Nya knivar - Acejet Achilles Vintage Shadow

Tredje gången gillt brukar man säga. Återstår att se om det här är det bästa Acejet släppt när det handlar om knivar avsedda för rotationskastning. Det är nämligen deras tredje modell tillsammans med Spinner Bowie som var först ut och Maximus som släpptes ungefär samtidigt som den här. Den har som rubriken skvallrar om döpts till Achilles Vintage.

Det är en kniv som finns tillgänglig i tre grundversioner kallade Achilles, Achilles Spinner och så den här kallad Achilles Vintage. Tillägget "Vintage" innebär att kniven fått ett grepp gjort av en virad lädersnodd. Det finns sedan i tre färger, vitt som här alternativt svart eller brunt. 

Sedan var det ytterligare ett suffix till namnet och det är något jag presenterat förut på mina Raven II och det är "Shadow Steel". Det är Acejets namn på den här mörka, aningen lilafärgade tonen på stålet. Den är inte fullt så svart som vissa bilder låter påskina. Jag är lite kluven till den som jag berättat tidigare. Det är snyggt, särskilt när det som här kombineras med ett vitt handtag men frågan är hur praktiskt det är?

Acejet Achilles Vintage

Annars kan sägas om den här modellen att utseendet är tämligen slående. Bortsett från färgkombinationen är det en dolk. Själv velar jag fortfarande mellan om jag i huvudsak föredrar den typen av kniv eller Bowie-knivar för rotationskastning. Båda typerna finns representerade bland mina tävlingsknivar.

Utöver färg och form så är Achilles anmärkningsvärt tjock, hela 8 mm. Även det är iögonfallande. Mer vanligt för den här typen av kastknivar är en godsdimension på 5 eller 6 mm. Annars brukar nämligen knivarna bli för tunga. 

Här har det lösts på två vis. Dels är knivarna rätt små. De mäter 30,5 cm på längden vilket som bekant är 12". Ett minimått i vissa tävlingssammanhang. Det ryktas även om en 13"-variant vilken dock inte var tillgänglig för tillfället. Bredden är som mest 35 mm strax före fingerskyddet och vid handtagets bredaste del inklusive lädret. Just över själva parer/fingerskyddet eller snarare det som symboliserar ett är kniven 43 mm. 

Det andra är att man valt att en genombruten klinga som dessutom speglar sig i handtagsformen. Det är igenom den senare som lädret som bildar handtaget tvinnats.

Shadow Steel-versionen ser utmärkt ut med vitt läderhandtag

Lite irriterande är att under "full specifications" på hemsidan finns inte ett av de viktigaste måtten med, nämligen vikt. Där står bara att "Thanks to the holes in the handle and the blade, the ideal weight for long training sessions was achieved." Det är något jag gärna bedömer själv tack! 

Vikten per kniv är för övrigt 325 gram enligt min våg. Skall jag vara ärlig är det för lite för att vara optimalt när det handlar om en rotationskniv. Achilles känns verkligen mycket lätt när man bollar lite med den. Det skall bli intressant att se om mina första intryck har bäring även efter att kniven testats ordentligt. Jag har nämligen mina misstankar kring vissa proportioner och hur de kan tänkas uppträda. 

Materialet är Acejets vanliga 14260 fjäderstål. Här förvandlat till "Shadow Steel". Som sagt, det är snyggt, särskilt tillsammans med ett ljust läderhandtag. Men det har en tendens till att inte synas i skog och mark och därtill nötas bort vid mycken användning. Dock föll jag tillföga för utseendet i det här fallet. 

Jag ämnar återkomma till den här kniven i lite olika varianter. Både i någon form av "kastrapport" med några filmklip och i en fullfjädrad recension förstås!

Acejet Knives

/ J - den riktiga knivkastanade kocken

#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension Sencut Borzam

 

-  en rejäl brukskniv

Dags för mig att återvända till Sencut, ni vet det där systermärket som knoppat av sig från Civivi som i sin tur är ett undermärke till WE. Den här gången är det en något större modell som är aktuell kallad Borzam. 

Det är i storleken som en del av lockelsen ligger i det här fallet. Det här är ett uppenbart försök att tillfredsställa även dem som inte nöjer sig med ett tretumsblad. Ibland är större faktiskt bättre. 

Sedan förväntar jag mig på något vis den sedvanliga nivån på tillverkningskvalitet som jag är van vid från det här företaget. Om de parametrarna är uppfyllda är jag säker på att det här är en bra kniv. 

Sencut Borzam

Borzam är en typisk "in house"-skapelse som inte ståtar med någon enskild designers namn trots att någon bevisligen måste ha formgivit den. Vem eller vilka det än är så har de åstadkommit en kniv som inte är oangenäm att se på och som ser ut att kunna konkurrera i klassen. 

Det som avses när jag säger "klassen" är budgetknivar och i det här fallet med tilltagen storlek. Av det följer inte bara ett längre blad utan även ett mer rejält handtag vilket underlättar tyngre arbeten. 

För att hålla ned priset måste det förstås göras avkall på någonting. Här handlar det mycket om att snåla in på rätt ställen och ofta om att välja rätt material. Något som Sencut brukar vara skickliga på. 

Borzam är ett gott exempel på att det går att tillverka bra knivar utan att de behöver kosta skjortan

Kortversion: Sencut Borzam, något av en "Working Class Hero". En något större EDC-kniv som klarar det mesta samtidigt som den ser helt ok ut och inte kostar skjortan. 

Blad

Det finns ett par olika sätt att gör en drop point mer intressant och de flesta av dem har nyttjats i det här fallet. Bladet har en rygg som viker av ned mot spetsen i två etapper. En som är lätt konkav framför den tumramp som finns och sedan en konvex del framåt spetsen till. Den sistnämnda har dessutom försetts med en falskegg. 

I övrigt har kniven endera en rejäl fördjupning för slipning eller ett litet för ett finger beroende på hur man ser det. Sedan är ryggen inte rundad men väl fasad vilket i sammanhanget känns lyxigt. 

Finishen är en väl utförd satin och märkningen lika diskret som den brukar vara från det här företaget. Sencut-loggan på en sida och någonstans på andra sidan kan du utläsa ståltyp om du dras med perfekt syn. 

Borzam är utrustad med ett rejält drop point-blad 

Det som står där är 9Cr18MoV. Inte ett dåligt stålval för prisläget. Min erfarenhet är att det håller skärpan längre  än det lägre rankade 8Cr-stålen. 

Men det som imponerar mest är inte stålet utan hur det använts. Man har från Sencut/Civivis sida lärt sig hur man gör blad som skär bra. Allt handlar om geometri. I det här fallet utgår man från en godstjocklek på endast tre millimeter. Starkt nog blir bladet genom att det byggs på höjden istället för att göra det tjockt. Det är tre centimeter vid basen. 

Materialet har sedan tunnats ut via en hög flatslipning till 0,3-0,4 mm bakom eggen. Det är SÅ man gör knivar som skär bra. Bladgeometri trumfar stålkvalitet i det fallet. 

Stålet är 9Cr18MoV men för att läsa det behövs förstoringsglas

Det är förstås något som märks när Borzam används. Alla material som ens påminner om papper och kartong eller dylikt klaras av med ackuratess. 

På samma vis är det här en utmärkt förpackningsöppnare då det är lätt att skära av packremmar i nylon, buntband, tejp och liknande. Även om jag för tejp oftast vänder på mina knivar och använder baksidan på spetsen då man dels undviker att få rester av lim på eggen och dels inte riskerar att skära sönder det som är i kartongen. 

Appropå spets så är även den högeffektiv på Borzam. Den är vass utan att vara alltför bräcklig. Förvisso är kniven så pass tunn att jag inte rekommenderar att använda den som bräckjärn. Men till allt annat är den utmärkt. Faktiskt även till att skära i trä och virke. Men det är klart, skall det täljas föredrar jag en annan eggvinkel. Tunna flatslipade blad kan bli skadade när man bänder i tjurigt trä för att få loss kniven. Men med den brasklappen kan konstareras att det här är en utmärkt kniv även för friluftsliv tack vare sin extra egglängd. 

Den här kniven är en riktig "Working class hero", inte minst som handtaget gör att det går att använda kraft när så tarvas. 

Handtag

Handtaget är tunt men bekvämt lyder sammanfattningen. Hur tunt kanske någon undrar och då säger jag 12 mm vilket inte är mycket för ett handtag som rymmer hela handen inklusive en med handskar på. Längden på kniven hopfälld är 120 mm varav greppbar längd är kring tio centimeter. Då avser jag handtaget bakom det fingerskydd som utgörs av flipperfenan i kombination med handtagets form. 

Handtaget på Borzam är enkelt men väl format

I övrigt bjuder konstruktionen inte på några överraskningar alls. Allt är gjort efter mall 1A och därtill korrekt utfört. Med det avses att tillverkningskvalitén är hög. Kniven byggs kring en ram av stål som lättats kraftigt. Handtaget är sedan öppet i ryggen där det hittas två timglasformade distanser genom vilket det dragits skruvar med T6-huvuden. Det är de som håller ihop kniven. En av dem nyttjas dessutom av clipet.

Från ovan kan man även se stoppbulten för bladet samt en extra pinne kring vilken en fånglina kan fästas om sådana tingestar nyttjas.  

Borzam bjuder inte på några konstruktionsmässiga överraskningar. En lättad stålram med öppen rygg och ett par bitar G10 på utsidan. Men det är väl utfört

Utanpå ramen hittas två stycken G10 som inte formats på något vis utöver en liten fasad kant. Det tillsammans med att ramen höjer sig något över sidorna gör att handtaget känns mer rundat. Sedan går det inte att komma ifrån att det är ett smalt handtag. 

Det här är en kniv som passar mycket bra i de flesta händer

Med det menar jag att handtaget förvisso är mycket bekvämt såtillvida att det räcker för hela handen och att det är lätt att hitta ett gott grepp oavsett fattning. Det är även enkelt att skifta mellan olika sätt att hålla kniven då balanspunkten hittas mitt i urtaget för pekfingret. En detalj som för övrigt är riktigt sympatiskt. 

Men den invändning jag har är dels att den böjda bakänden på clipet måste undvikas men framförallt att tjockleken förvisso gör kniven lätt att bära men också att de tunnare sidorna känns lite i handen om man exempelvis täljer med kniven. Något som genast försvinner om man använder handskar kan tilläggas. 

Öppning och lås

Borzam är sådär lagom trendig varpå den kan öppnas lite hur som helst. Två händer funkar utmärkt eftersom det sticker ut mycket blad när kniven är stängd. Annars är de avsedda öppningsmetoderna två. Det finns både en flipperfena och dubbelsidiga tumknoppar att välja mellan. 

Tumknopparna är det öppningssätt jag föredrar. Här är de mycket bra utförda

Flipperfenan fungerar ungefär lika väl som tumknopparna, en balansakt som Sencut behärskar

Sencut/Civivi tillhör de där märkena som ofta närmar sig perfektion när det gäller att trimma motståndet i detent-kulan. Båda sätten att öppna kniven fungerar därför lika bra. Det spelar nästan ingen roll hur du närmar dig vare sig flipperfenan eller knopparna på den här kniven. Bladet flyger ut ändå. Du kan trycka, dra eller pressa såväl med tumme som med pekfinger på baksidan av kniven. Allt bara fungerar. En eloge till Sencut för det. 

Tumknopparna är därtill rätt placerade. De är lätta att nå när de skall användas och de är ur vägen när man skär. Jag avskyr verkligen knivar som har tumknoppar halvvägs ut på bladet. Det uppkommer när resten av kniven har usel geometri och det behövs mer hävarm. Sådana misstag görs inte  här. 

Föga överraskande fungerar även det bastanta ramlåset utmärkt

Låsarmens räfflor är rundande men ger fäste ändå

På samma vis är det här låset exemplariskt. Kanske lite "tråkigt" då det är en liner lock i stål. Men det är så här man gör dem. Det låser kvickt, mjukt och varje gång. Det håller bladet på plats i ett järngrepp och det känns starkt mycket beroende på att godstjockleken på ramen ligger kring 1,5 mm. 

Låset är dessutom riktigt lätt att släppa. Det finns plats att komma åt låsarmen som därtill är räfflad för bättre fäste. Sedan är inte motståndet särskilt stort då de fina toleranserna gör att Sencut inte behövt addra överdriven spänst i låsarmen. 

Att bära

Även solen har sina fläckar hetet det ju. Men i det här fallet är de så små de kan bli. Men Borzam kan aldrig bli en perfekt kniv i fickan, därtill är den för stor helt enkelt. Den mäter trots allt 12 cm på längden och den är tämligen bred med sina 3,4 cm. Vikten ligger på 122 gram. 

Clipet utmärker sig inte på något nämnvärt vis

Sedan har den trots allt en flipperfena. Den är inte överdrivet stor och kanterna är fasade men den är likt förbaskat där. På pluskontot hamnar emellertid att handtaget är tunt som jag var inne på tidigare. Det gör att kniven hamnar i klassen av andra stora men ändå lättburna knivar som exempelvis Cold Steel Code 4. 

Med andra ord så bra det blir när man har ett nästan nio centimeters blad tillgängligt. 

Clipet fyller sin funktion men är blankt och därmed synligt

Om clipet kan sägas att det är ett klassiskt enkelt deep ride-clip av den typ som brukar hittas på knivar från Sencut. Det fungerar utmärkt vad beträffar spänst i stålet och utrymme under själva clipet. Detsamma kan sägas om rampen som hanterar nästan alla tygkanter på ett dugligt vis. 

Clipet klarar sig hyfsat från att vara omärkligt i handen men greppar du kniven mycket hårt och särskilt i sabelgrepp så lämnar det sina avtryck men inte annars. Handtaget är så pass långt att i vanligt hammargrepp hamnar det oftast utanför handen. 

Finishen är mycket blank så på det viset är det synligt men det är inte mycket av kniven som sticker upp ur fickan.

Det enda som avslöjar att clipet tillhör en budgetkniv är att det förekommer på fler modeller och att fästet inte är försänkt på något vis i handtagssidan. Det spar bearbetningstid vid tillverkningen och därmed pengar. Clipet är annars fäst med två stycken T6-skruvar som sitter i tandem för att hindra clipet från att röra sig i sidled. Det gör det förresten med den äran. Clipet är också avtagbart och flyttbart. 

Sammanfattningsvis

Sencut är ett märke som är känt för att leverera knivar av hög kvalitet och Borzam är sannerligen inget undantag. Faktum är att den här kniven konkurrerar med sina dyrare släktingar i Civivi-uppställningen. 

Det här är ett utmärkt alternativ för den som vill ha en lite större fällkniv för EDC-bruk, på arbetsplatsen eller för friluftslivet. 

Borzam tillhör de något större knivarna i katalogen och fyller därmed en nisch

Det du får med Sencut Borzam är en excellent kniv med synnerligen bra prestanda till ett tilltalande pris. 

I paketet ingår ett rejält knivblad på nästan nio centimeter som skär som om det hade betalt för det. Det något bredare bladet ger också bättre kontroll vid skär i mjuka material och fingerfördjupningen ger också möjlighet att smyga fram närmare eggen vid detaljarbete. 

Sedan går det inte att sticka under stol med att Borzam har fantastiskt mjuk gång och ett suväränt lås. Även det visar på den kvalitet som erbjuds från Sencut. Till det kan läggas att bladet kom helt centrerat och mycket vasst. Det ligger helt i linje med resten av finishen som håller hög klass. 

Sencut Borzam tillhör toppskiktet i sin klass

Av det skälet går det bara att säga att för den som vill uppgradera från de allra billigaste EDC-knivarna till något mer substantiellt både vad gäller storlek och kvalitet så känns Sencut Borzam som ett givet alternativ. Här får du kvalitet som ger en försmak av vad en bättre kniv kan erbjuda samtidigt som den inte är överdrivet dyr. För närvarande kan det fås från kring 550 kr. 

Det enda jag möjligen kan invända mot den är att den känns lite, kanske inte tråkig men en smula generisk. Den har inget som sticker ut. Men med det sagt är den ändå snygg och framförallt jäkligt bra. Mitt råd är, köp den!

Sencut Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 209 mm

Längd hopfälld: mm

Vikt: 122 g (vägd av mig, uppgiven 122,4 g)

Bladlängd: 88 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: 9Cr18MoV, 58-60 HRC

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: Sencut, tillverkad i Kina

/ J - säger, köp!

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

New Knife - Cold Steel SR1 Lite

Bigger, bigger, Cold Steel is also a way to compare—at least when it comes to folding knives.* Over time, the American company has made a name for itself in that area by making gigantic things. Does anyone know of their XL models? But in the catalog, there have always been very sensible and practical knives alongside the sensational pieces. 

That's what made them interesting, the mix between everyday objects and things that are beyond the limit of reasonableness in some way.

This knife, the SR1 Lite, offers a bit of both worlds although it is mostly rooted in the practical side. It is very large although not huge. But the blade is thicker than many fixed blade knives and the lock is one of the strongest ever made for folding knives. That should form the basis of a knife that isn't afraid to get dirty.

Cold Steel SR1 Lite

This particular version with the extension "Lite" does not mean that it is much lighter than the original model. We're talking 196g for the original model compared to this one which weighs 193g according to the website. Did you see that? Three grams!

The difference is instead found in the price, which in turn depends on the materials, among other things. The more expensive model costs almost four times more and then you get S35VN steel in the blade and a handle made of G10. So in fairness, it shouldn't be that much more expensive. But that is another question.

Be that as it may, in this case, you get 8Cr14MoV steel and a handle with grips of Griv-Ex. It's one in a long line of fiber-reinforced plastics or fiberglass-reinforced thermoplastic composite if you want to be picky. A very strong and practical material but maybe a bit boring material.

The SR1 has been with me for a while now. Here is a picture from the time before autumn came and stole all the shades of green

Speaking of practicality, the model is originally intended to be a folding alternative to Cold Steel's now somewhat legendary survival/outdoor knife SRK. You know the one that Fällkniven quite shamelessly copied in some parts when they made their F1.

In any case, you get a knife that is around 24 centimeters long with a decimetre-long blade that is close to 5 millimeters thick. It affects the weight as you noticed. But this is a folding knife for the outdoors, not for the office environment.

It has been on the market for a few years but is still interesting. To be honest, I've had it for a while at this point but haven't had time to test and write about it until now.

  

Knivshop

 

/ J -checking if the steel is cold

* However, it can be said that this is by no means my biggest folding knife. In that category, you will, among other things, find a knife from Linton that weighs in at 365 grams, an SKM stiletto that is 13" long, an Opinel No 12 (which means a blade of 12 centimeters), and a pair of Spanish Navajas that have blades around 15 centimeters.


#knivesandbikes #knivigtvarre

Recension Viper Orso 2

 

-  uppföljare för den som gillar ramlås

Dags för en närmare presentation av en modell kallad Orso 2  från Viper Knives. Det som gör både den här recensionen och kniven en smula speciell är att det redan finns ett par knivar på marknaden som den starkt påminner om och som även de tillverkas i Maniago, Italien. 

Det är svårt att inte förhålla sig till dem då jag dels äger alla tre och det dels är samma upphovsman som ligger bakom knivarna. 

Viper Orso 2

Jag talar förstås om en av de danska giganterna på området, Jens Ansø. De andra knivarna är Fox Ziggy som är en serieproducerad version av en customkniv från honom med samma namn. Men sedan kommer vi till kniv nummer två, MKM Goccia. Den är till synes än mer snarlik den här kniven med sitt Micarta-handtag med fräst mönster, sin flipperfena och sina överlag flödande linjer. 

Men skillnader finns förstås. Vad gäller material så finns inte minde än åtta olika versioner av Orso 2 att välja emellan för närvarande. Så att den här ser ut som den gör beror mer på min smak. Sedan är bladstålet inte detsamma i de två knivarna. De största skillnaderna hittas emellertid i bladets utformning samt låskonstruktionen. För att förvirra kan dock Orso (1) kastas in i mixen då den likt Goccia är en liner lock. 

Det där gjorde knappt någon klokare så låt oss studera Orso 2 lite närmare. 

Orso 2 är en kniv designad av virtuosen Jens Ansø

Kortversion: Viper Orso 2, ett stabilt komplement till sin föregångare för den som föredrar ramlås över liner locks.

Blad

Bladformen är en av de två saker som skiljer den här kniven mest från de andra knivarna som räknades upp. I det här fallet har vi nämligen ett "rakt" blad. Det vill säga ryggen är vare sig sluttande eller avklippt på något vis. Förutom att det förändrar utseendet gör det att spetsen hittas högre upp än annars samt att buken blir längre och i det här fallet mer svepande. 

Övriga utseeendet kännetecknas av en väl utförd stentumling som sedan halvpolerats. Som vanligt hittas Vipers logotyp och modellnamnet på bladet. Somliga tycker att texten är för stor men jag vill tillägga att den är utförd så att i många vinklar syns den knappt alls. På motstående sida hittas Ansø-loggan samt ståltyp.  

På Orso 2 hittas något så ovanligt som en helt rak bladrygg

Ett stål som faktiskt är helt nytt för mig. Beteckningen är LO-QPM20-4 och det är ett pulverstål av något slag. Det skall av vad jag förstår höra till samma familj som M390 och 20CV. Ett kvalitetsstål med andra ord. Enligt uppgift är det härdat till 59-61HRC och det låter bra på pappret. 

Orso 2 är inte en helt liten kniv och bladet mäter 87 mm på längden. Höjden är ganska exakt en tum, 24,5 mm och godstjockleken uppgår till hela 4 mm. Ett bastant blad med andra ord. Nu är förvisso bladet i princip helt flatslipat, en liten platt yta hittas närmast ricasson. Men trots det så återstår kring 0,6 mm stål bakom eggen. Det är också tämligen robust. Jag är inte riktigt säker på varför man valt att göra så. Ett pulverstål borde teoretiskt inte ha några problem att göras tunnare. Särskilt inte som det här inte är en huggare av något slag utan en fällkniv. 

Bladet är gjort i ett än så länge ovanligt stål med beteckningen LO-QPM20-4 

Naturligtvis påverkar sådana val hur väl kniven skär. Det är inte det att den inte är vass. Eggen är skarp och det var den direkt ur förpackningen. Men eggen är mer stadig och hållbar än fylld av finess så att säga. 

Nu matchas det för all del av handtaget och låset så helt illa är det inte. Men det för Orso 2 en bit bort från kontorsbruk och närmare friluftsanvändning för att använda lite svepande termer. Det är faktiskt där jag uppskattar den mest. Naturligtvis skär den tejp, kartong och papper när så tarvas. Men det är när man närmar sig kraftigare rep, tjockare plast som breda buntband och framförallt trä som den gör sig bäst.

Vid första anblick kanske inte Orso 2 framstår som en "bushcraft"-kniv och det är det inte heller. Men det är inte oäven till tyngre uppgifter. Därtill är både blad och handtag starkt nog och inte minst gör sig den robusta eggen i de sammanhangen. 

Handtag

Orso 2 har ett tämligen påkostad handtag kan konstateras. Det som föranleder den kommentaren är inte de två materialen även om den canvas-Micarta som finns på presentationssidan är av god kvalitet. Istället är kommentaren sprungen ur att det är nedlagt en hel del bearbetningstid på handtaget. 

Det som binder samman de två sidorna är mönstret iform av fyra linjer som understryker utseendet. De går igen även på titansidan. Den har dessutom fått ett finare  grundmönster som påminner lite om Micartan. Dock är det så subtilt att det nästan slipats bort. 

Presentationssidan är i det här fallet av Canvas-Micarta

I övrigt är hela kniven mjukt rundad, inga flata handtagssidor här inte. Sedan är även back-spacern av det mer arbetade slaget. Den täcker ungefär halva ryggen och är genombruten samt gömmer ett fäste för fånglina. 

De två sidorna är sammanbundna med en avancerat formad back spacer

Längden på handtaget mäter 12 cm varav greppbar yta är 10 cm och höjden varierar mellan 20-25 mm. Handtaget har ingen ram utan de två sidorna är skruvade från två håll via back spacern i tre punkter utöver pivot-skruven. Storleken på bultarna är T6 medan det i både pivot- och fästskruv för clipet använts grövre T8-huvuden. 

Orso 2 ståtar med ett bra handtag

I hand är Orso 2 riktigt bekväm. Handtagsryggens kurvatur följer handen väl och det finns inga skarpa kanter eller hörn som stör det intrycket. Till och med clipet fungerar väl då bakänden befinner sig en bit in på handtaget och spetsen är parallell med handtagssidan. Det gör att det snarare bidrar till att göra greppet fylligare än att skava. Tjockleken är för övrigt 12,5 mm vilket gör handtaget fylligt. 

Öppning och lås

Orso 2 är inte helt trendig när det kommer till öppningsmetoder. Den här kniven öppnas med en flipperfena, punkt. Möjligen kan du pilla ut bladet med två händer men det är omständligt då inte mycket av bladet är tillgängligt att greppa kring. 

Flippern fungerar väl men är kanske inte den snabbaste på marknaden. Det beror dels på att bladet är relativt tungt och dels på att Orso följer åtminstone en och dessutom vettig trend. Det är att generellt göra flipperfenor mindre. Därmed får du inte lika stor hävarm men å andra sidan bättre bärkomfort. 

Flipperfenan är liten men fungerar

Fenan är inte bara diskret den saknar dessutom mönster. Men formen är tillräckligt distinkt för att ge fäste ändå. 

Sedan kan det tilläggas att det faktiskt går att få bra fart på bladet men att man då får "förspänna" fingret innan man  trycker till. Kniven i sig är inte snabb om inte användaren är det. Det kan också sägas att den här fenan bara kan användas på ett vis och det är genom att dra den rakt bakåt. Alla andra tekniker är dömda att misslyckas. 

En annan detalj som gör bladet kvickare är förstås de keramiska kullagren. Trots det faller inte bladet på plats av sin egen tyngd när man fäller ihop kniven. Därtill är motståndet från låsarmen för stort. 

Ramlåset är försett med översträckningsskydd och låsarmsförstärkning

Låsarmen är inte helt lättåtkomlig. En liten försänkning i motstående sida finns men inte mer

Låset är ett tämligen bastant ramlås. Dock noterades under testperioden att det kan vara mycket beroende av att pivotskruven är spänd. Den gängade upp sig något vid ett tillfälle varpå låset blev opålitligt. Det tog inte vid varje öppning och gled dessutom av eftersom det låste med mycket liten kontaktyta. Efter justering av pivotskruven blev funktionen utmärkt. 

Låsarmen faller nu återigen på plats och stannar där. Bladet sitter stabilt utan glapp och spel. Låsarmen är emellertid inte helt lättåtkomlig. Förvisso är motstående sida något försänkt men själva låsarmen är hal. Där finns lite förbättringspotential.

Att bära

För att vara kring tolv centimeter lång hopfälld och hela 1,2 cm tjock är Orso 2 sympatisk i en ficka. Mycket av det beroende på att tjockleken trollas bort genom att sidorna inte är platta utan välvda. 

Sedan väger kniven inte särskilt mycket för att vara en fullstorlekskniv där både låssida, back spacer och clip är av metall. Totalvikten är 125 g vilket skall ställas i relation till bladlängden på närmare nio centimeter. 

Orso 2 kommer med ett fräst titanclip

Att det inte är något tydligt mönster under clipet underlättar när man skall dra kniven eller stoppa tillbaks den. Särskilt som man från Vipers sida valt den snyggare lösningen med förtunningen av låsarmen på insidan istället på utsidan. Därmed slipper man den fördjupning som annars uppstår. 

Clipets funktion är utmärkt för att vara av den här typen

Orso 2 har ett CNC-fräst titanclip. Funktionen är mycket god med duglig ramp och lagom spänst. Det gör att du kan trä clipet över de flesta tygkanter och att kniven stannar på plats. Det är också ett clip som rent estetiskt följer knivens övriga formspråk och det är därtill bekvämt i hand. 

Det sistnämnda för dock med sig en nackdel och det är att mycket av kniven är synligt när den sitter i en ficka. Clipet är nämligen fäst med endast en skruv, en lösning som fungerar utmärkt eftersom fästet är försänkt i titansidan. Men det gör att det hamnar en bit in på handtaget vilket ger komforten då bakänden av clipet hamnar inne i handen. 

Vill man vända på det kan man också säga att det finns gott om kniv att greppa när den skall dras. 

Sammanfattningsvis

Först blev jag faktiskt lite förbryllad när den här kniven släpptes. Inte bara för att det är en uppföljare till en redan befintlig modell - Orso utan även för att den är tämligen lik ytterligare två knivar i min samling som jag nämnde inledningsvis. Men så greppade jag konceptet, både bildligt och bokstavligt. 

Det är nämligen i handtaget en del av skillnaden finns. Det här är en kniv för den som föredrar ramlås över liner locks. Men det är ändå inte det som är den största förändringen mellan modellerna. 

Den hittas nämligen i bladformen. De andra har drag av de böljande linjer som Ansø använde sig av på sina tidiga modeller. Tydligast kan det skönjas på bladryggen. Det gäller dock inte Orso 2. Här är den helt rak.

Orso 2 är en kniv för den som gillar raka bladformer och ramlås i titan

Det ger faktiskt lite annorlunda användaregenskaper då det påverkar hur eggen eller snarare buken artar sig men framförallt vart du hittar spetsen. I det här fallet mycket högt upp. Det gör bland annat att svepande skär underlättas samtidigt som du får vinkla handleden ordentligt om du vill använda spetsen i vissa fall. Det ligger i sakens natur. 

Sedan hittas i den här kniven ett spännande och för mig nytt tyskt stål som sägs tillhöra ungefär samma familj som M390/CV20. Vad gäller det kan jag bara läsa mig till stålkompositioner och är inte kunnig nog för att utröna om det är korrekt. Vad gäller praktiskt användade så kan jag dock säga att stålet är riktigt bra. Det håller skärpan länge, går att strigla när det tappat det yttersta stinget och det har inte fått några rostfläckar trots varierande väderförhållanden under testperioden med en del regn. 

Det sistnämnda känns viktigt då Orso 2 definitivt är en kniv som jag vill använda utomhus. För mig är det här nästan mer en fällbar friluftskniv än en EDC-kniv. Särskilt som den tillhör de större mediumknivarna om man kan uttrycka det så. Men god låskapacitet och det lite fylligare handtaget lockar utöver bladet till att använda kniven rejält. 

En tidig morgon med en kopp kaffe och en god följeslagare i Viper Orso 2

Sedan är F&F, dvs "fit and finish" eller passform och byggkvalitet som vanligt med knivar från Viper mycket god. De kanter som finns är rundade och de hörn som hittas är även de slipade. Låset fungerar utan anmärkning och bladet är centrerat. Det kan även sägas att Micartan åldras med värdighet som den bör. 

Orso 2 bjuder även på ett flertal små detaljer som tyder på att viss tid spenderats på tillverkningen. Det gäller saker som den rundade bladryggen, titankragen kring pivotskruven och den formade back spacern. 

Detta sammantaget ger en välbyggd kniv som motsvarar den stilrena design som hittas hos Jens Ansö. Orso 2 är därmed en superb följeslagare på dina kommande äventyr.*

Viper Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 208 mm

Längd hopfälld: 121 mm

Vikt: 125 g

Bladlängd: 87 mm

Godstjocklek: mm

Bladstål: LO-QPM20-4, HRC 59-61

Handtag: Canvas-Micarta

Lås: Frame lock

Producerad av Viper Knives, tillverkad i Italien

/ J 

* Prisnivån är något svår att uttala sig om då den vanligen ligger strax över tvåtusen kronor men vid inköp av den här kniven samt vid textens publicering reades ut för kring 1500 kr. 

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Review Civivi Starflare

  

-  anything but modest

It was no wonder that I fell for this model. The lines feel familiar and have been seen on some knives over the years. First up was a rather unusual model from Klötzli designed by Wimpff. Des Horn was clearly inspired by it when he designed a similar knife for Spyderco that bears his name. It's a knife I have and in addition, there is an even smaller knife on the same theme from SRM in my collection.

This knife from Civivi called Starflare keeps the same tone so to speak. This means a slim Wharncliffe blade which is more or less mirrored by the shape of the handle, which thus becomes drop-shaped.

The result is visually striking. The question is, however, how is this knife as a tool?

Civivi Starflare

The Starflare is an example of a fairly trendy knife in certain areas. The lock construction is one of them. The handle material, on the other hand, comes and goes in terms of popularity. Civivi holds the flag high in this regard and usually has aluminum in some models in the catalog, even if G10 and Micarta dominate the market at the moment.

The blade is also in tune with the times. Certainly, the type is old but has been rediscovered in recent years when quite a few knives aimed at "EDC" or everyday use as we say have that shape.

But in this case, after all, the design is the big selling point. Similar functions and materials are also found in other Civivi models. Looks don't.

A blade and a look that doesn't apologize

Short version: Civivi Starflare, a knife with a striking exterior that is matched by corresponding features. It cuts well and is comfortable in the hand. As a bonus, the handling is second to none.

Blade

Actually, you could say that the appearance of this knife is based on the shape of the blade. That is for the simple reason that the handle is a mirror of it. What we have here is, as I said, an interpretation of a traditional Wharncliffe. Here I don't even need to use the suffix "modified", because it is not. Here, as it should be, there is a dead-straight edge with no obstruction in the shape of even the slightest of belly. It then meets a blade spine that starts to slope down early. They meet in a, in this case, needle-sharp point.

The shape of the blade has been underlined by a design element that is recognizable from Spyderco Des Horn in the form of grooves that continue from the handle out onto the blade or if it is possible the other way around.

The blade shape is an archetype of a Wharncliffe

It can be said straight away that the Starflare is not a tiny knife. The blade measures close to eight and a half centimeters, 84mm in length, and is 28mm high at the base. The thickness, however, is a modest 3 mm. Through a high flat grind, it gives a blade that measures only 0.3 behind the edge. 

Civivi has learned this by now. Once upon a time, they built knives in the same tradition that their luxury brand WE began. That is, with very thick blades that do not cut well at all. They have gone from that to now being among the best on the market. Model after model is released that cuts terribly well.

Starflare is no exception. The pictures show that the tip is needle-sharp. This of course means that it penetrates excellently but also that it can be sensitive. No prying with this tip or it will break.

The straight edge ends in a needlepoint. Both equally sharp

But as an EDC knife, that needlepoint is a good asset both when it comes to punching holes in plastic packaging and various small jobs where you need to fiddle with something sharp.

Starflare cuts like nobody's business. I've been looking into the blade geometry and if you add a sharp edge to the mix, you get an excellent result. This knife is really competent, especially for the material this type of knife might encounter. Unfortunately, plastic in all forms belongs to that category, but also tape, cardboard, thinner cable ties, nylon straps, and similar packaging materials.

But some food handling has also been included in the tests. This is not something that I personally think should be done with folding knives. But for some strange reason, those who are fond of nice folding knives seem to have an aversion to having equally fancy knives in the kitchen. Therefore, I include that aspect.

And if you now want to use the Starflare as an improvised paring knife or petty for fruit and vegetables, it is relatively good for that. I write "relatively" because a Wharncliffe blade is abysmal against flat surfaces. In those cases, only the tip is used and it wears down, which means that the entire knife has to be maintained more frequently.

Speaking of wear, the blade is made of Nitro-V. It keeps the sharpness well, but not extremely so I've noticed. The good in that context is that the edge and the steel respond well to being stropped.

It doesn't very easy so no spots on the blade and no other problems have arisen during the test period. 

Handle

As previously mentioned, aluminum is used for the handle. The construction is apparently simple as they took two solid pieces of 4 mm each and connected them at two points beside the pivot screw. The back is open and there are two spacers along with the two stop pins for the blade that was used.

The handle is large enough for a solid four-finger grip and there is the possibility to sneak closer to the blade as desired

But it is not the material that is striking, but a couple of other things. One is, of course, the color. This one is really bright lime green. If you don't like the color, the knife is available in an equally shiny fire truck red color. For the more modest user, the knife is also available in black and grey.

In addition to the color, some distinctive design elements in the form of a large circle around the pivot screw/Civivi logo and the stars marked through the lines in the handle are also visible.

The handle is made from two well-rounded 4 mm thick pieces of aluminum

The aluminum sides are softly shaped and even though the sides are flat, they are so finely rounded that they feel arched. It gives a soft feeling against the hand in general and against the index finger in particular when it has found its natural place in the recess intended for this purpose.

A handle that is comfortable in the hand with one small exception

The length means that even a rather large hand can fit all the fingers. The soft shapes also make it easy to change grips when needed. It is also possible to sneak forward with an index finger on or in front of the rounded front part of the handle when or if needed.

The only fly in the ointment I will come back to. In general, this is a well-functioning handle as long as you stay away from heavier work. But the blade is not suitable for that either. The handle is too slippery and spool-shaped for that type of adventure.

Opening and Lock

In all simplicity, it can be said that the Starflare is one of the fastest knives to open you can find. It is something of an achievement as knives with this type of lock lack a detent ball. Here, it is the locking mechanism that is responsible for the resistance that holds the blade in place in the retracted position.

In this case, Civivi has tuned it so well that the blade comes out with lightning speed as soon as you use the double-sided thumb studs. It certainly applies if you use your index finger on the back of the blade as well. It is possible to open the knife slowly, but then you have to break the resistance first and then continue the movement.

The double-sided thumb studs are quite small but work extremely well

In fact, the knife is so easy to open that when you want to close it, you have to turn it on its side in order not to get full speed on the blade as it has a tendency to bounce out again if you don't have absolute timing with the lock. The blade runs on fine ceramic ball bearings and that explains part of the performance.

The second partial explanation is, of course, that the knife has a button lock or "plunge lock"* as it is also called. 

This is what a plunge/button lock looks like in the locked position. The thicker part of the bolt seen on the right rests against the top of the blade base. When the lock is deactivated, that part is pushed into the side of the handle and releases the blade. The tension in the bolt is provided by a very small spring inside the thicker part

For most people, the lock type needs no explanation at this point. But for those who don't know, it can be said that it consists of a concentric locking bolt that is spring-loaded. When the lock is activated, the thicker part of the bolt falls into place above the blade base.

On this knife, it is performed far beyond expectations. By that, I mean that everything works and makes it perfect. The lock is easy to use, it locks every time and it is easy to release. It's also reasonably strong and in this case tuned to perfection. This is the basis for the excellent action of the knife. 

To Carry

Streamlined like a seal is one way to describe this handle. A shape that is also enhanced by the well-rounded edges. It is a good basis for a knife that should be easy to carry in a pocket. The smooth aluminum surface does not impair the conditions.

This is one of Civivi's standard clips and the shape of the handle makes it stick out very far

The length is closer to twelve centimeters, 11.7 cm and it is certainly not small. Especially not as the thickness is 11.9 mm. Good for comfort and ergonomics but slightly worse in the pocket as it increases the volume. But on the other hand, this handle is, as I said, drop-shaped, which concretely reduces it. But that means that the Starflare is not among the thinnest of pocket knives. But the weight is just under one hundred grams, which makes it easier to carry.

If you combine the features, you get a knife that doesn't feel noticeable in your pocket unless your pockets are tight. Then the thickness is felt. The Starflare is also easy to pull and tuck away due to the smooth sides and a clip that works well in that area.

The clip allows most of the knife to be hidden in the pocket

A few more things can be said about the clip. One is that it is one of Civivi/Sencut's generic models and is found on more knives. Another is that it works reasonably well in this case. The tension is good and the attachment is solid. The clip is held in place with two T6-screws placed in tandem. The rest of the screws on the handle are consistently T8s. The screw heads are flat but the clip is not recessed in the side. Despite that, it doesn't move sideways and there is enough space underneath. The same can be said about the ramp which is decent.

One problem, however, is that the tip of the clip points outwards. On the Starflare it usually hides in the middle of the hand where it is not in the way as much as otherwise. 

It's worse with the back end of the clip. Since it is of a deep ride character and is also found on an almost drop-shaped handle, it almost sticks out of the handle sides. This means that it forms a sharp edge that rests against the hand in an uncomfortable way. No problems with fast light cuts, but it feels when you are closing the hand with more force. This applies to both hammer and saber grips.

To Conclude

Those of you who follow me on Instagram know that I'm a fan of the Spyderco Des Horn as it pops up there from time to time. From there, the step is not that far to this knife, although this one is significantly larger. It is actually more substantial than one might be led to believe.

Possibly the design could be a divider. It is very bold and this is emphasized by the color in this case. And in most cases, it can be added. Of course, Civivi Starflare is also available in all black or with a dark damask blade, but it is the bright colors that otherwise characterize the model. Bright red or, as here, lime green are examples of that.

The starting point is the round part made up of the Civivi logo with the associated gray aluminum collar around it. It acts as the center. The blade's distinctive lines have then been reflected in the shape of the handle. Therefore, it becomes drop-shaped. Then everything is emphasized with the fast-paced shooting stars with their lines that tie together the blade and handle.

It has a bit of an art deco design about it, a sense of movement even in stationary objects.

Starflare is an excellent EDC knife but is slightly larger than you might first think

But the Starflare isn't just a good-looking knife. It is actually quite practical as well. The handle feels soft and comfortable. There is a notable difference between rough G10 and soft aluminum in this regard. The blade is effective as long as it involves quick small cuts and all tasks that require a straight edge or a sharp point. Quite obviously, it's not a knife for heavier work, outdoor use, or things that require a stronger tip.

As usual, this knife is extremely well-built. In that area, Civivi is a champion. An example of that is the lock. Starflare is a fanfare for button locks. I don't think it gets much better than this. Not only is the function itself excellent but it is very easy to handle when it comes to disengaging. In addition, it is so well-tuned that the rest of the knife's action is extremely good as well. Especially since the thumb studs are correctly applied both in terms of placement and shape.

But also other quality markers such as sharp factory edge, centered blade, etc. are in place.

Civivi Starflare is a knife you get for looks. You get good functionality on the side

Starflare is therefore a knife I really appreciate! There are no practical objections here, apart from the small details I mentioned. Even so, I cannot recommend it unconditionally. As I said, it can't handle everything, but above all, it's a knife that stands out from the crowd, so it's not for those who want an anonymous knife.

Civivi has many knives that are similar to each other and several of them are good but few are as striking as this one.

Civivi Knives

Specification:

Length Overall: 200 mm

Length Folded:117 mm

Weight: 98 g

Blade Length: 84 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: Nitro-V

Handle: Aluminum

Lock: Button lock

Produced by: Civivi, made in China

/ J - appreciate practical design exercises

*My first contact with the lock type was on a Böker Speedlock I bought in the nineties.

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre