Dagens bild nr 279 "Höstfan"

Jag har in i det längsta försökt förneka det och hävda att det är sensommar, brittsommar och allt vad det kan tänkas heta. Men det är det inte. Det är HÖST. Ett mycket otäckt ord. 

Naturen hävdar det med bestämdhet genom att bakom allt det där grå som nästan hela tiden är allestädes närvarande locka med dämpade färger i brunt ackompanjerade av färgexplosioner i rött och gult. Det är säkert vackert. 

"Höstfan"

Sedan var det mitt mående och humör. Det är nästan ett säkrare tecken än att träden halvdör. Höstdeppighet som ett brev på posten. Det väger tungt på psyket och påverkar allt i tillvaron. Håller mig därför till knivar då de inte är särskilt känslosamma av sig. Ett neutralt ämne. 

MKM Maximo

Appropå just det ämnet så är kniven på bilden en italiensk historia. Den är döpt till Maximo och är designad av ingen mindre än Bob Terzuola. För er som kan era knivmakare så känns linjerna förmodligen igen. Märket är MKM och bakom den förkortningen gömmet sig MIKITA vilket är ett konglomerat av stora tillverkare i Maniago. Mer om det senare då kniven kommer att bli recenserad inom kort!

/ J - going down, down, down

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension MKM Makro 2

 

- en första kontakt med en fastbladad kniv från MKM

Trots att Makro 2 är en kniv som med god marginal mäter under tjugo centimeter när den sträcker på sig för att imponera så är den större än sin föregångare som konsekvent nog fick namnet Mikro. Båda modellerna kommer från italienska MKM. 

De här knivarna siktar mot ett intressant segment, fastbladade EDC-knivar. Knivar små nog att bära med sig utan att det känns klumpigt eller få omgivningen att tro att man är terrorist samtidigt som de är rejäla nog för att tackla de flesta uppgifter.

En halvt dold juvel från italienska MKM

För designen står vår danske vän Jesper Voxnaes. Han behöver knappt någon presentation vid det här laget eftersom han är mitt uppe i en både lång och framgångsrik karriär. Ibland tillsammans med en av de andra danska giganterna Jens Ansø och ibland själv som i det här fallet. 

Att slå sig samman med italienska Maniago Knife Makers är en mycket god idé då de står för mycket av det hantverkskunnande som finns ackumulerat i Maniago. Särskilt som det är ett konglomerat av flera stora tillverkare. Förutom de egna märkena producerar de knivar under namnet Mikita vars märke alltså är MKM. På fällknivarna brukar den uppgiften hittas inuti handtaget. Här står det att läsa på undersidan av detsamma. 

MKM Makro 2

Kortversion: MKM Makro 2, en kniv vars namn inte beskriver mått och proportioner utan hur den presterar, stort och med överblick.  

Blad

MKM beskriver själva bladet som en sheepsfoot på sin hemsida. Det kan jag väl nästan gå med på om man till det adderar "modifierad". För här är det inte bladryggen som svänger nedåt som på en äkta sheepfoot utan egentligen eggen som svänger uppåt i en konstant båge till den möter den omvänt avklippta spetsen. Bladtypen har ibland även kallats "reverse tanto" i anglosaxiska termer. 

Enklare är det med systermodellen Makro 1 som är en drop point helt enkelt. Det finns således två bladtyper att välja mellan. 

Tillägget "2" till namnet betyder att kniven har ett sheepsfoot-blad

Kniven är som sagt inte stor och bladet mäter endast 7,3 cm på längden. Det är vid basen 27 mm högt för att sedan snabbt smalna av till ca 14 mm där den kantiga spetsen tar vid. Sedan tror jag att tryckfelsnisse varit framme på hemsidan som hävdar att bladet är så tunt som 2,5 mm. Jag har två stycken skjutmått, ett digitalt och ett manuellt som båda hävdar att det är hela 4 mm tjockt. En robust bit metall med andra ord. 

Det märks även på eggen för trots att den flatslipade sekundäreggen är ca 20 mm hög så är bladet kring 0,6 mm bakom eggen. Även det stabilt men kanske inte det som skär allra bäst. 

Materialet som använts är Böhler M390. Ett frekven använt stål i fällknivar men något mindre vanligt i fastbladade knivar, faktum är att det här mitt första möte med den kombinationen. I det här fallet tror jag inte det medför några som helst problem. Möjligen vill man ha ett segare stål i en stor huggare men här talar vi om en liten kniv för vardagsbruk.

M390 är tämligen rosttrögt och håller skärpan om inte längst så mycket länge. Därtill är det inte helt överjäkligt att slipa. Ett mycket fint stål med andra ord och det finns en orsak till att det hittas i många exklusiva fällknivar. 

Finishen på bladet är stentumlad och knive är märkt med MKMs logotyp på en sida och Voxnaes på den andra. 

"Den andra sidan" bjuder på Voxnaes logotyp

När den brukas är Makro 2 precis så sympatisk som den ser ut. Handtaget som jag återkommer till är utmärkt. Det tillsammans med ett kompetent blad som klarar de flesta arbetsuppgifter gör åtminstone mig glad. Om vi börjar med spetsen så är den både vass och stark på en gång. Det gör att den fungerar utmärkt till både mindre och större penetrande skär. Det går både att pilla ut en metallflisa ur fingret och punktera en tjock plastdunk med ackuratess. 

Beträffande andra material kan sägas att det lilla bladet formligen äter kartong och liknande till frukost. Den fulla flatslipningen underlättar och designen gör att man arbetar nära handen där kraften är som störst. Sedan blir snitten av naturen mer av "push cut"-karaktär på grund av bladlängden. Men där gör det fina stålet att kniven biter bra även utan svepande rörelser. 

Även när det handlar om att exempelvis skära av nylonrep fungerar Makro utmärkt då det robusta formatet gör att man kan nyttja lite tyngd bakom snitten. Överlag är det här en praktisk liten gynnare. 

Handtag

Makro-knivarna är fulltångeknivar och stålet löper synligt med full tjocklek genom hela handtaget. Utanpå på det återfinns skollor som kan fås i några olika varianter jämte att du faktiskt kan låta bli dem också. I det här fallet är det canvas-Micarta som är aktuellt och gillas inte det kan kniven fås med G10, kolfiber eller trähandtag också. 

Den här versionen har sidor i Micarta. De kan skruvas av för den som vill ha en ännu tunnare och lättare kniv

Jag valde micarta för att jag är svag för materialet. Det är hållbart samtidigt som det efterhand får patina och därmed åldras med värdighet. Här är det exemplariskt skött med god kvalitet i grundmaterialet som sedan fått en fasad och väl slipad kant. Sedan är sidorna även välvda. Med andra ord har det lagts ned en del bearbetningstid på den här kniven. 

Sidorna är skruvade med två stycken bultar av T8-typ. Kring den främre finns en dekorativ kragring av anodiserad titan. 

Makro är en fulltångekniv med välpolerade kanter

För att vara så här litet är det här handtaget riktigt komfortabelt. Frågan är om jag skall sträcka mig till att ergonomin är god. För då är frågan hur jag skall förhålla mig till andra små knivar med ännu bättre handtag vad gäller den parametern.* Men så länge man inte ägnar sig åt att tälja eller vad som ofta benämns "bushcraft" nuförtiden så är det inget som märks. För till alla uppgifter som inte är lika kraftkrävande är det här nämligen en förträfflig kniv som jag var inne på tidigare. Då det anlänt en IKEA-soffa under testperioden har det vid bland andra det tillfället skurits mycket kartong. Resterna av förpackningsmaterialet hade inte gått in i återvinningsrummet annars. 

En stor liten kniv när den den skall greppas

Greppet är uppbyggt kring den tilltagna fördjupningen för pekfingret. Väl där faller allt annat på plats. Eller allt förresten, mest resten av fingrarna. Bäst är kniven i ett sabelgrepp med tummen på de därför avsedda räfflorna på bladryggen. Men även hammargrepp och omvända grepp fungerar bra de med. 

Fodral

Fodralet som följer med kniven är lite speciellt. Fast det är inte materialet eller utformningen som avviker.  I grund och botten är det ett tämligen enkelt men välsytt läderfodral. Längst ned hittas en sammanhållande nit. Färgen är svart. Så mycket mer finns inte att säga om det. 

Läderfodralet är enkelt men rejält

Fodralet bjuder dock på en knorr i form av en kraftig magnet

Ellet jo det gör det. För det första att det passar kniven väl och att det håller kniven på plats på ett förtjänstfullt vis. Det i sin tur har med den mer orginella delen av fodralet att göra. 

Helt anonym är inte den här lösningen när den bärs i en ficka

Det kan nämligen fästas på ett par olika vis då bälteshällan som består av en en enkel läderflärp innehåller en kraftig magnet. 

Därför kan Makro 2 förvisso bäras i ett bälte som de flesta mer traditionella fodral men även på insidan av en ficka. Det är en mycket snillrik konstruktion i all sin enkelhet. Själv bär jag kniven på lite olika vis. Antingen får den ligga löst i ett fack i  min väska, i jackfickan då kniven är mycket liten eller så har jag den inuti en ficka som det är tänkt.  I det sistnämnda fallet sticker dock handtaget upp en hel del. 

Sedan händer det att jag stoppar den innanför bältet i svanken då kniven är tämligen platt fungerar även det. 

Slutsats

Eftersom jag har fler knivar från MKM så var förväntningarna inför den första fastbladaren tämligen högt uppskruvade. Som tur var inte bara infriades de utan överträffades. Det här är en ruskigt bra liten kniv i en kategori som är tämligen ny.* Eller kanske bara nygammal. Folk i alla tider har gillar små knivar att komplettera med. 

Den här kniven tillhör en växande skara knivar, fastbladare för EDC-bruk

Det tog ett tag för mig att hitta den här lilla juvelen men jag är glad att jag gjorde det. MKM har förvaltat en riktigt god design på ett utmärkt vis. Materialen är inte bara väl valda och av högsta kvalitet, de har också arbetats  mycket fint. Det syns på på bladfinish och hur snyggt handtaget är gjort. 

MKM Makro 2 är en utmärkt liten kniv som jag varmt rekommenderar

Sedan måste det medges att jag tycker det är en rätt attraktiv gynnare också. Men framför allt är den praktisk nog att matcha förväntningarna som utseendet väcker. Det här är en premiumkniv helt enkelt. Det avspeglas i priset då den inte är helt billig. Prisläget ligger för närvarande strax över tvåtusen kronor.

Men MKM har med Makro 2 fått till en riktigt bra fastbladad kniv för EDC-bruk. Liten nog att passa i en ficka men stor nog för att hantera det mesta. Det är en kniv som mycket frekvent hittas på min person. 

 

Maniago Knife Makers

Specifikation:

Totallängd: 166 mm
Bladlängd: 73 mm
Godstjocklek: 2,5 mm
Stål: Bohler M390
Vikt: 66 g
Handtag: Micarta
Fodral: Läder m magnet-clip

Producerad av Maniago Knife Makers, tillverkad i Italien


/ J - storlek är inte allt

* Ett exempel på det är Karesuandokniven Uraka. En kniv med ungefär samma bladlängd och ett ännu bekvämare handtag. 

** Dock en kategori som jag uppskattar varpå jag har ett flertal knivar av den här typen som Necker 70, Scara 60 och PK70FX, ESEE Candiru, ML Custom Blade Caper Knife med flera. 

Review SRM 401L

  

-  a foldable lightweight puukko

I blamed the previous SRM knife reviewed for being good-looking but anonymous. The same cannot be said for this one. Model 401L as it is called, on the contrary, has a very distinct look. One that reminds me of Scandinavian simplicity and purity. Especially as the blade almost completely disappears in the handle when the knife is closed and the knife has a so-called "Scandi grind".

It is simply a folding Puukko. Now it remains to decide if it is a good one.

What do we have here?

SRM is a brand that is growing in my eyes. From the beginning, they mostly devoted themselves to making tiny knives, mainly for the Chinese domestic market, while also being an OEM manufacturer. Then they launched a new old brand, "SRM," but instead of standing for "SanRenMu," it now stands for "Stay Ready for More." The name sounds much better as an abbreviation than when it is spelled out.

Fortunately, the knives are better than the name. SRM has some real workhorses in the program such as the 7228L Rubik, 168L, and 9201. In addition to that, there are also slightly more exclusive models such as Unicorn and Asika which are knives with titanium handles. Then they also have knives in the Bug-Out class such as the 255 I reviewed to name a few.

But among these knives, this model still stands out, and it's the appearance that makes it so. 

SRM 401L

Short Version: SRM 401L, the elegant beauty with Nordic features that is feather-light and efficient but with a downside

Blade

Initially, the blade is very difficult to see as it is completely hidden in the handle. When it pops out, it turns out to be a drop-point, albeit one that most closely resembles a straight blade. However, the shape is accentuated by a very nicely executed swedge or rather chamfering on the back side.

Otherwise, the look is dominated by two things, the finish which is a fairly glossy stone wash, and then of course the grind which is more shiny. It is a typical "scandi grind" as it is called nowadays. A low saber grind with just one bevel if you prefer. This one has a micro bevel but nothing more. 

Then there is quite a lot of text on the knife blade, but it is written in such a microscopic size that it is barely visible. But on one side there is SRM's logo and on the other, you will find both the model designation, some form of serial number, and steel type.

A quite elegant blade where the lines are emphasized by a finely executed finish and a sleek swedge or rather beveled back

The steel used is Chinese but of good quality. It's 10Cr15MoV. It should not be confused with simple "letter steels" such as 3Cr or even 8Cr steel where the first is a sink steel and the second a budget steel. On the contrary, this steel behaves much like a finely treated VG10.

That is to say, it can be extremely sharp, it stays sharp for a reasonable amount of time and it is fairly resistant to rust. In addition, it shouldn't be too bad to re-sharpen either. The latter I don't know much about as I haven't had to do it yet. However, the steel responds very quickly to being stropped with leather and some paste. This is how I prefer to maintain my knives. If that's not enough, there will be a couple of strokes on a honing rod or a stone.

The blade is 83 mm long, which is matched by a height of 20 mm and a thickness of 2.5 mm.

You can find the blade steel printed but only if you have very good eyesight

It is the latter in combination with the grind and the excellent factory edge that makes the 401L a knife that cuts really well in all types of material. Here, the manufacturer has understood that if you want to get the most out of a Scandi grind, you must have a thin blade. If not, you get a wedge instead.

The factory edge was a joy to use as it shaved arm hair without pressure straight out of the box. Another plus on SRM's account as it shows that they spend some time on their products. Knives always need maintenance and resharpening but I don't want to have to do it right after unpacking.

The simple blade shape means that all occurring tasks are solved easily. The tip is both sharp and at the same time strong, an effect that this type of low saber grind has. It therefore penetrates excellently in, for example, hard plastic. Something I often do with 10l cooking oil cans as an example. However, you have to be careful as this type of handle lacks finger protection. But that is in the nature of things.

Then the 401L cuts much better in cardboard than similar knives usually do and this is due to the thin blade stock. The material is not forced apart as much as a thicker blade with the same grind would have done.

Then I like the rather gradual belly which means that you don't have to break your wrist if it is to be used against a flat surface such as a plank or cutting board. 

The knife is also not bad for carving. Something that I tried the other day when I needed more stakes to wedge my distance markers with on the knife throwing range. The edge bites excellently in both fresh wood, and everything else would be surprising, but also in the dry wood that I used. What sets the limitations here is more that the knife feels a bit fragile even though it is not, but above all the handle is slim.

Handle

Which brings us to the next point, the handle. In this version, it is a material called Ivory-G10. Which of course is the G10 with ivory color. No synthetic elephants died for this handle. But I chose the color because I have a weakness for white bone and horn handles and this reminds me a bit of them. If a more discreet color is desired, the knife can also be had with a black handle.

The handle appears simple but hides some subtleties

The advantage of the material is that it is almost indestructible, it is strong and light and it can also withstand oil and the like without being damaged.

Here, the sides have been worked on a bit as they have two patterns. One with very finely milled squares on the upper part of the handle and longitudinal grooves on the lower part. It is also beveled, which rounds off the handle. That in combination with the fact that the sides are certainly flat but not uniformly thick. They are about a millimeter thicker at the top than at the bottom. 

The sides are made of ivory G10 which are subtly shaped and patterned

The inside is more complicated than the outside. Here you can see, among other things, the single-sided frame and how the clip is attached to the inside of the handle 

In other words, SRM has not chosen to make it completely easy for themselves with this knife. It is also noticeable in the way the knife is assembled. Despite the simple appearance, it hides a number of parts and is quite advanced inside.

To begin with, we are talking about a "nested liner lock", that is, the knife has a one-sided frame on the side where the lock is found. It is also recessed into the handle side. In addition to that, they rely on the material for strength. Among other things, this is what makes the knife so light. To strengthen the knife, you have a back spacer in the same material as the sides. Behind it is a bolt where you can attach a lanyard. It is also the point that, in addition to the pivot screw, forms the two attachment points that hold the knife together.

Incidentally, the pivot screw is recessed in the side of the handle. And despite the one-sided steel frame, one side has been made D-shaped so that it does not spin when it is to be adjusted.

Finding a good grip on the 401L is easy, the handle is almost a straight stick

In terms of comfort, it is noticeable that it is a small knife and that the handle is a straight stick. It means in plain language that this is not something you do bushcraft with for an extended time, although as I said I tried it too. The handle is too narrow and angular to be perfect in this regard.

The same applies if you hold the knife in a saber grip with a thumb on the blade, then the clip and the upper rear corner of the handle are felt against the hand. But this only applies if you work for a while or use a lot of power.

For any use of a lighter nature and where you are really cutting things, this is an excellent handle. One of the great advantages of the shape is also that it is very easy to change grips. There is simply nothing that stands in the way. For the same reason, it is also easy to slip forward on the handle for detail work. An area in which this knife excels. 

Opening and Lock

There is only one way to open this knife. Or just a way that it is intended should be added. Namely, you cannot get the blade out with two hands. Hardly one-handed by the way if you are not used to knives as the main opening method is not obvious at first glance.

SRM has managed the feat of creating one of the smallest flipper tabs I've seen. From the side, it is barely visible at all. But when you use it, it turns out just superb. The opening is quick and almost impossible to miss. You just drag your finger towards the front of the handle and the blade is out.

One of the world's smallest front flippers that actually works

But of course, the downside is that you can't push it down or use any other technique. Or that's not really true, because now we come to the Achilles heel of this knife. To achieve the quick opening with a minimal flipper tab, two things are required in addition to good geometry of course. The first is ball bearings, that box is ticked. The second is to reduce resistance. In this case, it has been done by having a less forceful "detent". Unfortunately, it is too light in this case. The opening is quick, but you can also easily open the knife by shaking it. 

This is therefore also an involuntary "Gravity knife". If you snap your wrist or move your arm quickly, the knife opens. The same can apply to a pocket if, for example, you jump, something I have experienced. So placing the knife far back in the pocket is my recommendation. The edge of the pocket adds security and prevents the knife from being opened accidentally.

A liner lock with excellent function

But then there was the matter of releasing the lock. Good looking solution but hard to get to

As I said above, the knife has a liner lock that is hidden in one of the handle slabs. The function is not bad at all. At least as long as we're talking about keeping the blade in place. There isn't a hint of play in any direction despite the steel being thin, we're talking about a millimeter here. It also doesn't slip under load and locks every time the knife opens without a problem.

On the other hand, releasing the lock is not as pleasurable. Here they have sacrificed a little function on the altar of appearance. The lock is not visible from the side and this means that you have to wedge your thumb in the slot and then move the lock bar to the side. It is not strong, so if you get that far, there are no problems. But it's not easy with my hand size and it requires fine motor skills, so your hands must not be cold and wet either.

To Carry

Now we have managed the two points where model 401L leaves little to be desired. But now we come to another area where it excels. That's because it doesn't get any better than this when we are talking about carrying a knife in a pocket. 

The knife weighs in at under seventy grams, 68g to be exact. The handle is 11 centimeters long but as thin as 10.5 mm. Not much to carry around. 

SRM's excellent Ambi Clip

Here you can see how the clip attaches to the inside of the handle. It is released by pinching it together, whereupon the two lugs release their grip, and it can be pulled straight back

This applies especially as the G10 material has not been given a particularly rough surface, on which the knife both slips down and out of a pocket with ease.

Thanks to the compact format and lightweight, the 401L fits perfectly in a pocket even without the clip.

Hardly any of the knife is visible here and if you have a straight pant pocket, nothing is visible at all

But most people probably want to use the clip and then we have one of the best on the market here. It's not the prettiest but the function is really good. The ramp is decent, and the tension is as well, but the advantage is found in how it is attached. For one thing, it means that this is a "deep ride" clip that makes the knife completely invisible in a pocket. But because the back end of it is rounded and it doesn't stick out very far, it's not as nasty to the hand as some similar clips can be.

But the biggest advantage is how it can be detached and shifted or removed without tools. That is what is unique about SRM's Ambi-Clip.

To Conclude

From the moment I saw this knife, it reminded me of another knife. The one I have in mind is Spyderco's contribution to the folding Puukko genre Nilakka*. They have a couple of details in common. Mainly it is the clean and frugal design, of course. But also the material in the handle and the ridge found along the side of the handle. But they don't resemble each other at all beyond that.

The SRM 401L is a smaller and slimmer variant of this knife type. More suited for EDC use than being an outdoor knife. It is not least noticeable that it is extremely lightweight. As said, it weighs under seventy grams. That's around 2.5 oz by the way. 

In the 401L, SRM has created a really nice knife with a scandi grind, something that is not too common on folding knives

Besides being light, it's a damn good-looking knife, at least I think so. To achieve that, SRM has been very consistent. The design is emphasized by the way the knife is put together with few visible screws, no lanyard hole, and not least a front flipper that is basically invisible.

I have mentioned the simplicity but it is accompanied by details here and there like the blue bolt for the lanyard attachment hidden in the handle.

However, two of the knife's less good features follow from the clean lines. Despite its size, the minimal flipper has an excellent function. But to get there, the knife has a very light detent. The Detent ball is trimmed so that the knife can be easily shaken out and unfortunately fall out if you jump, for example. Therefore, the knife must sit at the back of a pocket to prevent it from opening. It has happened to me once. I disassembled the knife to try to increase the pressure on the blade by bending the lock bar slightly but it only partially helped.

The other minor drawback is that it is very difficult to access the lock bar. To accomplish a clean look, the lock is completely hidden from the side. It either requires you to use a fingernail or drive the soft parts of your thumb into the blade slot which is not comfortable at all.

SRM 401L proves that the saying "even the sun has its spots" is true

So all in all I love everything about this knife except for those two things. It is extremely light, among the easiest you can carry, cuts very well, and is quite comfortable in the hand given the small format. And as I said, it is gorgeous looking too.

With the 401L, SRM has succeeded in making a very attractive knife that also works great on almost all parameters. If they just trim that little ceramic ball as well, the knife is almost perfect. 

SRM Knives

Specifications:

Length Overall: 191 mm

Length Folded: mm

Weight: 68 g

Blade Length: 83 mm

Blade Thickness: 2,5 mm

Blade Steel: 10Cr15MoV

Handle: G10

Lock: Liner lock

Produced by: SRM, made in China

/ J - likes what he sees

* This is a knife designed by Finnish Pekka Tuominen.

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Aim Games - K21 Caverns of Mars

Time for another challenge in the form of Aim Games' "K21 - The Caverns of Mars". Those of you who aren't into the knife-throwing might be wondering what the heck I'm talking about. Some who are may have the same thoughts.

But to make a long story short, a pandemic raged some time ago as everyone remembers. During it, of course, you could not hold competitions in various sports, including knife throwing. That got a household name and enthusiast named Rick "The Rocket" Lemberg thinking about how it could be solved, and he created a concept for online knife and ax competitions that he named Aim Games. 

Aim Games

They were such a success that he is now at "K21" where the k stands for "Knife" and the number is of course how many competitions have passed. Then it can be mentioned that there were a number of ax competitions as well.

Unfortunately, I could not participate in the previous challenge due to the weather. This is despite the fact that the competitions last a full three months, during which the participants can submit videos of their efforts. They must be designed according to a specific set of regulations and reviewed, after which a point calculation takes place.

Unfortunately for me, the window was from January to March this year and the snow was deep here. The last time I participated was in "Aim Games K19 - The River". However, it had to be canceled due to external, extremely sad, and unfortunate circumstances.

K21 Caverns of Mars, the target as usual painted by my better half Catrin

New for this year is, among other things, that they will use advanced software delivered by the same company that makes programs for the FBI to search through films for manipulation in the form of, for example, editing or AI manipulation. Of course, nothing like that is allowed.

Such technology has never been relevant before. But new for this time is that there is prize money in the pot. We're talking a LOT of money too, around $43,000! That and the fact that I heard about someone who tried to cheat is probably the reason for that change.

Rick has always been kind and, for example, raffled off prizes donated by companies to all participants. But now a major sponsor has come in and suddenly there is money at stake in addition to knives and other things that can be won. How the sponsorship story came about is almost worth a text in itself. But it is quite spectacular.

Most notably, however, it's still FREE to join. Mr. Lemberg does this and puts in all the effort just because he wants to spread the sport and loves knife throwing. That's what I call a true enthusiast!

Now all that remained was to paint the fairly advanced target required to participate. Each sub-competition has its own target which illustrates a story. This time it's about exploring the planet Mars. Luckily I have my better half who is better at painting than I am. 

 The first thing to be hit is four "airlocks". It is the four areas in the corners that measure 4x4 cm. How you succeed in that moment determines how the rest of the throw proceeds by deciding how many throws you have for the rest of the round. This means a round has a minimum of four throws and a maximum of twelve. I don't think anyone will actually achieve the latter.

My choice of knife, WL Custom Blade Spinning Butcher by Throwingzone

Now I will try to get some results myself. The first partial goal is just to get in with some points so you are in the raffles. Sub-goal two is, of course, to improve the result. But unlike everyone who has the opportunity to throw indoors, I am extremely dependent on the weather. Now it's pouring rain, for example, and then it must not be too dark, which is a problem this year when you work until four and can't possibly be on the throwing range before five thirty. By that time it's often dark. 

Wish me luck, both with the throw and the autumn weather!

/ J - looking for aliens

Recension SRM 401L

 

-  en fällbar lättvikts-puukko

Jag beskyllde den förra SRM-kniven som recenserades för att vara snygg men anynom. Detsamma kan inte sägas om den här. Modell 401L  som den här heter har tvärtom ett mycket eget uttryck. Ett som andas nästan skandinavisk enkelhet och renhet. Särskilt som bladet nästan helt försvinner i handtaget när kniven är ihopfälld och kniven har en s k "Scandi grind", skandinavisk slipning. 

Det är en fällbar Puukko helt enkelt. Nu åtestår att utröna om det är en bra sådan. 

Vad har vi månne här?

SRM är ett märke som växer i mina ögon. Från början ägnade de sig mest åt att göra mycket små knivar främst för den kinesiska hemmamarknaden parallellt med att vara OEM-tillverkare. Seda lanserade de ett nygammalt märke "SRM" men istället för att stå för "SanRenMu" står det nu för "Stay Ready for More". Det går att konstatera att jag tycker namnet låter väsentligt mycket bättre som förkortning än när det skrivs ut. 

Lyckligtvis är knivarna bätre än namnet. Riktigt bra till och med. De har några rejäla arbetshästar i programmet som 7228L, 168L och 9201. Utöver det hittas även något mer exklusiva modeller som Unicorn och Asika som är knivar med titanhandtag. Sedan har de även knivar i Bug-Out klassen som den av mig recenserade 255 för att nämna någon. 

Men bland de här knivarna så står den här modellen ändå ut och det är utseendet som gör det. 

SRM 401L

Kortversion: SRM 401L, den eleganta skönheten med nordiska drag som är fjäderlätt och effektiv men dras med en skönhetsfläck.

Blad

Inledningsvis är bladet mycket svårt att se då det är närmast helt dolt i handtaget. När det poppar fram visar det sig vara en en drop-point om än en som snarast liknar ett rakt blad. Dock är formen accentuerad av en mycket snygg utförd falskegg eller snarare fasning på ryggsidan. 

Annars domineras utseendet av av två saker, finishen som är en tämligen blank stentumling och sedan förstås slipningen som är blank. Den är en typisk "scandi grind" som det numera kallas. En låg sabelslipning med nollegg eller närapå i alla fall. Det betyder att den endast har en slipfas utan sekundäregg. 

Sedan finns det rätt mycket text på bladet men den är skriven i så mikroskopisk storlek att den knappt syns. Men på en sida finns SRMs logotyp och på den andra hittas både modellbeteckning, någon form av serienummer samt ståltyp. 

Ett mycket elegant blad där linjerna understryks av en fint utförd finish och en fasad rygg

Stålet som använts är ett kinesiskt men av god kvalitet. Beteckningen är 10Cr15MoV. Det skall inte förväxlas med enkla "bokstavsstål" som 3Cr eller ens 8Cr-stål där det första är ett diskbänksstål och det andra ett budgetstål. Tvärtom är uppträder det här stålet ungefär som ett fint behandlat VG10.

Det vill säga det går att få oerhört vasst, det håller skärpan dugligt länge och det är tämligen rosttrögt. Därtill lär det vara relativt lätt att slipa om. Det sistnämnda vet jag inte så mycket om då jag inte behövt göra det än. Däremot svarar stålet mycket kvickt på att bli striglat med läder och slippasta. Det är så jag förträdesvis underhåller mina knivar. Räcker inte det blir ett par drag på ett brynstål eller liknande. 

Bladet är 83 mm långt vilket matchas av en höjd på 20 mm och en tjocklek på 2,5 mm. 

Du kan hitta bladstålet utskrivet men bara om du har mycket god syn

Det är det sistnämnda i kombination med slipningen och den excellenta fabrikseggen som gör att 401L är en kniv som skär riktigt bra i alla typer av material. Här har nämligen tillverkaren förstått att skall man få ut det mesta och bästa ur en Scandi-grind så skall man ha ett tunt blad. Om inte så får man istället en kil utmärkt för att klyva saker med.  

Originaleggen var en fröjd att nyttja då den rakade armhår utan tryck direkt ur kartongen. Ytterligare ett plus på SRMs konto då det visar att man lägger ned lite tid på sina produkter. Knivar behöver alltid underhållas och slipas om men jag vill inte behöva göra det direkt efter uppackning. 

Den enkla bladformen gör att alla förekommande uppgifter löses enkelt. Spetsen är både vass och samtidigt stark, en effekt som den här typen av låg sabelslipning har. Den penetrerar därför utmärkt i exempelvis hårdplast. Något jag ofta gör med 10-liters matoljedunkar för att ta ett exempel. Dock får man vara försiktig då den här typen av handtag saknar fingerskydd. Men det ligger i sakens natur. 

Sedan skär 401L mycket bättre i kartong än liknande knivar brukar göra och det beror på det tunna bladgodset. Materialet tvingas inte isär lika mycket som ett tjockare blad med samma slipning hade gjort. 

Sedan gillar jag den rätt svaga buken som gör att man inte behöver bryta handleden om den skall nyttjas mot ett platt underlag som en planka eller skärbräda. 

Kniven är därtill inte oäven att tälja med. Något som jag prövade häromdagen då jag behövde fler pålar att kila fast mina avståndsmarkeringar med på knivkastningsbanan. Eggen biter utmärkt i både färskt trä, fattas bara annat men även i torrt virke som jag använde. Det som sätter begränsningarna här är mer att kniven känns lite bräcklig även om den inte är det men framförallt att handtaget är slankt. 

Handtag

Vilket för oss in på nästa punkt, handtaget. I det här utförandet är det ett material som kallas Ivory-G10. Det är förstås G10 med elfenbensfärg. Inga syntetiska elefanter dog för det här handtaget. Men färgen valde jag för att jag är svag för vita ben- och hornhandtag och det här påminner en smula om dem. Önskas en mer diskret färg kan kniven även fås med svart handtag.

Handtaget är till synes enkelt format men döljer en hel del finesser

Fördelen med materialet är att det är närmast outslitligt, det är starkt och lätt och det klarar även av olja och liknande utan att ta skada. 

Här har sidorna arbetats en del då de har två varianter mönster. Finmönstrade rutor på övre delen av handtaget och längsgående räfflor på nedre delen. Den är för övrigt fasad vilket rundar av handtaget. Det i kombination med att sidorna förvisso är platta men inte jämntjocka. De är någon millimeter tjockare upptill än nedtill. 

Sidorna är gjorda av elfenbens-G10 som är diskret formade och mönstrade

Insidan är mer komplicerad än utsidan. Här syns bland annat den enkelsidiga ramen samt hur clipet är fäst på insidan av handtagssidan

SRM har med andra ord inte valt att göra det helt lätt för sig med den här kniven. Det märks även på hur kniven är hopsatt. Det enkla utseendet till trots så gömmer den ett antal delar och är rätt avancerad inuti. 

Till att börja med så talar vi om en "nested liner lock" det vill säga kniven har en ensidig ram på den sidan där låset hittas. Den är därtill försänkt i sidan. Utöver den litar man på materialet för att stå för styrkan. Det är bland annat det som gör kniven lätt. För att förstärka kniven har man ett mellanlägg i samma material som sidorna. Bakom den hittas en bult där man kan fästa en fånglina. Det är även den punkten som utöver pivotskruven utgör de två fästpunkterna som håller samman kniven. 

Pivotskruven är försänkt i handtagssidan för övrigt. Och trots den ensidiga stålramen så har man gjort en sida D-formad så den inte spinner när den skall justeras. 

Det är inga problem att hitta ett bra grepp på 401L

Vad gäller komfort så märks det att det är en liten kniv och att handtaget är en rak pinne. Det betyder i klartext att det här är inget du täljer med någon längre stund, även om jag som sagt prövat det också. Därtill är handtaget lite för smalt och kantigt. 

Detsamma gäller om du håller kniven i sabelgrepp med en tumme på bladet, då känns clipet samt det övre bakre hörnet på handtaget mot handen. Men det gäller enbart om du arbetar ett tag elllre tar i mycket. 

Vid allt användande av lättare karaktär och där du verkligen skär saker är det här ett utmärkt handtag. En av de stora fördelarna med formen är också att det är mycket lätt att skifta grepp. Det finns helt enkelt inget som är i vägen. Av samma skäl är det också lätt att smita framåt på handtaget för detaljarbete. Ett omåde där den här kniven för övrigt briljerar. 

Öppning och lås

Det finns bara ett sätt att öppna den här kniven. Eller bara ett sätt som det är tänkt bör väl tilläggas. Du kan nämligen inte få fram bladet med två händer. Knappt med en hand förresten om du inte är van vid knivar då den huvudsakliga öppningsmetoden inte är uppenbar vid första anblick. 

SRM har lyckats med konststycket att åstadkomma en av de minsta flipperfenor jag sett. Från sidan syns den knappt alls. Men när man använder den visar den sig bara superb. Den är kvick och nästan omöjlig att missa med. Du bara drar fingret mot främre delen av handtaget och vips är bladet ute. 

En av världens minsta front flippers som faktiskt fungerar

Men visst, nackdelen är att du inte kan trycka den nedåt eller nyttja någon annan teknik. Eller det var ju inte riktigt sant för nu kommer vi till den här knivens akilleshäl. För att åstadkomma den blixtrande öppningen med minimal flipperfena krävs två saker förutom god geometri förstås. Den första är kullager, check i den rutan. Den andra är att minska motståndet som skall övervinnas. I det här fallet har det gjorts genom ha en mindre kraftig "detent". Tyvärr är det för klen i det här fallet. Öppningen blir snabb men du kan också med lätthet skaka fram bladet. 

Det här är därför också en ofrivillig "Gravity knife". Knycket du till med handleden eller rör armen hastigt så öppnas kniven. Detsamma kan gälla i en ficka om man till exempel hoppar, något jag fått erfara. Så placera kniven långt bak i fickan är min rekommendation. Då förhindrar kanten på fickan att kniven kan fällas ut oavsiktligt. 

En liner lock med utmärkt funktion

Men sedan var det där med att släppa låset. Snyggt men svårt att nå

Kniven har som jag sagt ovan en liner lock som sitter gömd i den ena handtagssidan. Funktionen hos den är mycket bra. I alla fall så länge vi talar om att hålla fast bladet. Det finns inte en tillstymmelse till glapp eller spel i bladet trots att stålet är tunt, vi talar om någon millimeter här. Det glider heller inte under belastning och låser varje gång kniven öppnar utan problem. 

Däremot är det inte lika lustfyllt att släppa låset. Här har man offrat lite funktion på utseendets altare. Låset är inte synligt från sidan och det gör att man måste kila in toppen på tummen i skåran för att sedan föra låsarmen åt sidan. Den är inte stark så kommer man så långt är det inga problem. Men det är inte enkelt med min handstorlek och det kräver finmotorik så du får heller inte vara kall och blöt om händerna. 

Att bära

Nu har vi klarat av de två punkter där modell 401L lämnar lite övrigt att önska. Men nu kommer vi till en punkt där den briljerar. Det blir inte bättre än så här. Då var det sagt!

Kniven väger in under sjuttio gram, 68 g för att vara exakt. Handtaget är 11 centimeter långt men så tunt som 10,5 mm. Inte mycket som känns där kan jag säga. 

SRMs utmärkta Ambi Clip

Här syns hur clipet fäster på insidan av handtaget. Det lossas genom att du nyper ihop det varpå de två klackarna släpper greppet varpå det går att dra rakt bakåt

Det gäller särskilt som G10-materialet inte fått någon särskilt grov yta varpå kniven både slinker ned och upp ur en ficka med lätthet. 

Tack vare det nätta formatet och den ringa vikten gör sig 401L utmärkt lös i en ficka.

Knappt något av kniven är synligt här och har du en rak byxficka syns inget alls

Men de flesta vill nog nyttja clipet och då ser du ett av de bästa på marknaden här. Det är inte det snyggaste men funktionen är riktigt bra. Rampen får godkänt, spänsten likaså men fördelen hittas i hur det är fäst. Dels så gör det att det här är ett "deep ride"-clip som gör kniven helt osynlig i en ficka. Men eftersom man rundat bakänden på det och att det inte sticker ut särskilt långt gör att det inte är lika elakt mot handen som en del liknande clip kan vara. 

Men den största fördelen är hur det kan tas loss och skiftas eller avlägsnas utan verktyg. Det är det som är unikt för SRMs Ambi-Clip. 

Sammanfattningsvis

Redan när jag såg den här kniven påminde den mig om en annan kniv. Den jag har i åtanke är Spydercos bidrag till den fällbara Puukko-genren Nilakka*. De har ett par detaljer gemensamt. Främst är det den rena och sparsmakad designen förstås. Men även materialet i handtaget samt utformningen av handtaget med den rygg eller kant som återfinns längs med handtagssidan. Med det sagt påminner de inte om varandra alls utöver det. 

SRM 401L är en mindre och slankare variant av knivtypen. Mer anpassad för EDC-bruk än för att vara en friluftskniv. Det märks inte minst på att det är en extrem lättviktare. Den väger som sagt under sjuttio gram. 

I 401L har SRM åstadkommit en riktigt sympatisk kniv med scandi-grind, något som inte är alltför vanligt på fällknivar

Förutom att vara lätt är det en förbaskat snygg kniv, i alla fall tycker jag det. För att uppnå det har man varit mycket konsekvent. Själva designen understryks av hur kniven är hopsatt med få synliga skruvar, inget fånglinehål och inte minst en frontlipper som är i princip osynlig. 

Enkelheten har jag nämt men den ackompanjeras av detaljer här och var som den blå fånglinebulten som sitter dold i handtaget. 

Dock följer två av knivens mindre bra egenskaper av de rena linjerna. Den minimala flipperfenan har trots sin storlek en utmärkt funktion. Men för att uppnå det har man tyvärr valt att förse kniven med ett mycket lätt motstånd. Detent-kulan är är trimmad så att kniven med lätthet kan skakas ut och dessvärre falla ut om du exempelvis hoppar. Därför måste kniven sitta längst bak i en ficka för att förhindra att den öppnas. Det har hänt en gång för mig. Jag demonterade kniven för att försöka öka trycket på bladet men det hjälpte endast delvis. 

Den andra och mindre nackdelen är att det är mycket svårt att komma åt att släppa låset. För att hålla det rena utseendet så är låset helt dolt från sidan. Det kräver antingen att du pillar loss det med en nagel eller kör in mjukdelarna av tummen i bladskåran vilket inte är bekvämt alls.

SRM 401L bevisar att ordspråket "även solen har sina fläckar" stämmer

Så sammantaget kan sägas att jag älskar allt med den här kniven utom de två sakerna. Den extremt lätt, bland det enklaste du kan bära på, skär mycket bra och är dugligt komfortabel i hand givet det lilla formatet. Och så var den som sagt vrålsnygg också. 

SRM har med 401L lyckats göra en mycket attraktiv kniv som därtill fungerar mycket bra på nästan alla parametrar. Trimmar de bara in motståndet i den där lilla keramikkulan också så är kniven nästan perfekt. 

SRM Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 191 mm

Längd hopfälld: mm

Vikt: 68 g

Bladlängd: 83 mm

Godstjocklek: 2,5 mm

Bladstål: 10Cr15MoV

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: SRM, tillverkad i Kina

/ J - gillar vad  han ser

* Vilken är en kniv designad av finske Pekka Tuominen. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre