Ny kniv - QSP Turtle Punk

Dags för ytterligare en kniv från QSP signerad Keanu Alfaro. Fortsätter det så här kommer jag snart ha en samling med Alfaro-knivar. Först ut var Ripley Glyde Lock och nu är det dags för Turtle Punk. De båda knivarna delar typ av material och har även i övrigt vissa likheter. 

Dock kan konstateras att uttrycket är mycket olika mellan de två modellerna. 

QSP Turtle Punk

Vad de har gemensamt är att de ungefär lika stora. Särskilt tydligt blir det om storleken skrivs i de tummått de är designade i. Då mäter knivarna 8" utfällda, 4,5" i hopfällt läge och har blad som är 3,5" långa. Omskrivet till "riktiga" mått blir längden därmed 203 mm varav bladet mäter 88 mm och i det här fallet är det 3,5 mm tjockt. Vikten för Turtle Punk hamnar kring 126 g.

Fler likheter finns i materialväg då bladstålet är svenskt Sandvik 14C28N och handtagsmaterialet är G10 även i det här fallet. Båda knivarna har kullager i keramik samt delar clipdesign. För övrigt öppnas de båda företrädesvis med tumknoppar. 

Men där någonstans upphör likheterna. 

Turtle Punk med tantospets

Där Ripley har ett mycket strävt handtag fullt med greppfrämjande åtgärder är Turtle Punk slätare med en nästan polerad G10 som doch har ett topografiskt mönster som påminner om skalet på sitt namne, en sköldpadda. Något som för övrigt är bekvämt att hålla i kan slås fast redan inledningsvis. 

Vidare har Turle Punk en "liner lock" som står försäkerheten och så är bladet helt annorlunda format. Här har vi ett tantoblad med en förstärkt spets. Bladet är också smalare med en lätt krökt rygg vilket skänker kniven en nättare känsla. 

Sett till vissa yttre parametrar samt material är de här knivarna uppenbarligen syskon. Särskilt som det är samma man som står bakom dem. Men vad gäller personlighet är de inte alls lika. 

Det skall bli intressantatt utforska såväl skillnader som likheter. I båda fall kommer jag förstås återkomma med recensioner. 

QSP Knife

/ J - släktforskar

#knivesandbikes #knivigtvarre

New Knife - QSP Ripley Glyde Lock

So it is time to present what for me is the first knife of the year from QSP. I am writing the first because I am absolutely sure that it will not be the last. Especially since I intend to review a "cousin" of this knife in the not-too-distant future.

They are relatives in more ways than one. In addition to coming from the same manufacturer, the same creator is found behind both. A collaboration between QSP and a young American knife and industrial designer named Keanu Alfaro.

In addition, they are almost identical in size with a blade length of 88 mm and a total length of 203 mm. As you can see, they are designed based on inches. The dimensions look "cleaner" if they are written as the total length is 8" and that they measure 4.5" when folded and have a 3.5" blade.

This model is called the Ripley Glyde Lock. An adequate name with that pattern on the handle, it seems.

QSP Ripley Glyde Lock

The similarities between the two knives do not end at what is listed above, however. The materials are the same too. This means a Sandvik 14C28N in the blade and handle sides made of G10 and ceramic in the ball bearings. Even the clip is identical, by the way.

But it is not so bad that it is the same knife. The name of this one gives a first hint about it. It includes "Glyde Lock" which is QSP's interpretation of a crossbar lock. It also means that this knife is built with only a partial frame. This makes for a very light knife. The Ripley Glyde Lock weighs only 102 grams. Not much considering an almost nine-centimeter-long and fairly wide knife blade.

A large and sturdy knife that doesn't weigh down your pocket unnecessarily. Designed by Keanu Alfaro

Overall it brings to mind knives in the "Bug Out" class with the exception that this is a much larger knife where both blade and handle invite more substantial challenges.

It will be interesting to test a knife designed by Alfaro and a review will follow, be sure!

QSP Knife

/ J -aims for the continuation of 2025

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - QSP Ripley Glyde Lock

Så var det dags att presentera vad som för mig är årets första kniv från QSP. Jag skriver första då jag är helt säker på att det inte är en sista. Särskilt som jag faktiskt ämnar recensera en "kusin" till den här kniven inom en inte alltför avlägsen framtid.

De är släktingar på mer än ett vis. Förutom att komma från samma tillverkare så är det samma upphovsman bakom båda. Ett samarbete mellan QSP och en ung amerikansk kniv- och industridesigner vid namn Keanu Alfaro. 

Utöver det är de dessuom närmast indentiskt lika stora med en bladlängd på 88 mm och en totallängd som skrivs till 203 mm. Som ni märker är de designade utifrån tumstorlekar. Det blir renare mått om de skrivs som att totallängden är 8" och att de mäter 4,5" i hopfällt läge samt har 3,5" blad.

Den här modellen kallas Ripley Glyde Lock. Ett adekvat namn med det mönstret på handtaget kan tyckas.

QSP Ripley Glyde Lock

Likheterna mellan de två knivarna slutar dock inte vid det som räknats upp ovan. Materialen är desamma de också. Det innebär ett Sandvik 14C28N i bladet och handtagssidor av G10 samt keramik i kullagren. Även clipet är identiska förresten. 

Men det är inte så illa att det är samma kniv det handlar om. Namnet på den här ger en första vink om det. Där ingår nämligen "Glyde Lock" vilket är QSPs tolkning av ett cross bar-lås. Det innbär även att den här kniven är byggd med enbart partiell ram. Det ger en mycket lätt kniv. Ripley Glyde Lock väger endast 102 gram. Inte mycket med tanke på ett nästan nio centimeter långt och rätt brett knivblad. 

En stor och rejäl kniv som inte tynger ned fickan i onödan. Designad av Keanu Alfaro

Överlag för det tankarna till knivar i "Bug Out"-klassen med det undantaget att det här är en mycket större kniv där både blad och handtag inbjuder till mer substantiella utmaningar. 

Det skall bli intressant att få testa en kniv designad av Alfaro och en recension följer, var så säkra!

QSP Knife

/ J - tar sats inför fortsättningen av 2025

#knivesandbikes #knivigtvarre

Review QSP Unicorn

  

-  the straight-back knife

It is noticeable that I have been in a "Micarta period," as several knives with that handle material have been acquired recently. This version of Unicorn is no exception. This knife features a greenish-brown color. 

With this knife, QSP has released a model that follows several current trends quite well. I am talking about the opening methods and the lock. Let's see what that means in concrete terms!

QSP Unicorn

Some of QSP's models come in many variants, but not the Unicorn. You can choose between the Micarta presented here or a two-tone G10. Then, the choice is between a very loud lime green accent color or a more discreet purple. 

The three handle variants can be combined with a black blade if you so prefer. 

Unicorn is a knife whose design is dominated by one specific element, there are holes in both the handle and blade

Short version: QSP Unicorn, a knife whose appearance is dominated by holes and otherwise follows several modern trends for folding knives

Blade

A knife named after a unicorn must be somewhat unique. This applies especially to the horn, one must assume. Here, QSP has chosen a knife blade with a straight back. That is not the most common on pocket knives today. The blade type has pros and cons but is not as all-round focused as some other variants. Much of that stems from the sweeping big belly that ensues.

In addition to the shape, there are a couple of other details that stand out. One is of course the blade hole and the other is the partial false edge. It starts in front of the hole but ends before the tip. Thus, it is an aesthetic addition. That it ends the way it does reinforces the point.

The straight blade shape is not quite common on EDC knives today

They claim that the blade is 83mm but I end up with 80mm no matter how I measure. The height is 26.5 mm and the stock thickness is three millimeters. Together with the steep belly, it makes the blade almost rectangular. The grind is flat and high. In principle, the blade is "FFG" or fully flat ground. Behind the edge, the Unicorn is 0.6 mm thick, which is a lot.

The steel used is the common Sandvik 14C28N. Steel which I often point out is one of my favorite materials among those that cannot be counted in the "super steel" category. By that, I mean that this steel largely behaves like, for example, an S30V with a slightly lower edge holding capacity. 

This steel can otherwise handle some abuse without chipping from the edge, rather the edge rolls in that case so it is not fragile. It is also easy to sharpen and maintain. 

The knife is exceptionally discreetly marked, but those with good eyesight can read that the blade is made of 14C28N

Once put to work the Unicorn is, unfortunately, a "meh" knife for me. Some of it has to do with personal preference. Then it is mainly the location of the tip that is not appreciated. If boxes are to be opened, for example, you have to angle your wrist significantly to be able to use the tip. The alternative is to turn the knife upside down, of course.

The advantage of this shape is that the blade is easier to use against, for example, cutting boards if desired. But my biggest objection to this particular blade is that it is so thick behind the edge. It gives a steep secondary edge which, despite decent sharpness from the factory, does not cut as well as it should with this tall blade combined with a wide bevel. 

It's not that the Unicorn doesn't cut at all but just not as good as I expected. This applies to paper materials such as cardboard, foodstuffs, and plastics of various kinds. But of course, the edge will be a little stronger compared to if it had been thinned out. But it's a weakening I'm happy to take.  

Handle

Unicorn does not offer any surprises in terms of construction, but some details. This particular design has sides in Micarta as already mentioned in the introduction. They have also been given some love and care. Certainly, the sides are flat and not curved, but the edges have been beveled all around and polished sympathetically.

Then there is a pattern that frames the main design element of this handle.

The handle is characterized by a certain blockiness, the Micarta sides and the three large holes

I'm talking about the three substantial holes found in the middle of the sides. They extend all the way through the handle, which means that in addition to boosting the appearance, they lighten both the sides and the frame.

It is polished steel and attached at two points in addition to the pivot point and in this case the locking mechanism. Otherwise, the knife is open in the back, which also keeps the weight down. As usual, the sizes are T6 for the screws in the handle and the clip, and a slightly more substantial T8 is found in the pivot screw, which of course can be adjusted.

QSP chooses to place the logo on the screw head on the presentation side, which is a good solution, especially as the screw is D-shaped, which means that it does not spin if you want to tighten it or disassemble the knife. 

The back is open and two hourglass-shaped spacers are found here 

The handle is 108 mm long and just over nine centimeters of that can be gripped. That is, what is found behind the finger guard which consists of the front part of the handle reinforced by the flipper tab.

The thickness is 12.6 mm, which together with the other dimensions and a fairly box-like exterior gives a full handle. Especially as the height goes from about 22 mm as a minimum to 28 mm at the stern.

The Unicorn is well-balanced thanks to the holes but the handle never became a personal favorite

It could be hunky-dory if it weren't for a couple of things that are not appreciated. One of them is that the handle in my hand feels a little too square somehow. It should be pointed out that it has nothing to do with the actual shape. There are knives that pull even more in that direction without feeling like it, even among QSP's models. There is something about the proportions that haunts the knife.

But mainly it's the clip that messes with my grip anyway. It already starts in a standard hammer grip as the clip cuts into the hand directly. Something that actually decreases if you press a little harder when working with the knife. When the knife rotates in the hand, the clip ends up closer to the fingers instead, which is preferable. 

Unfortunately, it gets even worse with a saber grip. Then the corner of the clip ends up directly against the hand and the tip also against the palm. It is possible to adjust the grip slightly to reduce the discomfort, but it cannot be removed completely. Not nice at all! 

Opening and Lock

It is in this area that the trendy details mentioned in the introduction are found. First up is the opening, which in the name of consistency is double. Or triple depending on how you look at it. The flipper tab is of course there. Then I briefly mentioned the hole in the blade, which is method number two. The third follows from the lock type and simply means that you hold down the lock button and the blade swings freely. But don't tell any legislators as that makes all knives of this type "gravity knives".

The knife can be opened in several ways, but the flipper is the one that dominates

Then, the knife can always be opened with two hands, of course. As for how well the different ways work, there are mixed ratings. If we start with the most obvious, the flipper, the function is decent. Like many other brands, QSP has moved towards reducing the size of its flipper tabs. It is a good trend but requires well-thought-out geometry because the leverage will be reduced. There are no problems in this case. Especially not as the blade runs on ball bearings and is quite light. The speed thus becomes satisfying. Less good is that the edges of the flipper are rounded and the grooves found there are a little too polished, which means that from time to time I miss when I open the knife.

The two-hand opening is not much to dwell on. There is a piece of blade and a blade hole to pinch so there is no problem.

Speaking of blade holes, it is one of the less successful details of the knife. It barely works at all as an opening method while being too large to exist purely for decorative reasons. Possibly it can be used if you have very narrow thumbs and long nails.

There are several faults with this blade hole. To begin with, it is narrow and sits too close to the handle, which means that there is not much to hit to begin with. That characteristic is significantly enhanced by the thick handle sides, which are also not beveled for ease of access. In fact, it's so bad that the edges instead hide part of the already narrow hole. To add to the burden, the edges are also nicely chamfered. Elegant yes, but that means they become slippery.

So if you are to be able to use the hole at all, you have to put the knife completely flat on its side in your hand press your thumb straight down towards the hole, jam the soft parts of the tip of the thumb in the hole and then try to make a semi-circular movement with your finger. It becomes somewhat easier if you learn to aim at the back of the hole. However, it is not intuitive. It can be used with a flick of the finger from the back of the handle, but the resistance in the lock is a bit too great for that. So even there you sometimes miss. 

The blade hole is a bit too rounded, narrow, and partially obscured to be good

If the ways to open the knife were so-so, the lock and closing the knife is all the better. This is a button lock as stated and as such it works great. The blade sits as it should without movement in the open position. The button is also reasonably easy to access while sitting so deep that there is no risk of the lock accidentally releasing.

The ball bearings allow the blade to move freely when the lock is released, making it easy to close the Unicorn. Thus, this is an excellent lock. I like the lock type in general and this is a good representative.

To Carry

Even in a pocket, the Unicorn is a typical medium knife. It is neither exceptionally good nor bad in any way. What disqualifies it from being at the top is the volume. The knife is somewhat rectangular when folded and measures three centimeters in height. Except where the fin is found, there we end up at 36 mm. It's approaching Spyderco levels, which is to say, not good. If you add the thickness of 12.5 mm and the length of over a decimeter, you will understand why I am talking about volume.

The Unicorn has a very shiny deep ride-type pocket clip

On the positive side, however, is the weight. It's a relatively low 115 grams. Okay, it's not the lightest either, but we have a quite wide blade that measures eight centimeters in length to take into account. 

In addition, the sides are kind to fabric and not so coarse that they make it difficult to pull or put the knife away.

The clip is neatly attached to a recess on the side of the handle.

Two things are visible here. Partly the neat solution with a plate to cover the slot not used by the clip and partly the nasty corner of the clip that hurts the hand

The clip is one of QSP's simpler standard clips. A spring steel clip with good tension, an ok ramp, and plenty of space underneath. It is attached with two screws, one of which also helps hold the handle together. The clip is also recessed in the side of the handle, which means that it does not move sideways at all, while at the same time, there is more space for fabric. A very good way to solve that problem.

Unfortunately, there are also negative aspects. The fact that no part of the handle is visible when the knife is carried in the pocket also means that the clip is very annoying to grip. The location combined with the shape of the handle is the culprit. There is simply a corner that sticks out from the handle and it's not nice to hold around as mentioned before.

To Conclude

Unicorn is one of those few models from QSP that didn't really win my heart. It is strange since all the basic conditions are there. As usual with knives from this company, it's very well-built. On that point, I have no negative objections at all.

That characteristic manifests itself in several different ways. The micarta, which is a favorite material by the way, is of excellent quality and it is well treated. Both shaped and polished as it should be. "Speed ​​holes", as those decorative holes in the handle are sometimes called, can be viewed differently. But here they are nicely done and of course, they reduce the total weight. The steel is also one of my favorites in this price range.

The lock is of high standard and works perfectly. Even the flipper does its job in a perhaps not perfect but still capable way.

Speaking about looks, the Unicorn doesn't disappoint in that area either. In other words, only positive things so far. So why don't I like the knife?

Unicorn is an EDC knife that is actually somewhat larger than you might first think

The reasons are found partly in a personal preference and partly in two design shortcomings.

Namely, I've come to realize that I'm not particularly fond of straight blades, at least not on my EDC knives, for several reasons. Firstly, the tip is found very far up in relation to the knife's supposed center line. This means that to use it, you must either turn the knife upside down or angle your wrist very much. Then the blade shape gives a very distinct belly. A shape I don't have much use for daily. It performs best on hunting or skinning knives or other applications where you benefit greatly from sweeping long cuts.

But then we come to two areas that QSP normally never misses. The first, mentioned above, is that the blade hole does not work very well at all. It is difficult to reach, narrow, and partially obscured. It also happens to be my favorite way along with thumb studs to open a knife. Therefore I react strongly when they are not properly executed. 

The second point is of course the clip and its placement. Someone with significantly smaller hands than me may avoid the discomfort it causes. If the whole hand fits on the handle, I think the problem disappears. But as it is now, it is not comfortable in my hand.

With a straight blade that is slightly thicker behind the edge and a bit wider handle, the Unicorn is also suitable for outdoor use

With Unicorn, QSP has nevertheless achieved a solid build. If you have smaller hands and prefer a knife with multiple opening methods but value flipper opening and a good button lock, this might be the knife for you. The choice of materials and build quality are good, and the slightly more robust appearance and blade shape make it suitable for outdoor activities as well.

QSP Knife

Specifications:

Length Overall: 191 mm

Length Closed: 108 mm

Weight: 115 g

Blade Length: 83 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: 14C28N

Handle Material: Micarta

Lock: Button lock

Produced by: QSP, made in China

/ J - looking for my cup of Tea

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Recension QSP Unicorn

 

-  den rakryggade kniven

Det märks att undertecknad har varit inne i en "Micarta-period" då ett flertal knivar med det handtagsmaterialet införskaffats på senare tid. Den här versionen av Unicorn är inget undantag. Här i en lugn brun ton.

QSP har i det här fallet släppt en kniv som följer ett par rådande trender tämligen väl. Jag talar då om öppningsmetod och lås. Låt oss se vad det innebär!

QSP Unicorn

Några av QSPs modeller finns i en uppsjö varianter men inte Unicorn. Här kan man välja på nämnda Micarta eller så kan kniven fås med handtag i tvåfärgad G10. Då står valet mellan en mycket skrikig limegrön som accentfärg eller en mer diskret lila. De tre handtagsvarianterna kan sedan fås med svart blad som alternativ. 

Unicorn är en kniv vars design domineras av hål. De hittas i både handtag och blad

Kortversion: QSP Unicorn, en kniv vars utseende domineras av hål och i övrigt följer flera moderna trender för fällknivar

Blad

En kniv döpt till enhörning skall väl till viss del vara unik. Särskilt gäller det hornet får man förmoda. Här har QSP valt att ha ett knivblad med rak rygg. Ett val som inte är helt vanligt på fickknivar idag. Bladtypen för med sig både för- och nackdelar och är inte lika allroundbetonade som en del andra varianter. Mycket av det härrör från den svepande stora buk som uppstår. 

Förutom formen så är det ytterligare ett par detaljer som sticker ut. En är förstås bladhålet och den andra den partiella falskeggen. Den börjar framför hålet men avslutas innan spetsen. Således är det ett estetiskt tillägg. Att den slutar som den gör förstärker spetsen. 

Den raka bladformen är inte helt vanlig på EDC-knivar idag

Bladet är 83 mm långt säger de men jag får det bara till 80 mm hur jag än mäter. Höjden är 26,5 mm och tjockleken på godset tre millimeter. Tillsammans med den branta buken gör det att bladet nästan är rektangulärt. Slipningen är flat och hög. I princip är bladet fullt flatslipat. Bakom eggen är Unicorn 0,6 mm tjock vilket är tilltaget. 

Stålet som använts är det ofta förekommande Sandvik 14C28N. Ett stål som jag ofta påpekar är ett av mina favoritstål bland dem som inte kan räknas till kategorin "superstål". Med det menar jag att det här stålet till stor del uppträder som t ex ett S30V fast med lite lägre egguthållighet. 

Det här stålet klarar annars en del misshandel utan att det går flisor ur eggen, snarare rullar eggen i så fall så skört är det inte. Det är även lättslipat, både med strigel och skärpstål. 

Kniven är föredömligt diskret märkt men den med god syn kan läsa att bladet är gjort i 14C28N

När Unicorn används är det en "meh"-kniv för mig tyvärr. En del av det har med personliga preferenser att göra. Då är det främst spetsens placering som spökar. Skall kartonger öppnas till exempel måste man antingen vinkla handleden rejält för att kunna använda spetsen. Alternativet är att vända kniven upp och ned förstås. 

Fördelen med den här formen är att bladet är enklare att använda mot exempelvis skärbrädor om så önskas. Men det jag har mest emot det här specifika bladet är att det är så tjockt bakom eggen. Det ger en brant primäregg som trots godkänd skärpa från fabrik inte skär så väl som den borde göra med det rätt höga bladet kombinerat med en nästan full flatslipning. 

Det är inte så att Unicorn inte skär alls men bara inte så bra som jag förväntat mig. Det gäller såväl pappersmaterial som kartong, födoämnen och plaster av olika slag. Men visst, lite starkare blir eggen jämfört med om den tunnats ut. Men det är en försvagning jag gärna tar.  

Handtag

Unicorn bjuder inte på några överraskningar rent konstruktionsmässigt men väl ett flertal detaljer. Just det här utförandet har sidor i Micarta som nämnts redan i inledningen. De har dessutom arbetats rejält. Förvisso är sidorna flata och inte välvda men kanterna har fasats runt om och slipats på ett sympatiskt vis. 

Sedan finns ett mönster som omringar det främsta designelementet på det här handtaget. 

Handtaget kännetecknas av en viss blockighet, Micartasidorna och de tre stora hålen

Jag talar förstås om de tre rejäla hål som hittas i mitten av handtagssidorna. De är genomgående vilket betyder att de förutom att ge utseendet en knuff även lättar såväl sidorna som ramen. 

Den är av polerat stål och fäst i två punkter utöver pivotpunkten och i det här fallet låsmekanismen. I övrigt är kniven öppen i ryggen vilket också håller ned vikten. Storlekarna är som ofta T6 för skruvarna i handtaget och clipet och en lite mer rejäl T8 hittas i pivotskruven som förstås kan justeras. 

QSP väljer att placera sin logotyp på huvudet på presentationssidan vilket är en god lösning, särskilt som skruven är D-formad vilket gör att den inte spinner om man vill spänna den eller demontera kniven.  

Ryggen är öppen och här hittas två timglasformade distanser 

Handtaget är 108 mm långt och av det kan strax över nio centimeter användas för handen. Det vill säga det som återfinns bakom det fingerskydd som utgörs av främre delen av handtaget förstärkt av flipperfenan. 

Tjockleken är 12,6 mm vilket tillsammans med övriga mått och ett rätt lådliknande yttre ger ett fylligt handtag. Särskilt som höjden går från ca 22 mm som minst till 28 mm vid aktern. 

Unicorn är välbalanserad tack vare hålen men handtaget blev aldrig någon personlig favorit

Det skulle kunna vara frid och fröjd om det inte vore för ett par saker som inte uppskattas. En av dem är att handtaget i min hand känns lite för fyrkantigt på något vis. Det skall påpekas att det inte har med den faktiska formen att göra. De finns knivar som drar ännu mer åt det hållet utan att kännas så, även bland QSPs modeller. Det är något med proportionerna som spökar. 

Men främst är det clipet som bråkar med i alla fall mitt grepp. Det börjar redan i ett standard hammargrepp då clipet skär in i handen direkt. Något som faktiskt minskar om man trycker lite hårdare när man arbetar med kniven. När kniven då roterar i handen  hamnar clipet närmare fingrarna istället vilket är att föredra.  

Tyvärr blir det ännu sämre vid sabelgrepp. Då hamnar hörnet på clipet direkt mot handen och spetsen dessutom mot handflatan. Det går att justera fattningen något för att minska obehaget men det går inte att få bort helt. 

Öppning och lås

Det är inom det här området som de trendriktiga detaljerna hittas. Först ut är öppningen som då i konsekvensens namn är dubbel. Eller trippel beroende på hur man ser på saken. Flipperfenan är förstås där. Sedan har jag som hastigast varit inne på hålet i bladet som är metod nummer två. Den tredje följer med låstypen och innebär i all enkelhet att man håller inne låsknappen varpå bladet svingar fritt. Men säg inget till någon lagstiftare då det gör alla knivar av den här typen till "gravityknives". 

Kniven kan öppnas på ett flertal vis men flipperfenan är den som dominerar

Sedan kan man alltid öppna kniven med två händer förstås. Vad gäller hur väl de olika sätten fungerar blir det blandade betyg. Om vi börjar med den mest uppenbara, flipperfenan så är funktionen medelgod. Liksom många andra märken har QSP gått mot att minska storleken på sina fenor. Det är en bra trend men kräver god geometri eftersom hävstången förstås blir mindre. Det är inga problem i det här fallet. Särskilt inte som bladet löper på kullager och är rätt lätt. Farten blir därmed duglig. Mindre bra är att kanterna på flipperfenan är rundade och de räfflor som finns är lite för polerade vilket gör att jag från stund till annan missar när jag skall öppna kniven. 

Att öppna kniven med två händer är inte mycket att orda om. Det finns en bit blad och ett bladhål att nypa kring så det är inga problem. 

Apropå bladhål så är det en av knivens mindre lyckade detaljer. Det fungerar knappt alls som öppningsmetod samtidigt som det är för stort för att enbart existera av dekorativa skäl. Möjligen kan det användas om du har mycket smala tummar och långa naglar. 

Det finns flera fel med det här bladhålet. Till att börja med är det smalt och sitter för nära handtaget vilket gör att det inte är mycket att träffa till att börja med. Den egenskapen förstärks markant av de tjocka handtagssidorna som inte heller är fasade för att underlätta åtkomst. Faktum är att det är så illa att kanterna istället döljer en del av det redan smala hålet.För att lägga sten på börda är kanterna dessutom snyggt fasade. Elegant ja men det för med sig att de blir hala. 

Så skall du kunna använda hålet alls måste du lägga kniven helt platt på sidan i handen och pressa tummen rak ned mot hålet och lirka in mjukdelarna av tumspetsen för att sedan försöka göra en halvmånerörelse med fingret. Något enklare blir det om man lär sig att sikta mot bakre delen av hålet. Intuitivt är det emellertid inte. Det går att använda med en pefingersnärt från baksidan av handtaget men för det är motståndet i låset en smula för stort. Så även där missar man ibland. 

Bladhålet är lite för rundat, smalt och delvis skymt för att vara bra

Om sätten att öppna kniven var sisådär så är låset och att stänga kniven desto bättre. Det här är ett button lock som sagt och som sådant fungerar det utmärkt. Bladet sitter som det skall utan rörelse i utfällt läge. Knappen är därtill hyfsat lättåtkomlig samtidigt som den sitter så djupt att det inte finns någon risk att låset skall släppa av misstag. 

Kullagren gör att bladet rör sig fritt när låset släppts vilket gör det enkelt att fälla ihop Unicorn. Därmed är det här ett utmärkt lås. Jag gillar låstypen generellt och det här är en god representant. 

Att bära

Även i en ficka är Unicorn en typisk mediumkniv. Den är vare sig exceptionellt bra eller dålig på något vis. Det som diskvalificerar den från att vara i topp är volymen. Kniven är en aning rektangulär i hopfällt läge och mäter då tre centimeter på höjden. Utom där fenan återfinns, där hamnar vi på 36 mm. Det närmar sig Spyderconivåer, det vill säga inte bra. Om du adderar tjockleken på 12,5 mm och längden på över en decimeter så förstår du varför jag talar om volym.

Unicorn har ett mycket blankt clip av deep ride-typ

På den positiva sidan hamnar emellertid en relativt låg vikt på 115 gram. Inte heller det ett extremt tal men vi har ett blad som mäter åtta centimeter och därtill är rätt brett. 

Utöver det så är sidorna snälla mot tyg och inte så sträva att de försvårar att vare sig dra eller stoppa undan kniven. 

Clipet är snyggt fäst i en försänkning i handtagssidan. 

Här syns två saker. Dels den snygga lösningen med en platta för att täcka den skåra som inte använts av och dels det elaka hörnet på clipet som gör ont i handen

Clipet är ett av QSPs enklare standardclip. Ett fjäderstålsclip med god spänst, ok ramp och med gott om utrymme under. Det är fäst med två skruvar varav den ena även hjälper till att hålla ihop handtaget. Clipet är även försänkt i handtagssidan vilket gör att det inte rör sig alls i sidled samtidigt som det blir mer utrymme under för tyg. Ett mycket bra sätt att lösa det problemet på. 

Tyvärr finns det också negativa aspekter. Det som gör att inget av kniven syns när den bärs i fickan gör även att clipet är mycket irriterande mot handen. Placeringen i kombination med formen på handtaget är boven i dramat. Det uppstår helt enkelt ett hörn som sticker ut från handtaget och det är inte skönt att hålla kring som nämnts tidigare. 

Sammanfattningsvis

Unicorn tillhör en av de där få modellerna från QSP som inte riktigt vann mitt hjärta. Det är märkligt då grundförutsättningarna finns där. Som vanligt när det handlar om det här företaget är kniven mycket välbyggd. På den punkten har jag inga negativa invändningar alls. 

Den egenskapen yttrar sig på flera olika vis. Micartan, vilket för övrigt är ett favoritmaterial, är av utmärkt kvalitet och den är väl behandlad. Både formad och slipad efter alla konstens regler. "Speed holes" som de där dekorativa hålen i  handtaget ibland kallas på engelska kan man tycka olika om. Men här är de snyggt utförda och de minskar förstås totalvikten. Även stålet tillhör en av mina favoriter i den här prisklassen. 

Låset håller hög standard och fungerar utmärkt. Även flipperfenan gör sitt på ett kanske inte perfekt men ändå dugligt vis. Utseendemässigt gör inte Unicorn bort sig heller i mitt tycke. Med andra ord bara goda vitsord så långt. Så varför gillar jag inte kniven? 

Unicorn är en EDC-kniv som faktiskt är något större än man först kan tro

Orsaken står att finna i dels en personlig preferens och dels i två designmässiga tillkortakommanden. 

Jag har nämligen kommit på att jag inte är särskilt förtjust i raka blad, i alla fall  inte på mina EDC-knivar och det av flera skäl. För det första hamnar spetsen väldigt långt upp i relation till knivens tänkta mittlinje. Det gör att skall den användas får man antingen vända kniven upp och ned eller vinkla handleden väldigt mycket. Sedan ger bladformen en mycket kraftig buk. En form jag till vardags inte har så stor nytta av. Den gör sig bäst på en jakt- eller flåkniv eller andra applikationer där man har stor nytta av svepande långa snitt. 

Men sedan kommer vi till två punkter som normalt aldrig missas från QSPs sida. Den första har jag nämnt ovan och det är att bladhålet inte alls fungerar särskilt väl. Det är svårt att nå, smalt och delvis skymt. Det råkar också vara mitt favoritsätt tillsammans med tumknoppar för att öppna en kniv. 

Den andra punkten är förstås clipet och dess placering. Det är möjligt att någon med väsentligt mycket mindre händer än jag slipper obehaget som det orsakar. Om hela handen får plats på handtaget tror jag att problemet försvinner. Men som det är nu är det inte alls bekvämt i min hand. 

Med ett rakt blad som är lite tjockare bakom eggen och ett något bredare handtag lämpar sig Unicorn även för friluftsbruk

Med Unicorn har QSP trots det åstadkommit ett gediget bygge. Har du mindre händer och föredrar en kniv med multipla öppningsmetoder men premierar flipperöppning och ett bra button lock är det här kanske en kniv för dig. Materialval och byggkvalitet är nämligen god och den något mer robusta framtoningen och bladformen gör att den även fungerar till friluftsliv. 

QSP Knife

Specifikation:

Längd utfälld: 191 mm

Längd hopfälld: 108 mm

Vikt: 115 g

Bladlängd: 83 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: 14C28N

Handtag: Micarta

Lås: Button lock

Producerad av: QSP, tillverkad i Kina

/ J - letar efter en ny kopp te

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Recension QSP Vault

 

-  en sällsynt lyckad satsning

Är det här en originell kniv? Svaret på den frågan skall jag be att få återkomma till men vid första anblick nej. De övergripande linjerna är inte revolutionerande och det är inte materialen heller. 

Men det går att behandla material och designa produkter på många sätt och därigenom uppnå väldigt olika resultat trots samma utgångspunkt. Det kan ske även utan stora åthävor. Ett sätt att närma sig det hela är att göra många små saker rätt. Om alla små detaljer är korrekt utförda uppnås perfektion var det någon som sade. Det verkar vara en bra väg att gå.

Här har det enligt mig tagits några steg på den färden då kniven är estetiskt tilltalande. En början som inte skall föraktas eftersom utseendet är det första man kommer i kontakt med. Sedan har kniven bolster vilket inte är det vanligaste och det väcker intresse även det. Och så var det låstypen.

QSP har därmed lyckats åstadkomma en kniv som man gärna tittar en gång till på. Sedan ser den faktiskt rätt bekväm ut att hålla i också, i alla fall på bild. Återstår att se om Vault är lika solid som sitt namn.

QSP Vault

Mannen bakom det sympatiska utseendet är Jacob Lundquist, icke att förväxla med en annan knivmakare/designer med samma efternamn. 

Som ofta är fallet med knivar från QSP finns Vault att tillgå i flera versioner. De är emellertid inte lika många som vanligt utan närmare bestämt tre. Det enda som skiljer dem åt är faktiskt färgen på handtaget. Materialen är annars desamma. 

Vault är en Jacob Lundquist-design

Kortversion: QSP Vault, en av de bättre tolkningarna av ett cross bar-lås som gjorts och det är bara början på berömmet. Det här är en hit!

Blad

Det var det där med många små saker. Det gäller exempelvis det här knivbladet. En drop point helt enkelt. Men det är ett attraktivt blad. Proportionerna är helt enkelt rätt. Översatt till siffror blir det en längd på 83 mm, en höjd på 27 mm och en tjocklek som uppgår till 3 mm. 

Finishen är ett snyggt utförd satin på slipfasen och en stentumling på de små flata ytor som finns. Det var det där med detaljerna. Även ytbehandlingen är välgjord. Särskilt som QSP-loggan på ena sidan och Lundquists märke på andra sidan jämte uppgift om ståltyp är diskret applicerat. 

Extra arbete har lagts på ryggen som är mjukt rundad. Där hittas även några räfflor för bättre fäste men eftersom de också rundade är de av mer indexerande karaktär än någonting annat. Där kan jag tycka att skall man nu ha dylika påfund så kan de vara skarpare. 

En drop point, varken mer eller mindre men en snygg sådan

Dessutom har QSP fått till ett rejält "sharpening choil" fast det högst troligt är ett litet "finger choil" det handlar om. De må vara hur det vill med den saken men fungerar gör den fördjupningen i alla fall den dag du behöver slipa om bladet. Detta eftersom den sträcker sig utanför plunge line och även utanför tumknopparna. De sistämnda hamnar annars lätt i vägen när en kniv skall slipas.

Det som skall slipas om är ett Sandvik 14C28N stål. Ett material som kommit att bli en av mina favoriter bland de som inte är dyrast. Tänk på egenskaperna som ett billigare S35VN bara snäppet lägre prestanda på alla parametrar. Här uppges härdningen till 59-61HRC vilket är utmärkt. 

Fabrikseggen var för övrigt mycket bra. Den var vass och jämn samt rakade hår med visst litet tryck och skar genom skrivarpapper med ett lätt väsande. En beskrivning som knivnördar känner igen och alla andra får föreställa sig. 

Stålet i bladet är Sandvik 14C28N

När Vault sätts i arbete uppträder den som den ser ut. Den är kompetent. Kanske inte den allra bästa när det kommer till att skära riktigt väl. För att uppnå det hade geometrin behövt vara snäppet mer genomtänkt. Tjockleken bakom eggen är nämligen kring 0,6 mm. Den siffran kunde varit lägre i ärlighetens namn. Men det är heller inte så mycket att jag upplever det som ett problem och vill  man lägga ned tiden kan den tunnas ut vid omslipning. 

Den tiden börjar faktiskt närma sig då den här kniven har använts mycket och särskilt på jobbet. Det kan tilläggas att även om jag verkligen uppskattar stålet så håller det inte skärpan lika länge som de som ibland kallas "superstål"*.

Spetsen är i det här fallet mycket bra och lätt att hitta. Vad jag menar med det är inte att den återfinns längst ut på bladet utan att den befinner sig i någorlunda i höjd med knivens centrumlinje. Det gör att den är enkel att sticka hål på saker med vilket är något jag gör tämligen frekvent. Även de uppgifterna klarar Vault galant. 

Handtag

Om bladet var elegant men diskret så handtaget lite mer iögonfallande med sina två material. I sidorna hittas Micarta av mycket god kvalitet och bolstren är gjorda av anodiserad aluminium. Sedan hittas en knapp mitt i bolstret som väcker intresse. 

Det som är det mest uppenbara med handtaget är att det är försett med bolster i aluminium

Konstruktionen utgår från en ram som är lättad om än inte så mycket. Ett par hål har borrats genom stålet. Utanpå den hittas bolstren som satts på plats på ett finurligt vis där de liksom överlappar ramen. Övergången till Micarta-sidorna som följer därefter är bra utförd. Förvisso känns skarven men det beror mer på att det är två helt olika material med olika textur än dålig passform. 

Ryggen är till större delen öppen och visar den lättade stålramen

Sidorna sitter på plats med två stycken T6-skruvar. Mitt i bolstren hittas den försänkta pivotskruven med sin för QSP typiska triangel-logo på presentationssidan. Motsatt sida innehåller en  justerbar T8. 

Baktill hittas ett litet mellanlägg i stål men i övrigt är kniven öppen i ryggen. Avsaknad av fånglinehål bidrar till det rena utseendet så vet du med dig att det är en avgörande detalj för dig så får endera se dig efter något annat eller fästa en i clipet. Det sistnämnda fungerar utmärkt för övrigt. 

Vault är mycket bekväm i handen oavsett grepp

Alla hörn och kanter på Vault är snyggt fasade och rundade vilket tillsammans med proportionerna gör det här till ett ergonomiskt handtag. Särskilt som clipet är kort. Jag återkommer till varför det är bra. 

Det finns en fördjupning för pekfingret och när det hittat rätt följer resten av handen. Handtaget är stort nog för ett rejält fyrafingersgrepp. Vill man närma sig bladet ännu mer finns som sagt den där fördjupningen jag nämnde tidigare. Den är rätt liten men fungerar. Sedan är kniven även bekvämt att hålla i övriga fattningar inklusive omvända grepp. Ett väl genomtänkt handtag helt enkelt. Inga negativa överraskningar alls faktiskt. 

Öppning och lås

Den här kniven öppnas med tumknoppar och vilka tumknoppar sedan. Det är så här det skall göras . För det första är de korrekt placerade, det vill säga tillräckligt långt ut för att inte gömma sig mot handtaget men inte för långt bort så tummen behöver sträckas ut. De sticker ut lagom mycket för att inte vara i vägen men ger samtidigt bra grepp mot tummen. Själva formen är mjuk och behaglig och gör inte ont  när man trycker till. Bland det bästa är dessutom att de är placerade så de är ur vägen när man skär saker och ting. 

Vault kan förstås öppnas med låset som på andra knivar som har någon variant av cross bar lock. I det här fallet fungerar det bättre än många andra.

Tumknopparna fungear utomordentligt väl

Sedan var det själva gången i kniven som faktiskt är exceptionellt bra. Kullagren i keramik bidrar förstås men det räcker inte helt för att förklara den fina känslan. 

Förklaringen hittas istället i de, får jag förmoda, rätt kraftigt spända "omega"-fjädrar som brukar följa av den här typen av lås. De ger nämligen i det här fallet ett mycket väl avvägt motstånd fullt i klass med en vältrimmad detent-kula. Det finns nämligen ingen sådan på en kniv med ett cross bar-lås. 

Vad det gör är att kniven kan öppnas på flera vis, snabbt, långsamt eller med pekfingret på "baksidan" av kniven i en "spydie flick". Alla sätt känns naturliga, bekväma och enkla. 

QSPs tolkning av ett cross bar-lås kallas Glyde lock och är en riktig hit

Förutom de redan nämnda fördelarna med det här bladlåset så finns det fler. QSP kallar för övrigt sin tolkning för Glyde lock. Det kan mycket väl vara en av de bästa varianterna av den här typen som gjorts eller åtminstone som jag stött på.*

Anledningen till att jag hävdar det är flerfaldig. För det första är låset mycket lätt att använda med de lagom räfflade ytorna på de huvuden som täcker själva låsbulten. Förutom att vara enkel att hantera är det en både snyggare och mer praktisk lösning än många andra. Det blir nämligen inget hål i sidan på handtaget och utöver det kosmetiska kommer det in mindre skit i mekanismen från sidan eftersom det sitter en täckbricka där. 

Ytterligare en fördel är att bulten inte kan vrida eller vinkla sig vilket den har en tendens att göra på många varianter av låstypen inklusive orginalet. Låset kan då upplevas som det kärvar lite och dessutom är det svårare att släppa med ett finger om så önskas. Det problemet har QSP alltså byggt bort. 

Att fjädrarna är kraftiga märks på att knivbladet riktigt sugs in sista biten som på en kniv med en stor detent-kula eller kanske en bra back lock. Vid sidan om att ge en god "action" så bidrar det till ökad säkerhet. Det här bladet går inte att skaka ut när kniven är stängd hur du än bär dig åt. 

Det går även att fundera kring om det är själva låset som gett namnet till kniven. Den låser nämligen som ett bankvalv. Väl ute hålls bladet på plats på ett synnerligen distinkt vis. Någon rörelse i bladet kan inte uppfattas överhuvudtaget. 

Att bära

Även i en ficka är det här en snygg kniv. Eller snarare så är den lättburen. Vault väger in på 123 gram och mäter strax över en decimeter på längden, 108 mm. Tjockleken mäts till 12 mm. 

Alla mått är medium såtillvida att kniven inte är vare sig den minsta, största, tunnaste eller lättaste. Men och det är ett stort men, kniven har mycket mjuka kanter, ingen flipperfena eller andra utstickande delar. Det gör den bekväm att bära. 

Vault har ett fjäderstålsclip som fungerar utan anmärkningar

Rampen på clipet kunde vara lite mer tilltagen men utrymmet under clipet räcker till. Infästningen i bakänden ger ett ambidextriöst clip utan hål i handtagssidorna

Till den känslan bidrar förstås de välvda handtagssidorna och de polerade materialen. Vault är lätt att dra och lika enkel att stoppa tillbaks. En stor del av förklaringen hittas i det till största delen utmärkta clipet. 

Inget av själva kniven är synligt när den bärs i en byxficka

Vault kommer med ett enkelt fjäderstålclip. Spänsten är lagom och läppen/rampen är förvisso liten men fungerar för det mesta väl. I alla fall till chinos, jeans och arbetsbyxor vilket är det jag testar. Nu är förvisso mina Fristadsbyxor inte särskilt tjocka bör tilläggas. Har man lite kraftigare byxkanter däremot är rampen för liten. 

Men det är ändå infästningen som är den bästa, närmast genialt enkel. Eftersom clipet sitter försänkt i bakänden av handtaget räcker det med en skruv för att både hålla det på plats och göra det avtagbart. 

En annan positiv egenskap är att clipet är kort. Det gör att spetsen som trots att den sticker utåt något hamnar inuti handen och inte ligger emot densamma när man håller kniven i ett hammargrepp. På samma vis känns inte bakänden på clipet särskilit mycket mot handen sabelgrepp hellr. Du får hålla vinkla kniven för att det skall kännas. 

Sammanfattningsvis

Efter att ha ägt, brukat och granskat den här kniven i tre månader kan konstateras att QSP har gjort det igen! Vault är en förbaskat sympatisk kniv fullt i paritet med de bästa de gjort. Då tänker jag på modeller som Penguin, Gannet och Capybara till exempel. Sedan är den åsikten aningen justerad med ett tänkt prisindex för knivarna i bakhuvudet. 

Frågan som ställdes inledningsvis var om Vault är originell. Svaret är faktiskt nej. Betraktar du den från sidan så känns alla dragen bekanta på något vis. Det gäller såväl handtag som blad. Den påminner om andra knivar men ändå inte. 

Sedan finns det ett par detaljer som gör att den sticker ut från mängden. Bolstren är förstås en sådan. Men svaret är också ja, sett ur QSP-perspektiv. Det är nämligen deras första kniv med cross bar-lås och som de gör det! Glyde lock som deras variant kallas är extremt bra. Ett av de bästa på marknaden till och med. 

Så de detaljer som väckte intresset initialt visade sig hålla även för en närmare granskning. 

Vault är en förbaskat bra EDC-kniv, en vardagsvän

En annan fråga var om den var bekväm som i lätt att hantera och med god ergonomi och svaret är ett rungande ja även på de områdena. Om man letar kan man hitta någon vinkel där bakänden på clipet känns men det krävs viss ansträngning. Det här är en kniv att arbeta med.

Sedan matchar bladets prestanda handtagets komfort. Ett för prisklassen bra stål, en vass egg och duglig geometri gör att kniven skär väl. Vault är med andra ord ett bra redskap också.

Den tredje punkten handlar om byggkvalitet och på det området finns mycket positivt att framhålla. Dels den generella konstruktionen men även de många detaljerna. Bolstren är fint gjorda, låsets fördelar har jag varit inne på och sedan var det de välvda sidorna, clipets infästning, den mjuka gången och inte minst hur exceptionellt väl öppning och stängning fungerar. QSP kan det här med att bygga bra knivar vid det här laget. 

QSP Vault visade sig vara en av de bättre knivar de gjort så långt

Har du några farhågor inför ett köp av QSP Vault kan du slå dem ur hågen. Gillar du utseendet är det bara att slå till. Det här är en förbaskat bra kniv på alla punkter. Finns det bättre? På vissa parametrar ja men då kostar de väsentligt mycket mer eller så brister de på andra områden. Apropå pris så betingar den kring tusen kronor i Europa. 

Men det är väl investerade pengar, sett ur ett helhetsperspektiv är Vault lika solid som sitt namn!

QSP Knife

Specifikation:

Längd utfälld: 191 mm

Längd hopfälld: 108 mm

Vikt: 123 g

Bladlängd: 83 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: 14C28N

Handtag: micarta med aluminiumbolster

Lås: Glyde lock

Producerad av: QSP, tillverkad i Kina

/ J - låst

* Det är förstås ett inte helt oproblematiskt uttryck men tänk på stål som M390, CPM 20CV, Magnacut och liknande. 

** Det finns förstås ett par jag inte testat som den från Hogue Knives till exempel som också lär vara bra. Men jag har knivar med den här typen av lås från Benchmade (originalet), SOG, SRM, Kershaw, ANV och Al Mar. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre