Jag bor för tusan i södra Sverige. Här skall inte vara kallt och snö! Man har liksom vant sig vid konstant brunt och grått, slask överallt. Fast jag måste erkänna att jag ur den synpunkten föredrar att det är kallt och vitt. Det blir inte lika råkallt när det är kyligt i luften och snön hjälper till med ljuset.
Som motionscyklist och cykelpendlare föredrar jag dock helt klart barmark. Det eviga växlandet mellan tö och kyla skapar irriterande isvallar och halka.
Idag är det udda i fickan. Udda med viss tyngd om man så säger, särskilt som jag för tillfället har avlägsat det clip kniven kommer utrustad med. Den spetsiga lila saken är en "Zero" från A.G.A Campolin. En modern tolkning av ett gammalt koncept. Stålram, stålbolster, aluminiumskollor, skruvad konstruktion, N690-stål i bladet och en dubbel bladfjäder i handtaget aktiverad via en leverlock - allt gömt i en klassisk stilettkostym.
Jo den införskaffades faktiskt för att användas. Jag gillar formatet trots att det inte är det mest praktiska som finns på jorden särskilt inte som jag valde dolkblad istället för den flatslipade, bajonettvarianten. Men praktiska knivar har jag så det räcker till och blir över ändå. Lite flärd var vad som söktes. Men jag ville ändå upp en nivå från klassiska stiletter och deras blanka 420J-stål och usla eggar. Den här kniven går faktiskt att skära saker med trots allt.
Men eftersom den är allt annat än diskret så åtföljs*den av en liten rackare som är dess motsats och är nästan helt anonym, Spydercos lilla Manbug.
Men eftersom den är allt annat än diskret så åtföljs*den av en liten rackare som är dess motsats och är nästan helt anonym, Spydercos lilla Manbug.
/ J - fredagsklädd
* Sen måste erkännas att jag "fuskar", i jackan hittas en kniv till i form av en Spyderco Kapara och i väskan råkar det ligga en QSP Mamba. Men det är mer olycksfall i arbetet än "EDC".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar