onsdag 27 februari 2019

Mållös!

Ibland vet man bara inte vad man skall tro. Men en massa gott om mänskligheten tror jag. Eller åtminstone om vissa individer. Det kan behövas i stunder då man tvivlar. 

Igår gjorde jag det, tvivlade alltså efter att ha sett ytterligare ett avsnitt av "Trolljägarna" i Tv3. Många verkar uppenbarligen stå inför ett val varje gång de sätter på datorn - att näthata någon eller bara vara allmänt trevlig. I det här fallet skulle föremålen för allas vårt intresse knivar, användas till att på olika sätt köras upp i misshagliga kvinnors underliv. Hur dum i huvudet får man vara när man skriver sådant? Fast om de fega kräken ens vågade stå för vad de skrivit så ursäktade de sig med att "de varit trötta" eller "tagit någon öl". Jo jo, undrar hur de reagerat om någon skrivit sådant till deras systrar, mammor eller flickvänner/fruar. Om de nu har några vill säga. 

Få se nu, hat kontra trevlig och nyfiken, hat eller vänlighet? Valet känns inte jättesvårt. Jag tror jag skriver lite här istället för att hata. I alla fall idag, solen skiner trots allt. 

Vilket paket!!

Men vad föranledde då den soliga synen på mänskligheten? Det har med ett paket att göra. Ett som skickades anonymt till mig och anlände igår. Men eftersom jag inte känner till en hel rad människor som skickar dylika paket till mig så har jag mina misstankar om vem det kan handla om! 

Nu kanske det kan verka som jag har massor av pengar eftersom jag delger många bilder på många knivar både här och på Instagram. Men det är nu inte riktigt sant. Dels köper jag väl troligen ibland knivar för pengar som borde gått till ett par nya jeans eller något liknande. Men framförallt så är många av dem betalade genom texter, några är presenter eller julklapper, byten med mera. För att vara ärlig arbetsreahabiliterar jag och det blir man inte rik på kan jag meddela om nu någon trodde annat. 

Därför kan det vara svårt att hänga med i "det senaste" och customknivar och liknande är inget som jag ens har råd att tänka på. 

En sådan här furstlig gåva gör mig därför rörd till tårar. Sen var det en sak till. Jag har inte mått helt hundra på sistone. Som i tämligen risigt rent psykiskt. Något som den här mystiske personen tycks känna på sig. Och just det här innehållet kommer att bidra till bättre mående. 

Moras Bushcraft-knivar testas lämpligen ute i skog och mark och där mår man bättre!!


Det är mycket svårt för att inte säga omöjligt att skriva om skogs, camping och överlevnadsknivar utan att ge sig ut i skogen. Så det måste jag göra nu och framöver! Det kommer bli promenader, kortvandring, camping, eldande, grillande och matlagande utomhus framgent. Aktiviteter som definitivt leder till ett friskare jag. Att testa och fota knivar är en underbar ursäkt för att faktiskt komma ut.
Så från djupet av mitt hjärta, ett stort STORT tack.


/ J - gråtmild

2 kommentarer:

  1. Hej! Har precis hittat din blogg och på tal om återställt hopp så kan jag säga att jag länge gått och trott att jag är ensam som knivknarkare här i Skåne. Din blogg var en trevlig oas bland alla amerikanska proffsreviewers vars åsikter ofta är påtagligt färgade av politiska, mer eller mindre galna, idéer.

    Väldigt trevlig läsning hittar man här i alla fall, och det tackar jag för! Nyss köpt en Gävle Bradley 2 och kan inte annat än helhjärtat hålla med i din analys av denna kniv.

    Tack för en trevlig blogg!

    Johan.

    Ps. Jag är öppen för eventuella byten om andan faller på. Dra gärna ett mail på mitt håll om något skulle dyka upp! Ds.

    SvaraRadera
  2. En Gävle Bradley 2... om det vore så väl. Det får stå kvar tycker jag!

    SvaraRadera