Review Shieldon Knives Bazoucan

 -  made in a rush!

My first impressions of the Bazoucanfrom Shieldon Knives were not entirely positive. Unfortunately, that attitude has not changed over time. On the contrary, my prejudices against Pokémon knives have deepened. In the presentation of this knife, it was written that I hoped it would surprise me. It did not. It is exactly what it looks like, strange. Let me explain what is meant by that.

Shieldon Bazoucan

The Bazoucan is a knife from Shieldon's simplest segment, called "Bard". This means that the materials are found a notch lower on the ladder compared to the finer models. Specifically, this means D2 steel in the blade and G10 in the handle. However, advanced shaped G10 can be added, and the ball bearings from the more expensive cousins ​​remain, which is a plus.

Behind this, to me, somewhat strange creation is a designer with the nickname "Django". It is unclear what the person's real name is. Even more unclear is what the purpose of this knife was, apart from checking off yet another box in the line of Pokémons that I have by now understood have been given names to the knives. In my opinion, the design feels unfinished or, at worst, sloppy. As if someone wanted to finish the project before lunch.

The lines on this knife don't appeal to my eye.

Short version: Bazoucan, a project from Shieldon Knives that feels like it needed to be finished quickly and whose raison d'être is therefore unclear.

Blade

The Bazoucan has a somewhat strange shape on the blade that makes me think of the jaw of an Indian gharial. Especially if the tubercle at the front had been a little larger. In terms of shape, it is also diffuse. As the back slopes, it should be a Wharncliffe, but the very rounded tip brings to mind a Sheepsfoot. In any case, it gives an almost straight edge and a virtually non-existent tip. To get the most out of such an edge, certain conditions are required. However, they are not met here.

A blade with slightly odd dimensions which matches its slightly odd appearance

The length is just like everything else on this knife, odd. My calliper says 81 mm, which is uneven in inches too, which makes it all strange. The thickness is simpler with 3 mm, and the height is found between 24 and 18.8 mm.

The material is D2, which is not much to say about in this price range. A completely ok steel with that in mind, given that it has been hardened and heat-treated correctly, which is the impression I get here. The hardness is stated at 58-60 HRC, and there is no reason to doubt it, as the Bazoucan has kept its sharpness well. But the edge was not impressive from the beginning, on the other hand.

D2 is not completely stainless and is, therefore, a material I am not entirely fond of. But in this case, that problem has been avoided by providing the blade with some form of Ti-Ni coating.

A D2 steel blade with a TiNi finish

The blade has then been given a flat sabre grind to a height of 15 mm. Behind the edge, the Bazoucan measures 0.5-0.6 mm. A geometry that matches any fixed-blade survival knife. It's durable as hell, but it doesn't cut particularly well. That's what I meant by the missing conditions.

It can be added that the knife doesn't cut well, regardless of the material. Cardboard, for example, can of course be cut; it would be strange otherwise, it is a knife after all, but it is slow. The poor geometry offers unexpectedly high resistance, and the ergonomics are not good. Since the edge is steep and the factory edge was certainly fairly smooth but only semi-sharp, the Bazoucan doesn't cut paper and thinner materials well either.

It is largely devoid of a point, so that detail is not much to talk about. This is not a knife you would choose if you were going to puncture something. Nor is it a knife you would carve with, so what the blade is used for is a bit unclear. If you turn the knife upside down and cut towards you, it can be used to cut rope. But that's about it.

Handle

The entire knife measures an odd 202 mm. Of that, the handle accounts for 115 mm. The available surface for the hand is 96 mm, as the flipper tab steals space.

A handle in multi-colored G10

The construction is proven. A steel frame, which is 1.5 mm thick, and is modestly lightened with a few drill holes and open in the back. There you will find an hourglass-shaped spacer.

Here you can see the many layers of the G10 material and the open back.

The sides of the handle are made of G10, which in this case has been colored in something that they call "white, yellow, and black" on the website, but I don't know if I agree. Otherwise, the knife can be obtained in all-black if you prefer. Apart from the colour combination, the most striking thing about the hilts is that they are shaped. The sides are curved, and they have a pattern of ridges that extend along the surface. This is obviously where processing time and, therefore, money have been spent. As an extra decoration, the Bazoucan has also been given a collar around the adjustable pivot screw. The size of the screw is T8 and the other screws are T6.

A knife that feels in the hand like it looks, lumpy. But it's quite comfortable if you turn it upside down

In the hand, the Bazoucan feels like it looks, lumpy. That is, in a sabre grip, I don't like it at all. The thumb and index finger fall naturally into place, but then it gets worse as the underside curves outwards like on a swayback. But the worst thing is the sharp rear end of the handle, which, together with the slightly protruding clip, cuts into the hand in a sad way.

The knife is somewhat more comfortable in a hammer grip, as at least the back end of the clip ends up outside the hand, and you avoid that discomfort. However, the knife is most comfortable to hold in a reverse grip as the clip then ends up against the fingers instead, and the curved underside of the handle fills out the hand. Why a knife that is not a p'ikal is designed that way is beyond my understanding.

Then the "banana shape" of the knife, combined with an almost straight edge, makes it almost impossible to use the front part of the blade against a flat surface. It is barely possible to turn the wrist as much as required. 

Opening and Lock

Since the Bazoucan has a blade hole that is mostly for decoration, even if it fails like that, you have to rely on a flipper. And what a flipper! It's big and bold and a real "pocket pecker" as Nick Shabazz would have said in his prime.

Bazoucan has a large but quite effective flipper tab

Simply put, it is both too big and too pointed. However, the function is very good. The reason I wrote that the blade hole is mostly for decoration is that there is very little of it visible. When the thumb is put into what remains and begins the opening movement, it immediately stops against the part of the handle that constitutes the finger guard. It is a sloppy design. Has anyone tested opening the prototype?

The blade hole is mostly for looks; the function is substandard

The large lever and ball bearings inherited from the slightly finer models give the blade a fairly good push. The flipper can also be both pressed down and pulled back, depending on preference. The function is therefore very good.

The lock is really well-made.

In addition, it can be added that the knife has a solid lock. It works one hundred per cent and locks solidly without any play. This is, although Liner locks are sometimes not considered the strongest. Here, however, it is well done.

It is also relatively easy to release. So overall, an excellent lock. 

To Carry

In the pocket, the Bazoucan could have been at least in the middle of the class if it weren't for a couple of details. The length is, as I said, eleven and a half centimetres, which is not extreme in any direction, although it is not a small knife. But then there was the thickness. This knife is, thanks to the shaped sides, almost 15 mm thick, which is quite a lot. 

A fairly generic clip that can't be replaced

Even worse, however, is the height, which, thanks to the hefty flipper, amounts to almost four centimetres. The weight is not too bad, as the scales stop at 116 g.

The clip is of the deep carry type, which unfortunately also makes it feel against the hand when the knife is used.

The Bazoucan has a simple steel clip that is not removable. It is attached with two screws of size T6. The tension gets approved, and despitea very small ramp and being stingy with space under the clip itself, it works relatively well. It is of the "deep carry" type, which is what makes it when it comes to ergonomics, but makes the knife almost invisible when it is in a trouser pocket.

For some reason that I, like much else about this knife, don't understand, it comes with a large and unwieldy sheath made of flimsy nylon. It doesn't fit the knife very well and is obviously not made for this model specifically. But of course, if someone would rather carry their knife that way, there is at least one.

To Conclude

The Bazoucan is a knife I can't figure out. That was true at first glance, and I'm still scratching my head trying to understand. For example, why are basically all the lines on this knife broken? Look at the knife in profile, and you'll understand what I mean. The only thing that makes sense is that the front of the blade spine and the front of the handle slope at about the same angle. Then all harmony ends.

A knife with a slightly diffused look to it, it blends into the background somehow

I don't know what to think of the blade shape. Or well, I know, the proportions are ugly with a sloping back that almost goes up to the tip, which in turn is so rounded that it is non-existent. The blade type must be a "Wharn-Foot" as it is a mishmash of a little bit of everything. Especially since Django provided the blade with a hole that is not good for anything except collecting debris.

According to the advertising text, the shape was chosen because it gives a "/../ strong and sturdy build /../" and gives "/../incredible performance/../". I will leave it to them. I argue that if you want a blade with this shape, it must be really thin behind the edge with a geometry that really cuts well. These are characteristics that are not found here!

In addition, the flipper is an abomination. Django or possibly Shieldon Knives seems to have missed the memo that said we left 2010 and that the knife industry has now moved on to more discreet flipper functions, whether they are found at the front or on the back of the handle. This one is not nice to the eye, even worse to the finger and terrible in the pocket. But in its defense it can be said that it works well to get the blade out. It would be strange otherwise with that lever.

Once out, you have a fairly blunt edge to work with, but no point, as said. Already a handicap. Then there was the ergonomics. According to Shieldon themselves, they say that G10 is what gives "/../ a comfortable grip/../". I think they missed that it is the design that determines it and not the material itself. In this case, it is not good. That is enough, more comments are not needed. 

Shieldon Bazoucan was never a personal favourite. Maybe you appreciate it more?

As you can see, the Bazoucan is not one of my favourites at this point. I think it's ugly, and I don't mean in a charming way, which can sometimes be the case, but just unattractive. Then there are several details that I don't appreciate, the worst of which is the poor blade geometry, closely followed by the large flipper and an uncomfortable handle. Or at least a grip that really doesn't suit my hands.

But if you ignore my personal preferences, the Bazoucan is a well-built knife with fully acceptable handling and a solid lock. The materials are also passable, and the price is not a deterrent, so if you have a fablesse for Pokémon and don't have a Bazoucan in your collection, you can go for it.

Shieldon Knives

Specifications:

Length Overall: 202 mm

Length Folded: 115 mm

Weight:116 g

Blade Length: 81 mm

Blade Thickness: 3 mm

Blade Steel: D2

Handle: G10

Lock: Liner lock

Produced by: Shieldon Knives, made in China

/ J - not convinced

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

Recension Shieldon Knives Bazoucan

-  ett hastverk!

De första intrycken av Bazoucan från Shieldon Knives var inte helt positiva. Dessvärre har den inställningen inte ändrats över tid. Tvärtom har mina fördomar mot Pokémonknivar fördjupats. I presententationen av den här kniven skrevs att jag hoppades att den skulle överraska mig. Det gjorde den inte. Den är precis som den ser ut, märklig. Låt mig förklara vad som avses med det. 

Shieldon Bazoucan

Bazoucan är en kniv från Shieldons enklaste segment kallat "Bard". Det innebär att materialen hittas ett snäpp ned på stegen jämfört med de finare modellerna. Konkret innebär det D2-stål i bladet samt G10 i handtaget. Avancerat formad G10 kan dock tilläggas och kullagren från de dyrare kusinerna kvarstår vilket är ett plus. 

Bakom den här för mig något märkliga skapelsen står en formgivare med smeknamnet "Django". Oklart vad vederbörande heter egentligen. Ännu mer oklart vad som var syftet med den här kniven är förutom att kryssa ytterligare en ruta i raden av Pokémons som jag vid det här laget förstått fått ge namn åt knivarna. Designen känns nämligen i mitt tycke ofärdig eller i värsta fall slarvig. Som om någon velat avsluta projektet innan lunch. 

Linjerna på den här kniven tilltalar inte mitt öga

Kortversion: Bazoucan, ett projekt från Shieldon Knives som känns som det behövde avslutas fort och vars existensberättigande därför är oklart.

Blad

Bazoucan har en något märklig form på bladet som får mig att tänka på käften på en indisk gavial. Särskilt om knölen längst fram varit aningen större. Rent formmässigt är den också diffus. Då ryggen sluttar borde det vara en Wharncliffe men den väldigt rundade spetsen för tankarna till en Sheepsfoot. I vilket fall  som helst ger det en nästan rak egg och i stort obefintlig spets. För att få ut det mesta av en sådan egg krävs vissa förutsättningar. De är dock inte uppfyllda här. 

Ett blad med något udda mått vilket matchar dess något udda utseende

Längden är precis som allt annat på den här kniven udda. Mitt skjutmått säger 81 mm vilket blir ojämnt i tum också vilket gör det hela märkligt. Tjockleken är enklare med 3 mm och höjden återfinns mellan 24 och 18,8 mm. 

Materialet är D2 vilket inte är mycket att orda om i den här prisklassen. Ett helt ok stål med det i åtanke givet att det härdats och värmebehandlats korrekt vilket är intrycket jag får här. Hårdhetsgrad är angiven till 58-60 HRC och det finn ingen anledning att betvivla det då Bazoucan har hållt skärpan dugligt. Men så var eggen inte imponerande från början å andra sidan. 

D2 är inte helt rostfritt och ett material jag därför inte är helt förtjust i. Men i det här fallet har man undvikt den problematiken genom att förse bladet med någon form av Ti-Ni-beläggning. 

Ett blad i D2-stål med en TiNi-finish

Bladet har sedan fått en flat sabelslipning till en höjd av 15 mm. Bakom eggen mäter Bazoucan 0,5-0,6 mm. En geometri som matchar vilken fastbladad överlevnadskniv som helst. Hållbart så förbaskat men skär särskilt bra gör den inte. Det var det jag avsåg med förutsättningar som saknas.

Att kniven inte skär bra gäller oavsett material kan tilläggas. Kartong till exempel går förstås att skära, konstigt vore annars, det är trots allt en kniv men det går trögt. Den tvära geometrin bjuder på oväntat stort motstånd och ergonomin är inte god. Eftersom eggen är tvär och fabrikseggen förvisso var hyfsat jämn men endast halvskarp så skär inte Bazoucan bra i papper och tunnare material heller. 

Spets saknar den i stort sett så den detaljen är inte mycket att orda om. Det här är inte en kniv du väljer om du skall punktera något. Inte heller är det en kniv som man täljer med så vad bladet skall användas till är lite oklart. Vänder du kniven upp- och ned och skär emot dig så kan den duga till att skära av rep med. Men det är väl allt. 

Handtag

Hela kniven mäter udda 202 mm i strumplästen. Av det står handtaget för 115 mm. Tillgänglig yta för handen skrivs till 96 mm då flipperfenan stjäl utrymme. 

Ett handtag i flerfärgad G10

Konstruktionen är beprövad. En stålram, som är 1,5 mm tjock, som är blygsamt lättad med några borrhål samt öppen i ryggen. Där hittas en timglasformad distans. 

Här syns de många lagren i G10-materialet samt den öppna ryggen

I handtagssidorna hittas G10 som i det här fallet färgats i något som de på hemsidan kallas "white, yellow, and black" men det vete tusan om jag håller med om. Annars kan kniven fås i helsvart om du föredrar det. Förutom färgkombinationen är det mest slående med skollorna att de är formade. Dels är sidorna välvda och dels har de ett mönster av åsar som sträcker sig längs ytan. Det är uppenbarligen här bearbetningstid och därmed pengar lagts. Som extra dekoration har Bazoucan även fått en krage kring den justerbara pivotskruven. Storlek på skruven är T8 och för övriga skruvar gäller T6. 

En kniv som känns i handen som den ser ut, knölig. Men den är rätt bekväm om den vänds upp- och ned

I hand känns Bazoucan som den ser ut, knölig. Det vill säga i sabelgrepp gillar jag den inte alls. Tumme och pekfinger faller naturligt på plats men sedan blir det sämre då undersidan buktar utåt som på en swayback. Men sämst är den vassa bakänden på handtaget som tillsammans  med det lätt utstickande clipet skär in i handen på ett trist vis. 

Något bekvämare blir kniven i ett hammargrepp då åtminstone bakänden på clipet hamnar utanför handen och man slipper det obehaget. Bekvämast är dock kniven att hålla i omvänt grepp eftersom clipet då hamnar mot fingrarna istället och den kurviga undersidan på handtaget fyller ut handen. Varför man designar en kniv som inte är en pikal på det viset övergår mitt förstånd. 

Sedan gör "bananformen" på kniven kombinerat med en nästan rak egg att det nästan är omöjligt att använda främre delen av bladet mot en platt yta. Det går nämligen knappt att vrida handleden så mycket som krävs. 

Öppning och lås

Eftersom Bazoucan fått ett bladhål som mest är till för dekoration även om det misslyckas som det också så får man förlita sig på en flipperfena. Och vilken flipperfena sedan! Den är stor och djärv och en riktig "pocket pecker" som Nick Shabazz skulle ha sagt på den tiden han höll på som värst. 

Bazoucan har en stor men rätt effektiv flipperfena

Enkelt uttryckt så är den både för stor och för spetsig. Funktionen är emellertid mycket god. Anledningen till att jag skrev att bladhålet mest är till för dekoration kommer sig av att det är mycket lite av det som syns. När så tummen stoppas in i det som återstår och påbörjar öppningsrörelsen så tar det strax stopp mot den del av handtaget som utgör fingerskydd. Det är slarvig formgivning. Har ingen provöppnat prototypen?

Bladhålet är mest för syns skull, funktionen är undermålig

Den stora hävstången och kullagren ärvt från de lite finare modellerna ger tämligen god skjuts åt bladet. Flipperfenan kan dessutom både pressas nedåt samt dras bakåt, allt efter preferens. Funktionen är därmed mycket god.

Låset är riktigt bra utfört

Förtuom det kan tilläggas att kniven har ett solitt lås. Det fungerar till hundra procent och låser stabilt utan glapp eller spel. Det trots att Liner locks ibland inte betraktas som de starkaste. Här är det dock välgjort. 

Det är även relativt enkelt att släppa. Så totalt sett ett utmärkt lås. 

Att bära

I fickan skulle Bazoucan kunnat vara åtminstone i mitten av klassen om det inte vore för ett par detaljer. Längden är som sagt elva och en halv centimter vilket inte är extremt åt något håll även om det inte är lite. Men så var det tjockleken. Den här kniven är tack vare de formade skollorna nästan 15 mm tjock vilket är rätt mycket. 

Ett tämligen generiskt clip som sitter där det sitter

Ännu värre är dock höjden som tack vare den rejäla flipperfenan uppgår till nästan fyra centimeter. Vikten är inte alltför illa då vågen stannar på 116 g. 

Clipet är av deep carry-typ vilket tyvärr även gör att det känns mot handen när kniven används

Bazoucan har ett enkelt stålclip som inte är flyttbart. Det är fäst med två stycken skruvar i storlek T6. Spänsten får godkänt och trots mycket liten ramp och snålt med utrymme under själva clipet fungerar det relativt bra. Det är av "deep carry"-typ vilket är det som ställer till det när kommer till ergonomi men gör att kniven är närmast osynlig när den befinner sig i en byxficka. 

Av någon anledning som jag liksom mycket annat på den här kniven inte förstår så följer det med ett stort och otympligt fodral gjort i sladdrig nylon. Det passar inte kniven särskilt väl och är uppenbarligen inte gjort för den här modellen specifikt. Men visst, vill någon hellre bära sin kniv på det viset så finns det i alla fall ett sådant. 

Sammanfattningsvis

Bazoucan är en kniv jag inte blir klok på. Det gällde vid första anblick och jag kliar mig fortfarande i huvudet och försöker förstå. Till exempel varför i princip alla linjer på den här kniven är brutna. Titta på kniven i profil så förstår ni vad jag menar. Det enda som är logiskt är att främre delen av bladryggen liksom främre delen av handtaget sluttar i ungefär samma vinkel. Sedan slutar all harmoni. 

En kniv med ett något diffust över sig, den smälter in i bakgrunden på något vis

Bladformen vet jag inte vad jag skall tycka om. Eller jo det vet jag, proportionerna är fula med en sluttande rygg som nästan går upp mot spetsen som i sin tur är så rundad att den är icke-befintlig. Bladtypen får väl bli en "Wharn-Foot" då den är ett mischmasch av lite av varje. Särskilt som Django försett bladet med ett hål som inte är bra för något förutom att samla skräp. 

Enligt reklamtexten är formen vald för att den skänker en "/../ strong and sturdy build /../" samt ger "/../incredible performance/../". Det får stå för dem. Jag hävdar att skall man ha ett blad med den här formen måste det vara riktigt tunt bakom eggen med en geometri som verkligen skär väl. Det är egenskaper som inte hittas här!

Därtill är flipperfenan en styggelse. Django eller möjligen Shieldon Knives verkar ha missat memot som sade att vi lämnat 2010 och att knivbranchen numera övergått till mer diskreta flipperfunktioner vare sig de återfinns i framänden eller på ryggen av handtaget. Den här är inte snäll mot ögat, ännu elakare mot fingret och hemsk i fickan. Men till dess försvar kan sägas att den fungerar väl för att få fram bladet. Konstigt vore annat med den hävstången. 

Väl ute har du rätt mycket trubbig egg att arbeta med men ingen spets som sagt. Redan det ett handikapp. Sedan var det ergonomin. Enligt Shieldon själva säger de att G10 är det som ger "/../ a comfortable grip/../". Jag tror att de missat att det är formgivningen som avgör det och inte materialet i sig. I det här fallet är den inte bra. Det räcker så, flera kommentarer behövs inte. 

Shieldon Bazoucan blev aldrig någon personlig favorit, kanske du uppskattar den mer?

Bazoucan tillhör som ni förstått vid det här laget ingen av mina favoriter. Jag tycker att den är ful och då menar jag inte på ett charmigt vis vilket ibland kan vara fallet, utan bara oattraktiv. Sedan finns det flera detaljer som jag inte uppskattar varav den usla bladgeometrin är den främsta tätt följd av den stora flipperfenan och ett obekvämt handtag. Eller åtminstone ett grepp som verkligen inte passar mina händer.

Men bortser man från mina personliga preferenser så är Bazoucan en välbyggd kniv med fullt godkänt handhavande och ett solitt lås. Materialen är även de gångbara och priset inte avskräckande så har du en fablesse för Pokémons och saknar en Bazoucan i samlingen så kan du slå till. 

Shieldon Knives

Specifikation:

Längd utfälld: 202 mm

Längd hopfälld: 115 mm

Vikt:116 g

Bladlängd: 81 mm

Godstjocklek: 3 mm

Bladstål: D2

Handtag: G10

Lås: Liner lock

Producerad av: Shieldon Knives, tillverkad i Kina

/ J - inte övertygad

#knivesandbikes #aliaspostmortem #knivigtvarre 

New Knife - Shieldon Bazoucan

Sometimes, you wonder about yourself and, to some extent, others. In this case, it's not about any more serious subject than knives. But I must admit that this knife feels lost in both my collection and Shieldon's catalog.

Let me briefly explain why I think so. I am a fan of simple, clean lines on knives, the kind often found on many Scandinavian or perhaps French knives. Just so you get an idea of ​​my basic preferences. If the overall features do not follow that template, there should be a reason for it according to the motto "form follows function". Exceptions to both of these basic principles exist and often involve very specific aesthetic choices. There you have three vaguely formulated groups of knives that can be stylish in my eyes.

With that in mind, I want to make room for the Shieldeon Bazoucan. A knife that I wonder if it follows any guidelines at all. That's also why I wonder why I have it. In this case, the designer who goes by the nickname "Django" and I don't have the same idea of ​​aesthetics.

Shieldon Bazoucan

Because to be completely honest, I don't think there's a single line on this knife that isn't broken in some way. This applies to the knife as a whole, the spine, the shape of the blade, and the details. The latest refers to a very noticeable shark fin that feels like it missed all the trends towards small and invisible flippers and a strange back part on the handle. The knife looks like a non-harmonious banana with protruding parts. The handle could possibly be inspired by the ass of a grasshopper.

Use will tell whether my first impressions are correct or if I change my mind over time. Of course, aesthetics are always a matter of taste, but as I've already noted, they also have some practical consequences. For example, they are about comfort, both in a pocket and in the hand.

Jag hoppas att kniven känns bättre än den ser ut

The Bazoucan is a knife from Shieldon's simplest segment, "Bard." This means that the materials are found a notch down the ladder. Specifically, this means D2 steel in the blade and G10 in the handle. However, an advanced-shaped G10 can be added, and the ball bearings from the more expensive cousins remain.

The total length is 202 mm, of which the Sheepfoot blade accounts for 81 mm. Strange dimensions, especially since they are not even in inches either. The weight is around 116 grams, which is fully acceptable.

The total length is 202 mm, of which the Sheepfoot blade accounts for 81 mm. Strange dimensions, especially since they are not even in inches either. The weight is around 116 grams, which is fully acceptable.

Otherwise, it can be said that the knife comes in a large nylon sheath like some other models from this company and that it is also equipped with a removable wire clip.

Now I just hope that this knife will surprise me in a way that I have difficulty seeing how it will work. But it is easy to open and the lock is excellent.

Shieldon Knife

/ J - initially not entirely convinced

#knivesandbikes #knivigtvarre

Ny kniv - Shieldon Bazoucan

Ibland undrar man. Undrar både över sig själv och viss mån andra. I det här fallet rör det sig inte om något allvarligare ämne utan knivar. Men jag måste tillstå att det här kniven känns vilse. Både i min samling och i Shieldons katalog. 

Låt mig kort förklara varför jag tycker så. Jag är anhängare av enkla, rena linjer på knivar, sådana som ofta hittas på många skandinviska eller kanske Franska knivar. Bara för att ni skall få en uppfattning om mina grundläggande preferenser. Om inte de övergripande dragen följer den mallen skall det finnas en orsak till det enligt devisen "form follows function". Undantag från båda de grundprinciperna finns och ofta handlar det om mycket speciella estetiska val. Där har ni tre vagt formulerade grupper av knivar som kan vara snygga i mina ögon.

Med det i bakhuvdet så vill jag ge plats för Shieldeon Bazoucan. En kniv som jag undrar om den överhuvudtaget följer några riktlinjer. Det är också därför jag undrar varför jag har den. I det här fallet har designern som går under smeknamnet "Django" och jag inte samma uppfattning om estetik. 

Shieldon Bazoucan

För om jag skall vara helt ärlig så tror jag inte att det finns en enda linje på den här kniven som inte bryts på något vis. Det gäller kniven som helhet, rygglinjen, bladets form samt detaljerna. Med det senaste avses en mycket påtaglig hajfena som känns som den missat alla trender mot små och osynliga flipperfenor samt ett märkligt avslut på handtaget. Kniven ser ut som en icke-harmonisk banan med utstickande delar. 

Användning får utröna huruvida mina första intryck är korrekta eller om jag ändrar uppfattning över tid. Sedan är förstås estetik alltid en fråga om smak men här får det även en del praktiska konsekvenser har jag redan noterat. Det handlar exempelvis om komfort, både i en ficka och i handen.  

Jag hoppas att kniven känns bättre än den ser ut

Bazoucan är en kniv från Shieldons enklaste segment kallat "Bard". Det innebär att materialen hittas ett snäpp ned på stegen. Konkret innebär det D2-stål i bladet samt G10 i handtaget. Avancerat formad G10 kan dock tilläggas och kullagren från de dyrare kusinerna kvarstår. 

Totallängden är 202 mm varav Sheepfoot-bladet står för 81 mm. Märkliga mått, särskilt som de inte blir jämna i tum heller. Vikten hamnar kring 116 gram vilket är fullt godkänt. 

I övrigt kan sägas att kniven kommer i ett stort fodral som en del andra modeller från det här företaget och att den även är försedd med ett flyttbart wire-clip. 

Nu hoppas jag bara att den här kniven skall överraska mig på ett vi som jag har svårt att se hur det skall gå till. Men den är lättöppnad och låset utmärkt. 

Shieldon Knife

/ J - initialt inte helt övertygad

#knivesandbikes #knivigtvarre