniven är med hjälp av tumknopparna. De var för övrigt de jag hade i åtanke när jag nämnde dekorelement på bladet. De är nämligen anodiserade lysande blå i det här fallet. 

Inte bara det, fungerar väl gör de också! Bladet kan både smygas fram eller snärtas ut anrtingen med tumme eller ett pekfinger på baksidan. Alla sätt fungerar utmärkt. Handtaget är fasat för att underlätta åtkomst och de sitter lagom långt ut för att både vara lätt att nå samt ge god geometri för själva  öppningen. 

Själva formen är  inte mycket att orda om då det är tämligen traditionella tunnformade knoppar det handlar om. De är mjuka mot fingrarna och gör det de skall. 

För säkerheten står en  mycket bra version av en liner lock

Låset är en liner lock och det kan direkt slås fast att det fungerar förträffligt. Kanske att låsarmen kan upplevas något tunn för att ge fullt förtroende men det sitter mer i mitt huvud än i funktionen. 

Tvärtom så hålls bladet på plats utan mankemang. Inget negativt att anmärka på alls faktiskt. Något glapp i sidled går inte att upptäcka och inte heller finns det spel upp och ned i bladet. Därtill tar låset vid varje  öppning och har aldrig krånglat för mig under testperioden. 

Låsarmen är även den lättåtkomlig och eftersom den som sagt är relativt tunn är inte motståndet mycket att bråka om heller. Det är enkelt att släppa låset. En sak som ytterligare underlättar det är att låsarmen är fasad vilket ger en behagligare kant att trycka tummen mot. 

Att bära

Lemon Shark är som tidigare nämnts en knubbig liten sak. Längden är inte mycket att orda om men bredden över ryggen gör att kniven känns rätt tjock, 13,5 mm är mycket för en fällkniv.

Clipet är inget extraordinärt men gör vad det skall med den äran

Vikten uppgår till 112 g vilket möjligen hade gått att få ner en smula om G10 sidorna hade varit tunnare men är inte så mycket att det är något att anmärka på. Viktfördelningen gör för övrigt att balanspunkten hamnar mitt i fördjupningen för pekfingret. 

De släta sidorna gör att kniven lätt glider på plats både när kniven skall dras stoppas undan. 

Lite av kniven syns i fickan men mest av allt syns texten på clipet

Clipet är av enkel fjäderstålsvariant. Spänsten är emellertid tillräcklig för att sköta sin funktion och detsamma kan sägas om utrymmet under. "Normala" tyger får plats,  dvs jeans, byxor och tunnare jackfickor utan att orsaka problem. Spetsen på clipet pekar  lite utåt, något jag vanligen inte uppskattar men här orsakar det inte några direkta problem. Faktum är att  clipet inte känns särskilt mycket mot handen förutom om man kramar handtaget hårt.

Färgen på clipet är snygg då den matchar resten av hårdvaran på kniven. En sak som kan vara polariserande är vart Olitans valt att placera sin logotyp/namn. Den hittas nämligen förutom lite diskret på pivotskruven även med stora bokstäver på clipet. Visst, det är en god reklamplats men det är en detalj jag inte uppskattar. Jag föredrar mer neutrala clip. 

Clipet är flyttbart och är fäst med två skruvar i tandemposition. De är försänkta i själva clipet men det är å andra sidan inte försänkt i handtagssidan. En av få eftergifter åt prisnivån. 

Sammanfattningsvis

Mitt möte med Lemon Shark var extra spännande då det var mitt första möte med Olitans som märke. Den här specifika modellen är en budgetmodell såtillvida att priset inte är särskilt högt. Riktpriset på hemsidan är 45$. För det får du en kniv som förvisso inte bjuder på några direkta överraskningar när det kommer till konstruktion och material. Men allt är väl valt för prisklassen. 

För dina pengar får du också en kniv som är välbyggd och som känns genomtänkt. Utseendet är balanserat och det finns detaljer som tyder på viss omsorg. Blad, ram, clip och skruvar är färgmatchade och tumknoppar och back spacer agerar färgklickar. Dessutom har man gömt fånglinehålet på ett finurligt vis. Ett extra plus får Olitans även för de försänkta skruvarna. 

Att addera till det positiva intrycket är att öppning och stängning av kniven är mycket smidig med god fart och mjuk gång. Det gäller vare sig du föredrar en front flipper eller använder tumknopparna. 

Precis som Olitans säger i sin produktbeskrivning så är Lemon Shark en mycket bra EDC-kniv

Olitans säger själva att kniven är designad för EDC och det är något jag verkligen håller med om. Men faktum är att den klarar lite mer än så. Kniven är inte oäven i skogen heller som komplement till en yxa eller större kniv. Särskilt som eggen tycks vara anpassad för väsentligt tyngre uppgifter. Det är en av få saker jag inte upplever som helt positiv. 

En annan är att Lemon Shark kan kännas en smula klumpig i fickan på grund av handtaget som upplevs som tjockt. Men den nackdelen uppvägs å andra sidan av att just den egenskapen är trevlig när man exempelvis behöver tälja. Den extra ytan mot handen ger mindre skav och tryckpunkt än en smalare kniv. Så det är en balansgång. 

Lemon Shark är även en god följeslagare i skog och mark, här under en vinterpromenad

Men över lag måste sägas att Lemon Shark var en mycket sympatisk första bekantskap med det här märket. Faktum är att jag sträcker mig så långt som att säga att det här är en förbaskat bra budgetkniv. 

Den har allt man kan förvänta sig av god fickkniv, bjuder på några fina detaljer och ser inte oäven ut. Den finns som sagt i andra nyanser än pippigult för den som föredrar mer diskreta knivar. 

Olitans 

Specifikation:

Längd utfälld: 190 mm

Längd hopfälld: 107 mm

Vikt: 112 g, vägd av mig, angiven vikt 112 g. 

Bladlängd: 83 mm

Godstjocklek: 3,5 mm

Bladstål: 10Cr15MoV

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: Olitans, tillverkad i Kina

/ J - positivt överraskad

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

New Knife - FKW - Fort Knife Works Cross

There aren't many of them on the market, high-quality stilettos made of decent materials. At least not any that don't cost a fortune. However, if you look among custom manufacturers, there are, of course, many available. But for us mere mortals, it is harder to find alternatives. But here is one of them called Cross from FKW - Fort Knife Works.

FKW Cross

Whether it is a limited edition or not, I will leave it unsaid, but they are numbered, and this happens to be 1030/1200.

The material in the handle sides is aluminium, and the knife can be obtained with or without bolsters. Cross has a total weight of 132 g. Quite a lot for such a slim knife, but the frame is sturdy and made of steel. On the back, there is a clip that cannot be moved, and which is unusual; it is a top-mounted deep ride clip. This is probably mostly due to the handle shape. However, it does have the advantage that the ergonomics are good.

A stiletto with a blade in M390 is not common.

On the other side, you will find a slide safety and the cross-shaped activation button that gave the knife its name. The blade is driven by a coil spring and is medium-fast. Not one of the fastest, but in return, there is absolutely no play in the blade. The lock is given by the construction, a button/plunge lock.

The blade is also just over nine centimetres long, 91 mm and made of steel as fine as M390. The total length of the knife is 21.5 cm.

Overall, a nice and very well-built knife for under a hundred Euros.

/ J - like stilettos

#knivesandbikes #knivigtvarre

Review QSP Turtle Punk

  

-  a more elaborate Alfaro design this time

I've heard that you're supposed to keep promises, and since I said the other day that another QSP knife from the same designer was to be reviewed, here comes Turtle Punk. If the previous knife was mostly geared towards being a tool with little or no room for the extravagant, this one is a much more intricate design when it comes to the handle, for example.

QSP Turtle Punk

In addition to brand and design, these two models share many other features. For starters, they are exactly the same length, as reflected in the blades, which are also identical in length. Then they have the same type of blade steel and handle material. In addition, they have the same size standard clip from QSP and are assembled with the same type and size of screws. Yes, that's right, they both open with thumb studs, too.

The question is, has Keanu Alfaro, the designer behind these two models, been lazy and copied himself? I wouldn't say so. Rather, this is a study in how different two knives can be despite sharing so many similarities.

Turtle Punk, a Keanu Alfaro design with a tanto blade and two-tone G10 handle

Short version: QSP Turtle Punk, a knife with a distinctive appearance and likeable features

Blade

The first significant difference between the Turtle Punk and its cousin, Ripley, is that it features a blade with a tanto tip. The blade tip is also reinforced by a different angle of the grind, which is otherwise completely flat. Another similarity to its relative. But unlike it, the Turtle has a small swedge, which enhances the pointed appearance and improves an already good penetration ability.

The blade is a kind of modified tanto with a reinforced tip, false edge, and a slightly curved edge.

Closest to the handle, there are grooves for better grip, and they can be said to be medium coarse. Not an extreme grip, so they tear the skin off the finger, but not soapy either. They serve their purpose.

The blade is stone-washed, a surface treatment that QSP and, for that matter, other manufacturers often return to. It is easy to manufacture, and it hides scratch marks well.

The marking is now very discreet on QSP's part. A response to several years of requests from customers, I suspect. On the presentation side, you can find the logo in small format, and on the opposite side, you can read the steel type if you have very good eyesight. Otherwise, the blade is clean.

The steel is the 14C28N often used by QSP, a Swedish steel that is absolutely excellent for the price range. It is nothing extraordinary, but it is very rust-resistant, relatively tough for that type, and holds its sharpness relatively well. And when it needs to be maintained, which I do with a strop, the steel is easy to handle.

The steel in the flat-ground blade is 14C28N

Something you might not immediately think of when looking at the knife is that the edge is actually curved. It does two things. First, it makes the knife much easier to handle against flat surfaces, something I often point out because I frequently use it when cutting things. The second thing it does is "soften" the second point that occurs on tanto blades. This is for better or worse, as it makes the appearance less pure while at the same time giving the Turtle Punk a kind of belly after all. One that will probably become more pronounced the first time you resharpen your knife.

Combine these properties with a full flat grind with a capable factory edge and a competent steel, and you get a surprisingly practical knife. Especially as the point is excellent for puncturing annoying plastic and other things that need to be pierced.

The "second" point can also be used, where you, for example, cut open taped boxes. Although I usually turn the knife over and do it with the back of the point so as not to damage what is inside. 

Overall, I am very happy with how this knife performs. This also applies out in the forest. The knife is indeed flat-ground, but a full 0.5 mm thick behind the edge. Actually, too much to be optimal, but it also makes the blade feel more stable when cutting wood. It doesn't bend at first. Not even when you pry the blade free from a gnarled root. The edge is good in both dry wood and fresh branches, by the way.

Turtle Punk is also decent at cutting ropes of various types. But after a while, you need to resharpen the knife if you cut nylon rope or dirty anchor twine. As I said, the edge doesn't last extremely long.

Handle

In the beginning was a lightened steel frame. That's how the creation story of many knives can begin. So does this one. On the outside, however, you will find properly worked sides in G10. It is available in three colorways, of which this one is apparently black and white. Elsewhere, there is a multi-colored and green theme.

The handle is then anchored in two attachment points in addition to the adjustable pivot screw. On the latter, by the way, you will find QSP's other logo, a triangle. The screw is, as usual, D-shaped, which prevents it from spinning when it is to be released. Something QSP does excellently.

As mentioned, the screws are the same as on the Ripley in terms of dimensions, which means that the spacers found in the open back are screwed from two directions with T6 screws. In the Pivot screw, you will find a T8. The rearmost screw for the spacers is extended, as it also helps to hold the clip in place.

A comfortable handle with a three-dimensional turtle pattern

The material in the sides is, as mentioned, G10, which is two-tone and patterned, which gives it a special look that is, if not unique, then unusual. That and the surface that has the same dented structure as a turtle shell are the main design elements and thus give the knife its character and name.

The grip in the handle of the Turtle Punk does not come as much from the structure and pattern as with, for example, Ripley. Here, the G10 material is much smoother, but in return, the surface and its pits provide a little extra friction. But mainly the grip comes from a more pronounced depression for the index finger in combination with a slight one for the thumb on the top of the blade.

Turtle Punk is open at the back, revealing a polished steel frame and two hourglass-shaped spacers. The large blade stop bolt is also visible.

The handle is 115 mm long, 14.5 mm thick, and 27.4 mm high at most. This makes it easy to get a full four-finger grip. In fact, I prefer this grip to the one on the Ripley. It is softer on the hand, a few millimeters thick, and above all, the finger groove is better designed. Here, the index finger is placed, and then the other fingers follow nicely and end up where they should, without a hump that risks ending up in the wrong place if your hand is not exactly the right size.

The balance is found behind the finger guard

As with many knives, the clip is a bit of a hot spot if you squeeze the handle tightly. Something that, of course, disappears if you change hands. So if you know that you will be using folding knives for longer periods of time, I actually recommend removing the clip. But if you are only going to cut for a short time, it doesn't matter.

The same applies to the favorite grip on this knife, the saber grip. Even then, the back end of the clip is felt against the inside of the hand. Something that frequently occurs on knives with clips of this type. But again, it is only felt if you squeeze so hard that your knuckles almost turn white. Otherwise, this is a comfortable handle where all grips work properly.

If you want to get really close to the edge for better control when doing small jobs, you can even sneak an index finger up onto the finger guard.

Opening and Lock

In an emergency, the Turtle Punk can be opened with two hands, but it doesn't work very well as the blade is mostly hidden in the handle when the knife is closed. This is a pure thumb-operated knife. But in return, it is very good in that area.

Tumknopparna är mycket väl placerade för optimal effekt

Both Alfaro and QSP know what they are doing at this point. The thumb studs are located exactly where they should be to be easy to access, give a good push to the blade, while not being in the way when working with the knife.

The double-sided studs are of a barrel-shaped model, which makes them comfortable. If you want to flick the blade out, you do it with your thumb or index finger on the back behind the thumb stud, and then just press, and the blade explodes out. If you want to make it softer, place your thumb a little more on top of the thumb stud, then just stroke the blade out.

The fact that there is some weight in the blade, in combination with the fine ceramic ball bearings, makes the action silky smooth.

A solid liner lock ensures safety

In addition to the blade tip and handle shape, the lock is the third point where Turtle differs from Ripley. On this knife, you will find a regular liner lock. Maybe not the latest and coolest on the market, but well executed.

The lock bar is 1.5mm thick and quite high, so there is a lot of steel to rely on. Then the geometry is correctly executed. This means that the lock is reliable, i.e., it locks every time the blade is opened. After that, the blade is held without movement in any direction.

The shape of the handle, with a finger recess that is slightly deeper on the opposite side in relation to the lock bar, makes it easy to reach. The grooves on it prevent the finger from slipping, making the lock easy to disengage. All in all, this is an excellent example of a well-functioning liner lock.

To Carry

In this area, this model is both worse and better than its comparison object, the Ripley. Better because the material is significantly smoother against fabric, which makes the knife easy to pull and put back in the pocket again.

Worse, because it is actually heavier. The Turtle Punk weighs 126 g, which is not extremely much, especially not for a knife with a blade of almost nine centimeters. But it is not a lightweight either. 

The clip is one of QSP's standard variants

Then it is also slightly thicker, as mentioned. But it is about millimeters. Overall, however, this turtle is relatively easy to carry.

A shiny steel clip is all that is visible

The clip is, as previously mentioned, one of QSP's generic ones. A simple steel clip of the "deep ride" type that works excellently. A little shiny, I think, but in return, the frame is also polished on this knife, so it matches the rest of the look.

The tension is good, and the space under the clip is ample to accommodate most fabric thicknesses. The ramp is also substantial, in fact, so much so that it could be a little smaller. Because the clip is parallel to the handle and doesn't slope, it's quite tall. A slope would have made it feel smaller in the hand. 

But now it is the rear end that is the biggest culprit in causing hot spots, but that, in turn, is because it allows the knife to sit as deep as it does. That is the disadvantage of that kind of clip.

To Conclude

I have to admit that this knife surprised me a bit. Mostly because it was more practical than I first thought. It can sometimes be difficult to fully grasp the character of a knife from pictures, if they have any. In particular, I still have a bit of a prejudice against tanto blades. It's not my personal favorite type of blade. After all, I'm Swedish, and the classic Scandinavian straight blade is what applies. You can possibly stretch it to a drop point, but hardly any further. I'm a bit ironic, as you might notice, but there's some truth to that.

But here, Keanu Alfaro, has tricked us a bit. By letting the back of the blade drop and also the edge form a curve, suddenly the disadvantages of an angular American tanto with its straight lines are gone. What remains is the reinforced and aggressively effective tip. The only disadvantage I can see is that the appearance may be difficult to maintain during future resharpening. The risk of that secondary tip disappearing is big.

QSP och Alfaros samarbete har resulterat i en riktigt bra EDC-kniv

In addition to these features, the handle of the Turtle Punk is also quite striking. I preferred black and white so that the pattern would stand out as clearly as possible. But even there, the pictures are a bit misleading as you don't fully see that the sides are not completely flat, but that there is a bumpy pattern that imitates the shell of the knife's namesake.

Even better is that the knife is nice to work with. Unless you do it a lot and for a long time, it is best to remove or replace the clip with something that doesn't stick out at the back.

Turtle Punk is a surprisingly practical knife in most contexts, even outdoors

Overall, however, the Turtle Punk is a surprisingly nice acquaintance. Especially since it is not one of the most expensive. The MSRP on QSP's website is $88, which translates to around €80 in Europe at the time of writing. However, I have seen it sometimes on sale.

But if you like fairly practical folding knives with a tanto tip in the slightly larger format, but still want a little flair, this is certainly not a bad candidate.

 

QSP Knife

Specifications:

Length Overall: 203 mm

Length Folded: 115 mm

Weight:126 g (weighed by me, stated 126g)

Blade Length: 88 mm

Blade Thickness: 3,5 mm

Blade Steel: 14C28N

Handle: Two-colored G10

Lock: Liner lock

Produced by: QSP, made in China

/ J - somewhat surprised

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Recension Civivi Cetos

 

-  trots namnet är det inget odjur

Sparsmakad och elegant eller bara tråkig? Det är omdömen som understundom kan ligga nära varandra när det handlar om uppskattning för enkla och rena linjer. Något som hittas på dagens recensionsobjekt Civivi Cetos. Men har den några unika egenskaper eller är den bara generisk?

Att jag lutar mot det mer positiva omdömet kanske framgår av att jag har en i min samling. Särskilt snygg är den med träsida i mitt tycke. Men frågan är emellertid om hur bra den är som fickkniv utöver att den är attraktiv att se på. Det är det jag ämnar försöka svara på här. 

Civivi Cetos

Med generisk avses att det är en tämligen typisk representant för sin genre med många återkommande detaljer. Det är en flipperöppnad kniv med ett blad som löper på kullager och hålls på plats med ett ramlås. Dessutom har den ett "deep ride"-clip. Så långt är det mesta bekant för er misstänker jag. 

Det som får den att avvika en smula är att låssidan inte är gjord i titan och presentationssidan i det här utförandet är i trä. Som ofta med knivar från Civivi finns den dock i flera andra versioner. Cetos kan fås i både Micarta och kolfiber till exempel. 

Materialvalet på låssidan är nog mer en prisfråga än något annat misstänker jag. Här är det stål som är aktuellt. Frågan är hur det påverkar kniven när det kommer till saker som låsets funktion, samt kanske viktigare knivens totalvikt samt balans. 

Cetos är en elegant kniv med slanka linjer

Twitterversion: Cetos, som vanligt en mycket välgjord kniv från Civivi som trots ett slående utseende inte är min absoluta favorit i sortimentet

Blad

Bladformen är det som bidrar mest till Cetos utseende. Istället för en renodlad drop point har man här valt ett blad som förvisso kan räknas dit men som med sin låga höjd, markanta "drop" samt breda falskegg snarare kan kategoriseras som en spear point. 

Längden på bladet är 8,9 cm och höjden modesta 24 mm. Tjockleken på bladgodset är 3 mm. Ett slankt blad med andra ord.

Bladformen är en drop point som drar åt spear point hållet, det vill säga spetsig

Materialet är inte kinesiskt som på systermärket Sencut. I Civivis utbud hittar man i allmänhet andra stålval och till Cetos har man valt svenskt stål i form av 14C28N. Som vanligt är det en sport att hitta märkningen på bladet. Men den finns där, i mikroskopisk storlek på ricasson. 

Texten döljs också av bladfinishen som en är mycket fin blästring. Möjligen kan glas vara inblandad i den proceduren men jag är ingen expert på området. Resultatet är en mycket homogen och snyggt utfört yta som drar åt det grå hållet rent visuellt.  

Vad gäller stålet är det mer än godkänt. Jag gillar det även i den här utgåvan. Det tar en bra skärpa och reagerar snabbt på att bli striglat eller stålat. Sedan får man väl lägga till att det inte håller eggen fullt lika länge som en del dyrare så kallade "superstål" på marknaden.

Stålvalet föll på svenska Sandviks 14C28N

Med den här bladformen erhålls generellt en kniv som penetrerar mycket bra. Det gäller i det här fallet också, fattas bara annat. Men hur är det med skäregenskaperna? Ja där kämpar Cetos något i uppförsbacke. Bladet är inte överdrivet grovt med sina tre millimeter men eftersom bladet i enlighet med bladtypen är sabeslipat så finns det bara 11 mm utrymme att tunna ut den tjockleken på innan den övergår till egg. Därtill är bladet hela 0,6 mm tjockt bakom sagda egg. Varför är ett mysterium för mig.*

Slutresultatet är en kniv som inte skär så effektivt som den kunde ha gjort. På engelska skiljer man ibland mellan en kniv som skär bra respektive som är bra på genomgående skär ("cuts well/being slicey"). En kniv kan vara duglig på det ena området utan att briljera på det andra. Så är det här. Det är inga problem att skära av en bit snöre, tejp i olika dimensioner eller ett kraftigt buntband. Men när man skär i kartong eller andra uppgifter som kräver hela bladet bredd så känns att geometrin inte är helt anpassad för det. 

Handtag

Slankt och rymligt kan formen på Cetos handtag sammanfattas. En längd på 11,5 cm parat med en höjd på 2,1 cm bekräftar att det intrycket stämmer. Tjockleken är 11 mm. 

Materialen är stål och trä. Träet hittas i presentationssidan och träslaget kallar Civivi på sin hemsida för "Cuibourtia" även om jag tror de menar Guibourtia demeusei även mer känt som Bubinga. Snyggt är det i vilket fall som helst med djup färg och distinkt ådring. 

Ett enkelt men effektivt handtag

Konstruktionen är en assymetrisk sådan med en låssida helt i stål och en presentationssida som är skruvad på en ram, även den i stål. Ryggen på handtaget är helt öppen och där hittas två snygga timglasformade distanser jämte en liten bult att fästa en fånglina i för den som dras till dylika avarter. 

Kniven ger mycket olika intryck beroende på vilken sida som är exponerad

Formen i hand känns tämligen mjuk givet att den enda träskollan är välvd och att låssidan är väl fasad. Därtill är alla kanter och hörn rundade. Civivi missar helt enkelt inte sådant. Ett litet men lysande exempel är att de skåror som gjorts för att möjliggöra flex i låsarmen har rundats de också. Det är den nivån på finish Civivi-knivar i allmänhet håller. 

En annan sympatisk detalj är att man valt att försänka alla skruvar på ett utomordentligt bra vis. Storleken på dem är för övrigt genomgående T8 med undantag för clipet som sitter fast med mindre T6or. Dessutom har man hållt ned antalet skruvar till ett minium och skippat hål för fånglina vilket bidrar till ett renare utseende. 

Jodå alla de vanliga greppen fungerar även om handtaget är för slankt för tyngre uppgifter

Överlag är handtaget på Cetos tämligen sympatiskt. Det är en svagt krökt pinne helt enkelt. Möjligen känns det något för tunt och slankt för min storlek på händer. Det är märkligt det där, hur olika handtag kan uppfattas trots snarlika mått. 

Men inget grepp favoriseras och alla fungerar utan obehag så på den punkten får det här sjömonstret godkänt. Jo, Cetos betyder just det på grekiska kanske jag skall förtydliga. Så ni förstår vart de kommentarerna kommer ifrån. 

Lite vass kan flipperfenan bli mot handen och i vissa vinklar kan clipet kännas men inte så mycket att det är något att anmärkta på. Av skälen som nämndes i tidigare stycke är det här ändå inte en kniv du jobbar någon längre tid med. 

Öppning och lås

Civivi är en kniv som öppnas med en flipperfena, punkt. Det är kanske en överflödig kommentar för de som är insatta i fällknivar. Men för andra kan det vara bra att veta. Något som är bra för alla är att känna till är att just den här flipperkniven har några egenheter för sig. Det första är att Cetos är en tämligen dedikerad flipper. Med det menas att den förvisso kan öppnas med två händer om du verkligen vill det men knappt. Det går även med viss fingergymnastik lära sig att flippa ut bladet med pekfingret genom att använda en av skårorna i bladet. Men det är med viss möda. Att använda tummen är bara att glömma. 

Flipperfenan är liten och kräver ett mycket exakt handhavande för att fungera

Att den är uppträder på det viset beror på att motståndet hos detent-kulan främst är trimmad för att gagna flipperfunktionen. Men det är där den andra egenheten kommer in i bilden. Cetos har en av "de där" flipperöppningarna. Vad då undrar ni förstås. Jo, en av dem som absolut inte fungerar om du inte både är bestämd och absolut håller i rätt vinkel samt alla fingrar borta från låsarmen. Den är således jäkligt kinkig. Det minsta tryck på låsarmen vilket är svårt att undvika eftersom handtaget är slankt ökar trycket på kulan varpå bladet inte rör sig ur fläcken nästan hur hårt du än trycker.  

Dessutom går det absolut inte trycka flippern nedåt. Den måste dras bakåt och dessutom får du inte tveka. Även då blir det svårt. Enklast är därför att lägga kniven upp och ned i handen med bakänden mot insidan av handen och dra bakåt. Då lyckas alla öppningsförsök. Därefter vänder man på handen. 

När man väl lyckas få till tekniken är dock farten på bladet exemplarisk och kniven låser alltid. 

Låsfunktionen hos ramlåset i stål är mycket god

Låset ja, det är en frame lock i stål. Lika välgjord som allt annat Civivi gör. Det betyder konkret en perfekt låsfunktion utan glapp eller spel i bladet och att det som sagt tar varje gång samt att låsarmen inte vandrar om press appliceras på bladryggen. Att materialet är stål borgar för lång livslängd samt gör att man inte behöver ha påfund som låsarmsförstärkningar. 

Låset är inte helt enkelt att släppa

Däremot är låset inte helt lätt att släppa. Det är som sagt bra spänst i låsarmen. Därtill är förvisso armen fasad men utrymmet för tummen är inte enormt stort och motstående sida enbart minimalt försänkt. Fasningen bidrar dessutom till att det finns risk för att man ibland helt enkelt halkar av låsarmen. Skårorna som gjorts borde vänts på andra hållet. 

Att bära

Cetos har sina fördelar. Att den är lätt att stoppa i fickan är en av dem. Förvisso är det en rätt lång kniv med sina 11,5 centimeter hopfälld men den är slank och tunn vilket mer än väl kompenserar det. Totalvikten kring 110 g är heller inte mycket att orda om. Den missar det ultralätta facket men tillhör heller inte tungviktarna heller.  

Clipet är väl försänkt i handtagssidan

Sedan är sidorna, både lås och presentationssida glatta så någon friktion mot tyg uppstår inte. Därmed är kniven lätt att dra och stoppa undan. 

Clipet på den här kniven är bra. Inte extraordinärt snyggt men väl fungerande. Spänsten räcker till för att kniven inte skall bege sig på egna äventyr trots stålet under det. Utrymmet räcker till för att husera de flesta vanliga byxtyg och rampen är bra. Spetsen kunde fått vara ännu plattare men är inte vinklad utåt i vilket fall som helst. Det i kombination med det långa handtaget gör att det inte är elakt mot din hand när du arbetar med kniven. 

Annars kan sägas att materialet är stål och det är av "deep ride"-typ varpå det mesta av kniven för att inte säga allt försvinner när du stoppar ned den i fickan. Ett extra plus får Civivi för att de både försänkt clipet och de skruvhuvuden som håller det på plats. En litet minus däremot för att det inte är flyttbart. Samtidigt är jag tacksam för det då det gör kniven snyggare men så är jag inte vänsterhänt heller. Då hade jag nog varit mindre positiv. 

Sammanfattningsvis

Det kan konstateras att jag fortfarande tycker att Civivi Cetos är en mycket snygg kniv. De övergripande linjerna är slanka och träet i presentationssidan skänker klass åt hela skapelsen. Egenskaper som hur flipperfenans utformning speglas i handtagets "näbb" förstärker det intrycket. Detsamma kan sägas om knivens färgskala och mindre detaljer som väl försänkta skruvar hur väl rundade och fasade alla kanter och hörn är. Träsidan har dessutom rundats helt och bidrar med fin ådring i det här fallet. 

Några av de sakerna kunde ses redan på bild och det var därför jag föll för Cetos. Det och bladformen. 

Cetos, en kniv lika elegant som en välgjord kopp kaffe

Bladet är nämligen något som verligen går hand i hand med handtagets utformning och skapar en harmonisk helhet. Men se där, nu var jag inne på utseendemässiga fördelar igen. Tyvärr finns det saker på det negativa kontot också.

När det kommer till skäregenskaper så dras den här kniven nämligen med vissa nackdelar. De sammanfattas med en geometri mer inriktad på att sticka i saker än att skära. Kniven har en tämligen brant eggvinkel, är tjock bakom eggen och är sabelslipad. Men visst, några av de sakerna kan utläsas redan av bilder så det borde inte komma som någon överraskning. 

Sedan kan det alltid funderas kring hur mycket det spelar roll i en fickkniv? Hur mycket och vad skär du i genomsnitt? Frågeställningen kan dock betraktas från olika synvinklar precis som prestandan på en bil. Exakt vad du gör med den kontra vad den är kapabel till om du vill. Den här kniven går inte i 250 km/h eller i hård terräng kan jag säga. Det är mer en SUV än vare sig sport- eller terrängbil. 

Men så var det några saker till. En är att jag kommit fram till att jag inte gillar frame locks gjorda i stål! Det gäller särskilt när presentationssidan är gjort i ett lätt material. De håller förvisso mycket bra men gör något som jag inte uppskattar, de förstör balansen i en kniv. För det första blir de generellt mer baktunga än vad som annars är fallet. På Cetos återfinns balanspunkten mer än en fingerbredd bakom flipperfenan. Men det andra och värre är att det gör handtaget tyngre på en sida vilket alltid ger mig känslan av att de vill kantra i handen. Vilket de för övrigt också gör om du öppnar handen. Det är inte hela världen och har ingen som helst praktisk betydelse när du håller i kniven. Men jag uppskattar inte känslan.

Något annat jag inte till fullo uppskattar är hur noga du måste vara när du skall kittla flipperfenan för att hålla den på gott humör. Minsta felvinkel och/eller tryck på låsarmen och du kan glömma att fälla ut bladet smidigt. Träffar du rätt och funderar på tekniken är den emellertid blixtrande snabb.

Civivi Cetos är en attraktiv kniv

Det kan även sägas om Cetos att den är tillverkad med sedvanlig Civivi-precision. Det finns inte mycket att anmärka på när det kommer till "fit & finish". Inte heller vad gäller materialval. De tillkortakommanden som finns är kopplat till designval.   

Därmed kan det fastställas att Civivi Cetos är en kniv du köper för att du tycker den är trevlig att vila ögonen på och du vet med dig att du inte ämnar tälja i timtal utan nöjer dig med att skära loss en etikett från dina snygga märkesskjorta med din nya fickkniv. Där gör den sig också rätt bra för övrigt, i fickan alltså. Därtill är kvalitén som vanligt på topp. För det kalaset får du punga ut med cirka 900 kr från exempelvis Lamnia. 

Specifikation:

Längd utfälld: 203 mm

Längd hopfälld: 115 mm

Vikt: 108 g, vägd av mig (Uppgiven 110 g)

Bladlängd: 89 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: 14C28N, 58-60 HRC

Handtag: stål med presentationssida i trä

Lås: Frame lock

Producerad av: Civivi, tillverkad i Kina

/ J - inte helt begeistrad

* Särskilt med tanke på hur tunna och fina några av systermärket Sencuts senaste modeller varit på det området. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre